Väg- och fordonsfrågor

Anf. 37 Jens Holm (V)

Fru talman! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande TU9 som rör väg- och fordonsfrågor. Det är ett betänkande som innehåller 190 yrkanden som rör bland annat fossilfria transporter, parkeringsfrågor, bilpooler, bildelning, kontrollbesiktning av fordon och självkörande fordon.

Det här är ett område där det behöver hända väldigt mycket. Hela transportsektorn har ett mål om att utsläppen ska minska med 70 procent till senast 2030. Vi vet att den största delen av utsläppen från transportsektorn kommer från vägtrafiken, från biltrafiken i synnerhet, som står för en femtedel av Sveriges totala utsläpp med ungefär 10 miljoner ton växthusgaser varje år.

Vi behöver minska utsläppen från transportsektorn med ungefär 8 procent årligen. Gör vi då det? Nej, 2019 minskade utsläppen med endast 2 procent. Det är med andra ord helt och hållet otillräckligt. Jag anser att regeringen inte gör tillräckligt på det här området. Regeringen har presenterat en klimatpolitisk handlingsplan, men den har dömts ut av Klimatpolitiska rådet med motiveringen att planen inte är en plan utan snarare en handlingsplan som innehåller fortsatta utredningar.

Förra veckan presenterade infrastrukturministern infrastrukturpropositionen, som är ett förslag om infrastruktursatsningar för de kommande tolv åren och de vägledande principerna för detta arbete. Inte heller där kan vi se att vårt klimatmål för transportsektorn har fått fullt genomslag, utan det är en infrastrukturproposition som bygger på prognoser om ökat resande, bland annat ett ökat bilresande med 27 procent till 2040.

Vi borde i stället ha en politik som verkar för ett minskat bilresande och totalt sett också ett mer effektivt resande så att utsläppen kan minska fort. Med andra ord behöver vi arbeta för ett transporteffektivt samhälle där vårt klimatmål nås. Vi behöver planera och bygga våra städer och våra samhällen inte utifrån bilens behov utan utifrån människors behov. I synnerhet ska man i städer kunna gå och cykla enkelt och säkert. Vi behöver investera mer i kollektivtrafiken.

En fråga som tas upp i det här betänkandet är problemet med parkeringsnormer när man bygger nya bostäder och att man förhåller sig till hur många bilar som ska kunna parkeras för varje lägenhet som byggs. Vi borde snarare ha en gång, cykel- och kollektivtrafiknorm när vi planerar nya städer.

Delade bilar är en annan viktig fråga som tas upp i det här betänkandet. Ska bilpooler och bildelningstjänster fullt ut kunna nå den potential som de har måste vi göra det lättare att parkera bilar från bilpooler och delade bilar på det kommunala utrymmet. Vi behöver kanske också se till att man kan ha en lägre parkeringsavgift för just de fordonen.

Det finns kort och gott väldigt mycket som behöver göras.

Fru talman! Jag nämnde att utsläppen från tranpostsektorn hade minskat med blott 2 procent under 2019. Men under 2020, i fjol, hände något. Då minskade utsläppen ungefär så mycket som det behövs. De minskade med 9 procentenheter under 2020. Bilresandet gick ned med hela 10 procent.

Det har förstås att göra med att det pågår en pandemi. Pandemin är förfärlig på många sätt och vis. Men den är också en möjlighet till ett förändrat beteende, till att omdana våra samhällen och bygga just det transporteffektiva och klimatsmarta samhället.

I den bok som jag håller min hand och som heter Pandemin som möjlighet - Så blir återstarten hållbar och rättvis radas mängder med exempel upp på hur man runt om i världen har använt de beteendeförändringar som har uppstått under pandemin för att bygga mer hållbara samhällen. Till exempel kommer man nu i Paris att ta bort 70 procent av parkeringsplatserna och konvertera dem till gång- och cykelbanor och grönområden. I London har man inrättat det man kallar världens största bilfria zon. I Barcelona bygger man bostadskvarter som är helt och hållet fria från bilism.

10 miljarder kronor har satsats på utbyggd infrastruktur för cykel runt om i europeiska städer, konstateras det i boken. Det vet jag mycket väl, eftersom det är jag som har skrivit boken Pandemin som möjlighet - Så blir återstarten hållbar och rättvis. Den finns sedan i går att köpa i en bokhandel nära dig.

Fru talman! Dessvärre ser jag inte en aktiv politik från S-MP-regeringen för att dra nytta av det förändrade beteende som pandemin har medfört. Jag skulle vilja fråga ledamöterna från Socialdemokraterna och Miljöpartiet vilka åtgärder den här regeringen egentligen har vidtagit för att vi i ljuset av de förändrade beteendemönster som pandemin har medfört ska kunna bygga mer hållbara städer med minskade utsläpp som följd.

I betänkandet behandlas väldigt viktiga frågor om fordonsbesiktning. Jag börjar med att yrka bifall till reservation nummer 19.

Fordonsbesiktningen är viktig för att säkerställa att våra fordon är säkra men också att de inte släpper ut mer partiklar, avgaser och annat än de behöver göra. Vi vet att många av dessa problem kan fångas upp just vid fordonsbesiktningen. Därför oroar det mig, fru talman, att regeringen lät Transportstyrelsen släppa fram förändrade föreskrifter för fordonsbesiktning. Föreskrifterna som togs fram 2018 innebar en kraftig försämring ur ett miljöhänseende, åtminstone utifrån tre områden.

För det första har nivåerna för kontrollerna avseende partikelutsläpp sänkts avsevärt vid fordonsbesiktningen. Numera mäts partikelutsläppen bara mot högre och generella gränsvärden, inte mot specifika värden för varje bilmodell, så kallade skyltvärden.

För det andra görs inte längre kontrollerna mot fordonets omborddiagnossystem, OBD-systemet.

För det tredje undantas dieselbilar som är äldre än 20 år från en detaljerad avgasmätning.

De nya föreskrifterna har lett till att Sverige har halkat längst ned bland EU-länderna vad gäller att ställa miljökrav vid fordonsbesiktningen. Vi kan också se att antalet bilar som underkänns av miljöskäl har minskat kraftigt sedan de nya föreskrifterna utfärdades. Det har lett till en halvering för bensinbilarna, och antalet dieselbilar som underkänns av miljöskäl har minskat med över 300 procent.

Jag undrar hur Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan tycka att det är en god ordning. Hur kan ni tillåta detta?

Vänsterpartiet föreslår att Transportstyrelsen omgående måste få i uppdrag att ta fram nya föreskrifter för fordonsbesiktning med högre miljökrav än de som finns nu. Man skulle kunna titta på Tyskland och det arbete de har gjort. De har höjt sina miljökrav, inte sänkt dem.

Fru talman! Avslutningsvis - vad gäller bilbesiktningen görs inte heller någon särskild kontroll gällande laddbara fordon. Är det inte lite märkligt? En tredjedel av alla nya bilar som såldes i Sverige i fjol var just laddbara fordon, rena elbilar eller laddhybrider. Men det görs inga särskilda kontroller avseende batteri, laddkabel, kontakter och annat som är specifikt för ett laddbart fordon.

Här skulle vi kunna titta på Norge. De införde för flera år sedan ett sådant regelverk. Självklart behöver vi göra något liknande här i Sverige. Därför vill vi i Vänsterpartiet att föreskrifterna för fordonsbesiktning också ska ta hänsyn till laddbara fordon.

Jag yrkar bifall till reservation 19.

Anf. 38 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Denna debatt handlar om vägar och fordonsfrågor. Den kommer till stor del att landa i de brister som finns, vad regeringen borde ha gjort åt dem och vilka krav riksdagen faktiskt har ställt på regeringen. Riksdagens tillkännagivanden har väl tyvärr bara placerats i någon skrivbordslåda på Rosenbad.

Sverige är beroende av lastbilar för att kunna fungera. Det är ingen tillfällighet att två av världens största lastbilstillverkare finns här i Sverige.

Det finns en tydlig majoritet i Sveriges riksdag för att skynda på utvecklingen med längre och tyngre lastbilar. Redan 2014/15 togs beslut om ett tillkännagivande om längre och tyngre lastbilar. Det togs 2016/17 beslut om ytterligare ett tillkännagivande om att underlätta för längre och tyngre lastbilar.

Vad har hänt? Jo, Finland har ökat sina fordonstyngder till 76 ton, medan Sverige och denna regering fortsätter att utreda frågan. Och det går väldigt långsamt. Beslutet ligger väl tyvärr i någon låda på Rosenbad.

Fru talman! Att denna regering tar så lätt på riksdagens beslut och tillkännagivanden är allvarligt, riktigt allvarligt. Om regeringen vill att människor och företag i Sverige ska följa lagar och regler och riksdagsbeslut borde regeringen själv föregå med gott exempel och genomföra det som riksdagen har tagit beslut om.

Att det tar en viss tid att utreda och lägga fram förslag har nog de flesta förståelse för. Men vi står här år efter år, och den socialdemokratiska regeringen har fortfarande inte genomfört det som uttrycks i de tillkännagivanden som det togs beslut om för fem eller sju år sedan. Det är helt oacceptabelt. Att inte frågan om bärighet och vägar för tyngre och längre fordon har kommit längre är rent pinsamt för denna regering.

Fru talman! En annan fråga som lyfts upp i detta betänkande är elektrifieringen av fordonsparken och tillgängligheten när det gäller laddinfrastruktur. För att klara omställningen till fossilfritt måste alternativen fungera.

Sveriges socialdemokratiska regering har till uppgift att se till att vi har tillräckligt med el, att vi har ett fungerande elnät och att det i städer och utmed våra vägar finns laddstolpar som faktiskt kan leverera tillräckligt med el.

Men vad har hänt med denna påstådda miljövänliga regering och dess arbete med detta under dessa sju år? Man har stängt ned miljövänlig kärnkraftsel, vilket har skapat elbrist i södra Sverige. Man har fortfarande inte gjort något åt de långa utredningstiderna på upp till tio år för att få fram nya ledningar med högre kapacitet. Man borde dessutom ha planerat för mer markkabel och minskat på antalet luftledningar. Man borde ha stärkt äganderätten och sett till att ha en planering för nya ledningar utan att köra över landets privata markägare. Det märkliga är dessutom att regeringen planerar att skydda sina egna reservat genom att inte dra ledningarna där utan i stället dra dem på privat mark.

Fru talman! Regeringens politik hindrar just nu en snabb elektrifiering av fordonsparken. Regeringens långsamma arbetstempo hör inte hemma i en värld med ett betydligt högre tempo. Att stänga kärnkraft i förtid när vi behöver den som bäst var inte speciellt smart. Regeringen borde ta fram en ny accepterad lagstiftning som gör att man kan dra ledningsgator bättre och snabbare och minska ned intrången hos markägare med mer jordledningar men också ge bättre ersättningar till dem som drabbas.

Sverige har stora statliga reservat och stora statliga skogar. De kan självklart vara en bra början när nya ledningar ska dras fram över Sverige. Men även jordledningar måste användas mer än luftledningar i dag. Sverige behöver mer el, ett bättre elnät och en regering som ser till att leverera detta.

Fru talman! Nu är det dags att regeringen slutar sitta på händerna och ser till att laddinfrastrukturen byggs ut och klarar av behoven, annars kommer regeringens svaga arbetstempo att vara det som bromsar utvecklingen för såväl tunga och längre fordon som elektrifieringen för nya elfordon.

Sverige behöver också omgående fler pilotprojekt för såväl elvägar som ny elinfrastruktur samt för självkörande fordon. Det är viktigt att svensk fordonsindustri kan testa, prova och vara med i utvecklingen. Sveriges regering har ett stort ansvar för detta, men också här går arbetet trögt. I stället ägnar sig regeringen åt att plåga landets fordonsägare med nya bränsleskatter och avgifter. Sverige är ett stort land och behöver både fungerande vägar och en fungerande fordonsflotta.

