Statsministerns frågestund

Herr talman! Statsministern har under hela hösten upprepat att det ljusnar vid horisonten. Det är en provocerande verklighetsbeskrivning när gängvåldet samtidigt kryper allt längre ned i åldrarna. Bara i år har antalet barn under 15 år som är involverade i mordärenden ökat med 200 procent. Kommunernas kostnader för placeringar av barn och unga skenar och trycker nu undan viktiga tidiga brottsbekämpande insatser såväl som annan viktig välfärdsverksamhet.

I det här läget borde regeringen skjuta till resurser, men i stället sänker man skatten för de rikaste och uppmanar kommunerna att prioritera. Dessutom larmar polisen om att dessa allt dyrare placeringar görs på HVB-hem som drivs av gängkriminella. Detta vill vi socialdemokrater stoppa genom att låta kommunerna ta över, men det har statsministern sagt är ett helt otänkbart alternativ. Hur kan statsministern försvara dagens HVB-hemsmarknad?

Herr talman! Den som lyssnade på min regeringsförklaring för ganska exakt två månader sedan tror jag nog uppfattade nyanserna. Jag beskrev att vi på viktiga punkter ärvde problem som nu ser lite bättre ut. Det var ganska varsamt. Vi ärvde en 10-procentig inflation. Den är har nu sjunkit och ligger klart under inflationsmålet, och därmed sjunker också räntorna. Fler människor ser att lite mer pengar blir kvar i plånboken. Det var ett viktigt exempel på en liten ljusning.

Jag var noga med att påpeka att migrationen till Sverige har sjunkit från väldigt höga nivåer och nu är de lägsta sedan 1997. Det är inget man ska inteckna för framtiden, men det är en ljusning. Jag var också väldigt noga med att beskriva alla de stora problem som fortfarande ligger framför oss, som det kommer att ta hela 20-talet att lösa. Jag tror inte att någon mer än möjligen frågeställaren kan ha missuppfattat de nyanserna.

Statsministerns frågestund

Herr talman! Statsministern uppvisar dessvärre bristande krisinsikt när det kommer till HVB-hemmen.

Sverige befinner sig i en nationell kris där barn mördar och mördas, barn som ofta har vårdats på HVB-hem. Att till och med gängkriminella kan driva HVB-hem och köpa och sälja dem på Blocket som begagnade bilar är ett haveri. Regeringen måste omedelbart agera för att stoppa detta om nyrekryteringen ska kunna brytas. Ser inte statsministern detta?

(Applåder)

Herr talman! Det är lite rörande att Socialdemokraterna plötsligt har sådan brådska. Under åtta år i regering var ingenting bråttom, men nu är det jättebråttom. Kom igen, det här imponerar ju inte på någon!

Ni fick ingenting gjort under åtta år, och nu är ni sura på att vi löser ett antal problem. Den kriminella ekonomin är ett av de riktigt stora problemen. Vi gör massor av saker för att se till att kriminella inte ska kunna infiltrera fastighetsföretag, tandläkarmottagningar, HVB-hem - alla möjliga ställen som ni inte gjorde någonting åt under åtta år.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! I går nåddes vi av medieuppgifter om att den så kallade Nytorgsmannen på nytt misstänks för våldtäkt, efter att han tidigare i år blivit villkorligt frigiven från det femåriga fängelsestraff som han dömdes till för bara ett par år sedan, efter en lång rad av våldtäkter, övergrepp och förstörda liv för oskyldiga brottsoffer.

Notoriska våldtäktsmän hör hemma i fängelse. Det vet jag att jag och statsministern är överens om. Konsekvenserna för den som begår vålds och sexualbrott ska inte vara lindrigare än för de brottsoffer vars liv slås i spillror. Att serievåldtäktsmän släpps ut i förtid och kan begå nya brott är skandalöst. Det är ett hån mot både tidigare och nya offer.

I Tidöavtalet gör vi upp med den här gamla svaga svenska straffpolitiken. Betänkandet Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott innehåller bland annat förslag om att avskaffa tvåtredjedelsfrigivning. Dessutom finns en presumtion för avtjänande av hela fängelsestraff, det vill säga att utgångspunkten är att man avtjänar hela fängelsestraffet och inte som i dag blir villkorligt frigiven mer eller mindre per automatik. Dessutom finns det förslag om att införa ett icke-tidsbestämt förvarsstraff, tänkt att kunna användas för just notoriska, samhällsfarliga återfallsförbrytare.

Remisstiden för betänkandet gick ut i tisdags, och nu ligger det alltså hos regeringen att få fram en lagrådsremiss och så småningom en proposition.

Då är min fråga till statsministern: Delar statsministern min bedömning att det är av avgörande vikt att dessa förslag genomförs snarast möjligt, och när tror statsministern att vi kan ha en proposition på riksdagens bord?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det korta svaret är ja. Jag delar helt den bedömningen. Om de mediala uppgifterna är korrekta - vi ska vara noga med det - att det handlar om samma person som nu har kommit ut efter två tredjedelar och att Kriminalvården trots insikter och varningar om att det fanns stora risker för återfall ändå inte kunde hindra detta, och sedan begås brott igen är det helt fasansfullt. Jag känner djupt med de kvinnor som nu än en gång utsätts för hans brott. Det är helt förfärligt.

Jag tycker att detta understryker behovet av lagstiftningsförändringar. Jag tror att vi i grund och botten kommer att ha ett enormt brett stöd när vi lägger fram förslagen.

Det handlar om straff som i praktiken inte blir tidsbegränsade. Det vill säga att samhällsskyddet måste gå före tidsbegränsningen. Det handlar om att ta bort tvåtredjedelsregeln och om att dömda ska avtjäna hela straffet. Det handlar om fler livstidsstraff för grova sexualbrott. Allt detta tror jag är helt nödvändigt.

Jag tror att vi i grund och botten är helt överens, vilket kanske inte är helt förvånande heller.

