Inkomstskatt

Anf. 1 Per Åsling (C)

Fru talman! Jobb skapas inte här i kammaren. De skapas i första hand i alla småföretag runt om i landet. Vår uppgift här är att ge företagen de rätta förutsättningarna för jobbskapande insatser så att fler människor kan komma i arbete.

För att se till att skatteintäkter kommer samhället till del vill Centerpartiet att skatteuttaget inte bestraffar utbildning och arbete. Det ska löna sig att arbeta, utbilda sig och starta företag. Denna princip är väldigt viktig. Den har vi alltid drivit, och vi står fast vid den.

Fru talman! Det går väldigt bra för Sverige. På samma sätt går det väldigt bra för andra länder i vår värld. År 2017 blev bättre än vad många hade väntat sig: Den globala ekonomin växte sig urstark med tillväxt i alla världsdelar, vilket är mycket glädjande.

Trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur växer antalet och andelen arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden. Den bästa chansen för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden är just nu när vi befinner oss i en högkonjunktur. När tillväxten vänder nedåt kommer dessa människors jobbchanser att försämras kraftigt.

Behovet av reformer är därför påtagligt och väldigt nödvändigt. Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, som är regeringens expertgrupper, bedömer att regeringens åtgärder inte har mer än en ytterst marginell effekt på sysselsättningen.

Fru talman! Strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden gör att grupper som står långt från arbetsmarknaden, bland annat äldre, utomeuropeiskt födda, personer utan gymnasial utbildning och personer med en funktionsnedsättning, fortsatt har stora svårigheter att få jobb. Gruppen utgör en växande andel av de arbetslösa och förväntas uppgå till tre fjärdedelar av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

När sammansättningen av gruppen arbetslösa skiftar ser vi arbetskraftsbrist och hög arbetslöshet samtidigt. Det bromsar både jobbtillväxten och bnp-tillväxten. Vi måste fokusera på viktiga strukturella reformer som krävs för att få till stånd en positiv utveckling.

I skenet av de utmaningar som finns på arbetsmarknaden och det behov av åtgärder som därmed föreligger är regeringens politiska prioriteringar till stora delar både diskutabla och felaktiga. Regeringens politik riskerar i flera avseenden att förstärka problemen. I ett läge då fler reformer behövs för att stärka sysselsättningen och minska utanförskapet går regeringen åt motsatt håll och försvårar och fördyrar jobbskapandet.

Regeringen har under mandatperioden höjt skatter på jobb och företagande med i storleksordningen 35 miljarder kronor. Det gäller bland annat minskade möjligheter till RUT-avdrag, höjda inkomstskatter för 1,4 miljoner svenskar och höjda socialavgifter för unga och äldre. De satsningar regeringen gör på näringspolitik är försumbara jämfört med de höjda skatterna.

Fru talman! Sveriges välstånd kan inte tas för givet. För att vi också fortsatt ska vara ett av världens mest framgångsrika länder krävs att de långsiktiga förutsättningarna för tillväxt och jobb hela tiden ses över och förbättras. Fler behöver genomgå utbildning, fler måste ta steget att driva företag och fler måste anställas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Första prioritet bör vara att bryta klyvningen på arbetsmarknaden. Gapet växer mellan dem som har ett jobb och dem som inte har det. Skiftet i politik måste också utgå från de små och växande företagen, som har stått för fler än fyra av fem nya jobb på 2000-talet. Därför måste skatter som slår mot entreprenörskap och växande företag sänkas och förenklas så att tillväxten av småföretag är stark i hela landet.

Arbetsgivaravgifterna för att anställa dem som är nya och oprövade på arbetsmarknaden måste ned, och det behöver bli billigare för nya företag att börja anställa. Inkomstskattesänkningarna för jobb behöver förstärkas ytterligare så att de når alla, och de är mest kraftfulla för dem med lägst inkomster.

Centerpartiet ser att det kommer att krävas, och vi har jobbat för en bred skattereform som förenklar skattesystemet. En sådan skattereform behöver sträcka sig över blockgränser och vara mycket genomgripande. Den måste skifta skattebördan bort från arbete och över till konsumtion och miljöutsläpp.

Fru talman! För företagen är det inte bara den skattehöjning eller skatteförändring som genomförs som får konsekvenser. Det är minst lika oroväckande med regeringens hattande fram och tillbaka i skattepolitiken. Finansminister Magdalena Anderssons besked i går var bra. Hon sa då att exitskatten inte kommer att processas vidare inom Regeringskansliet. Det var ett exempel.

Ett annat exempel på hattandet är entreprenörsskatten. Massiv kritik gjorde att regeringen i sista stund fick ändra i sina förslag om nya 3:12-regler. Ett tredje exempel är kilometerskatten som drogs tillbaka när det uppenbarades att den skulle slå hårt mot företag i glesbygd och på landsbygd. Det verkar dock som att regeringen återigen kommer att lägga fram ett konkret förslag utifrån de riktlinjer som presenterades häromveckan, vilket är olyckligt.

Fru talman! Det här håller inte. Sverige behöver ett nytt ledarskap. Vi behöver ett ledarskap som prioriterar jobb och företagande så att människor kan komma i arbete och därmed få en bättre livssituation.

Jag fick en sammanställning av en företagare när jag var i norra Jämtland för ett tag sedan. Vederbörande sa att han upplever att den dryga miljon företag som finns i Sverige tvingas lägga ned mer än en timme på att oroa sig över de aviserade förändringar som på olika sätt sker på skatteområdet. Enligt den här företagarens uträkning skulle det utgöra 1 miljon timmar. Med lite enkel matematik kommer man fram till att drygt 42 000 dagar eller 114 års samlad tankeverksamhet har gått till huvudbry på grund av allt hattande och bollande med skatter. Så kan vi inte ha det. Det här är tid som företagarna i stället skulle ha kunnat lägga på företagen och företagandet.

Fru talman! Jag står avslutningsvis bakom Centerpartiets alla reservationer men yrkar för tids vinnande bifall endast till Centerpartiets reservation nr 3 och Alliansens reservation nr 6.

(Applåder)

Anf. 2 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Har Sverige framtidshopp? Känner svenska folket att det blir bättre, att man kan blicka in i framtiden och säga att det här i framtiden kommer att vara ett bättre land att bo i?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det går bättre för svensk ekonomi än vad det har gjort på ett bra tag. Vi har ju en mycket stark global högkonjunktur. Men om man frågar svenska folket är dess dom mycket tydlig. Den goda ekonomin och känslan av att saker och ting blir bättre hänger inte riktigt ihop. Frågar man svenska folket i opinionsmätningar är det mycket tydliga svaret att Sverige är på väg i fel riktning.

Även om det går bra för Sverige som helhet finns det väldigt goda skäl för svenska folket att känna så. Det första skälet är att klassklyftorna ökar. Tittar man på måtten för klassklyftorna, den så kallade Gini-koefficienten, ser man en mycket stadig och tydlig ökning. Vi ser hur regeringen fortsatt misslyckas med att göra cancervården jämlik. Det är fortfarande skillnad i vilken vård man får mellan dem som har det bra ställt och dem som har det mindre bra ställt. Vi ser också hur BB-mottagningar i till exempel Sollefteå läggs ned, vilket gör att människor får resa långa sträckor för att få föda barn. Vi ser hur de grupper som under lång tid halkat efter i skolan fortsätter att halka efter.