Fru talman! Regeringens nyss avlämnade infrastrukturproposition pekar dessutom tydligt på att man inte avser att ta tag i det stora underhållsbehov som finns på vägarna. Regeringen tänker fortsätta med för lite underhåll och i stället ägna sig åt att sänka hastigheten på landets vägar. Alla förstår ju att med denna regering kommer hela landets vägsystem att fortsätta försämras. Detta hotar jobb, företag, landsbygd och export, och därmed hotas vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Höga skatter och dåliga vägar är ingen bra kombination om hela Sverige ska leva och om företag ska klara av att växa i Sverige. Det är mycket dåligt för landets konkurrenskraft om transporter som måste fungera inte gör det. Här måste regeringen tänka om. Vägarna är dåliga nu, och med regeringens politik kommer de tyvärr att bli ännu sämre.

Sverige måste ha farbara vägar ända från skogen till pappersbruket eller sågverket. Vi måste kunna forsla våra varor på vägar till och från affärerna och företagen, och exportprodukterna måste kunna levereras till närmaste järnväg eller hamn för vidare färd ut i världen. Om detta äventyras är Sverige illa ute. Vägarna måste helt enkelt fungera, och det löser man inte med att bygga dyra och olönsamma höghastighetståg.

Fru talman! En annan fråga som behöver lyftas upp är dispenserna och tillståndshanteringen för tunga fordon. Dispenshanteringen måste underlättas och förtydligas. I dag är det oerhört omständligt, och många aktörer är inblandade när en tung lyftkran ska kunna ta sig fram till sin arbetsplats. Denna seghet försvårar, fördyrar och försenar renoveringar och nybyggen. Om kranen som ska lyfta av godset från lastbilarna och lyfta in godset på arbetsplatsen inte finns på plats innebär detta onödigt långa avstängningar, försenade leveranser och ökade kostnader.

Det här utgör ett mycket onödigt regelkrångel. Regeringen måste aktivt se över detta för att underlätta för tunga lyftkranar och fordon att kunna utföra sitt arbete. Även i detta avseende lämnade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen förra året, men fortfarande har ingenting levererats.

Fru talman! Om man åker ned i Europa ser man att bilar får dra sina husvagnar fortare än i Sverige om ägarna har besiktigat sin husvagn och fått ett Tempo 100-intyg. Det innebär att man får köra i 100 kilometer i timmen med husvagnen, vilket gör att trafikrytmen blir bättre på vägarna. Dessutom kan dragbilen lättare välja rätt dragväxel, vilket sparar på miljön.

Sverige är ett land med långa avstånd, och många semestrar med husvagn, inte minst i dessa pandemitider. Våra grannländer Tyskland och Danmark har infört tempo 100. Även Sverige borde pröva detta för att underlätta för landets husvagnsägare och för att få bättre trafikrytm på våra vägar. Vi moderater vill att regeringen omgående ser över detta och inför Tempo 100 även här i Sverige. Tyvärr säger den S-ledda regeringen nej till det och avstyrker vårt förslag i betänkandet.

Fru talman! Ett annat problem som regeringen borde lägga större kraft på är vinterväghållningen. Den är bristfällig på många vägar, vilket riskerar att orsaka mycket allvarliga olyckor. Många fordon från utlandet kommer hit med för dåliga däck och med livsfarliga gummiblandningar i däcken. Det gör däcken mycket farliga i kallt och halt väglag. EU-trailrar kan vika sig på vägen på grund av viktfördelningen, dåliga och felaktiga däck och bristande förarkunskaper. Allt detta kan innebära att de lättare än andra fordon tappar greppet på våra vintervägar. Det kan till och med vara nödvändigt att förbjuda dessa EU-trailrar under vissa vinterförhållanden. Det här känner regeringen till, men ingenting händer. När kommer nästa olycka?

Fru talman! Tidpunkt för halkbekämpning måste ses över, och saltblandningarna måste vara av sådan kvalitet att de verkligen gör nytta på vägen. Här har både regeringen och Trafikverket en hel del kvar att göra.

Om vi vill att elektrifieringen ska fungera här i landet måste vi se till att ha el i laddstolparna och att vi har tillräckligt med el. Regeringen behöver se över att vi har en fungerande elproduktion i Sverige, att elnätet snarast byggs ut, att elladdstolparna fungerar och att elkapaciteten är tillräcklig. Laddningen måste fungera även när bilen står uppställd på natten, inte bara utmed vägarna.

Satsa på våra vägar och rusta upp dem så att de klarar både tyngre och längre lastbilar! Vägarna är landets blodomlopp, och äventyrar vi det förlorar vi både företag och jobb i Sverige. Regeringen måste dessutom se till att vidta de åtgärder som de tillkännagivanden som riksdagen gjort till regeringen anger. Det minsta man kan begära är att regeringen följer riksdagens beslut.

Till sist, fru talman, skulle jag önska att man omgående avslutar fantasiprojektet med höghastighetståg innan det börjar kosta pengar. Man borde i stället lägga mer pengar på underhåll och utbyggnad av våra vägar och järnvägar.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Moderaternas reservation 11 som handlar om infrastruktur för laddning.

Anf. 39 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag uppskattar Sten Berghedens stora engagemang för elektrifiering och byggande av både elvägar och bättre laddinfrastruktur, men ibland låter det lite på honom som att det bara är motorvägar som kan elektrifieras. Jag vill påminna om att vi har 12 000 kilometer elektrifierat järnvägsnät i vårt land. Det vore tacknämligt med ett lite större engagemang från Moderaterna för just järnvägen vad gäller både utbyggnad av ny och underhåll av befintlig.

Det var dock inte detta utan laddinfrastruktur som jag ville diskutera. Sten Bergheden tar upp att det behövs ett statligt teknikneutralt stöd för utbyggd laddinfrastruktur. Vi har precis ett sådant i dag. Staten anslår pengar till andra aktörer för att de ska bygga upp laddstolpar. Det tycker jag överlag är bra.

Det som jag tycker är problemet med det stöd vi har i dag är att staten inte ställer några motkrav avseende funktionalitet och användbarhet för laddinfrastrukturen. För den som ska ladda en bil är det i dag till exempel så att det finns mängder med olika appar. Det finns små brickor och system som man måste vara ansluten till. Det finns ingen gemensam standard, för staten ställer inga sådana motkrav på dem som bygger upp laddinfrastrukturen.

När Sten Bergheden trycker så mycket på att det måste vara teknikneutralt blir jag lite orolig för att Moderaterna vill fortsätta att skyffla ut pengar utan att ställa motkrav på att de här laddstolparna verkligen ska fungera. Jag vill fråga Moderaterna: Är ni beredda att ställa motkrav när pengar betalas ut för laddinfrastruktur på att det verkligen ska fungera och på att det ska finnas ett enhetligt system?

Anf. 40 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för frågorna.

Först och främst vill jag rätta Jens Holm, med tanke på att jag faktiskt lyfte fram att vi skulle ta bort höghastighetståget och lägga medlen på underhåll och renovering av våra järnvägar och vägar. Det kan nog Jens Holm läsa sedan i protokollet. Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi underhåller det vi har för att få en fungerande infrastruktur innan vi ger oss på projekt där vi inte har en aning om var de kommer att landa ekonomiskt.

Vad gäller den andra delen tycker jag att vi i stället borde ha en diskussion om hur vi ser till att laddstolparna faktiskt har el. Folk här i landet kommer självklart att köpa mer och mer elbilar. Då förväntar man sig att vi har en regering som ser till att de kan åka till laddstolpar som inte står tomma utan där det faktiskt finns elström.

Det är här det stora bekymret finns. Den här regeringen har först och främst stängt ned elproduktion, vilket har skapat elbrist i södra Sverige. Dessutom har man fortfarande inte gjort något åt de stora kablar och de ledningsdragningar som måste till för att vi ska klara den här omställningen. Det är detta som kommer att vara det stora problemet. Jag tror att svenska folket kommer att vara positiva till att byta till elbilar, men de är i dag rädda för att infrastrukturen inte ska hänga med.

När det sedan gäller om det ska finnas ett sätt att ladda eller inte har vi sagt att marknaden måste lösa detta på sina villkor. Jag tror att det viktigaste är att vi jobbar med de frågor som ligger på vårt bord: se till att vi har el, se till att vi har elledningar som fungerar ända fram till laddstolpen och se till att det finns el i laddstolpen, vilket är viktigast om man ska tanka sin bil.

Anf. 41 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tror att vi är rörande överens om att vi behöver el och att vi behöver mer el i Sverige. Det är glädjande att utbyggnaden av förnybar el växer enormt fort i Sverige nu och kommer att fortsätta göra det. Kanske borde den växa ännu snabbare, åtminstone för att vi i Vänsterpartiet ska vara riktigt nöjda.

Men Sten Bergheden väljer att prata om andra saker. Jag ställde min fråga med anledning av att Moderaterna motionerat i frågan. Moderaterna vill, som jag förstår det, ha ett nytt subventionssystem för utbyggnad av laddinfrastruktur. Men där säger Sten Bergheden ingenting om att ställa krav på att de här laddstolparna ska fungera när staten väl går in med pengar. Sådana krav borde man väl rimligen kunna ställa. Elbilisten ska inte tvingas ha med sig fyra olika brickor och ladda ned åtta olika appar för att sedan se att det ändå inte fungerar därför att det visar sig finnas ännu en standard som något elbolag har kommit på att de vill använda sig av för just deras elstolpar i just deras kommun.

Min enkla fråga, fru talman, är om Moderaterna vill att det ska ställas motkrav gällande betalsystem och användbarhet när statliga medel betalas ut till laddinfrastruktur. Ska staten ställa krav på att det ska finnas en gemensam standard för detta, så att bilisten inte ska tvingas åka omkring med åtta olika appar och fyra olika laddbrickor?

Anf. 42 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag tror att det viktigaste är att vi först och främst ser till att vi har ström i laddstolpen. Den andra delen är att regeringen och riksdagen inte behöver lägga sig i alla detaljer om hur det ska se ut i detta läge. Vi ser till att det finns ström och att det finns en infrastruktur som fungerar för laddningen. Om vi ska gå in och sätta olika standarder för detta får väl i så fall EU titta vidare på om man kan hitta gemensamma standarder. Det är ju önskvärt långsiktigt. Men i detta läge handlar det i första hand om att få ut laddstolpar, så att vi har laddning till de bilar som i dag finns där ute, innan vi börjar ställa krav på andra saker som gör att utvecklingen kan bromsas.

Vi är för att man satsar på mer el här i landet. Jag tror att vi kan ställa om en hel del av solenergin och få fram den till vätgas. Vi gör en sådan satsning i Mariestad, och den har fungerat väldigt bra. Jag tror också att det kan bli en vägledning för vidare satsningar i Sverige.

Men jag tror att vi måste börja där problemet och oron finns och inte skapa nya problem innan vi ens vet om vi har ström framme. Pratar man med bilindustrin och med fordonsfolk i dag får man höra just om oron för att vi inte ska ha kapacitet och inte ha el i ledningarna. Det är vårt ansvar här i riksdagen att se till det. Den här regeringen har inte gjort någonting för detta. Som jag sa i mitt huvudanförande är det detta jag ser som det största hotet: att vi får elbrist, att vi inte har nät som klarar av detta och att vi då inte får någon ström i våra laddstolpar. Den biten borde regeringen och riksdagen omgående lösa. Det är då det skapas trygghet i att det går att ställa om Sverige till en elektrifierad fordonspark.

Anf. 43 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 41.

Fru talman! Under sommaren 2018 möjliggjordes för Trafikverket att öppna en begränsad del av vägnätet för en ny typ av bärighetsklass, som kallas BK4. Den tidigare gränsen var 64 ton. Nu tillåts fordonsekipage med bruttovikter upp mot 74 ton att köra på BK4-vägar. Med rätt fordonskombination och rätt axelkonfiguration kan man minska trycket på vägarna och därmed generera mer miljövänliga transporter än i dag. Det är inte alltid ett sådant ekipage blir bättre ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom fordonsbyggnationen blir dyrare. Däremot är ett 74-tonsekipage effektivt ur miljösynpunkt eftersom det bär mer nyttolast.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att en så stor del som möjligt av det svenska vägnätet är öppet för BK4. Det finns naturligtvis begränsningar, exempelvis att vissa broar inte klarar en fordonskombination på 74 ton, men i övrigt ska vägnätet vara öppet. Införandet av BK4 måste prioriteras för att man ska uppnå de fördelar som denna konfiguration ger.