Tidsaspekten kan jag inte säga exakt. Vi brukar ha rätt högt tempo, ibland så högt att vi får kritik för det. Självklart måste man invänta remisserna. Det har nu precis skett också. Vi kommer att ha riktigt hög prioritet på detta, och jag räknar med att vi kommer att kunna lägga fram en proposition inom bara ett antal månader. Vi håller ett högt tempo i brottsbekämpningsfrågorna.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nästan en presskonferens i veckan, och det finns tyvärr goda skäl till det.

Jag tror att det finns en mycket hög förväntan på hög leverans efter att man under lång tid inte tagit dessa frågor på tillräckligt stort allvar. Jag delar verklighetsbeskrivningen och delar brådskan.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag är väl medveten om den reformtyngd som ligger på inte minst Justitiedepartementet.

Regeringens mandat bygger på att Tidöavtalet genomförs under denna mandatperiod. För Sverigedemokraterna har omläggningen av framför allt straffpolitiken varit en helt avgörande prioritering. Detta var helt grundläggande för att släppa fram den regering som statsministern leder.

Ja, väldigt mycket sker väldigt snabbt. Men många önskar nog att det skulle kunna gå ännu snabbare. En följdfråga är då: Finns det någonting mer som regeringen kan göra för att ytterligare påskynda framdriften i dessa viktiga reformer? Vi måste nämligen få detta på plats under den här mandatperioden. Det gäller inte minst de helt avgörande och viktiga straffskärpningarna för farliga kriminella.

Herr talman! Låt mig först bara bekräfta att avtal gäller. Vi är alltså överens om dessa saker, och vi håller avtal. Både Sverigedemokraterna och regeringspartierna håller avtal. Det är ingen tvekan om det. Det är inte särskilt svårt, eftersom vi i grund och botten är helt överens om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det finns frågor där vi har kompromissat och landat i mellanlösningar. Här är vi helt överens om vad som ska göras. Jag är den första att understryka också Sverigedemokraternas betydelse för dessa reformer. Det är ingen som helst tvekan om det. Det är också detta som gör att vi vet att vi har majoritet i kammaren, till skillnad från tidigare regeringar. Inte ens om de hade velat göra saker hade de kunnat göra saker, för de kunde inte ens skriva proposition. Jag tycker att detta är viktigt.

Det fanns ett år, 2023, när man retade sig lite grann på detta: Jaha, ni har tillsatt ännu en utredning - oj, vad imponerande! Alla är inte statsvetare till professionen, och alla vet inte exakt hur svensk lagstiftning fungerar. Då kunde jag säga: Nej, en utredning gör inte jobbet, men utan utredning finns det inget jobb att göra. Så enkelt är det. Nu har vi utredningar. Vi har lagförslag, och vi driver igenom dem i riksdagen. Så ska det vara.

(Applåder)

Herr talman! I två års tid har denna regering haft makten under Ulf Kristerssons så kallade ledning. När den tillträdde befann sig Sverige i en omfattande inflationskris som innebar att människorna i Sverige var under en mycket hård press. Under dessa år har Riksbanken fipplat med räntevapnet för att försöka få bukt med inflationen, som i huvudsak berott på höga energipriser till följd av Rysslands invasion av Ukraina och på att livsmedelsföretagen och bankerna passat på att maximera sina vinster. Löntagarna har avstått från reallöneökningar och tagit ansvar för en kris som inte berott på dem.

Kostnaderna för detta haveri har landat på hushållen och företagen, där konkurserna nu står som spön i backen och arbetslösheten skenar, och på kommunerna och regionerna, där skolan går på knäna och sjukvården befinner sig i en landsomfattande kris.

I detta läge, efter att ha rullat tummarna i två år, väljer regeringen och Ulf Kristersson att sänka skatterna. Motivet är att det ska locka folk att arbeta mer. Det ska löna sig att arbeta. Resonemanget bygger på att ju mer pengar man får behålla, desto mer motivation får man till att arbeta.

På mitt vanliga jobb som brevbärare hade jag med regeringens skattesänkningar efter årsskiftet fått en skattesänkning med 175 kronor per månad. Statsministern själv får mer än 26 gånger så mycket. Han kan kallt räkna med att få över 55 000 kronor mer nästa år i sänkt skatt.

Är statsministern missnöjd med de övriga statsrådens arbetsvilja med tanke på hur enorma skattesänkningar han tycker att de behöver, eller är dessa skattesänkningar finansministerns sätt att säga till statsministern att det är dags att sluta lata sig på jobbet?

(Applåder)

Herr talman! Om en del saker kan man helt enkelt tycka olika. Vi tycker olika. Jag vet att Vänsterpartiet vill ha riktigt höga skatter, om inte 100 procent så i varje fall så höga som möjligt. Det handlar om riktigt höga marginalskatter och om att pengarna i grund och botten ägs av staten och att de enskilda kan få behålla lite grann om de sköter sig. Jag vet att den synen finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag har motsatt syn. Pengarna är i grund och botten de enskildas. Sedan har vi skatter för att kunna finansiera det gemensamma. Människor jobbar mer och anstränger sig mer om de får behålla åtminstone hälften av det de tjänar när de jobbar extra.

Men vi tycker olika. Låt oss stå för det. Låt oss rösta om den saken. Låt väljarna bestämma. Vill ni ha högre skatter i Sverige, eller vill ni ha så låga skatter som möjligt? Den striden tar jag varje dag.

Annat kan man inte tycka så mycket olika om. Av ett vänsterstyre ärvde vi en inflation som var på 10 procent. Jag säger inte att det var vänsterstyrets fel. Om vi ska vara alldeles ärliga fanns det många skäl till detta. En del var importerat från utlandet. En del handlade om pandemieffekter. En del handlade om brutna värdekedjor. En del handlade om krigets effekter. Likväl var det mycket hög inflation.