Det andra skälet är att kriminaliteten ökar. Efter en långvarig utveckling med ökad trygghet och fallande kriminalitet ser vi nu hur våldet och brottsligheten ökar. Det gäller framför allt det som är grövst och det som är organiserat. Människor skjuts ihjäl på öppen gata. Drogförsäljning sker öppet i utanförskapsområden. Skräcken för att Sverige, det trygga landet, inte längre kommer att vara lika tryggt sprider sig.

Det tredje och kanske allvarligaste skälet är att välfärden blir sämre. Skolan är fortsatt medelmåttig jämfört med andra länder. Regeringen höjer avgifterna i äldreomsorgen, så att maxtaxan höjs och det blir dyrare att bo på vårdboende. Vårdköerna har under de senaste tre åren dubblerats. Barngrupperna har vuxit. Regeringen har presenterat förslag om att blinda ska börja redovisa kvitton. Man ser förslag från regeringens sida om att klämma åt dem som har det absolut tuffast och jobbigast i samhället: de som är handikappade och de som får stöd genom LSS. Sverige har också ganska låga pensioner jämfört med andra länder.

Fru talman! Det här är fallet trots att vi har höga skatter och trots att den rödgröna regeringen har höjt dem påtagligt. Hur kommer det sig att det är på det här sättet? Hur är det möjligt? Jo, det är möjligt därför att den socialdemokratiska modellen inte fungerar. Det finns tre orsaker till detta.

För det första går inte skattepengarna - och skattehöjningarna som den här regeringen har tvingat fram - till välfärden. Mellan var fjärde och var femte skattekrona som man betalar in går till någonting annat, nämligen bidragen. Trots att Sverige har höjt skatterna och trots att vi har en god och mycket stark högkonjunktur har bidragskostnaderna ökat med nästan 70 miljarder kronor under den här regeringens tid vid makten.

För det andra innebär de höga skatter som Sverige har att vi sågar av grenen som välfärden sitter på. Det innebär att det blir sämre villkor i Sverige för att starta och driva företag och vara entreprenör, vilket gör att vi får sämre tillväxt och därmed får sämre möjligheter att stärka välfärden. Vi kan jämföra Sverige med Schweiz, som har halva vårt skattetryck men får lika mycket pengar in i kassakistan att spendera på välfärden.

För det tredje - och framför allt - innebär de höga skatterna att det inte lönar sig att arbeta och att människor fastnar i bidragsberoende och utanförskap, vilket gör att vi i stället för att kunna prioritera välfärden måste satsa på bidragen. Det är här den stora konflikten i svensk politik ligger. Vi kommer säkert att få höra här senare från Socialdemokraterna att konflikten i svensk politik skulle handla om välfärdens varande eller icke-varande eller om huruvida alla människor ska ha ett gott liv. Men om det är vi alla överens. Konflikten handlar inte om det, utan om bidrag. Den handlar om huruvida det ska löna sig att arbeta eller om man ska få nästan lika mycket pengar när man går på bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi i Moderaterna går till val på många saker. Vi går till val på att skärpa straffen. Vi går till val på att utbilda fler poliser och avlöna dem bättre. Vi går till val på att strama åt asyl- och migrationsinvandringen, eftersom Sverige inte kan ta hela Västeuropas och västvärldens ansvar för människor på flykt. Vi går till val på att komma åt vårdköerna. De har som sagt dubblerats under den här regeringens tid vid makten. Men vår främsta prioritering, det viktigaste som vi går till val på, är att det ska löna sig att arbeta. Vi ska sänka skatten för dem som jobbar, speciellt för dem med låga inkomster. Vi ska sänka skatten med 500 kronor i månaden, så att det blir större skillnad mellan att gå på bidrag och att gå till jobbet.

Det är just här som det stora problemet för Sverige ligger. Det lönar sig inte att ta jobb där man tjänar ca 18 000-20 000 kronor, särskilt inte om man har barn. Har man tre barn är det snudd på att man måste få en inkomst på 30 000 kronor för att det ska löna sig att arbeta. Här har vi roten till de många problem som Sverige har, roten till integrationsproblemen. Människor som kommer från en annan del av världen, inte kan språket och har en stor uppförsbacke in på arbetsmarknaden fastnar i bidragsberoende därför att det inte lönar sig att arbeta. Det gör att klassklyftorna ökar; när fler fastnar i bidragsberoende blir skillnaden mellan dem som har jobb och dem som inte har jobb större. Det gör också att man måste spara på välfärden. Som sagt: Trots massiva skattehöjningar och en stark högkonjunktur måste Socialdemokraterna och den här regeringen göra åtstramningar och besparingar på välfärden. Vi måste bryta den destruktiva bidragskarusell som den socialdemokratiska politiken innebär.

Vår viktigaste åtgärd och vårt viktigaste löfte är att sänka skatten för dem som jobbar, särskilt för dem med låga inkomster. Alla som arbetar ska få 500 kronor mer i månaden för att gå till jobbet. Det här kombinerat med åtstramning av bidragen kommer att göra att fler kommer i arbete. Det kommer också att göra att klyftorna minskar och att vi slipper betala ut stora resurser till bidragssystemen och i stället kan satsa dem på välfärden.

Men vi måste också sänka marginalskatterna, inte minst därför att det gör att människor jobbar längre. De som redan har jobb och har en god inkomst väljer i dag i många fall att stanna hemma i stället för att jobba en timme extra. Jag tänker till exempel på läkaren som kanske får möjlighet att jobba jourtimmar för att beta av vårdköerna men ser hur mer än 50 procent av den extrainkomst han eller hon får försvinner i skatt.

Inte minst innebär sänkta marginalskatter att det blir bättre villkor för företagen när de ska anställa, driva sin verksamhet och bli lönsamma.

Jag skulle med de orden vilja yrka bifall till Moderaternas första reservation i det här betänkandet. Det är med en politik som inriktar sig på att det ska löna sig att arbeta och vara mer lukrativt att driva företag som vi kan bygga ett bättre Sverige. Då kan vi bygga ett Sverige med framtidstilltro, ett Sverige som inte behöver skära i välfärden på grund av att bidragskostnaderna ökar, som kan komma till rätta med integrationsproblemen och underlätta i stället för att förvärra dem och som kan bli ett bättre land i framtiden. Det blir ett Sverige byggt på hårt arbete, på att det ska löna sig att arbeta, på strävsamhet och på lägre skatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

(Applåder)

Anf. 3 David Lång (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 2 och 21.

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vad gäller betänkande SkU8 Inkomstskatt lyfter vi fram tre delar: socialpolitiken och jämlikhet mellan makar, vår positiva grundinställning till företagare och direktägande samt att vi högt värderar det nationella kulturarvet i Sverige.

Sverigedemokraterna har en pragmatisk syn inom skattepolitiken och ser ingen betydelse av att låsa sig vid specifika skattenivåer av ideologiska skäl. Men vi har ambitioner på välfärdsområdet. Vi har ambitioner på trygghetsområdet. Det medger inte skatter som är alltför låga ur ett globalt perspektiv. Dessvärre har Sverige haft dåliga erfarenheter av att ha haft skatter som ligger i absoluta toppen i OECD-området, och vi ligger väldigt nära den toppen även i dag.