Fru talman! I det betänkande vi nu debatterar finns några motioner som behandlar fossilfri tankning och elvägar. Dessa motioner har som utgångspunkt att förbättra vår gemensamma miljö - vackert så, men till vilken nytta? Det är måhända en provocerande fråga, men verkligheten går ju i rakt motsatt riktning. Under ett flertal år har vi sett hur gods flyttats från energieffektiva fullstora ekipage till mindre och mer energikrävande fordon.

De utländska aktörerna har byggt upp mobila verkstäder, mobila däckverkstäder och mobila tankstationer runt om i landet. Det är lite märkligt, eftersom cabotagereglerna tydligt säger att det ska vara en tillfällig inrikestransport i en värdmedlemsstat. Varför bygga upp mobila enheter i Sverige om transporterna ska vara tillfälliga? Fenomenet med mobila verkstäder och tankstationer visar med tydlighet att man etablerar sin verksamhet i Sverige. Det är alltså inte fråga om tillfälliga inrikestransporter i en värdmedlemsstat.

Även om vi i dessa coronatider har sett en viss uppgång av godstransporter på järnväg är trenden de senaste åren den motsatta. Järnvägsoperatörerna upplever samma situation som de seriösa åkerierna - man förlorar transportuppdrag till de oseriösa aktörerna inom transportnäringen.

Fru talman! Det vi ser är resultatet av de senaste årens nedmontering av trafikpolisen och en transportnäring som lämnats utan kontroll och skydd från våra myndigheter. Ansvaret för utvecklingen av den oseriösa och osunda verksamheten vilar tungt på regeringen. Passiviteten har varit i det närmaste total, och man har inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att stoppa den här utvecklingen.

Att flytta gods från järnväg eller från energieffektiva och miljövänliga lastbilstransporter till små och energikrävande enheter är fullständigt bakvänt.

Regelverket för cabotagetrafik och kombitransporter missbrukas å det grövsta från de oseriösa transportföretagen. De seriösa företagen med höga miljöambitioner får allt svårare att klara sig i den osunda konkurrensen.

Landets politiska ledning är, med förlov sagt, passiv i kampen mot den brottsliga verksamheten inom transportnäringen, och regeringen sitter bokstavligt talat på händerna. Notan får seriösa företag och miljön betala.

Fru talman! Ska vi återfå en fungerande transportmarknad där åkerier, järnväg och sjöfart kan utveckla en sund och hållbar transportnäring, måste politiken också leverera. Vi ledamöter i Sveriges riksdag kan och ska skapa förutsättningar för det seriösa företagandet. Vi har ett ansvar att vidta åtgärder när vi ser att kriminell verksamhet slår undan benen för seriösa företag. Väljarna, oavsett om de är företagare eller löntagare, kan med rätta förvänta sig att vi agerar. Det duger inte att knuffa in problemen i en utredning, utan här krävs krafttag.

Någonting är riktigt sjukt med en transportnäring som flyttar gods från effektiva och miljövänliga fordon till små och energikrävande enheter. Får vi inte ordning och reda i transportbranschen lär alla ambitioner om fossilfri tankning och elvägar förbli just drömmar.

Fru talman! I början av det här året drabbades stora delar av Norrland av ett kraftigt snöoväder, och av förståeliga skäl var snöröjningen hårt belastad vid det tillfället. Samtidigt var flera stora vägar i bland annat Västra Götaland mer eller mindre blockerade av fordon som inte tog sig fram. För egen del blev jag kontaktad av flera åkeriägare och förare som larmade om glashala vägar där det till och med var svårt att gå. På Facebook lades filmer upp där vägarna var så hala att man åkte på skorna på den isbelagda vägbanan.

I februari startades en grupp på Facebook under namnet Vägen är vår arbetsplats. Gruppen skapades på grund av det allt sämre underhållet av våra vintervägar. Yrkesförarna utför viktiga transporter där de ser till att industrier, sjukhus, apotek, livsmedelsbutiker, för att nämna några, får sina transporter utförda.

Att underhållet av vintervägarna kraftigt försämrats de senaste tio, femton åren har varit ett ständigt samtalsämne bland yrkesförare. I ett radioinslag från P4 Gävleborg beskriver en yrkesförare situationen på E4 som en krigszon.

Det är inte rimligt att förare riskerar sina liv när de utför sitt arbete. Yrkesförarna ser till att transporter som är viktiga för industri och privatpersoner kommer fram.

Det är inte heller rimligt att stora transportleder som Europavägar, riksvägar och större länsvägar är blockerade i flera timmar på grund av bristfälligt underhåll. Gång på gång säger regeringsföreträdare att man ska stanna när väglaget är dåligt.

En rimlig följdfråga blir då: Hur ska leveranser till industrierna utföras om bristfälligt underhåll ständigt stoppar godsflöden? Lika viktigt som leveranser till industrin är leveranser av mediciner och medicinsk utrustning, livsmedel, kläder och andra förnödenheter.

Dessutom riskerar räddningstjänst, ambulans och polis att fördröjas i sina viktiga tjänsteutövningar när underhållet av våra vägar är bristfälligt. Dåligt underhåll av vägarna vägar riskerar liv, bokstavligt talat.

Trafikverket måste avsätta tillräckliga resurser för att säkerställa funktionen på landets vägar, oavsett årstid.

Det är inte acceptabelt att våra vägar förfaller och dessutom har ett så bristfälligt underhåll vid vinterväglag som vi sett exempel på den här vintern. Sverigedemokraterna vill därför öka satsningarna på vägunderhållet, sommar som vinter.

Anf. 44 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Det var ett lite oblygt reklamomnämnande av en författare som inledning på debatten. Jag tror att boken i sig är intressant och att det finns skäl att läsa den. Det var utskottets ordförande Jens Holm som nämnde en bok.

Fru talman! Även jag har författat i vår. Jag har varit medförfattare till den infrastrukturproposition som strax ska hanteras i riksdagen. Den är också läsvärd och välskriven.

Fru talman! Klimatfrågan är den allt överskuggande uppgiften i svensk och global politik och även för riksdagens trafikutskott här i dag när vi diskuterar väg- och fordonsfrågor.

Centerpartiet är av den uppfattningen att det går att förena en ökad mobilitet, tillgänglighet, för människor och gods med en kraftigt minskad klimatpåverkan. Man behöver inte ställa människors behov av tillgänglighet, mobilitet och Sverige som extremt beroende exportlands möjligheter att flytta varor och gods mot att ha en aktiv politik för klimatomställning. Det är förenbart.

Det är inte själva transporten som är klimatboven. Det är de utsläpp som transporten orsakar som är bekymret. Transportarbetet globalt och i vårt land är i dag en mycket stor källa till en negativ klimatpåverkan. Det finns heller inte en enda enkel lösning på hur vi ställer om och åtgärder detta.

Det handlar om hur vi som land och hur vi i världen klarar av de åtaganden vi har förbundit oss att klara av till 2030 och 2045. Det krävs många olika lösningar och olika tekniker för detta.

Behovet av effektiva och snabba transportlösningar ökar ständigt, inte minst i spåren av att det femte transportslaget, det digitala, har blivit en alltmer aktiv del bland de fyra traditionella. Vi ser en e-handel som växer som är ett uttryck för detta.

I grunden är det väldigt positivt. Teknikutvecklingen är snabb, ofta marknadsdriven och leder oftast, men inte alltid, till ökad effektivitet och därmed ökad effektivitet vad gäller att klara klimatnyttan, givet att man ger den rätt förutsättningar.

Jens Holm tog i sitt anförande upp frågan om fordonsbesiktning. Det är ett exempel på ett regelverk där vi de senaste åren sett regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet slappat av kraven på fordon i vårt land. Man har sänkt kraven.

Det är också en påverkan och ett styrmedel. Det är inte marknaden. Det var det regulatoriska systemet som medgav en slappare hållning till smutsiga fordon. Det var helt i onödan, helt mot marknaden och helt mot fordonstillverkare och fordonsägare.

Fru talman! Det vi kallar offentlig sektor i vårt land - staten själv, regionerna och kommunerna - är också den absolut största köparen och beställaren av person- och godstransporter. Ska vi få till en bra snurr på omställningen i vårt eget land krävs det att offentlig verksamhet i sin upphandling går före i att ställa om fordonsflottan och bränslena.

Centerpartiet anser att alla fordon, alla transporter och alla beställningar som staten, regionerna och kommunerna upphandlar, köper in i sin egen verksamhet eller leasar ska vara klimatsmarta. På så vis skapas en marknad som är möjlig också för övriga att gå vidare på.

Elektrifieringen har varit uppe i diskussionen. Det är en av många vägar framåt i omställningen. Men för att det ska var möjligt att anträda just den vägen fordras en utbyggd laddinfrastruktur. Det är inte elbrist i det här landet. Det är brist på laddpunkter. Det är problemet. Det är distributionsnätet som är för klent och dåligt.

Det är dessutom omhöljt av ett regelverk som gör att vi exempelvis inte kan använda den infrastruktur som finns för ljuspunkter, alltså vägbelysning, för att samtidigt ladda fordon. Vi har själva snärjt in oss i ett regelverk av tillämpningar som gör att till synes rätt logiska och enkla lösningar inte blir gångbara.

Centerpartiet tror både på marknad och på teknikutveckling. Vi vill se nya marknadsmodeller växa fram som ökar möjligheten att ladda sitt fordon på olika platser, vid olika laddpunkter och med hjälp av olika operatörer.

Varför är det då så krångligt, som nyss beskrevs här i debatten? Det beror på att vi har skaffat oss en juridik och ett regelverk kring just detta som sätter hinder för till exempel bostadsrättsföreningar och samfälligheter att agera logiskt gentemot sina bostadsrättsinnehavare att bygga ut en laddinfrastruktur på gemensamma parkeringsplatser. Onödiga och otydliga regler är det absolut sista som behövs om vi ska klara omställningen av svensk fordonsflotta och väg- och järnvägstrafik.

Framför man ett fordon är man också rätt snabbt i behov av en parkeringsplats. Även här sätter befintliga regler, juridik och tolkningar hinder i vägen. Det är i dag inte möjligt att till exempel differentiera en avgift för att parkera utifrån fordonets miljöegenskaper. Om vi ger kommunerna den möjligheten får vi ytterligare en kraft som driver på och styr i rätt riktning.

Denna och motsvarande ändringar i befintliga regelverk kommer att bana väg för Sverige att nå sina klimatmål, och då kan både landsbygd och stora och små städer vara med och vara miljöer för detta genom regelröjning.

Herr talman! En vanlig bil i Sverige står stilla 97 procent av tillgänglig tid. Den nyttjas alltså ungefär 3 procent av tillgänglig tid. Det är givetvis en bra affär för bilhandlarna men en väldigt dålig affär för den som äger en bil. Genom att dela bilen med andra kan var och en bidra till ett mer effektivt utnyttjande av resursen fordon.

Bilpooler är ytterligare ett exempel på ett resursutnyttjande som ökar både människors mobilitet och deras tillgänglighet till utbildning, arbetsmarknad och sociala kontakter. Bilpooler innebär mindre åtgång av mark och utrymme, och det är ett effektivt resursutnyttjande.

Men även på detta område släpar regelverket efter. Vi har ett regelverk som inte bejakar delningsekonomi. Om det då är definitionen bilpool som saknas klarar inte moms, skatteregler och annat att hänga med. Centerpartiet har därför konkret i en motion i betänkandet lagt fram att även detta är ett område där man måste röja väg för en smartare omställning.