Vi gjorde bedömningen, till skillnad från Vänsterpartiet, att hög inflation är dåligt för hushållen. Ni ville ha en expansiv politik och elda på inflationen. Jag bad finansministern: Håll nu hårt i budgeten, så att vi vinner över inflationen och så att vi sedan kan börja använda styrkan i svenska statsfinanser! Där tycker vi olika. Vi har rätt, och ni har fel.

(Applåder)

Herr talman! Visst är det märkligt att vi har en statsminister vars främsta styrka består i att han lägger huvudet på sned och ser bekymrad ut samtidigt som folket han är satt att leda tyngs ned av höga matpriser, räntor och hyror.

Den enda insats som hittills gjorts från regeringens sida var väl egentligen att man bjöd in matjättarna till en fika.

Han satt visserligen i tv-studion i våras och lovade att ingen personal skulle bli av med jobbet i sjukvården med hans budget. Men i takt med den ekonomiska utvecklingen ökar löner och kostnader i välfärden. Ändå skrivs inte välfärdens resurser upp i takt med ekonomins utveckling. Resultatet är de nedskärningar som vi nu ser.

Regeringen talar om reformutrymmet som att det är resurser som uppstår av sig själva utan koppling till minskade ambitioner för välfärd och trygghetssystem. Kan statsministern beskriva regeringens syn på hur reformutrymmet uppstår?

Herr talman! Jag är bekymrad över ganska många saker. Jag är mycket bekymrad över kriget i Ukraina och vilka konsekvenser det får om inte hela västvärlden konsekvent står upp för Ukraina. Jag är bekymrad över de tendenser som fanns. De fanns till exempel i Vänsterpartiet, som röstade nej till den första vapenleveransen till Ukraina. Jag hoppas att ni fortfarande skäms. Jag är bekymrad över inflationens effekter på hushållen. Jag är bekymrad över säkerhetssituationen på många ställen i Sverige där det fortfarande skjuts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Allt detta bekymrar mig. Skillnaden är att jag gör någonting åt dessa saker. Jag vältrar mig inte i problemen utan gör någonting åt dem.

Denna regering får saker gjorda. Vi tar tag i problemen, får saker gjorda och kommer att möta svenska folket igen. Vill ni ha tillbaka samma styre som skapade problemen, eller vill ni fortsätta få ordning på Sverige? Där befinner jag mig i mitt ledarskap.

(Applåder)

Herr talman! Säkerhet och energiförsörjning är två saker som går hand i hand. För två år sedan tecknades ett avtal kring Östersjön efter att Putins blodiga invasionskrig startat. Det var ett avtal om ett tätare samarbete kring förnybar energi för att komma bort från rysk olja och gas men också för att stärka den gemensamma motståndskraften.

Man beslutade att bygga ut den havsbaserade vindkraften i Östersjön med närmare 20 terawattimmar - sju gånger så mycket som dagens kapacitet. Detta stärkte vår gemensamma säkerhet. Men det svarade också upp mot företagens efterfrågan - både småföretagens och den stora basindustrins. Det är något som Svenskt Näringsliv också har vittnat om.

Ulf Kristerssons regering valde dock en lite annan väg. Man har nu stoppat 13 vindkraftsparker till havs och därmed lagt en våt filt över den förnybara energin, inte bara här hemma i Sverige utan i förlängningen också längs Östersjöns alla kuster. Man har gjort det utifrån Försvarsmaktens nej och med säkerhetspolitiska argument - argument som var de rakt motsatta för bara två år sedan och som samtidigt nu klart och tydligt ifrågasätts, bland annat av Totalförsvarets forskningsinstitut och av Saab, som dessutom är tillverkare av de sensorer som statsministern nu hävdar skulle hämmas av utbyggd vindkraft.

För någon som, likt statsministern, värnar svensk säkerhet väcker det här onekligen frågor. Jag skulle därför vilja fråga statsministern: Hur kommer det sig, så kort inpå att beslutet har fattats, att både expertmyndigheter och svensk försvarsindustri nu ifrågasätter statsministerns och regeringens beslut och dessutom hävdar motsatsen, nämligen att det skulle stärka svensk säkerhet snarare än försvaga den?

(Applåder)

Herr talman! Frågan är tudelad. Den ena delen handlar om säkerhet och energiförsörjning. Där delar jag uppfattningen att vi behöver ha en säker energiförsörjning som inte är beroende av makter som vi inte ska vara beroende av. Jag delar i grund och botten Emmanuel Macrons beskrivning: Vi kan inte lägga ut all säkerhet på entreprenad till USA, all handel till Kina och all energi till Ryssland, för att uttrycka det med hans ord.

Vi behöver vara oberoende när det gäller vår energiförsörjning. Detta är en av orsakerna till att vi tycker att det är så viktigt med stabil basenergi i form av fossilfri kärnkraft, något som ni av olika skäl brukar vara emot.

Den andra delen är den mycket konkreta frågan om havsvindkraften. För det första vill jag rekommendera ett samtal med Saabs vd; jag har själv haft ett sådant samtal. Han kommer då i detalj att beskriva vad han och Saab tror och tycker om detta. Allt som står i tidningen är inte exakt rätt uppfattat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

För det andra är jag helt häpen över att så många självutnämnda experter nu överprövar Försvarsmaktens detaljerade redovisning av vad 13 havsvindparker skulle betyda för försvarets möjlighet att skydda den svenska ostkusten mot Ryssland, från Kaliningrad. Ni borde byta jobb allihop! Ni kan uppenbarligen mer om detta än alla landets militära experter!

Försvarsmakten pekar nu på att förvarningstiden går från 2 minuter till 60 sekunder. Den chansningen skulle jag inte våga göra. Jag skulle inte våga chansa på att Muharrem Demiroks gissning räddar det svenska försvaret.

En sista sak som är värd att nämna är att många nu är måna om att peka på dessa tretton nej, som jag fullt ut står för av säkerhetsskäl, men glömmer att påpeka de tre ja som vi har fattat beslut om under de senaste två åren. Den förra regeringen, Muharrem Demiroks regering, fattade beslut om en enda under åtta års tid.