Fru talman! Det är möjligt att upprätthålla rimliga skattenivåer - med rimliga menar jag alltså lägre än de som förespråkas på vänstersidan i den här kammaren - med bibehållet välfärdssystem om man har en regering som prioriterar välfärdens kärna i stället för att fortsätta utvidga det multikulturalistiska samhällsprojektet med ständigt ökad migration, asylmottagning och mottagning av anhöriginvandrare.

Vi delar utskottets mening att skattepolitiken ska finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter samt skapa förutsättningar för en stabil och hållbar tillväxt och hög sysselsättning, som det står i betänkandet. Men uppenbarligen finns det olika tolkningar av den skrivningen i den här kammaren.

Gällande inkomstskatter, det vill säga dagens debatt om utskottets betänkande nr 8, har Sverige i dag marginalskatter där de högsta nivåerna är nästan i världstopp. Det riskerar att verka hämmande på löntagares vilja att arbeta mer. Det är inte fel med en progressivitet i inkomstbeskattningen, men även om vi skulle sänka den högsta marginalskatten till 50 procent skulle Sverige fortfarande ligga betydligt högre än OECD-genomsnittet. På sikt bör målet vara en minskning från nuvarande nivå.

I vår senaste budgetmotion från i höstas lägger vi ett förslag med några procentenheters minskad högsta nivå på marginalskatten.

Fru talman! I tider av stor skuldsättning och där en betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen behövs en motvikt. Sverigedemokraterna ser behovet av ett brett direktägande av det svenska näringslivet i Sverige. Det är också i små och medelstora företag som växer som de allra flesta nya jobb skapas. Därför ser vi gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget, och vi vill också förbättra skattevillkoren för personaloptioner.

I ett tidigt skede kan det vara så att ett företag inte har möjlighet att erbjuda den högsta lönen för nyanställda men att man kan erbjuda dem personaloptioner med möjlighet att ta del av eventuella framtida vinster i företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

I budgetpropositionen för 2016 införde regeringen en särskild löneskatt för äldre som frivilligt eller av ekonomiskt tvång kvarstannar på arbetsmarknaden. Det var en ogenomtänkt och kontraproduktiv reform. Samtliga långtidsprognoser pekar på att nuvarande pensionssystem inte är hållbart i bemärkelsen att löntagaren får den pension man förväntar sig. Vad gäller den yngsta generationen som träder ut på arbetsmarknaden nu, det vill säga 90-talisterna, talar nuvarande trender för att pensionen kommer att uppgå till mindre än hälften av slutlönen.

Eftersom den tidigare regeringen slopade möjligheten att spara privat till sin pension är alla blivande pensionärer mer beroende av att det offentliga pensionssystemet också levererar, vilket det enligt samstämmiga prognoser alltså inte kommer att göra. Enkelt uttryckt innebär det att vi behöver arbeta längre alternativt acceptera en betydligt lägre ekonomisk standard vid pension, givet att pensionssystemet ska vara autonomt i förhållande till statsbudgeten.

En rimlig utgångspunkt är enligt Sverigedemokraternas mening att ge äldre positiva snarare än negativa incitament att kvarstanna på arbetsmarknaden frivilligt. Det finns förvisso en del positiva incitament redan, men de gynnas inte av att man reducerar dem med en särskild löneskatt för äldre.

Jag tänkte gå in på en fråga där vi har blivit kritiserade vid tidigare debatter, och den gäller frivillig inkomstdelning mellan makar.

Ofta framhålls de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor, framför allt löneskillnader, som argument för att minska frihetsgraderna i familjepolitiken. Vi menar att det är ett bedrägligt resonemang, eftersom det ekonomiska problemet i huvudsak har skapats genom de politiska beslut som ligger till grund för dagens situation.

Frivillig inkomstdelning mellan makar eller motsvarande skulle lösa många av de konstlade och orättvisa situationer som möter dagens familjer. Genom att två makar kan välja att dela på sina inkomster skapar vi en möjlighet för dem att bygga en helt jämlik ekonomisk situation, oavsett vilken nivå på lön respektive part har. Genom att också koppla pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet till omfördelad lön mellan makar skapar vi ett mer rättvist system som framför allt skulle gynna den part som i utgångsläget har den lägre lönen.

Det här är en reform som vi menar skapar riktig jämställdhet genom att man i en familj kan välja olika lösningar och låta en person med hög lön dela med sig till sin maka eller make så att båda får tillgodoräkna sig lika stor lön. Detta ska också innebära samma pensionsmöjligheter och samma rätt till sjukpenning för båda parter, det vill säga en absolut ekonomisk jämlikhet.

Den skissade principen för ett system med frivillig inkomstdelning menar vi bör ligga till grund för ett utredningsdirektiv med syfte att presentera ett förslag till lagändringar som möjliggör ett sådant system.

Jag brukar normalt bli kritiserad för att jag tänker driva igenom något som tvingar par till det ena eller det andra, men det här är alltså ett förslag om en utredning om frivillig delning och ingenting annat.

Den tredje punkten jag tog upp inledningsvis var vårt intresse för och det värde vi sätter på det nationella kulturarvet i Sverige. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader utgör en viktig del av kulturarvet och lyfter fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Därför vill vi införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det här är en del av en kulturnationalistisk politik för inkomstbeskattningen där vi ger extra incitament till att utveckla och bevara kulturarvet. Sverigedemokraterna är det enda partiet i riksdagen som så tydligt, genom förmånligare inkomstbeskattning, ger stöd åt de byggnationer som ger uttryck för vårt kulturarv.

Anf. 4 Momodou Jallow (V)

Fru talman! Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet: frihet från fattigdom, frihet från orättvisor, frihet från våld, frihet att se våra barn växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd de behöver för att bli det bästa de kan och frihet till ett arbete där vi förverkligar oss själva, inte slits ut och där vi får en god lön och pension. Varje människas frihet hänger samman med alla människors frihet, med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig. Det är i jämlika samhällen människors frihet växer sig som starkast.

De här orden kommer från Vänsterpartiets valplattform 2018 som jag har nämnt här i en tidigare debatt. Det är ord som beskriver den frihet och de förutsättningar som varenda människa som bor i Sverige förtjänar. Ett samhälles framgång avgörs av dess förmåga att omfördela dess välstånd på ett rättvist och jämlikt sätt. Det är därför skattepolitiken kan vara avgörande för hur jämlikt eller ojämlikt ett samhälle kan vara.

Det är i jämlika samhällen som människor utvecklas mest och solidariteten är starkast. Ett solidariskt skattesystem bygger på överenskommelser mellan staten och folket. Det handlar om att folket arbetar och sedan betalar en betydande del av sin lön till staten med villkoret att staten använder de pengarna för att garantera folkets välbefinnande, folkets välfärd och socioekonomiska, kulturella, politiska och ekonomiska trygghet.

Denna överenskommelse är vad vi kallar den svenska modellen. Det ska finnas skattefinansierad skola, hälso- och sjukvård, äldrevård, infrastruktur, polis, en offentlig sektor som ger service till folket, ett social- och sjukförsäkringssystem och så vidare som är tillgängliga för alla som behöver dem när de behöver dem.

Som socialister är det vår stolthet att leva i ett solidariskt samhälle som Sveriges. Problemet kommer när en del av folket, en liten minoritet av folket, en elit, som också har tagit del av denna skattefinansierade välfärd, använt barnomsorgen, den skattefinansierade skolan, hälso- och sjukvården, infrastrukturen, sjukförsäkringen och så vidare, väljer att nu, när de har lyckats ackumulera mycket rikedom, oftast på bekostnad av vanliga arbetare och skattebetalare, motverka den så kallade svenska modellen.