Herr talman! Mobila kranar lyftes fram tidigare i ett anförande av Sten Bergheden, som jag kan instämma i. Vad är då mobila lyftkranar? Det är ett vanligt förekommande fordon i vårt samhälle som vi sällan lägger märke till. De är dock en absolut förutsättning för att samhället ska fungera. Vi märker dem sällan därför att de inte gör så mycket väsen av sig, men de är tunga och skrymmande, och de behöver komma fram på ett vägnät - inte sällan i samband med snabba lyft kopplade till olyckor.

Problemet för dem i dag är just det som Bergheden beskrev: ett snårigt regelverk med olika väghållare som behöver ge sitt tillstånd för att man ska kunna komma fram och utföra det arbete som förväntas. Här finns ett tillkännagivande, och vi förväntar oss givetvis från riksdagen att regeringen så snabbt som möjligt röjer upp även när det gäller detta hinder.

Avslutningsvis, fru talman, handlar det om vinterväghållningen. Vi är på väg in i vår och sommar, även om det dröjer. Men i dag är vinterväghållningen på en del samfällt förvaltade enskilda vägar i vårt land under all kritik. Det beror inte på något vis på att de som är delägare i vägsamfälligheten och bor längs med vägen är snåla eller omoderna eller vill ha det på det här viset. Det beror på en dålig upphandling av det statliga Trafikverket historiskt, i synnerhet i norra Sverige. Det har trasslat till livet för människor som bor vid dessa vägar och som förväntar sig service av räddningstjänst, hemtjänst och annat. De kan inte delta i gemensamma upphandlingar. Även på det här området förväntar sig Centerpartiet en rask regelröjning från regeringens sida.

Centerpartiet står självklart bakom samtliga sina reservationer i men yrkar i detta sammanhang bifall till reservation 3, Möjlighet till fossilfri laddning.

Anf. 45 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är precis så som Anders Åkesson var inne på: It kan kallas för det femte transportslaget. Det är verkligen någonting vi borde satsa mer på. Av den anledningen har Anders Åkesson fått ett omnämnande i min senaste bok, Pandemin som möjlighet.

Vi är även överens om synen på de försämringar som gjordes gällande fordonsbesiktningen. Anders Åkesson har helt rätt; det här har inte med marknaden att göra, utan det här är slappt rätt igenom från regeringens sida. Man släpper alltså igenom försämrade krav på fordonsbesiktningen så att Sverige nu ligger längst ned bland EU-länderna avseende dieselfordon, partikelmätning och annat. Där är vi helt överens.

När det gäller det dokument som Anders Åkesson har varit medförfattare till är vi kanske inte helt överens. Det är infrastrukturpropositionen, som presenterades i förra veckan.

De 799 miljarder kronor som finns i propositionen kommer inte att räcka till för att både bygga nya stambanor för höghastighetståg, färdigställa Norrbotniabanan i tid, bygga dubbelspår längs Norrlandskusten och fyrspår mellan Stockholm och Uppsala, upprätthålla och rusta upp våra regionspår, bygga extraspår utanför Alingsås och så vidare. Underhållsskulden, åtminstone inom järnvägssystemet, kommer inte att betalas av.

Propositionen har tagits fram nu, då vi har helt nya klimatkrav på transportsektorn. Med anledning av det skulle jag vilja fråga Anders Åkesson: På vilket sätt har klimatmålet för transportsektorn fått fullt genomslag i infrastrukturpropositionen?

Anf. 46 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för omnämnandet i Holms bok! Det känns glädjande, och jag är glad att Jens Holm och därmed, som jag uppfattar det, också Vänsterpartiet numera omfattar uppfattningen att it är värt att betrakta som ett femte transportslag. Det är en utomordentligt stor problemlösare och möjliggörare för ett effektivare transportsystem.

Just transporteffektivitet, klimatlagstiftning med mera finns omnämnt på ett otal ställen i den infrastrukturproposition som strax ska hanteras i riksdagens trafikutskott.

Där lyfts också fram tydligt men inte konkret - för det gör det aldrig i en proposition, och det vet Jens Holm - en mycket stor tilltro till att transporteffektivitet också ska kunna uppstå för längre och tyngre fordon både på väg och på järnväg. Det gäller även bättre och mer effektivt fungerande omlastningar mellan väg, sjöfart och järnväg för att använda de tre huvudsakliga landtransportslagen på det mest effektiva sättet där de gör störst nytta.

Oavsett om det är en människa eller ett kolli - ibland är inte skillnaden så stor - är det en hel resa från dörr till dörr, och den omfattar i princip alltid en rad olika transportslag. Det är ett system som måste hänga ihop.

Är det tillräckligt mycket pengar med 799 ½ miljard? Det är alltså inte bara 799, utan en halv miljard till. Dessutom finns en rad tillkommande intäkter via vägavgifter och annat. Den dagen, fru talman, går solen aldrig upp när Jens Holm kommer att tycka att det är tillräckligt mycket pengar i en infrastrukturproposition.

Anf. 47 Jens Holm (V)

Fru talman! Jodå, den solen, Anders Åkesson, går upp varje dag i Norge, till exempel. Där har man avsatt 1 200 miljarder norska kronor i sin infrastrukturproposition. Och det är precis samma planperiod som vi har i Sverige.

Man skulle också kunna tänka sig att man lyfter ut planerna för nya stambanor för höghastighetståg ur den ordinarie planeringen och gör detta som ett separat lånefinansierat projekt. Då skulle medel frigöras för andra viktiga projekt inom den befintliga ramen, och man skulle också kunna bygga de nya stambanorna snabbare. Det föreslås inte i denna proposition.

Alla detaljer ska inte finnas i en infrastrukturproposition. Men när vi har ett klimatramverk på plats och detta är den första infrastrukturproposition som läggs fram efter det kanske man ändå ska vara beredd att ompröva en del gamla projekt som ligger inom nuvarande planering. Jag tänker på stora motorvägsprojekt som kostar väldigt mycket pengar och som kommer att leda till ökade utsläpp och som avfärdas av vår expertmyndighet Naturvårdsverket. Ett exempel här i Stockholm är Tvärförbindelse Södertörn.

Jag tänker också att man kanske måste lyfta upp de hållbara trafikslagen mycket tydligare än vad man har gjort tidigare. Jag tänker faktiskt på en sådan sak som cykling - jag vet att både jag och Åkesson tycker att det borde vara ett trafikslag i sig. Men jag ser inte någon särskild prioritering av utbyggnad av cykelinfrastruktur. Jag ser inga aviseringar om att väglagen ska ändras så att man kan bygga cykelinfrastruktur oberoende av befintliga bilvägar etcetera. Jag ser ingen ny finansieringsmodell vid sidan av stadsmiljöavtalen, som är helt och hållet otillräckliga.

Infrastrukturpropositionen är inte tillräcklig - den saken är klar. Åkesson får gärna överbevisa mig.

Anf. 48 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Tids nog kommer vi att ha en väldigt intressant diskussion här i kammaren om just infrastrukturpropositionen. Den ska ju så sakta vandra genom utskott och riksdag för att vinna laga kraft, så att det finns ett mandat för regeringen att arbeta vidare inom ramen för anslagna medel och med de direktiv framåt som propositionen innebär. Det är så trafikplanering går till i vårt land, fru talman.

Vart fjärde år lyfts en tung proposition i Sveriges riksdag. Den ger ett mandat att arbeta vidare. Regeringen ger direktiv till Trafikverket att utifrån den ta fram ett konkret förslag till nationell plan.

I den proposition som strax ska hanteras finns väldigt mycket på klimatområdet tydligt angivet. Klimatmålen är inskrivna och står orubbligt fast. De ska styra och gälla. Frågan är sedan hur man gör detta på det mest effektiva sättet.

Vi ska gemensamt jobba med detta i Sveriges riksdag, i regeringen, i landets kommuner och regioner, som har att genomföra och förvalta mycket stora delar av detta, och även i Trafikverket.

Jag hörde för övrigt ett inslag i dagens P1-sändning där en forskare vid Statens väg- och trafikforskningsinstitut faktiskt tyckte att intentionerna i propositionen var bra. Nu kommer jag inte på hennes namn, men hon väntade på konkretionen. Ja, den kommer ju i nästa steg.

Är då 899,5 miljarder tillräckligt? Det är mindre än 1 200 norska. Men då ska man bära med sig att kostnadsläget är högre i Norge både av topografiska och av andra skäl. Man ska också bära med sig, fru talman, att under en planperiod brinner ungefär 50 miljarder av anslagna medel upp i okontrollerad kostnadsutveckling. Om vi får hejd på den har vi drygt 4 miljarder om året att bygga cykelvägar för, fru talman.

Anf. 49 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att vi står bakom alla våra reservationer men att vi för tids vinning yrkar bifall enbart till reservation 5.

Fru talman! Sverige har som mål att CO2-utsläppen ska sjunka med 30 procent till 2030. EU har som mål att koldioxidutsläppen ska sjunka med 55 procent till 2030. Och våra grannländer har som mål att CO2-utsläppen ska minska med 50-55 procent.

Låt mig vara tydlig! Det finns inget i regeringens politik som tyder på att vi kommer att leva upp till våra egna mål. Det finns inte heller något i regeringens politik som tyder på att vi kommer att leva upp till EU:s eller våra grannländers mål. Skälet till detta är att regeringen låter Miljöpartiet styra hela miljöpolitiken, och de utgår inte från verkligheten när de försöker lösa problemen.

Under en längre tid har man försvårat för flyget, försvårat för vägtrafikanter och talat gott om sjöfarten men inte underlättat för överföring av gods till sjöfart. Det enda område man i praktiken har satsat på är järnväg. Och trots att vi nu har haft en regering som satsar stort på järnväg ser vi inga större förändringar i balansen mellan järnväg och väg.

Fru talman! Det är inte så konstigt, då alla som jobbar med trafik vet att vägen är bassystemet i det svenska infrastruktursystemet.

Nu hör vi hur företrädare för Miljöpartiet vill gå fram med mer straffande åtgärder i form av högre bränslepriser. Inte heller detta kommer att fungera då medborgarna inte kommer att acceptera ett bränslepris på 50 kronor per liter. Och oavsett pris är det alldeles för många som är beroende av bilen för att klara vardagen. Miljöpartiets politik är helt enkelt orealistisk.

Fru talman! Vägen är Sveriges viktigaste transportslag. Cirka 90 procent av alla transporter i vårt land sker på väg. Väl utvecklade vägar har gett alla delar av Sverige goda förutsättningar att utvecklas, och ett fungerande vägnät binder oss samman som nation. Det är därför viktigt att vi fortsätter att utveckla vårt vägnät.

Vi vet att Sveriges befolkning ökar, vilket leder till att fler använder våra vägar. Vi vet också att nya handelsmönster med mer näthandel leder till fler kortare godstransporter. Och vi ser hur stora investeringar längs med Norrlandskusten leder till behov av bättre infrastruktur. Vägen är och kommer att vara Sveriges viktigaste transportsystem för lång tid framöver.

Vi vet också att dagens transportsystem släpper ut stora mängder CO2. Genom att ta fram en bra strategi för miljövänliga transporter kan vi fortsätta att dra nytta av vägens fördelar utan att vi försämrar vår miljö.

Fru talman! Elvägar, laddstolpar för bil, laddstolpar för lastbil, vätgasstationer, biobränsle, överföringskapacitet i fråga om el och mer kapacitet i fråga om elproduktion, inklusive kärnkraft, är olika exempel på teknik som gör att vi kan utveckla våra vägar till ett miljövänligt transportsystem.

För att detta ska komma till stånd är det viktigt att regeringen fokuserar på ny teknik men också att man ser över pumplagen så att fler bränslen samt el blir godkända bränslen inom denna lag.

Avseende elvägar är det viktigt att vi skyndsamt får till den nordiska triangeln samt ett fungerande stråk längs med Norrlandskusten. En sådan investering kan få stora effekter på fordonssektorns CO2-utsläpp.

Fru talman! Vi tror att det behövs ekonomiska styrmedel som uppmuntrar människor att göra bra miljöval. Det är dock viktigt att denna typ av styrmedel varar över tid så att det inte blir etanolsatsningar.