(Applåder)

Herr talman! Jag hör i statsministerns svar ett ifrågasättande av min och andras respekt för Sveriges försvarsförmåga, bara för att vi lyfter den här frågan. Jag måste säga att det är fult av statsministern. Det är direkt respektlöst och omdömeslöst, och nu får det faktiskt vara nog!

Det statsministern kallar självutnämnda experter är i själva verket statsministerns egen expertmyndighet Totalförsvarets forskningsinstitut. De är inga lekmän, utan de har det här till uppgift. Saabs vd, Saab som levererar de här produkterna, säger att det går att hitta lösningar.

Förstår inte statsministern allvaret i att det så kort efter att beslutet har fattats skapas misstro mot beslutet när expertmyndigheter hos försvarsindustrin ifrågasätter det? Förstår inte statsministern att det här också väcker frågor?

Vår respekt för svensk försvarsförmåga är vi eniga om här inne. Den ska inte ifrågasättas. Det är fult! Vår försvarsförmåga är prio ett, men någonstans måste vi också få klarhet i vad det är som gäller framöver.

Herr talman! Det finns i grunden två olika attityder till risker. Den ena är den finska: Förbered dig på det värsta och hoppas på det bästa.

Det andra är den vi ser här: Vi hoppas att det löser sig och att det funkar ändå. Vi chansar!

För mig är det rent ansvarslöst och häpnadsväckande att man inte tar till sig den sortens argument. Om Försvarsmakten hade sagt "av skäl som vi inte tänker redovisa gillar vi inte vindkraft. Därför säger vi nej, och ni ska lita på oss", då hade jag förstått att ett och annat frågetecken hade uppstått.

Nu har Försvarsmakten i detalj beskrivit hur de ser på ett scenario över och under vattnet där 13 havsvindparker ligger mellan Ryssland och svenskt fastland, och de varnar bestämt för dem.

Jag tänker inte äventyra svensk säkerhet för att Muharrem Demirok vill det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Runt om i världen begränsas kvinnors rättigheter och liv. Tillgången till säkra aborter minskar, lagstiftning som ska förhindra mäns våld mot kvinnor luckras upp och tillgången till säkra preventivmedel kommer fortfarande alltför få till del.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen framhållit att såväl jämställdhet som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är centrala värden i den utrikespolitik som förs. Tyvärr följs orden inte upp av handling, snarare tvärtom. Stödet till flera FN-organ som arbetar med frågorna minskar, biståndet krymper och vårt internationella engagemang, vår röst som en gång var så stark, tystnar alltmer.

Nu har vi återigen Donald Trump vald till Vita huset, och det innebär att EU:s globala arbete för såväl kvinnors rättigheter som sexuell och reproduktiv hälsa blir allt viktigare.

Hur avser regeringen att agera för att både Sveriges och EU:s internationella arbete inom området ska kunna stärkas och säkras upp? Vi har sett förut att med Trump i Vita huset riskeras inte bara amerikanska kvinnors rättigheter, utan det kommer att påverka globalt.

Herr talman! Låt mig först bara säga att jag i grund och botten delar beskrivningen av vikten av dessa frågor. Sexuell och reproduktiv hälsa är en helt fundamental fråga när det gäller hälsa, mänskliga rättigheter, jämställd och utbildning. Jag delar därför helt den beskrivningen och tycker att det är extremt viktiga frågor.

Sverige är rätt känt runt om i världen för att vi ofta gör vår röst hörd i dessa frågor och fortsätter att göra det. Det är en händelse som ser ut som en tanke att jag och Benjamin Dousa så sent som i dag på regeringssammanträdet diskuterade precis dessa frågor med alla andra närvarande. Det är otroligt viktigt.

Sedan är mängden elände i världen rätt stor, och alla länder måste ofta fokusera: Var gör vi allra störst nytta? Det är ingen hemlighet att vi har fokuserat väldigt hårt på var vi kan göra allra störst nytta med våra biståndsmedel, och det är Ukraina. Det skäms jag inte ett ögonblick för.

Vi som alla andra länder har ett extra stort ansvar när saker händer i vårt närområde. Det betyder att vi har lagt väldigt mycket resurser just där. Men det betyder inte att vi inte fortsatt gör stora insatser inte minst i FN-organ när det gäller just sexuell och reproduktiv hälsa. Där ska vi stå kvar.

Herr talman! Om det är något område där Sveriges insatser historiskt har varit särskilt betydelsefulla är det kring SRHR. Det är därför oroande att regeringen har minskat biståndet till de FN-organ som jobbar med den frågan.

Förra gången Donald Trump kom in i Vita huset och införde en global gag rule som drog undan finansiering för SRHR var vi beredda med en plan. Miljöpartiet var ansvariga för biståndspolitiken. Vi ökade medlen till relevanta FN-organ, vi mobiliserade politiskt och finansiellt stöd globalt och vi drev också på för att Sida skulle ha fokus på SRHR eftersom så många andra länder, inte minst USA, drog sig undan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vill därför fråga om regeringen har en motsvarande plan. Kommer regeringen att växla upp?

Herr talman! Låt oss först enas om att man kan vara oenig om hur mycket pengar totalt som ska gå till bistånd. Det kan man diskutera. Vi har vår budget, och ni har säkert en annan budget. Då får den som har flest mandat i riksdagen vinna.

Sedan kan man diskutera inom ramen för de pengar som finns hur de bäst ska användas. Den planen är mycket tydlig. Det är bara att läsa i budgeten och i allt material där biståndsministern beskriver hur svenskt arbete fungerar.

Sverige är en av världens absolut största bidragsgivare till FN-systemet och olika FN-organ, inklusive denna fråga. Det ska vi vara stolta över. Klä oss inte i säck och aska över detta. Vi gör mycket stora insatser. Likväl har vi ett extra stort ansvar för stora konflikter som finns i vårt omedelbara närområde, och det kommer regeringen att stå upp för.