Det är den nyliberala politiken som håller på att slita sönder vårt samhälle och vår välfärd. Det var en väldigt klok svensk ledare som sa så här: Det är en ideologi som bygger på att man satsar på sig själv, hävdar sin styrka och inte bryr sig om andra. Den som är starkast och rikast överlever. Man vill ha ökade löneklyftor, privatiseringar och nedmonterad välfärd. Man vill sänka skatten för de rikaste och sänka lönen för de fattigaste samt höja hyrorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det är inget annat än att predika egoism, vilket leder till ett kallt och ödsligt samhälle, ett samhälle som det är ensamt att leva i. Det är viktigt att påminnas om att vi människor behöver varandra. Vi behöver få känna att vi själva behövs, inte bara för våra egna behov utan för andras skull, att vi har en uppgift i vårt gemensamma samhälle. Det var Olof Palme som sa de orden.

Ett rättvist skattesystem kan inte bygga på omvänd Robin Hood, ett skattesystem som fördelar pengar från fattiga till rika. Vänsterpartiet vill bygga en stark välfärd som förmår att ge alla människor en bra sjukvård, skola och en trygg ålderdom. Vi bidrar alla till att göra det möjligt genom att betala skatt.

Den allra största delen av statens och kommunernas inkomster kommer från skatter som betalas av människor med vanliga löner. Men vi vill också använda skatterna till att omfördela mellan rika och fattiga. Därför vill vi öka skatterna för de allra rikaste. Välfärdsstaten i Sverige byggdes för att samhället i grunden var orättvist, och uppgiften var att göra det mer rättvist.

I dag är det, absurt nog, inte längre så. Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar bär skulden för det. Miljardärer kan betala mindre andel i skatt än vanliga arbetare - vi beskattar arbetare mer än vi beskattar kapital - och de kan få tillbaka enorma belopp i avdrag. Vi har fått ett skattesystem som är riggat för de rika.

Skattesystemets utformning är, tillsammans med socialförsäkringarna och välfärdstjänsterna, central för ett lands fördelningspolitiska ambitioner. En studie från Euromod har analyserat skattesystemens omfördelningseffekter inom EU. Rapporten har 1999 och 2008 som jämförelseår och omfattar ländernas direkta skatter.

Analysen visar att Sverige under denna period gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s kärnländer. Detta är en anmärkningsvärd utveckling. Vad är det då som har orsakat denna utveckling? Låt oss gå igenom några av de större förändringarna på skatteområdet under tidsperioden.

År 2005 avskaffades såväl arvs- som gåvoskatten, 2007 avskaffades förmögenhetsskatten och 2008 avskaffades fastighetsskatten. Dessa förändringar torde vara en starkt bidragande orsak till att det svenska skattesystemets utjämnande effekter har minskat så markant. Sverige är i dag ett av mycket få länder som varken har skatt på arv, gåvor eller förmögenheter eller en fastighetsskatt som är kopplad till taxeringsvärdet.

Till dessa förändringar ska bland annat läggas att bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg och att skatten på förvärvsinkomster har sänkts med över 100 miljarder kronor genom de olika jobbskatteavdragen. Dessutom har skattereglerna för delägare i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, gjorts mer förmånliga, vilket framför allt har gynnat den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Delar av de nämnda skatteförändringarna har genomförts efter 2008, varför det finns skäl att tro att skattesystemets omfördelningseffekter minskat ytterligare.

Det sägs att det går bra för Sverige. Ekonomin är bra, och arbetslösheten har sjunkit. Men vi måste också ställa frågan: För vem? Det var någon som skrev om att många av de utlandsfödda fortfarande är arbetslösa. När vi har debatten i kammaren brukar politiker ofta säga: Det handlar om flyktingar som precis har kommit hit, människor som inte är integrerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Man använder en retorik som gör dessa människor till syndabockar: De är lata och vill inte jobba. Men det stämmer inte. Jag har varit en av de människorna som har kommit till Sverige, lärt sig språket, integrerat sig och utbildat sig. De söker jobb, ibland hundratals jobb. De blir glada om de får ett svar. På hundra ansökningar kanske de blir inbjudna till intervju en eller två gånger, och där stannar det.

Det handlar inte om att människor är lata. Jag vet det, för jag är en av dem. Många som har flyttat hit har familjer utomlands. Deras familjer är beroende av deras inkomster. De måste jobba. Att försörja sin familj är den starkaste motivationen de har. Jag vet att om jag inte jobbar och tjänar pengar kan min familj som bor utomlands kanske inte ha mat att äta den dagen. Det är den starkaste motivationen som de människorna har. Men ändå väljer vi att kalla dem för lata och säger att de inte vill jobba.

Fru talman! Jag vill nämna att vi har tagit väldigt positiva steg. I våra förhandlingar med regeringen under hösten om budgeten för 2018 har det tillstyrkts förslag om förändringar av inkomstbeskattningen. Skatteförslagen innebär förändringar från den 1 januari 2018 som bland annat syftar till att förbättra fördelningsprofilen i skattesystemet och minska orättvisa skillnader i beskattningen.

Vi har tagit en del steg i rätt riktning i våra förhandlingar med regeringen men anser att det fortfarande finns anledning att göra mer. Som socialister har vi ett ansvar för att driva en jämlik fördelningspolitik. Jag är stolt över att vi har lyckats driva och få genom över 80 reformer med utjämningseffekter i våra förhandlingar med regeringen.

Jag stärks i min övertygelse som socialist när jag i vårt eget land ser orättvisor öka, rasismen normaliseras och kapitalismens logik tillta. Jag stärks i min övertygelse som socialist när jag ser hur högerpolitiken i land efter land, bland annat Sverige, driver ut människor i arbetslöshet, pekar på invandrare, rasifierade och flyktingar som syndabockar, slår sönder tryggheten, försvarar kapitalismens logik och underminerar demokratin.

Jag ser in i den framtid de borgerliga tydligen har att erbjuda, där löntagarna ska bli fattigare och de rika rikare, där den sociala tryggheten blir bräckligare och lyxbåtarna blir fler, där solidariteten blir svagare och egoismen blir starkare, där de starka kan ta för sig och där de svaga beskylls för allt som går fel. Min övertygelse blir då starkare än någonsin.

Det räcker inte att låta högern rigga skattesystemet för de rika och sedan låta bli att ändra på det. När högern har slitit sönder måste vänstern våga återställa. Mot bakgrund av detta anser Vänsterpartiet att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att analysera hur skattesystemets utjämnande effekter utvecklats över tid. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Jag står bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Vänsterpartiets reservation nr 4.

Anf. 5 Mathias Sundin (L)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 6, alliansreservationen, och reservation 17 från Liberalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Inkomstskatter är en av de absolut mest centrala delarna av politiken. De påverkar hur mycket vi jobbar i ett samhälle, vilka möjligheter vi har att utbilda oss och jobba i ett samhälle och, inte minst, hur mycket pengar som kommer in till kassakistan. Just här blir konflikten vänster-höger tydlig.