Vi anser också att man behöver se över fordons- och bränslebeskattningen, så att vi får en ny form av beskattning som är miljöstyrande samtidigt som den fångar upp utländska chaufförer som i praktiken bedriver verksamhet i en illojal konkurrens gentemot våra svenska företagare.

Vi anser även att arbetet med att få fram BK4-vägar måste påskyndas. Svensk skogsindustri konkurrerar med den finska skogsindustrin. Om vi tillåter längre och tyngre fordon förbättrar vi förutsättningarna för vårt näringsliv. Sverige är ett väldigt stort land. Billiga och effektiva transporter är viktiga för att vi ska kunna fortsätta att utveckla vår välfärd.

Fru talman! Vi ser hur ny teknik håller på att förändra förutsättningar inom transportsektorn. Självstyrande fordon, mindre ellastbilar som transporterar gods i tätort, drönare som levererar medicin och paket samt fordonspooler kommer att förändra våra transportmönster.

Det finns dock lite som talar för att ny teknik innebär färre transporter. Tvärtom talar det mesta för att den nya tekniken snarare leder till mer transporter. Vi ser också hur nya handelsmönster, exempelvis näthandel, förändrar transportbehovet. Det är frågor som vi kommer att vara tvungna att följa över tid.

Det är också viktigt att dra nytta av teknik för att skapa respekt för regelverk. Digitaliserade hastighetsskyltar gör att man kan ändra hastighet på enskilda vägsträckor utifrån tid på dygnet, väderlek och trafikintensitet, vilket i sig leder till större respekt för hastighetsgränserna.

Fru talman! Vi har fått information om att de nya reglerna för miljöutsläpp vid kontrollbesiktning har försämrats, vilket gör att vi i Sverige har lägre krav på våra utsläpp än övriga EU. Detta är inte bra, eftersom utsläppen skadar både miljön och enskilda.

Ett annat problem som vi önskar uppmärksamma är den kriminella användningen av fordonsmålvakter. De 100 mest skuldsatta målvakterna hade i februari 2018 en sammanlagd skuld om 367,6 miljoner kronor. Dessa 100 gäldenärer var samtidigt ägare till 25 000 fordon. Vi hoppas att regeringen återkommer med förslag som bromsar denna form av kriminalitet.

Fru talman! Om jag hade varit bättre på att sjunga hade jag sjungit vägens lov. Nu är jag inte så bra på att ta ton, så jag får nöja mig med att travestera Bibeln: En bra infrastruktur bygger på fungerande flyg, sjöfart, järnväg och väg, och störst av dem är vägen.

Anf. 50 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 27.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande 9 Väg- och fordonsfrågor. Sverige, EU och hela världen står inför sin kanske största utmaning i modern tid: klimatförändringar. Det är en gemensam utmaning som kräver samarbete för att lösas. Sverige som ett av de länder som har bäst förutsättningar att gå före och visa vägen i klimatomställningen måste i samverkan använda sig av sina samlade resurser för att driva på utvecklingen.

Riksdagen har satt upp klimatmål om nettonollutsläpp 2045. Utsläppen från våra transporter ska 2030 ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. Det är verkligen utmanande mål, och vägtransporterna står i centrum. De står för drygt 90 procent av de koldioxidutsläpp som ingår i klimatmålet, så det är här vi måste fokusera om vi ska nå de krävande målen.

Samtidigt anser vi i Liberalerna att klimatomställningen måste ske i en växande ekonomi. Klimatomställningen kommer att kräva nya lösningar, ny teknik och innovationer. Det kräver en god ekonomi och ett näringsliv som har råd att ställa om. Vårt näringsliv måste vara konkurrenskraftigt, och våra transporter måste därför också ske på ett effektivt sätt. Ett av politikens viktigaste bidrag till klimatomställningen är att ge långsiktiga, stabila spelregler så att företag får randvillkor som de kan planera efter.

Hur når vi då en fossilfri fordonsflotta? Liberalerna anser att satsningar på forskning som till exempel Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, FFI, och samarbete mellan universitet och näringsliv är viktiga pusselbitar. Vi tror också på att förorenaren ska betala och att staten vid snabba teknikomställningar kan behöva underlätta omställningen med tidsbegränsade insatser.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att nå klimatmålen är att elektrifiera vägtransporterna. Globalt sker ett stort teknikskifte, och Sverige kan visa att det går att ställa om och samtidigt ha en växande ekonomi.

Vi har ungefär 5 miljoner personbilar i Sverige. Förra året, 2020, såldes det 100 000 laddbara bilar, vilket var rekordmånga. Med den takten tar det 50 år att byta ut fordonsparken. Klimatmålen ger oss tio år att sänka utsläppen med 70 procent till 2030, medan vi har 25 år på oss, till 2045, att ta bort dem.

Detta innebär att vi måste driva på utvecklingen för att snabbare kunna byta ut de fossildrivna fordonen. För att få en ökad försäljning av laddbara bilar står vi bakom bonus-malus-systemet. Vi vill också se ett ökat klimatfokus i förmånsvärdessystemet för tjänstebilar.

Liberalerna vill ytterligare öka antalet laddplatser vid flerbostadshus och parkeringsplatser av den enkla anledningen att bilägare måste kunna ladda sin bil där de bor - annars köper de inte en laddbar bil. Vi tror att antalet laddplatser riskerar att bli en begränsande faktor för elektrifieringen av fordonsflottan och därmed också för att nå klimatmålen.

Denna omställning kräver leveranssäkrad elektricitet. Det är inte en del av det här betänkandet men kanske den mest komplexa och viktigaste pusselbiten för att Sveriges klimatmål ska nås. Här spelar kärnkraften en avgörande roll.

En personbils livslängd är i snitt 17 år, och därför behövs fossilfria bränslen för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar. Inblandningen av fossilfria drivmedel genom reduktionspliktssystemet spelar här en avgörande roll. Samtidigt är det viktigt att det sker i en takt som är tillräckligt hög och samtidigt inte chockhöjer bränslepriserna. Produktionen av fossilfria drivmedel måste gå i takt med behovet.

Liberalerna tog initiativet till elektrifieringskommissionen vars huvudsyfte är att elektrifiera de tunga transporterna på väg. Kommissionen ska till hösten föreslå en handlingsplan för hur elektrifieringen kan genomföras för tunga transporter. Parallellt görs bland annat en utredning om de lagliga möjligheterna att införa elvägar.

Det senaste året har vi glädjande nog sett flera eldrivna lastbilar komma ut på marknaden. Liberalerna vill underlätta utvecklingen av laddinfrastruktur vid depåer och omlastningscentraler samt längs våra vägar och följer därför noga de piloter som vi har initierat och som ska genomföras 2021 och 2022.

Genom att tillåta längre lastbilar på en större del av vårt vägnät skulle vi snabbt kunna få effektivare transporter, mindre utsläpp och högre trafiksäkerhet eftersom färre lastbilar då skulle trafikera våra vägar. Detta sker i Finland med goda resultat, och Liberalerna vill underlätta för längre lastbilar även i Sverige.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för drygt 60 år sedan. Ett eftersatt underhåll gör att stora delar av vårt vägnät behöver rustas upp. Det gäller inte minst möjligheten att tillåta tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för mobila lastkranar, en viktig funktion inte minst inom byggnation. Här bör Trafikverket också kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna.

Jag vill i likhet med mina kollegor Jens Holm och Anders Åkesson lyfta upp hur regeringen har sänkt kraven vid utsläppskontrollen vid besiktningen. Vi behöver i stället öka utsläppskraven så att Sverige på ett trovärdigt vis kan visa att vi kontrollerar att fordonens utsläpp håller sig inom bilarnas utsläppsgränser.

Det är av vikt att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägare av enskilda vägar så att vägstandarden kan upprätthållas. Det är viktigt att vägnätet fungerar i hela landet, ända ut på de mindre vägarna. Om en allmän väg omvandlas till enskild väg får det inte innebära att statens kostnader läggs över på ägarna av vägarna.

Alla ska kunna röra sig på allmänna platser oavsett funktionsvariation. Jag anser att regeringen måste se till att åtgärder vidtas för att säkra framkomligheten för personer med synnedsättning vid transporter.

Fru talman! För de flesta människor känns självkörande bilar som ren science fiction, till exempel att en förarlös bil hämtar dig på morgonen vid ditt hem och kör dig till kollektivtrafiken. Tekniken är inte färdigutvecklad än, men de flesta fordonstillverkare utvecklar tekniken i snabb takt. Och i USA görs redan tester med förarlösa taxibilar.

Självkörande bilar kan revolutionera hur varor och människor transporteras. Det innebär också att de kommer att förändra hur vi bygger och utformar vägar och tätorter. En successiv introduktion av självkörande bilar kräver politiska beslut som gör det möjligt att utföra storskaliga tester i verklig miljö genom en samverkan av olika samhällsaktörer.

År 2015 togs en allsidig rapport fram om införandet av självkörande fordon i Sverige. Men den som plattform anser jag att regeringen bör ta fram en strategi och en handlingsplan för hur självkörande bilar ska introduceras i samhället. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till reservation 27.

Anf. 51 Elin Gustafsson (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkande TU9 om väg- och fordonsfrågor med hela 190 yrkanden från den allmänna motionstiden. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Betänkandet rör, som vi har hört tidigare, allt från automatisering, vinterväghållning, enskilda vägar, motorhobbyn, bilpooler och en fossilfri fordonsflotta till tyngre och längre fordon med mera.

Fru talman! Regeringen har ett tydligt mål om att Sverige ska bli det första fossilfria välfärdslandet. Det handlar om att bygga ett jämlikt och hållbart land från Haparanda i norr till Ystad i söder. En stor del av arbetet med att minska de totala utsläppen så att vi faktiskt når nettonoll 2045 måste göras inom trafikutskottets område och inte minst inom det område vi debatterar i dag, nämligen väg och fordon. Transportsektorn står för nära en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, och transportsystemets omställning är därför också central om de långsiktiga klimatmålen ska nås.

Genom 2020 års budgetproposition blev klimatmålet för inrikes transporter 2030 ett etappmål inom de transportpolitiska målen. Att vägtrafiken ställs om och blir hållbar är viktigt för att klara omställningen och bygga hela Sverige starkt för framtiden.

Vi måste ändra våra beteenden i hur vi förflyttar oss, och i stora delar av landet behöver mycket av vägtrafiken flyttas över till exempelvis järnväg och sjöfart. Men i andra delar av landet vet vi att vägarna är enda sättet att ta sig fram till jobb, skola och fritidsaktiviteter och inte minst för godset. Vi måste se dessa skillnader och planera infrastrukturen utifrån de olika förutsättningar som finns i vårt land. Så kan vi bo och leva både i stad och på landsbygd och samtidigt vara en del av omställningen.

Fru talman! Med anledning av att det måste vara möjligt med en klimatomställning i hela landet vill jag därför särskilt uppmärksamma arbetet med elektrifiering och elvägar som är en del av betänkandet. Precis som vi hörde tidigare är elektrifieringskommissionens arbete nu i full gång. Kommissionen ska vara ett rådgivande organ för löpande utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för exempelvis näringsliv, intresseorganisationer, forskningsinstitut, högskolor och universitet samt inte minst kommuner och regioner.

Vi socialdemokrater prioriterar en modern, rättvis och hållbar transportpolitik som bidrar både till klimatomställningen och till att stärka konkurrenskraften. Men för att klara det behöver vi i Sverige göra det vi är bäst på, nämligen samarbeta. Inte minst politik och näringsliv behöver kroka arm ännu mer för att omställningen ska gå snabbare.

Både Fossilfritt Sverige och elektrifieringskommissionens arbete är bra exempel på hur vi samarbetar i praktiken för att skynda på omställningen och ta till vara allas kompetenser. Hösten 2020 utsåg dessutom regeringen en särskild utredare som ska analysera och föreslå hur en reglering av elvägar kan utformas och hur drift och underhåll av elvägar kan finansieras.