(Applåder)

Herr talman! Sedan den här regeringen tillträdde har vi i riksdagen i princip varje vecka fattat beslut om fler och skarpare verktyg för polisen. På bara två år är det fråga om mer än dubbelt så mycket som den tidigare regeringen mäktade med under åtta år, och ännu fler är dessutom på gång.

Ett av dessa skarpa nya verktyg är den nya förverkandelagstiftning som nu gör det möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella oavsett om brott har bevisats eller ej.

Denna lag trädde i kraft förra veckan. Kan man se några effekter, statsministern, redan nu? Vad tänker och räknar regeringen med framåt?

Herr talman! Det här är en riktigt viktig fråga. Jag var med och träffade rikspolischefen och de medarbetare som har jobbat med förberedelserna inför att lagen skulle införas för några dagar sedan. Sedan dess har jag följt frågan på daglig basis eftersom jag tycker att den är så otroligt intressant.

Att vi inte har haft detta förut! Hur är det möjligt att människor som alldeles uppenbart begår brott och kör miljonbilar inte har blivit av med sakerna? Och nu har vi denna lag, och vi vill veta om den fungerar. Därför har jag nästan daglig kontakt i fråga om hur detta har gått. Det har handlat dels om att vara förberedd för att göra saker omedelbart, vilket man var, dels om att vara förberedd för risken för hot. Ni kan tänka er vad som händer när man plockar bilar och klockor av människor - lättkränkta, dessutom.

Svaret är att 44 ärenden har inletts. Det handlar om guldtackor, Rolexklockor, Mercedes, Porsche och Audi - minst 10 miljoner kronor, så här långt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I september beslutade regeringen om en strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället. Sida har valt ut 24 organisationer som får söka större anslag. Ytterligare nio organisationer får söka, men bara upp till 5 miljoner kronor. Dit hör PMU, som på så vis förlorar 40 miljoner om året.

När man frågade Sida varför var svaret att det var för många kristna organisationer i den första gruppen. Det var alltså inte kvaliteten som var avgörande, utan det var fråga om en organisation på kristen grund.

Vad anser statsministern och regeringen väger tyngst? Är det en organisation som bedriver ett högkvalitativt arbete för att skapa bättre levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck, och för att stärka barns, flickors och kvinnors rättigheter och möjligheter? Eller är det om en framgångsrik organisation råkar vara kristen?

Herr talman! Jag varken kan eller ska kommentera hur Sida har fattat beslut i enskilda ärenden. Den frågan måste ställas till Sida och följas upp på traditionellt sätt.

Däremot både kan och vill jag säga några ord om den strategi som vi lade fast. Det var att få mer fokus på effektivitet i biståndet, mer transparens och utvärderbarhet. Flera tidningar har med förödande tydlighet visat att det helt har saknats kontroll över vad pengarna har använts till. Det handlar om kvalitet och resultat.

Nu är det Sidas uppgift att fatta beslut och bedöma vilka civilsamhällesorganisationer som ska få stöd och hur man följer upp och utvärderar det arbetet. Det är deras uppgift.

Sedan kommer regeringen att följa upp hur de sköter sin uppgift, och där ber vi att få återkomma vid våra årliga uppföljningar.

Herr talman! Min fråga, herr statsminister, rör kampen mot intolerans och rasism.

Vi ser i dag hur människor med afrikanskt ursprung utsätts för hatbrott och hotas, hur judar drabbas hårt av angrepp och genom att synagogor och judiska institutioner utsätts för hot. Vi vet att romer är måltavlor för diskriminering och intolerans. Moskéer attackeras, och muslimer utstår svåra fördomar.

För oss liberaler och för den borgerliga regeringen är kampen mot alla former av rasism helt grundläggande. Det gäller både för enskilda individer och för ett fritt och öppet samhälle. Jag vet att regeringen tidigare har aviserat en förstärkning av arbetet. Därför undrar jag vad regeringen gör för att arbeta mot rasism och intolerans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det formella och lite byråkratiska men ändå viktiga svaret är att vi håller på med en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Det låter så skrivbordstorrt som det kanske är när man skriver ett papper. Men däri finns, och kommer att finnas, en mängd strategier samlade för hur vi arbetar med detta. Det arbetet pågår i detta nu, i grund och botten av precis de skäl som anges. Det här är extremt viktiga frågor.

Låt mig få bredda frågan lite grann. Jag vågar fortfarande hävda att Sverige är i grunden ett tolerant samhälle. Det är viktigt att säga det eftersom det är en självbild som vi vill ha. Har man sagt det måste man också säga att det finns många problem. Den grundläggande liberala paradoxen är att vi vill vara riktigt toleranta och alltid hitta gränsen för toleransen vid intoleransen. Där ska vi vara glasklara och sätta stopp.

Jag tycker att vi har dessa instinkter, men problemen finns utan tvivel kvar.

Herr talman! Sverige står i dag inför en rad samhällsproblem. Arbetslösheten är hög; den högsta på tio år. Vi ser rekordstora varsel inom hälso och sjukvårdssektorn. De svenska tillväxtsiffrorna är bland de lägsta i EU, samtidigt som gängskjutningarna bara fortsätter och kryper ned i åldrarna.

I det här för landet svåra läget väljer alltså regeringen att gå fram med en riktad skattesänkning för de allra mest välbeställda. Statsministern kan för egen del se fram emot skattesänkning på över 3 000 kronor i månaden nästa år.

Hur menar statsministern att det är en väl avvägd prioritering att spendera flera miljarder på en liten grupp välbeställda i stället för att rikta resurserna mot de många och stora samhällsproblem som vi står inför i dag?

Herr talman! Jag uppskattar ändå att det finns lite konsekvens i svensk politik. För Socialdemokraterna finns inget problem som inte kan lösas med en skattehöjning. Tänk vad världen måste vara enkel. Alla problem kan lösas om bara vanliga löntagare får lite mindre pengar kvar för egen del.