Från Liberalernas sida ser vi, liksom man gör i de flesta partier, en stor förändring i världen. Vi ser en digital revolution som sveper över världen. Vi ser att Sverige har varit ett land där det har varit bra att starta nya internetföretag, startups, att driva upp dessa och att börja göra dem till globala företag.

Vi har alltså många av de rätta förutsättningarna på plats. Men vi vill ju också att de bolag som har kommit fram, de riktigt stora bolagen, ska finnas kvar här i Europa. Det finns egentligen bara ett enda som är på väg i den riktningen, och det är svenska Spotify. I övrigt är det skralt när det gäller riktigt framgångsrika europeiska startups. De finns huvudsakligen i USA.

Nu diskuteras förslag inom EU om att man i stället för att börja fundera på hur vi ska kunna få sådana här företag - globala företag med tiotusentals anställda - att växa fram i Europa och bli riktigt stora här ska beskatta dessa företag ännu mer. Och det finns ju inte så många sådana företag här.

Tyvärr svängde Stefan Löfven i denna riktning nu i helgen. Tidigare har vi haft samma uppfattning som regeringen, men nu svängde han alltså bort från den. Det var inte så oväntat; när det finns en skatt som kan höjas dröjer det oftast inte så länge innan en vänsterpartist eller en socialdemokrat kommer dit.

På inkomstskattesidan tycker vi att det är viktigt att hålla nere inkomstskatterna för att det ska löna sig bättre att utbilda sig och för att det ska löna sig med hårt arbete. Det handlar bland annat om att färre ska betala statlig inkomstskatt, alltså att fortsätta att höja brytpunkten. Det har den nuvarande regeringen låtit bli, vilket har gjort att det blir fler och fler löntagare som betalar statlig inkomstskatt trots att de inte alls är några höginkomsttagare - förutom i retoriken och i budgeten. Vi tycker att man ska höja brytpunkten men också ta bort värnskatten, som starkt bidrar till att vi har världens högsta marginalskatter. Sverige beskattar utbildning och flit högst av alla länder i världen.

Trots detta hör man från Vänsterpartiet att världens högsta beskattning inte är nog. Den ska upp ännu mer. Jag vet inte med hur mycket och var taket finns, men den ska alltså upp ännu mer.

Jag måste kommentera det som Momodou Jallow sa tidigare. Han talade om omvänd Robin Hood-politik, och jag antar att han själv då står för Robin Hood-politiken. Då är det viktigt att komma ihåg vad Robin Hood faktiskt pysslade med: Han tog pengar från staten när staten hade tagit in för mycket skattepengar. Om Momodou Jallow skulle bli statsminister i det här landet skulle han alltså få Robin Hood efter sig och inget annat.

Låt mig från detta gå över till en mycket mindre fråga, som är kopplad till det specifika yttrande som vi har. På cyklingsområdet är det lite hej vilt med bidrag, skatter och annat. Om man har en cykel med motor kan man få bidrag för den. Om man cyklar för egen maskin får man inget bidrag, men om det skulle vara så att arbetsgivaren på något sätt bidrar till cykeln för att man ska kunna cykla till och från jobbet och därmed få motionera lite grann, bidra till minska bilträngsel och annat beskattas man för detta. Om man däremot sitter och cyklar på gymmet, inomhus, får man göra avdrag för den avgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Detta hänger inte riktigt ihop, så vi tycker att man bör tänka till lite grann kring cyklandet. Jag avstår i övrigt från kommentarer om hur regeringen är ute och cyklar.

(Applåder)

Anf. 6 Larry Söder (KD)

Fru talman! Regeringens politik när det gäller pensionärsskatten håller inte ihop. Nu när valet börjar närma sig försöker man att minska skattegapet en del, men det innebär fortfarande att pensionärer får betala mer skatt. Men nu säger man att gapet måste minska. Antagligen gör man det nu eftersom man närmar sig en valrörelse och man kommer att få ganska många frågor från pensionärerna. Vi har varit väldigt tydliga från start med att pension är uppskjuten lön och därför ska beskattas lika.

Man skulle kunna tro att det är jag som först uttalar dessa bevingade ord. Men det var en person som heter Stefan Löfven som sa detta när han satt i opposition 2014. Då var det stora ord om pensionärerna och stora ord om att man minsann ville stänga gapet mellan skatt på löneinkomst och skatt på pension. Det kunde inte gå fort nog för Stefan Löfven i opposition att stänga detta gap.

När nu Socialdemokraterna sitter i regeringen har man glömt löftet. Man satsar ganska små belopp på att stänga gapet, vilket gör att man inte ens kommer i närheten av att kunna stänga det.

Vi kristdemokrater har satsat närmare 12 miljarder kronor i vår budget, vilket innebär att vi kan stänga detta gap helt och hållet. Vi har alltså gjort det som Socialdemokraterna bara pratar om - att stänga gapet mellan löneinkomst och skatt på pension. Vi säger som Stefan Löfven, men vi håller vad vi lovar. Pension är uppskjuten lön och ska beskattas utifrån det.

Nu säger regeringen att man ska satsa på att stänga gapet nästa mandatperiod liksom att man ska ta tag i sjukvården nästa mandatperiod. Vi får väl se hur det blir med den saken. Faktum är att man inte har gjort vad man lovade under denna mandatperiod. Så hur ska väljarna veta vad de ska tro inför nästa mandatperiod?

Fru talman! Regeringen återinförde 2016 den särskilda löneskatten för dem över 65 år. Löneskatten minskar företagens incitament att anställa äldre samt minskar äldres drivkrafter att arbeta, eftersom löneskatten delvis kommer att vältras över på lönen och innebära utebliven löneökning alternativt lönesänkning.

Också de ungas rabatt på arbetsgivaravgiften togs bort vid samma tid. Även om vi vet att vår välfärds framtid vilar på att vi kan få fler arbetade timmar och att människor går från bidrag till arbete gör regeringen sådana här förändringar utan att blinka. De gör det utan att se till hur man ska kunna finansiera välfärden långsiktigt. Resultatet ser vi: Man höjer de skatter man kan för att kunna finansiera välfärden.

Någon typ av utvärdering av dessa förändringar borde vara lämpligt att genomföra och av vad de kommer att få för konsekvenser i framtiden.

Till detta ska läggas att marginalskatten har höjts för en stor del av arbetarna och därmed minskat incitamentet att arbeta den extra timmen eller den extra helgen, eftersom effekten i plånboken blir mindre. Vi får alltså även här färre arbetade timmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Kristdemokraterna anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och att det därför behövs åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas.

Många viktiga verksamheter, som att anordna sommaraktiviteter för barn från ekonomiskt utsatta familjer, ta hand om flyktingar eller driva härbärgen för hemlösa, bygger på människors ideella krafter och engagemang.

Alliansregeringen införde på initiativ av Kristdemokraterna gåvoskatteavdraget för att uppmuntra givande till ideella organisationer. Ett år efter att avdraget infördes ökade det totala givandet till landets 90-kontoorganisationer från 5,2 till 5,8 miljarder kronor. Under samma period ökade den genomsnittliga månadsgåvan från 131 kronor per månad till 170 kronor per månad.

Kristdemokraterna ser därför mycket allvarligt på att regeringen har tagit bort möjligheten för den som skänker pengar till välgörande ändamål att göra skatteavdrag för gåvan.