Jag vill också nämna att de försöksverksamheter som redan bedrivs, och ska bedrivas, på olika platser i landet när det gäller elvägar är viktiga. I höstas kunde jag exempelvis välkomna infrastrukturministern till min egen hemstad Lund, där det just nu pågår ännu ett elvägsprojekt.

Nationellt har vi även igång ett arbete med en elektrifieringsstrategi, som beräknas vara klart i slutet av året. Strategin syftar till att ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en ökad elektrifiering. Det är tydligt att vi måste fortsätta att främja denna utveckling så att vi kan gå från försök till fullt utbyggd infrastruktur.

Fru talman! Regeringens fokus är tydligt. Vi jobbar på alla fronter för att säkerställa att arbetet med omställningen kan skyndas på. Elektrifieringen är en av flera viktiga delar.

När det gäller den del av betänkandet som rör en fossilfri fordonsflotta vill jag även nämna att det i Klimatpolitiska rådets rapport från mars i år framgår att transporternas utsläpp måste minska med minst 8 procent per år för att målet för inrikes transporter till 2030 ska uppfyllas. För att klara detta måste vi bygga en fungerande infrastruktur med el längs våra vägar, laddstationer samt tankstationer för bränslen som biogas och vätgas. Det handlar om infrastruktur för att fossilfria alternativ ska fungera och om hur tunga fordon transporteras i hela landet.

Fru talman! Ett annat viktigt perspektiv när det gäller klimatutmaningen och Sveriges konkurrenskraft är arbetet med den nationella godstransportstrategin som regeringen levererade under förra perioden och även beslutet om högre bärighetsklass med 74 ton. Just nu byggs vägnätet för bärighetsklassen BK4 ut steg för steg. Jag vill understryka att bärighet för 74 ton är bra för industrin, klimatet och miljön, men det bidrar även till att effektivisera transportsystemet. Jag vill också nämna att arbetet med att förbättra förutsättningarna för de enskilda vägarna är viktigt i hela landet.

Fru talman! Utan att föregå debatten om infrastrukturpropositionen vill jag också säga hur glädjande det är att det inom ramen för den nya propositionen föreslås en ekonomisk ram som innebär utökade möjligheter att stärka vägunderhållet, vilket behövs för att möta de behov som finns på såväl högtrafikerade som lågtrafikerade vägar. Det kommer att skapa förutsättningar för en hög nivå på vägnätets standard och tillförlitlighet.

Fru talman! Jag vill också lyfta upp problemet med bilmålvakter som behandlas i betänkandet. Det handlar alltså om personer utan tillgångar som låter sig registreras som ägare av fordon i stället för fordonets verklige ägare. Detta kostar staten miljardbelopp samtidigt som fordonen används i kriminell verksamhet. För att stävja förekomsten av bilmålvakter tillsatte regeringen hösten 2019 en utredning med uppdrag att se över befintliga regelverk och föreslå åtgärder. Jag konstaterar att utredningen nu har varit ute på remiss, och vi ser fram emot att det kan landa i åtgärder som stoppar denna illegala verksamhet.

Fru talman! Nu måste vi fortsätta att göra allt vi kan för att bekämpa pandemin, och vi måste skapa ett bättre samhälle efter corona. Vi socialdemokrater för en politik som tar ansvar för klimatet, industrin och konkurrenskraften. Men vi tar också ansvar för jobben, trafiksäkerheten och inte minst för att hela landet ska leva.

Anf. 52 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag väntade på att Elin Gustafsson skulle ta upp fordonsbesiktningen eftersom det är en viktig del i det här betänkandet.

Det är flera partier som har lyft upp det djupt problematiska i att regeringen i maj 2018 lät Transportstyrelsen sänka normerna för miljökontroll vid fordonsbesiktningen. Nu är det bara hälften så många bensinbilar som får underkänt vid en sådan kontroll, och bara en tredjedel så många dieselbilar får underkänt av miljöskäl vid fordonsbesiktningen.

Man mäter partikelutsläpp mycket sämre. Äldre dieselbilar är undantagna. Man förhåller sig inte längre till fordonets OBD-system. Det är tre konkreta exempel. Samtidigt ser vi att andra länder i Europa har höjt miljökraven vid fordonsbesiktning.

Jag vill fråga Elin Gustafsson följande: Hur kunde det bli så här? Hur kunde Sverige bli ett av de sämsta länderna avseende miljökontroll vid fordonsbesiktning, och när ger regeringen Transportstyrelsen ett uppdrag att ta fram nya regler så att vi får den bästa tänkbara miljökontrollen vid fordonsbesiktning? För det ska vi ha i Sverige.

Anf. 53 Elin Gustafsson (S)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan!

Jag försökte vara väldigt tydlig i mitt anförande om alla de olika åtgärder som regeringen gör för att vi ska bidra till en snabbare omställning.

Det råder inget tvivel om att regeringen har som tydlig inriktning att vi ska bli det första fossilfria välfärdslandet. Vi ska på område efter område röra oss mot att bidra till att omställningen går snabbare och att fler aktörer är med i den.

Självklart ska vi också ha regelverk som bidrar till att göra det enklare att vara en del av denna omställning. Det pågår ju ett arbete för att inte minst besiktningen ska bli mer träffsäker men också rättssäker. Vi ska självklart ha regelverk som inte gör det svårare för människor i vårt land att bidra till omställningen.

Jag nämnde en rad andra åtgärder som vi gör utöver besiktningen som är viktiga för att skynda på omställningen. Jag vill också understryka att Sverige inte minst internationellt - Jens Holm lyfte ju fram det internationella perspektivet - har tagit ledartröjan när det gäller den gröna omställningen, inte minst inom transportsektorn.

Men självklart måste vi se till att besiktningssidan hänger med. Där pågår som sagt ett arbete för att det ska bli mer träffsäkert och rättssäkert.

Anf. 54 Jens Holm (V)

Fru talman! Det spelar liksom ingen roll hur många gånger socialdemokrater och miljöpartister upprepar att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland, att vi ska minska utsläppen och nå våra klimatmål och så vidare om man inte agerar i akt och mening att åstadkomma det. Jag tycker inte att man gör det.

Fordonsbesiktningen är en liten del av det stora miljö- och klimatarbete som behöver göras i Sverige. Då är det väldigt förvånande att en S-MP-regering tillåter sänkta miljökrav i stället för att höja miljökraven vid fordonsbesiktning. Jag får inte ihop det. Hur kan vi backa när vi ska avancera? Det förstår inte jag.

Då säger Elin Gustafsson att det pågår ett arbete. Vad jag förstår har regeringen uppdragit åt Naturvårdsverket och Transportstyrelsen att se över detta i vid mening. Men att höja miljökraven vid fordonsbesiktning behöver man ingen stor, generell utredning om. Man kan börja med att åtminstone se till att vi har de krav som vi hade tidigare, för de var bättre.

Sedan vill jag självklart att vi ska ha högre standarder än så, och det är inte bara vi i Vänsterpartiet som har tagit upp det. Flera andra partier i denna kammare har tagit upp det. Fordonsbesiktningsbranschen har tagit upp det flera gånger och uppvaktat oss i trafikutskottet. Men det händer ju inget.

När kommer regeringen att ta initiativ till höjda miljökrav vid fordonsbesiktning? Det tycker jag att vi borde få ett svar på.

Anf. 55 Elin Gustafsson (S)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för dessa ytterligare frågor!

Jag vill ändå understryka det jag sa i min första replik och även understryka att vi kanske får sansa tonen lite i den här debatten.

Jens Holm säger att den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen inte verkar tillräckligt i akt och mening att åstadkomma en omställning. Det är bra att Jens Holm vill mer. Det vill jag också. Vi måste gå snabbare fram, och vi måste ta klimathotet på allra största allvar här och nu. Men jag tycker att det är orättvist av Jens Holm att säga att vi inte agerar i akt och mening att bidra till omställningen när jag i mitt anförande har redogjort för och Jens Holm mycket väl känner till hur vi på område efter område bidrar till att Sverige ska ta ledartröjan och med konkret handling bidra till omställningen.

Jag var också tydlig med att när det gäller besiktningsfrågorna måste vi självklart följa dem, och vi ska självklart ha regler - generellt, inte bara på besiktningssidan - som uppmuntrar människor att vilja och kunna vara en del av omställningen. Och det pågår som sagt ett arbete när det gäller den konkreta frågan om besiktning för att säkerställa att den blir mer träffsäker och rättssäker. Det har jag redan tidigare redogjort för.

Jag tycker som sagt att Jens Holm gärna får sansa tonen lite och erkänna att det inte är så att vi inte gör något och att vi inte rör oss framåt. Vi har redogjort för en rad åtgärder som vi gör, men jag hoppas att vi tillsammans och med gemensamma krafter ska kunna göra ännu mer och att Jens Holm vill vara med i det arbetet.

Anf. 56 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag får väl ta vid där Jens Holm slutade. Det händer inte särskilt mycket i någon fråga, särskilt inte i arbetet för att minska vägtrafikens utsläpp.

Det finns en väldigt enkel sak att göra för att nå framgång i det här. Flera stycken här i kammaren i dag har pratat om 74 ton. Man kan effektivisera transporterna genom att lägga mer gods på en och samma transportenhet, och då kan vi tillåta en bruttovikt på 74 ton. Det är ju jättebra. Men utvecklingen går åt precis det andra hållet.

Om ledamoten är ute på vägen och tittar på fordonen runt omkring har hon säkerligen sett mindre lastbilar med en liten hatt uppe på hytten. Det är en sovkabin som är där uppe. De kallas 3,5-tonnare, de här bilarna. De lastar någonstans mellan 800 och 1 000 kilo.

Väldigt mycket av transporterna som rimligen borde gå på järnväg eller på energieffektivare transporter läggs på de här, för här finns det inga krav på kör- och vilotider och inga krav på tillstånd för internationell trafik. Man flyger under lagens radar, och man nyttjar den här typen av transporter för att det är billigt.

Det här har jag tjatat om i snart tre års tid: Vi måste komma åt den här olagliga verksamheten och se till att det seriösa företagandet får möjlighet att verka. Då skapar vi också miljövänliga transporter som följer lagstiftningen.

Men regeringen är passiv, och det är en näst intill komaliknande passivitet.

Anf. 57 Elin Gustafsson (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Morell, för frågorna!

Begreppen duggar tätt här när det gäller att tala om hur regeringen arbetar. Vi hör att det är passivitet, att vi sitter på händerna och att vi puttar in saker i utredningar.

Jag vill återigen understryka för Thomas Morell det jag sagt i tidigare debatter med ledamoten: Är det på något område den här regeringen verkligen levererar är det att säkerställa att vi har sjyst konkurrens när det gäller yrkestrafiken och främja de företag som vill vara med och göra rätt för sig, stå upp för sjysta villkor och inte minst bidra till den gröna omställningen.

Det jag tycker är mer intressant är att fråga Thomas Morell hur Sverigedemokraterna vill bekämpa de stora och reella miljö- och klimathoten. Att peka på regeringen och säga att den inte gör någonting på område efter område, särskilt när det gäller yrkestrafiken, är missvisande. Det stämmer ju inte. Den här regeringen prioriterar klimat och miljö och inte minst sjysta villkor på våra vägar.

Det som Sverigedemokraterna är skyldiga att ge ett svar på är hur ni som parti ser på de faktiska hoten här och nu. Då räcker det inte att bara säga att man ska gynna de svenska åkerierna. Det ska vi också göra, och det gör vi, men som parti är ni också skyldiga att ge en större bild av hur ni vill möta hoten. Detta ser vi inte i Sverigedemokraternas politik. På område efter område vill ni ju sänka ambitionerna.

Ni skriver i er reservation att ni vill se över målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det tycker jag att ledamoten i stället borde svara på.

Anf. 58 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Låt mig börja med en korrigering. Jag har aldrig anklagat regeringen för att arbeta.