Det är lätt att få en problemfri värld. Ett skattetryck på 100 procent har löst alla problem. Detta tror inte vi på. Jag tror inte att ni tror på det heller, men det är den bästa konflikt ni hittar.

Vi ärvde några riktigt stora problem. Vi ärvde 10 procent inflation som hade skapats före oss och som vi har kämpat ned. Vi ärvde riktigt hög arbetslöshet framför allt bland utrikesfödda som inte talar svenska. Vi gör nu någonting åt för stor invandring och för dålig integration.

Sedan ärvde vi svåra tillväxtproblem i Sverige och i hela EU, som vi jobbar intensivt med just nu - senast på Europeiska rådets möte i torsdags.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I riksdagen bereder vi just nu såväl regeringens skrivelse om en nationell säkerhetsstrategi som totalförsvarspropositionen. Vi identifierar yttre och inre hot och aktörsdrivna och icke aktörsdrivna hotbilder.

De auktoritära axelmakterna - Ryssland, Kina, Iran med flera - har under åratal visat sig vara framgångsrika med att äta sig in i civil infrastruktur och den svenska samhällskroppen från lokal till nationell nivå.

Beredskap på nationell nivå är en sak. Beredskap på lokal nivå kan vara något helt annat. Vi som valda ombud för Sveriges folk möter ofta frågor om bristande beredskap och en hunger efter handling i vårt avlånga land.

Därför vill jag fråga statsministern hur han och regeringen avser att balansera de komplexa hotbilder som råder när det kommer till att stärka motståndskraften i kommuner och regioner och säkerställa att självständighet, handlingsfrihet och inte minst konkurrenskraft inte undergrävs av dessa auktoritära aktörer på samhällets olika nivåer.

Herr talman! De nationella säkerhetsfrågorna är, skulle jag säga, regeringens absoluta epicentrum. Det betyder inte att många andra saker inte också är viktiga, men jag tror att alla som har följt regeringens arbete med inre och yttre säkerhet och att skydda oss från krig, från hybridhot och från gängkriminalitet vet detta. Det är ganska högt upp i den maslowska behovshierarkin, ska erkännas, men det är absolut nödvändigt om man ska kunna få ett samhälle som fungerar i övrigt.

Kriget i vår närhet, det starka försvaret, Natomedlemskapet, hybridhoten där aktörer agerar med desinformation, opinionspåverkan och många andra saker och korsbefruktningen mellan terror i andra länder och beväpnade, riskvilliga gängkriminella i Sverige är något relativt nytt som också intresserar andra delar av världen. Allt detta tar vi på mycket stort allvar.

Till detta kommer hela civilförsvarssatsningen, en massiv satsning på det som tidigare var nästan bortglömt i Sverige.

Herr talman! Regeringen har stoppat 13 stora vindkraftsprojekt i Östersjön, och det i en tid då vi behöver öka den svenska elproduktionen kraftigt för att kunna genomföra den gröna omställningen. Havsbaserad vindkraft har dessutom stor potential att inom rimlig tid få till stånd en nödvändig ökad elproduktion i södra Sverige.

Regeringen har en övergripande roll med både ansvar och möjlighet att se till att nationella säkerhetsintressen inte krockar mer än nödvändigt med energiintressen. Men här verkar det ha skett en frontalkrock.

Min fråga till statsministern är: Varför är regeringen så saktfärdig och otillräcklig när det gäller etablering av havsvindkraft?

Herr talman! Min häpnad minskar inte. Jag håller med om en sak här: Vi måste se till att inte nationella säkerhetsintressen krockar med energiförsörjningen. Det var just det vi gjorde när vi sa nej till 13 projekt som Försvarsmakten i detalj beskriver krockar med vitala nationella säkerhetsintressen. Man kan tycka olika om detta också. Jag är övertygad om att svensk säkerhet måste gå före när vi får så väldokumenterade skäl till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Lika häpnadsväckande tycker jag att det är att det aldrig sägs att vi åstadkommer det andra. Vi har fattat beslut om ja till tre olika havsvindkraftsparker på två år. Den förra regeringen, som sa att den var för havsvindkraft, fattade beslut om ett projekt på åtta år. Hur långsam kan man vara?

Det vi har gjort nu är att skynda på besluten så att man ska veta i god tid om man får eller inte får bygga. Det är att inte dra fötterna efter sig och äventyra svensk säkerhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet att statsministern och jag delar intresset för jakt och skog. Vi verkar också dela intresset för äganderätten givet det brev som Ulf Kristersson skickade ut till landets skogsägare före valet, där han lovade att bara den som berörs av skogliga åtgärder ska kunna påverka dem.

Det rimmar dock ganska illa med de berättelser jag tar del av från Jämtland Härjedalen, där hälften av all skog som anmälts för avverkning inte får röras. Rent komiskt blir det när man har tjäder i skogen - man får skjuta tjäder men inte avverka skogen.

Jag ska inte ta upp grundlagsutredningen eller artskyddsutredningen, för dem kan statsministern inte kommentera. Däremot vill jag ta upp frågan om vem som får tycka till om skogen, för den behandlas i dag ingenstans. Centerpartiet anser att den svenska tolkningen av vad som anses vara berörd allmänhet, som därmed har rätt att överklaga miljöbeslut, måste göras om.

Min fråga är vilka initiativ statsministern tänker ta för att säkerställa att det verkligen är de som är berörda som får tycka till och inte vem som helst som råkar befinna sig i en skog, allt för att säkra äganderätten.

Herr talman! Jag måste medge att jag inte i detalj kan svaren på varje del av detta. Däremot vet jag mycket bestämt vad jag tycker i äganderättsfrågor - mycket bestämt. Äganderätten är helt fundamental. Äganderätten inte minst i skog och mark har varit försummad i Sverige, antagligen med ett syfte, under lång tid.