Vi anser att gåvoskatteavdraget bör återinföras i sin tidigare utformning och att ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor bör avskaffas. På sikt bör även takbeloppet för avdragsrätten höjas, och frågan om att utveckla skatteavdraget till att även omfatta juridiska personer bör också ses över. Vi behöver civilsamhället för att klara av vår framtida välfärd, och detta är en liten och billig uppmuntran för staten.

(Applåder)

Anf. 7 Peter Persson (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! I åtta år hade vi en borgerlig regering. Det var åtta år med skattesänkningar som skapade klyftor och revor i välfärden. Det var åtta år med ökad arbetslöshet. Det var åtta år med underskott i statens finanser.

Nu har vi snart haft fyra år med en socialdemokratiskt ledd regering. Det har varit fyra år med stopp för allmänna skattesänkningar, fyra år med kraftigt minskad arbetslöshet och halverad ungdomsarbetslöshet, fyra år med satsningar på välfärden - förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg - och framtiden, som de skolelever som tidigare satt på läktaren.

Förra gången vi tog över sa dåvarande statsminister Göran Persson att vi skulle halvera arbetslösheten. Då sa moderaten Lars Tobisson: Då ska hela folket lära sig att älska böckling. Sedan vräkte han i sig böckling, för vi nådde målet. Tycker du om böckling, Schulte?

Fru talman! Det har också varit fyra år med rekordhöga industriinvesteringar. I den bransch jag kommer från, massa- och pappersindustrin, växer i dag framtidstron i bruksorterna.

Fru talman! Jag har med stort intresse och starka glasögon lusläst de borgerliga motionerna, särskilt Moderaternas. Fantasin räcker inte riktigt till för alla områden de vill sänka skatterna på. Överallt hittar de någon skatt som kan minskas eller tas bort.

De kallar det för frihet. Ja, det är frihet för de få men inte för de många - inte för dem som lämnar barnen på förskolan, för dem som cyklar till skolan eller för dem som åtnjuter en äldreomsorg eller sjukvård där ingen tittar i ens plånbok innan verksamheten tar över.

Visst finns det brister i välfärden, men vi satsar resurserna på välfärden, inte på stora skattesänkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Om man adderar de borgerliga partiernas skattesänkningar når man faktiskt siffran 100 miljarder kronor. Dessutom vill de lagstifta om sänkta ingångslöner. Det är den verkliga dubbelstöten.

Sverigedemokraterna traskar patrull efter högerpartierna. Deras dreamteam är Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson. Jag tror att det gråts i Missionskyrkan.

KD säger åter: Nu ska pensionärsskatten bort. Men, Larry Söder, fem gånger har du haft möjlighet att dra ut pulpetskivan i din bänk och trycka på ja-knappen eller nej-knappen. Jag har fem gånger tryckt nej till skatteklyftor; du har fem gånger tryckt ja. Det är jobbskatteavdragen som har skapat denna skatteklyfta, och du har varit med på detta.

Fru talman! Höga skatter hotar inte den ekonomiska effektiviteten. Det är stora klyftor och inkomstskillnader som hotar den ekonomiska effektiviteten. Det finns en bred samstämmighet om detta i ekonomisk forskning och debatt i världen.

En stor gemensam sektor och en fungerande socialförsäkring som finansieras genom skatter skapar ett solidariskt samhälle. Målet för socialdemokratin är alltid att sikta mot jämlikhet, för det ger de många människorna frihet. Vi vet också att samhällen med hög skatt har högre skattemoral. Människor vet vanligen vad de får för skatten, inte motsatsen.

Visst har vårt skattesystem brister. Vi har en felaktig inkomstbeskattning i förhållande till kapitalbeskattningen. Det finns några få hundra undantag i den skattereform som genomfördes när Gösta Bohman satt och grät. Det var liberaler och socialdemokrater som bar fram den ihop med Centern.

Vi är anhängare av en bred översyn av skattepolitiken, inte för att sänka skatterna utan för att fördela på ett rimligare sätt. Socialdemokratisk skattepolitik handlar inte om politik för de få utan om en politik för de mångas välfärd.

(Applåder)

Anf. 8 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att återupprepa mitt yrkande, så att det inte blir fel i protokollet. Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation 23 och till Alliansens reservation 6.

Tack så mycket för ett intressant tal! Det innehåller ganska mycket av dåtidsdiskussion i stället för framtidsdiskussion. I mitt tal tog jag upp det som man lovade i valet och vad man inte har gjort under denna mandatperiod. Jag var ganska tydlig med att försöka att hålla mig till den nuvarande statsministerns tal och det som sas före valet om pensionärsskatten.

Pension är en uppskjuten lön och ska därmed beskattas som en sådan. Jag kan inte se att Socialdemokraterna har hållit det löftet. Jag skulle vilja veta om Peter Persson är stolt över att man inte har hållit det löftet.

Peter Persson var väldigt noga med att tala om att man har satsat på välfärden. Jag vill fråga Peter Persson om han kan titta de människor i ögonen som just nu står i dubbelt så lång kö inom sjukvården eller som inte får rätt till den LSS som de hade förra mandatperioden eller de 5 000 som står i kö för äldreboende men som inte får plats. Tycker du att jag ska tala om för dem att denna regering har satsat på välfärden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Sedan vill jag utmana Peter Persson och be honom att nämna en riktig reform inom välfärden där man ser på framtiden och inte bara hystar in pengar in i ett stort svart hål.

Anf. 9 Peter Persson (S)

Fru talman! Jag upprepar: Det var Larry Söder som skapade denna klyfta i beskattning mellan pensionsinkomst och arbetsinkomst genom att vid fem tillfällen trycka på ja-knappen när det gällde jobbskatteavdrag. Varför gjorde du det? Varför medverkade ditt parti i regeringsställning till att skapa denna klyfta? Nu när Moderaterna lanserar ett sjätte jobbskatteavdrag, kommer KD då att säga att man inte går med på det, att man inte vill ha någon ytterligare klyfta mellan pensionsinkomst och arbetsinkomst?

Jag förstår att du inte vill prata om det som har varit under tidigare mandatperioder. Jag skulle också värja mig för den sanningen, som skulle springa upp i hela mitt anlete. Men jag tryckte nej. För inkomsttagare upp till 17 000 har vi tagit bort den beskattningsbörda som lades extra på pensionärerna, och 2020 har vi slutit det gapet. Och vi gör det inte med lånade pengar, utan vi gör det med pengar som vi har skapat genom arbete och rättvis fördelning.

Vi har satsat 13 miljarder på vården, 10 miljarder till kommunerna för äldreomsorg och skola och ytterligare 10 miljarder - det kallar du för pengar i ett stort svart hål. Är det verkligen KD:s syn på jämlikhet och välfärd?

Anf. 10 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag noterar att Peter Persson inte svarar på någon av mina frågor.

Vi hade samma diskussion förra året vid denna tid, och då fick jag inte heller något svar. Jag ställer frågan en gång till, för du har ytterligare en möjlighet att svara: Varför lovade ni inför valet 2014 att ta bort pensionärsskatten? Ni lyckades inte med det under denna mandatperiod. Varför har ni inte lyckats? För det andra: Varför gör ni samma utfästelse inför detta val? Vem tror att ni ska kunna hålla det löftet under nästa mandatperiod?