När det gäller överflyttning av gods är det viktigt att varje ton transporteras på ett energieffektivt sätt. Då minskar vi utsläppen. Men när godstransporter flyttas bort från järnväg och från energieffektiva tunga transportslag som 64-tonsekipage och i stället läggs på fordon med en bruttovikt på kanske 40 ton eller i värsta fall på fordon som har en totalvikt på 3,5 ton är det klart att man får en precis motsatt effekt om man ser till miljöarbetet.

Vi vill flytta över transporterna till sjöfart där det är möjligt. Och där inte sjöfarten kan ta transporterna vill vi ha upp dem på järnväg. Sedan finns lastbilstransporterna, och dem måste vi effektivisera så mycket det bara går. Då talar vi om 74 tons bruttovikt.

Vi talar också om att möjliggöra en övergång till elektrifierade fordon. Men då måste det finnas laddstolpar, och det viktigaste av allt är att det finns strömanslutning till stolparna, för annars blir de bara dekorationer. Men inte när det gäller något av detta lyckas regeringen komma till skott.

Jag talar ofta med mina gamla kollegor ute på vägen. De stoppar bilar och sätter körförbud på dem - det handlar om bilar som är bromslösa eller har dåliga styrleder. Det är gamla sotlok som är utsålda från Sverige eller övriga nordiska länder som har tagits över av andra. De ligger i Euroklasserna 3, 4 och 5. Det är klart att det inte går i rätt riktning med miljöarbetet. Här har regeringen ett stort ansvar. Man är för passiv i detta arbete.

Anf. 59 Elin Gustafsson (S)

Fru talman! Jag vill bara understryka att det som ledamoten säger när det gäller frågan om 74-tonsekipage och det arbete som vi behöver göra på våra vägar är en sanning med modifikation. Vi bygger ju steg för steg ut BK4. Det redogjorde jag också för i mitt anförande. Vi har också tillfört mer resurser under perioden när det gäller vägunderhåll för att säkerställa att både det högtrafikerade och det lågtrafikerade vägnätet stärks, så att vi underlättar att effektivisera för dessa transporter. Detta behöver alltså Morell inte ens fundera något kring. Jag tycker att vi kan skingra den oklarheten, så att det inte blir någon otydlighet om vad regeringen faktiskt gör.

Här har vi bedrivit ett stort arbete, och det kommer vi att göra även framöver, precis som när det gäller kampen mot de oseriösa aktörerna inom yrkestrafiken. Nu är det inte yrkestrafik vi debatterar här, men Thomas Morell vet ju mycket väl om att regeringen har bedrivit ett hårt arbete på punkt efter punkt för att säkerställa att vi kommer åt de oseriösa aktörerna. Vi har också tagit strid mot detta på europeisk nivå när nu andra länder vänder sig emot mobilitetspaketet.

Thomas Morells parti och det regeringsalternativ som Thomas Morell och Sverigedemokraterna förordar vill ju absolut inte ha den utvecklingen och se till att det blir ordning och reda och att kontroller faktiskt ska bedrivas på ett bättre sätt. Därför blir Sverigedemokraterna återigen skyldiga att svara på hur detta ska ske i praktiken. Det är ju vi socialdemokrater i regeringsställning som har bidragit till att detta arbete har kommit till stånd. Det gynnar de svenska åkerierna, som står upp för ordning och reda och också vill bidra till omställningen.

Jag tycker att Sverigedemokraterna återigen är skyldiga att svara, både när det gäller hur man ser på miljöhoten och när det gäller ordning och reda.

Anf. 60 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Först och främst vill jag korrigera det som Elin Gustafsson sa när det gäller kontroller ute på våra vägar. Det handlar om yrkestrafiken, som hon nyss debatterade med Morell. Åk ut och tala med trafikpolisen! Fråga om kontrollerna är tillräckliga med tanke på den stora mängd transporter som sker in i och ut ur landet och med tanke på de dåliga lastbilar och annat som bedriver denna trafik.

Var är alkobommarna som vi beslutade om ett tillkännagivande om? De är fortfarande inte uppsatta i våra hamnar. Fortfarande åker det in onyktra chaufförer i detta land och kan orsaka stora olyckor med allt vad det innebär. Detta har vi haft ett tillkännagivande om, men ingenting händer.

Den här regeringen sitter verkligen på händerna. När det är så mycket att göra vore det väl bra att börja någonstans? Vi har ju faktiskt föreslagit att vi skulle bygga ut vårt vägnät så att vi klarar tyngre och längre lastbilar. Fortfarande går det alldeles för långsamt. Det är både konkurrenshämmande och miljöförstörande att man inte kan lasta tillräckligt mycket på lastbilarna. Min fråga till Elin Gustafsson är därför: Tycker Elin att det går tillräckligt fort med utbyggnaden av vägsystemet för att få fram tyngre lastbilar?

Nästa fråga till Elin handlar om elnätsutbyggnaden: Vilken plan har regeringen för att vi ska kunna serva laddstationer och annat med tillräcklig kapacitet? När har vi ett utbyggt nät i landet som klarar av den omställning som krävs för den nya elfordonsflottan? I dag har vi utredningstider på uppemot tio år för att få fram nya elledningar. Vi sitter här och diskuterar hur vi ska kunna få fart på försäljningen av elbilar, och ni bromsar genom att inte bygga ut elnätet. När har vi planen och nätet färdiga och på plats?

Anf. 62 Elin Gustafsson (S)

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Bergheden för frågan, men jag vill börja med att konstatera att det under alliansregeringen inte hände särskilt mycket alls när det gäller tillåtande av tyngre och längre fordon på våra vägar. Man öppnade inte heller för mer väg för just tyngre fordon. Inte heller prioriterade man så mycket i sin budget som man nu i opposition plötsligt påstår sig göra. När det väl gäller är Moderaterna inte redo att prioritera. Det är tydligt. Det har historien visat oss.

Vad vår rödgröna regering ändå gör är att ta ansvar för vägnätet. Jag har precis redogjort för att utbyggnaden av BK4 sker steg för steg. Vi har lagt investeringar på underhåll under perioden, och vi har nu presenterat ytterligare i kommande infrastrukturproposition.

Men vad gör då Moderaterna? De vill sänka bensinskatten och bygga ut kärnkraften. Det rustar inte Sverige starkt för framtiden. Jag tycker ändå att ledamoten Bergheden ska svara på frågan när Moderaterna vill ta ett helhetsansvar för de klimatmål vi här i riksdagen faktiskt har satt upp.

Dessutom skulle jag vilja ha ett svar om var ni i Moderaterna står när det gäller vägslitageavgiften. Nyligen var ju Moderaternas trafikpolitiska talesperson i debatt med infrastrukturministern och gav ett väldigt otydligt besked om var Moderaterna står i den här frågan.

Åtminstone vi socialdemokrater tycker att det är rimligt att när utländska åkare kör på våra vägar ska de vara med och betala för det slitage som blir. Men eftersom bland annat Moderaterna hittills har vägrat att gå med på en sådan avgift har vi hittills inte kunnat få någon sådan ordning på plats. Tycker verkligen Sten Bergheden att det är rimligt? Vore det inte bra om vi kunde få in de avgifterna och på så sätt finansiera underhållet?

Anf. 63 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag kan konstatera att jag inte fick något svar på när Sverige har ett elnät som är utbyggt för att klara av den omställning till elfordon vi alla vill ha. Regeringen sitter på sina händer och bromsar denna utveckling. Elin Gustafsson har en möjlighet till att svara på detta. När har vi ett utbyggt elnät?

Vi är emot lastbilsskatten, Elin Gustafsson. Vi är emot att höja skatterna för lastbilsnäringen eftersom det hämmar konkurrenskraften för våra företag. Ni har sagt nej till att utreda konkurrensvillkoren för svensk åkerinäring. Ni låter svenska åkerier betala 1-2 kronor mer för bränslet här i landet, vilket avsevärt försämrar konkurrenskraften.

Ni har ingen kontroll på våra vägar här i Sverige. Vem som helst kan köra in, köra olagligt och köra ut igen utan att riskera att åka dit. Ni påstår att ni har koll på läget. Men ni har noll koll på vägarna, och det är orsaken till den stora konkurrensen.

När är elnätet utbyggt, Elin Gustafsson?

Ni lägger inte heller tillräckligt med pengar i infrastrukturpropositionen till underhåll av våra vägar och järnvägar. Under er tid har ni sänkt hastigheten på 125 mil statlig väg, två och en halv gång fram och tillbaka Stockholm-Göteborg, för att ni inte klarar underhållet. När ni nu lägger fram den nya infrastrukturpropositionen underfinansierar ni igen med över 30 miljarder, vilket kommer att innebära att våra vägar blir ännu sämre och att hastigheten måste sänkas på ännu fler vägar.

Anf. 64 Elin Gustafsson (S)

Fru talman! Återigen konstaterar jag att oavsett om Sverigedemokraterna eller Moderaterna ställer frågan blir det inte mer sant. Regeringen sitter inte på händerna vare sig i miljöarbetet eller när det gäller ordning och reda på våra vägar.

Detta är ingen yrkestrafikdebatt, men inom tio minuter kommer den utredning som regeringen har aviserat om just yrkestrafikinspektion att presenteras.

Sten Bergheden känner väl till att vi på punkt efter punkt har levererat när det gäller ordning och reda på våra vägar. Sten Bergheden känner också till att det är hans parti, Moderaterna, som har förhalat den process som möjliggör att vi kan få mer kontroll och ordning och reda på våra vägar. Det är inte Socialdemokraterna som är svaret skyldiga där, utan det är Moderaterna. Här talar besluten vi har tagit sitt tydliga språk.

Så till elnätet. Ledamoten känner mycket väl till att vi har en god elförsörjning i Sverige i dag. Men vi måste också inom ramen för elektrifieringsstrategin och elektrifieringskommissionen se till att den når ut till alla Sveriges delar, vilket jag redogjorde för i mitt huvudanförande.

Det är regeringens mest prioriterade arbete att bidra till att de olika pusselbitar som behövs för att klara omställningen kommer på plats. Det är därför vi har en särskild ordning för hur vi hanterar det, inte minst inom ramen för elektrifieringsstrategin, så att det just kommer ut till alla delar av vårt land. Överföringen måste snabbas på, och ett sådant arbete har regeringen aviserat.

Återigen: Jag tycker att det oseriöst av Moderaterna att bara skrika på mer kärnkraft. Det är ett enkelt sätt men inte det som kommer att lösa de utmaningar vi står inför.

Anf. 65 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Jag inleder som jag inledde föregående debatt. Jag står här i stället för min kollega Emma Berginger som är förkyld och på grund av coronarestriktioner därför inte är på plats. Men hon hälsar att hon gärna hade varit här i dag och deltagit i denna debatt.

Transportsystemet måste ställas om för att vi ska kunna nå våra klimatmål. Till 2045 ska Sverige ha uppnått nettonollutsläpp, vilket innebär att utsläppen från i princip alla sektorer måste ha blivit noll. Enbart ett fåtal sektorer kommer att kunna tillgodogöra sig någon form av CCS-teknik. Transportsektorn är inte en av dem.

Dessförinnan ska vi ha uppnått etappmålet för 2030, som säger att vi ska minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent jämfört med 2010.

Genom 2020 års budgetproposition blev klimatmålet för inrikes transporter 2030 också ett etappmål inom de transportpolitiska målen. För att klara det behöver transporternas utsläpp minska med 8 procent per år. Det är ett utmanande mål, och mer behöver göras. Men med beslutad och aviserad politik kommer vi att komma en bra bit på väg.

I det korta perspektivet är inblandning av hållbara biobränslen ett effektivt verktyg för att minska utsläppen av fossilbaserad koldioxid. Andelen biodrivmedel ökade från 22 till 23 procent under 2019. Ökningen beror på den reduktionsplikt som infördes under 2018 och som ställer krav på drivmedelstillverkare att blanda in biodrivmedel i sina produkter.

Regeringen har nu också lämnat en proposition till riksdagen som föreslår reduktionsnivåer fram till 2030, vilket kommer att vara ett viktigt bidrag för att uppnå målet om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent.