Därför tror jag att vi hade en snarlik uppfattning före valet, och det är min övertygelse att vi har goda möjligheter att enas om de här sakerna.

Sedan vet vi båda att det här nu utreds i minst en stor utredning. Jag hoppas verkligen att de kommer fram till ett resultat som gör att äganderätten också till skog och mark stärks i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Den svenska djurhållningen och djurskyddslagen är något som de allra flesta svenskar är väldigt stolta över. Vissa skulle nog till och med kalla det en svensk värdering.

Nu finns dock en stark och befogad oro för att det här kan komma att försämras, då en utredning har föreslagit att beteskravet för kor ska skrotas. I stället borde naturligtvis djurskyddet i Sverige stärkas ytterligare.

Min fråga är: Kan statsminister Ulf Kristersson garantera att Sveriges kor kommer att ha rätt att beta utomhus även i framtiden?

Herr talman! Jag tror att frågeställaren vet och respekterar att jag inte kommenterar sådant som nu ligger i en utredning och som regeringen ska ta ställning till. Vi kommer att komma tillbaka med vårt samlade förslag.

Däremot delar jag helt uppfattningen att god djurhållning, inte minst jämfört med många andra länder, är en svensk kärnvärdering. Det finns ett mycket brett stöd i Sverige för att ha mycket höga krav och mycket stor omsorg om djur. Sedan är inte jag expert nog att värdera exakt på vilka sätt detta ska göras, men en grundläggande värdering är att ta väl hand om djur och ha omsorg om djur - det gäller naturligtvis även var de är på dagarna och hur de får sin mat. Det tror jag att de allra flesta tycker är en väldigt viktig sak.

Herr talman! Träning, rörelse och skapande har betydande effekt på hälsan, och det krävs ingen större mängd för att det ska ge positiva effekter på det psykiska måendet. Tyvärr ser vi ett sjunkande psykiskt välmående bland framför allt unga och tjejer, en trend som är oroväckande och givetvis måste brytas.

För bara någon vecka sedan besökte statsministern Perstorp i mitt hemlän Skåne för att ta del av ett projekt som heter Häng med oss ut. Det är en metod för att skapa möjligheter för personer med psykisk ohälsa att komma ut i naturen och ta del av de här positiva hälsoeffekterna.

Jag undrar vad från träffen med Friluftsfrämjandet som statsministern tar med sig in i det politiska arbetet framöver.

Herr talman! Ja, i grund och botten precis det som antyds - hur otroligt viktigt det är med kopplingen mellan knopp och kropp. Vi vet det. Det är beforskat på många olika sätt att rörelse befrämjar många andra saker.

Det är också därför vi är bekymrade över barns stillasittande, kopplingen till övervikt och rent av fetma, inaktivitet och bristande social samvaro.

Jag tror att vi ska tänka så här. Det fanns under mycket lång tid i Sverige en nästan självklar tradition att barn och ungdomar skolades in i fysisk aktivitet. Det kunde vara idrott. Det kunde vara Skogsmulle och att vandra i Skogssverige. Det där är inte lika självklart längre för alla. Alla måste inte göra samma sak, men alla barn och ungdomar behöver röra på sig - så långt det är möjligt, naturligtvis. Det har vi som föräldrar ett stort ansvar för. Civilsamhället har ett ansvar, men politiken har också ett ansvar för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nyligen attackerades fotbollssupportrar i Amsterdam bara för att de var judar. Häromkvällen hade vi en situation i Antwerpen där en tågvagn tuttades på samtidigt som det ropades "judecancer". Några kvarter härifrån, på Sveavägen, hölls för en tid sedan en demonstration där man skanderade "Inga sionister på våra gator". Man ropade också "From the river to the sea", alltså att det inte ska finnas något Israel.

Detta har skapat oro bland svenska judar för deras egen säkerhet. De vågar inte längre gå med kippa och visa sin identitet.

Hur ser statsministern på detta? Vad behöver vi göra för att få bukt med det fasansfulla gift som antisemitismen utgör i vårt land?

Herr talman! Jag håller helt med om beskrivningen. Detta är verkligen förfärligt. Vi har tyvärr sett det på många ställen, om än inte exakt på det här sättet.

Jag var på Europeiska rådets möte i torsdags och fredags och pratade med Nederländernas ganska nye premiärminister, som åkte hem från mötet för att vara med och ta hand om konsekvenserna av detta tillsammans med borgmästaren i Amsterdam. De tog det på extremt stort allvar, vilket alla andra naturligtvis uppskattar. De var helt förfärade av detta.

Vi har sett en dramatisk ökning i kölvattnet av den 7 oktober. Vi kan tycka olika mellan länder och i länder om konflikten i Mellanöstern, men vi har det fullständiga ansvaret för hur det går hemma hos oss själva.

Jag tycker att vi från den här regeringen har varit extremt tydliga med var vi står och vad vi tycker om detta och med våra förväntningar på hur människor ska bete sig i Sverige. Allt som är lagligt är verkligen inte lämpligt, och man kan dessutom undra om en del saker över huvud taget är lagliga. Vi tar detta på mycket stort allvar.

Herr talman! Arbetslösheten är den högsta på tio år och fortsätter att öka. Undersköterskor och byggnadsarbetare blir av med sitt jobb, sin försörjning och ett viktigt socialt sammanhang. Att förlora sitt arbete är en stor kris. Många känner oro och stress över hur de ska kunna betala räkningarna och om de ska kunna hitta ett nytt jobb.

Med anledning av den jobbkris vi faktiskt befinner oss i vill jag fråga statsministern: Varför fortsätter regeringen med sina massiva neddragningar på jobbpolitiken samtidigt som arbetslösheten är den högsta på tio år?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Vi ärvde ju en riktigt hög arbetslöshet från den förra regeringen. Det fanns många skäl till detta. Ett viktigt skäl var naturligtvis att ekonomin och den höga inflationen inte skapade nya jobb. Ett annat viktigt skäl var konsekvenserna av både pandemin och kriget. Detta gällde många länder.