Sedan är Peter Persson fortfarande mig svaret skyldig. Vilken riktig reform inom välfärdsområdet är det som är framtidsinriktad så att man ska klara av sjukvårdsköerna och se till att äldreboendeplatserna räcker till? Det har Peter Persson fortfarande inte talat om. Jag kan inte se att Socialdemokraterna har den politiken för framtiden. Svaret är alltid: Höj skatterna och satsa mer pengar, så tror vi att det löser sig!

Vi Kristdemokraterna har reformer för att man ska kunna klara av sjukvården för framtiden. Vi tror till exempel att man ska förstatliga sjukhusvården. Men Peter Perssons svar är alltid: Det ni gjorde förr var fel, så vi tar inte ansvar för framtiden. Men, Peter Persson, ni måste ta ansvar för framtiden. Då gäller det att man håller vad man lovar. Jag frågar dig igen: Har ni hållit vallöftet om att ta bort pensionärsskatten för de 2 ½ miljoner pensionärer som finns där ute? Är svaret ja eller nej?

Anf. 11 Peter Persson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Jag har redan besvarat frågan. Vid pensioner upp till 17 000 är den klyftan borta. År 2020 kommer den att vara helt borta. Jag upprepar: Det var ni som införde detta gap i beskattning mellan pensions och arbetsinkomst.

När det gäller sociala reformer: Läs budgeten! Tänk, alla barnfamiljer som nu får 200 kronor extra i barnbidrag! Vidare: studiebidrag, bostadstillägg för pensionärer, 13 miljarder till sjukvården, resurser till kommunerna - det kallar jag framtidsreformer. Trygga arbetsplatser kallar jag framtidsreformer. Det som socialdemokratin säger, det står vi också för. Till skillnad från de konstellationer som Larry Söder och KD brukar ingå i gör vi detta med pengar som är skapade genom arbetsinsatser och finansierat, inte genom skuldsättning. Det är en radikal skillnad.

Sedan fascineras jag av att KD inte är det största partiet i riksdagen. Nu har man förvisso fått hjälp av Bert Karlsson, så det är ju ytterligare en kristdemokrat. Man säger att man ska förstatliga sjukvården. Är det Liberalernas, Centerns och Moderaternas linje? Är det deras linje att inte genomföra ett sjätte jobbskatteavdrag med en ökad klyfta? Varför tog inte denna jätte som KD verkar vara itu med de ökade klyftorna mellan pensions- och arbetsinkomst, när ni faktiskt hade statsråd med i regeringen? Varför gjorde ni inte det, Larry Söder?

Anf. 12 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Precis som Peter Persson påpekade var det ganska talande att skolklassen tidigare lämnade salen mitt under hans tal. Peter Persson har ju hållit ungefär samma tal sedan 70-talet. Det handlar om klasskampen, om jämlikhet, om välfärd och om hur skattesänkningar river sönder vårt samhälle.

Hur har det nu gått med jämlikheten och välfärden under de år som Socialdemokraterna har styrt? Jag var inne på det i mitt inledningsanförande. Nu vill Socialdemokraterna att de blinda ska redovisa kvitton. Man stramar åt för de absolut svagaste i samhället och LSS-stödet för dem som är handikappade. Maxtaxan i äldreomsorgen har höjts. Barngrupperna växer. Man har lagt ned BB i Sollefteå. Vårdköerna har dubblerats. Och, fru talman, klassklyftorna har ökat.

Det är alltså facit över Socialdemokraternas tid vid makten. Det är facit när Peter Persson får styra. Är Peter Persson nöjd? Tycker Peter Persson att den här utvecklingen är positiv, med ökade klyftor och sämre välfärd? Finns det ingen självkritik om att den socialdemokratiska modellen - att höja skatter för att finansiera kraftigt ökade bidrag - faktiskt ställer till med problem?

Peter Persson sa att Alliansen föreslår sammantaget 100 miljarder i skattesänkningar. Ja, det är ungefär de resurser som Socialdemokraterna har ökat och tillfört till bidragssystemen. Där har vi skon som klämmer. Där har vi problemen med de ökade klyftorna och med den bristande välfärden. Det går inte att lösa detta på det sättet. Det går inte att lösa det med den socialdemokratiska modellen.

Vi måste arbeta, för det är med arbete, företagande och strävsamhet som vi bygger Sverige starkt. Genom att sänka skatten på arbetsinkomster så att det lönar sig bättre att arbeta än att gå på bidrag får vi mer resurser till välfärden så att fler kan komma i arbete och klyftorna kan minska.

Anf. 13 Peter Persson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Schulte var inte med på 70-talet, men det var jag. Han ger dock en korrekt historiebeskrivning. Jag har sagt samma sak, då och i dag, och jag känner mig väldigt trygg med det. Solidaritet, jämlikhet och frihet är nämligen ting som är tidlösa, bär framtiden med sig och är tryggt förankrade i historien.

Schulte, däremot, har haft oerhörda problem. Tänk när Moderaterna pallrade sig fram till talarstolen i Västerås och första gången uttalade sig: Jag älskar kollektivavtal; jag tycker att det är bra med fackföreningar och anställningsskydd. Sedan gick det över. Nu är de gamla framme igen, och då tror jag att Schulte trivs förträffligt. Han ser ut att må mycket bättre efter den nya svängen högerut där borta där de gick ut.

Jag vill fråga dig en sak. Visst, klassklyftorna har ökat. Men vi har nu en budget som faktiskt minskar klassklyftorna, och det görs genom viktiga instrument: anständig arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring som fungerar, barnbidrag och pensionstillskott, som utjämnar skillnaderna. Du talar om att sänka skatterna för att ge de små bättre förutsättningar. Då vill jag fråga dig: Hur mycket i skattesänkning får den som tjänar 15 000? Hur mycket i skattesänkning får den som tjänar 120 000? Detta vill vi ha svar på.

Anf. 14 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Moderaternas skattepolitik handlar framför allt om att rikta den största delen av våra skattesänkningar till dem som tjänar minst, så att det ska löna sig att arbeta och finnas starka drivkrafter att gå från att leva på bidrag till att komma i arbete. Vår målsättning är att alla som arbetar ska få behålla ytterligare 500 kronor i månaden.

Jag tycker att det som vi precis hörde från Peter Persson är väldigt intressant. När han talar om att bekämpa klyftorna kommer han direkt in på bidragen: höja bidragen, stärka a-kassan och så vidare. Den analysen från Socialdemokraterna är fel, och det är det vi nu ser. Trots höjda skatter och trots att vi har en högkonjunktur som ger staten mer pengar måste Socialdemokraterna dra in på välfärden. Vårdköerna dubblas, man ska låta blinda redovisa kvitton, man stramar åt LSS för de handikappade.

Dessa frågor tycker inte Peter Persson om att ta i. Han försöker prata runt dem därför att de skär rätt in i själen. Det är dags för Socialdemokraterna att uppdatera sin politik. Att jämlikhet skapas genom bidrag fungerar inte. Det är nu bevisat. Ni är tvungna att satsa på att öka bidragssystemen i stället för att satsa på välfärden, just på grund av att ni är så låsta vid att det är med bidrag som klassklyftorna bekämpas.

Detta är en gammal socialistisk kvarleva: att alla ska ha det lika, oavsett om man arbetar eller inte arbetar utan går på bidrag. Men redan för 150 år sedan, när Marx presenterade socialismen, sa man: Men vad händer när man inte får något för sina ansträngningar och inte får lön för mödan? Ja, då kommer människor att fastna i bidragsberoende och utanförskap, och det är detta vi nu ser.