Till sommaren kommer också resultatet av den utredning som tillsatts av regeringen för att titta på utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar. Utredaren ska föreslå ett årtal för när fossila drivmedel ska vara helt utfasade i Sverige och vilka åtgärder som ska vidtas i ett långsiktigt perspektiv för att detta ska kunna genomföras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Utredaren ska även analysera förutsättningarna för att införa ett nationellt förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar och analysera hur man kan införa ett EU-förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar och hur man kan fasa ut fossila drivmedel i EU.

Parallellt med detta ser vi hur elektrifieringen verkligen tar fart. Antalet nya eldrivna personbilar fördubblades under 2019 jämfört med föregående år, och på sikt kommer biobränslen att fokuseras till de delar av transporterna som har svårast att ställa om, exempelvis flyget och sjöfarten. Även när det gäller godstransporter på väg sker en snabb utveckling mot elektrifiering, vilket är positivt.

Regeringen arbetar med att ta fram en elektrifieringsstrategi, som väntas bli klar redan i höst. Regeringen arbetar också med både en klimatpremie till lastbilar som kör på hållbara bränslen och el eller bara el och en utbyggnad av laddinfrastrukturen.

Laddinfrastrukturen har en betydelsefull roll i att accelerera elektrifieringen av bland annat tunga lastbilar. Därför finns i budgetpropositionen ett stöd på 500 miljoner för 2021 för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter i de mest trafikerade områdena. I satsningen ingår även elektrifiering med vätgasdrift.

Stödet ska bland annat omfatta regionala elektrifieringspiloter där kommuner och företag etablerar piloter för att elektrifiera regionala transporter. En betydande del av lastbilstransporterna är nämligen just regionala. För 2022 beräknas 550 miljoner kronor tillföras ändamålet, men redan nu kan vi konstatera att stödet har varit väldigt efterfrågat.

Trafikverket menar att ett system för stationär laddning ger en större flexibilitet rörande investeringar av infrastruktur jämfört med en infrastruktur som är bunden till ett specifikt vägnät, det vill säga så kallade elvägar, detta då systemet kan byggas ut med laddstationer etappvis och i de geografiska områden där ett behov existerar. Sådana mer lokalt framvuxna geografiska täckningsområden kan med tiden byggas samman och utvidgas.

Trafikverket framhåller också att den snabba batteriutvecklingen har bidragit till att man bedömer att den fordonsflotta som antas nyttja en elväg är betydligt mindre än vad man bedömde för bara något år sedan. Bedömningen är att den andel av den tunga trafiken som förväntas använda elvägen har gått från 60-80 procent till knappt 25 procent 2040 vid ett utbyggt elvägssystem.

Sverige har kommit långt när det gäller att ta fram piloter och tester gällande elvägar, men för att ett byggande av elvägar inte ska bli ett förgävesprojekt är det viktigt att det skapas en gemensam standard i EU och att man säkerställer att det finns såväl fordon på marknaden som fungerande affärsmodeller för de åkerier som väntas köra på vägarna.

Avslutningsvis, fru talman: Om vi ska nå klimatmålen krävs också en omfattande effektivisering av transportsektorn. För oss i Miljöpartiet innefattar det alltifrån att vi planerar samhället för minskat behov av transporter och säkerställer en infrastruktur för digitalisering genom bredband till att vi faktiskt måste flytta fler transporter till mer energieffektiva transportslag som järnväg och sjöfart.

I dessa sammanhang lyfts ibland längre och tyngre lastbilar upp som en lösning, men vi menar att det är ett spår som leder fel. Vi kan inte lägga våra knappa resurser för utbyggnad och underhåll av infrastruktur på att bygga om redan fullt fungerande vägar för att klara tyngre lastbilar. Vi behöver i stället satsa på att bygga ut och underhålla Sveriges redan existerande elvägar, det vill säga järnvägen.

Anf. 66 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att Nicklas Attefjord och jag har debatterat med varandra förut, men då framför allt i Västra Götalandsregionen, där vi samregerade under en period. Utifrån det vill jag hälsa ledamoten varmt välkommen. Det ska bli roligt att samtala i dag.

Fru talman! För en tid sedan, strax före jul, stod en ledamot från Miljöpartiet och förklarade att vägnätet i princip är färdigbyggt. Tyvärr kommer jag inte ihåg ledamotens namn - annars hade jag sagt det. Här kommer min fråga: Är det även ledamoten Nicklas Attefjords uppfattning att det svenska vägnätet i princip är färdigbyggt?

En annan sak jag vill fråga om, fru talman, är att anförandet landade i att Miljöpartiet säger nej till tyngre och längre lastbilar med hänvisning till att det skulle vara kostsamt för infrastrukturen. Det är helt korrekt att det skulle bli en kostnad för infrastrukturen. Problemet är bara att det alternativ man hänvisar till, nämligen järnvägen, går efter bestämda spår, vilket är själva konceptet.

Vi som förordar tyngre och längre fordon gör det framför allt därför att skogsindustrin har stora önskemål om att transportera ut skog från skogen. Just där finns inga spår, utan det är vägarna som gör att vi kan få fram skogen. Sedan är det fullt möjligt att lasta över den till järnväg och ta de långa distanserna där, men för att klara detta behöver vi investeringar i BK4-systemet så att vi får ett fungerande system som hänger ihop.

Jag undrar därför: Hur ser Miljöpartiet på det faktum att järnvägstrafiken går på spår? Vi också behöver få godset från skogen till spåren, och då behöver vi bättre vägar.

Anf. 67 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Ledamoten Magnus Jacobsson frågade mig om en annan ledamot, oklart vem, som har sagt något om någonting, någon gång. Jag tänker att det är bättre att fråga den personen. Det måste vara rimligare och enklare att göra det.

Vad gäller om vägnätet är färdigbyggt eller inte har jag svårt att göra någon bedömning av det, men jag tror inte det. Det kommer väl att byggas diverse nya samhällen, och de behöver dockas in på något sätt. Så nej, jag delar inte den åsikten, vems det nu är.

När det gäller frågan om det är bra att tåg går på spår är det jättebra att de gör det. Och när det gäller behoven har jag svårt att göra en bedömning. Jag har inte varit med och berett dessa frågor över huvud taget. Som ledamoten vet och som jag sa i mitt anförande är jag här och vickar lite för Emma, som är den som sitter i utskottet och kan dessa frågor.

Men om jag ska spekulera eller fundera lite fritt kan jag säga att det just nu pågår en debatt om det svenska skogsbruket och hur det ska genomföras med till exempel stora, massiva kalhyggen. Sådana kalhyggen kommer att kräva många stora och tunga transporter, men en omläggning till ett mer hållbart svenskt skogsbruk kanske medför andra transportbehov.

Jag har svårt att ha någon uppfattning om detta här och nu i talarstolen, men det var en allmän fundering.

Anf. 68 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag har den största respekt för att Nicklas Attefjord vikarierar. Det har han sagt mycket tydligt. Men frågan var av principiell karaktär. Det var ju en ledamot som stod i talarstolen som representant för Miljöpartiet och sa att det svenska vägnätet i princip är färdigbyggt. Därför ställde jag frågan om Nicklas Attefjord delar den uppfattningen. Det är lite viktigt för oss i oppositionen att veta om ett av regeringspartierna på fullaste allvar anser att vägnätet är färdigbyggt.

Jag har en annan uppfattning, nämligen att vägnätet måste både utvecklas och byggas ut. Det kan handla om vägar ned till Norviks hamn, om kringleder i Stockholm eller om det stora, tunga systemet.

När det gäller skogsfrågan tackar jag för svaret. Jag ämnar inte ställa frågan igen, utan jag har respekt för att man är vikarie.

Anf. 69 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Som sagt: Jag vet fortfarande inte vilken debatt eller vilket sammanhang det var. Jag kan inte ens fråga personen när jag träffar riksdagsgruppen vid ett senare tillfälle, så det blir väldigt svårt att ha någon synpunkt. Men jag kan säga så här: Jag har väldigt svårt att se att det finns något behov av nya massiva motorvägsprojekt i detta land.

Anf. 70 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag tänkte ställa en kontrollfråga till Nicklas Attefjord. Vi hade en representant uppe här alldeles nyligen - Elin Gustafsson från Socialdemokraterna - som sa att vägnätet för längre och tyngre lastbilar håller på att byggas ut. Samtidigt sa Nicklas Attefjord, om jag hörde rätt, att man är emot att fortsätta att bygga ut och att man inte tror på idén att ha längre och tyngre lastbilar.

Det är ändå två regeringspartier som står här och uttalar sina ståndpunkter. Vilken linje är det som gäller egentligen från Regeringskansliet? Är det Elin Gustafssons linje, eller är det Miljöpartiets linje som gäller när det handlar om att bygga ut vägnätet?

Det är rätt bra om man har samma linje i en regering när man har tagit på sig ansvaret att sköta ett land.

Jag har en annan allmänpolitisk fråga till Nicklas Attefjord när han ändå är vikarie här i dag. Ämnar man höja skatter ytterligare när det gäller lastbilsnäringen och lastbilstransporterna här i landet? Har man ytterligare planer på att höja avgifter och skatter för denna näring för att ytterligare försämra konkurrenskraften gentemot andra transportslag? Jag skulle vilja ha svar på dessa frågor. Vilken linje är det som gäller från regeringen beträffande de tunga och längre lastbilarna i vårt vägsystem?

Anf. 71 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Jag tackar Sten Bergheden för frågorna. Det är inte alltid lätt att komma in som vikarie med lite snabba ryck. Men jag kan säga att regeringspartierna självklart står bakom regeringens politik. Det innebär inte att vi som enskilda partier inte ibland kan ha olika åsikter, precis som jag förmodar att Sten Bergheden kanske inte gillar alla Jimmie Åkessons ståndpunkter - trots att ni verkar vilja bilda regering i framtiden och så vidare. I en parlamentarisk demokrati har olika partier olika ingångar och gör olika analyser.

När man sedan sitter och styr tillsammans är det delvis fråga om kompromisser och ett givande och ett tagande kring olika frågor. Så är det troligtvis också i denna fråga.

Anf. 72 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Det intressanta är om Miljöpartiet faktiskt sitter och bromsar utvecklingen av långa och tunga transporter i våra vägsystem. Jag får en känsla av att den diskussionen pågår i regeringen och att det kanske är anledningen till att regeringen inte får igång arbetet utan att det släpar sig fram helt enkelt. Man är inte överens i regeringen om detta heller, utan man låter Miljöpartiet styra att vi inte ska ha tunga och längre lastbilar.

Fru talman! Nicklas Attefjord är från Västsverige. Då kan vi diskutera en fråga som faktiskt är aktuell, och det handlar om utbyggnaden av två spår till från Alingsås ned till Göteborg. Det skulle öka kapaciteten på Västra stambanan med avsevärt många procent. Det skulle få ned godset i tid, och även persontransporterna skulle komma fram i tid. Man talar om att restiden mellan Stockholm och Göteborg skulle kunna sänkas från tre timmar till två och en halv timme om man byggde ut dessa fyra mil spår mellan Alingsås och Göteborg.

Samtidigt vet jag att Miljöpartiet är en förespråkare för att bygga höghastighetståg i stället, vilket skulle påverka denna utbyggnad. Enligt er infrastrukturproposition riskerar andra järnvägssystem och andra vägar att få stå tillbaka för att man ska bygga för olönsamma höghastighetståg.

Då vill jag ställa en fråga till Nicklas Attefjord: Vad anser Nicklas Attefjord är viktigast att bygga ut i Västsverige, är det höghastighetståg eller är det att se till att vi får upp kapaciteten på Västra stambanan enligt de önskemål som finns i Västsverige?

Anf. 73 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Svaret är egentligen jätteenkelt. Dessa saker står inte mot varandra. Det är jätteviktigt att vi får till en kapacitetsökning på Västra stambanan. Det är en fråga här och nu. Att vi ska bygga ett nytt och modernt järnvägssystem för högre hastigheter i Sverige är en framtidsfråga. Den är lika viktig. För mig finns det inget motsatsförhållande i det.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)