Det är dags, Peter Persson, att uppdatera sig. 70-talet var 50 år sedan, muren föll och socialismen har misslyckats - och den socialdemokratiska modellen likaså.

Anf. 15 Peter Persson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Om man vistas länge i solen slackar blicken. Så är det nog när man är på solsidan också. Det kallas rättvisa att den som tjänar 15 000 får 266 kronor i skattesänkning med er politik. Den som tjänar 120 000 får 9 000 i skattesänkning. O:et har ramlat bort när du talar om rättvisa, Fredrik Schulte. Det ska vara ett O framför: orättvisa. Det är vad det handlar om.

De flera hundra som fick sluta producera de goda ärtorna på Findus i Bjuv, som vi njöt av när vi åt wienerschnitzel, skulle alltså dubbelbestraffas. De skulle inte få en anständig arbetslöshetsersättning när det multinationella företaget bara lade ned och lade en bygd öde. Då skulle de straffas en gång till. De ska naturligtvis ha möjlighet att komma vidare i livet.

Den som har slitit som undersköterska eller på någon av IF Metalls många arbetsplatser och blir sjuk ska ha en anständig ersättning. För mig är detta den djupaste formen av solidaritet.

Men jag har sett att det finns ett bidrag där ni är världsmästare, Fredrik Schulte. Du tillhör ju Stockholms läns landsting - inte jag. Där är ni oerhört generösa med bidrag till allsköns slimmiga konsulter.

Anf. 16 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Det är uppenbart att skattefrågorna berör väldigt mycket, både människor och företag men också politiker. Hur vi tar ut skatter, vad de ska gå till och hur stort skatteuttaget ska vara är väldigt viktiga frågor som berör människor direkt i vardagen.

I somras hotade oppositionspartierna med misstroendevotum mot regeringen just på grund av tre förslag på skatteområdet. Det fanns aviseringar om att man eventuellt skulle gå fram med dem i budgetpropositionen. Det handlade om 3:12-reglerna, där det tidigare hade gjorts en utredning. Det fanns förslag på försämringar för småföretagare, som dock sedan gjordes om av regeringen. Efter en remittering var förslaget betydligt bättre ur företagens perspektiv än det som tagits fram av utredningen, men det innehöll ändå vissa försämringar.

Det handlade också om brytpunkten för när man ska betala statlig skatt. Ett par gånger under mandatperioden har den brytpunkten inte räknats upp på samma sätt som tidigare, vilket har gjort att något fler har fått betala statlig skatt. Den tredje frågan var flygskatten, som också gick igenom och börjar gälla nu på söndag, den 1 april.

Detta var tre i sammanhanget ganska marginella förändringar, men de höll ändå på att leda till misstroendevotum och i förlängningen en tänkbar regeringskris. Man kan ju fråga sig hur det kan gå i en framtid, när det av någon anledning kan behöva fattas tuffa beslut. Möjligen kan vi behöva göra det under den kommande mandatperioden eller någon gång i framtiden när konjunkturen inte är så stark som den är just nu.

Fru talman! Flera av de borgerliga partierna anför att man vill avskaffa värnskatten, den skatt som de som har de allra högsta arbetsinkomsterna betalar. De borgerliga partierna har tidigare gett väldigt olika besked om hur stort de tycker att skatteuttaget ska vara.

Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson talade om att han vill sänka skattetrycket med 10 procentenheter. Det motsvarar 400 miljarder kronor eller ungefär tio gånger anslaget för rättsväsendet sammantaget, polis och domstolar.

Liberalernas partiledare Jan Björklund sa vid åtminstone ett tillfälle att skattekvoten bör ligga på samma nivå under kommande mandatperiod - sammantaget inga skattesänkningar, alltså. Detta är inte alldeles enkelt att få ihop när man också hör om de enskilda förslag till sänkningar som finns. Man har också emellanåt ambitioner att satsa skattepengar på saker och ting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Alldeles före jul tillsattes en utredning om att se över reseavdraget och göra om det. Detta är en väldigt viktig fråga som de allra flesta partier har ställt sig bakom i två omgångar under denna mandatperiod, dels i Landsbygdskommittén, dels i Miljömålsberedningen.

Vi får se nu ifall Moderaterna kommer att orka stå upp för de ställningstaganden som man gjorde vid de tillfällena och kommer att vilja införa ett färdmedelsneutralt avståndsbaserat reseavdrag i stället för det vi har i dag, som väldigt ensidigt gynnar arbetspendling med bil, och även ifall det nya systemet skulle missgynna Mälardalen mer än i dag och i stället gynna inte minst Norrlands inland.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 17 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Jag som annars sitter i näringsutskottet hade naturligtvis jättestor lust att ge mig in i debatten i stort om inkomstskattefrågor - det skulle vara intressant. Men jag ska faktiskt rikta in mig enbart på en motion som har bärkraft just när det gäller diskussionen kring näringsliv och inte minst förmånsbilar, som många har i näringslivet och som man kan ha som en del av sitt arbete.

Motion 637 handlar om skattefrihet för miljöförbättrande åtgärder. Befintlig bilpark kan förbättras på ett väldigt enkelt sätt. Inte minst nu när vi har haft en ovanligt kall vinter skulle minskandet av antalet kallstarter få en oerhört stor positiv effekt på luftkvaliteten i våra städer. Det nordiska klimatet och det faktum att många bilar inte står i uppvärmda garage gör att det varje år genomförs miljontals kallstarter i Sverige.

Forskningsteam i Kalifornien och i Pittsburgh i USA visar att en modern bil kan släppa ut lika mycket skadliga ämnen under 30 sekunder efter en kallstart som den gör under 30 mils körning med en varm motor. Tester har gjorts både av finska VTT, som är ett oberoende forskningsinstitut, och av vårt eget Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Man har på olika sätt visat att både koloxid och kolväten har minskat med 99 procent - det visade det finska institutet. Kväveoxider har minskat med upp till 50 procent. VTI visade att 73 procent av de årliga kolmonoxidutsläppen, till exempel, och 7 procent av kväveoxidutsläppen beror just på kallstarter. Om det är så kan man ju säga: Ja, det beror på att de flesta bilar åker väldigt korta sträckor, och en kall motor har större bränsleåtgång.

Vad gör man då åt detta? Ja, det skulle kunna elimineras ganska enkelt med en timmes användning av motorvärmare. Man kanske ganska romantiskt upplever att barndomssomrarna var mycket varmare och att barndomsvintrarna var mycket kallare - det fanns alltid snö, och man kunde åka pulka och allt det där. Men faktum är att motorvärmare har varit väldigt vanliga i det här landet, inte minst på parkeringsplatser i anslutning till hyreshus. Men på senare år känns det som att man inte har insett behovet av motorvärmare. Men faktum är att forskningsinstitutens mätresultat har visat att vi redan, som jag sa, med befintlig bilpark radikalt skulle kunna förbättra luftkvaliteten i våra städer.

Inkomstskatt

Förslaget i motionen handlar om detta: Genom att införa skattefrihet för elektriska bilvärmesystem straffas inte de som vill förbättra luftkvaliteten i våra städer. Det skulle vara ett ganska enkelt, billigt och effektivt sätt att faktiskt göra någonting för dem som inte har råd att köpa nya bilar, som har andra typer av bränslesystem, och som vill kunna göra någonting av det de redan har.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)