Ett tredje skäl var att långvarig hög invandring och helt ogenomtänkt integration har skapat det som ekonomerna kallar strukturell arbetslöshet, med människor som inte kommer in över huvud taget. Dessa människor talar inte svenska och har aldrig jobbat, allra minst i Sverige. De har inte några av de kunskaper som det svenska näringslivet efterfrågar. Den arbetslösheten beror på systematiska missgrepp i Sverige under mycket lång tid.

Nu ändrar vi på allt detta. Om vi ska komma åt det här kan vi dock i längden inte ha väldigt många människor i Sverige som lever på bidrag trots att de är fullt arbetsföra, samtidigt som vi behöver ta in arbetskraftsinvandrare även till lågkvalificerade jobb. Därför lägger vi om även den politiken.

Herr talman! Förra veckan dömdes fyra män för en brutal gruppvåldtäkt mot en 15-åring. Straffen för två av männen blev fem års fängelse, vilket med råge överstiger vad som i normalfallet krävs för utvisning på grund av brott. Åklagaren valde dock att inte yrka på utvisning med hänvisning till personliga omständigheter hos de tilltalade. Dessa omständigheter var dessutom hemliga. När medier ställde frågor om detta vägrade Åklagarmyndigheten att svara.

I tisdags meddelade samma myndighet att man nu hade svängt. Nu fanns helt plötsligt inga personliga omständigheter - åklagaren hade i stället glömt bort att yrka på utvisning, vilket man nu kommer att rätta i en överklagan.

Den här historien ingjuter inte precis förtroende. Utan att gå in på det enskilda fallet, vilket vi naturligtvis inte kan göra i denna kammare, vill jag fråga statsministern om det finns skäl att överlag se över hur Åklagarmyndigheten arbetar med frågan om utvisning på grund av brott.

Herr talman! Framför allt finns det skäl att göra om lagen, och det håller vi på med. Vår uppgift är att skriva och fatta beslut om lagar som självständiga myndigheter sedan utför och arbetar efter.

Jag håller helt med om att det i dag är alldeles för få som utvisas efter att ha begått allvarliga brott. Ibland är det löjeväckande få som utvisas, trots upprepad och allvarlig brottslighet. Det är helt oacceptabelt.

Ibland beror det på att lagen inte används fullt ut, och då skriver vi om lagen så att den används. Ibland beror det på att Sverige har speciella regler som gör att man tar mer hänsyn till de dömda personerna än till brottsoffren - att personen som ska utvisas är kvar för att han ska ha kontakt med sina nära, i stället för att brottsoffer ska gå trygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I vissa fall räcker det med att den som är dömd till utvisning själv nekar att utvisas - då kommer landet som personen kommer ifrån inte att acceptera honom. Allt detta gör vi nu om.

(Applåder)

Herr talman! Trots att alla barn har rätt till en skola som är fri från diskriminering ser vi återkommande rapporter om omfattande problem med bland annat rasism. I flera år har Rädda Barnen och stiftelsen Friends påtalat problemet med rasismen i skolan. Nu har även Diskrimineringsombudsmannen konstaterat i en färsk rapport att rasismen är ett stort samhällsproblem som, inte minst i skolan, främst drabbar afrosvenska barn och elever.

Det är visserligen inte förvånande att rasismen växer i ett land där ett parti med rötter i vitmaktrörelsen och nazismen är med och får styra stora delar av regeringens politik. Vi har dessutom en statsminister som gör skillnad på rasism och rasism, vilket är helt absurt och historielöst.

Jag undrar ändå om Ulf Kristersson och hans högernationalistiska regering har en plan för att se till att Sverige följer internationella lagar gällande diskriminering och därmed också säkrar att alla barn - afrosvenska, judiska och muslimska - som utsätts för rasism i skolan aldrig ska behöva utsättas för det i framtiden.

Herr talman! Det händer att jag på allvar ifrågasätter vänsterns ärliga motiv i dess antirasismretorik.

Förra året gjorde en del människor allt de kunde för att förnedra och håna muslimer genom att bränna koraner. Även om det är lagligt sa jag gång på gång: Gör det inte! Då var det ingen som frågade om jag inte såg lika allvarligt på antisemitismen.

Nu säger jag: Sluta upp med att visa era antisemitiska trynen! Sluta upp med att säga att staten Israel inte har rätt att existera och att judar är skyldiga till allt världens elände! Nu får jag i stället gång på gång frågan om jag inte är lika bekymrad över islamofobin. Det är ett sådant hyckleri!

Svaret på ledamotens fråga är att varje skola har ansvar för att se till att det här inte förekommer. Men i en svensk skola som har problem med stök, bråk, våld och hot finns det såklart även sådana problem. Allt detta ska ut ur svensk skola.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Kriminaliteten och det grova våldet tilläts under många år att växa sig till systemhotande nivåer. Den förra regeringen började efter lång tid att höja straffen något. Detta var naturligtvis bra, men samtidigt uteblev de mönsterbrytande reformerna helt.

Regeringen har gjort en bred offensiv för att pressa tillbaka gängen och våldet. En av de viktiga reformer som genomförts började gälla förra veckan, nämligen den om självständigt förverkande. Statsministern har tidigare under frågestunden redogjort för effekterna den haft redan under första veckan.

Vilka ytterligare signaler har statsministern fått om hur effekterna kommer att bli framöver när det gäller självständigt förverkande?

Herr talman! Först är det värt att påpeka att några i den förra regeringskonstellationen är mycket måna om att påpeka att det var de som tillsatte utredningen. Det var jättebra, men de hade aldrig kunnat skriva en lag, för de var inte överens om substansen. Den nytta som de till vänster nu kan göra är att få äran att rösta ja till de lagförslag som bara vi kan lägga fram. Det är gott så! Då gör de någon nytta, och det är bra.

Jag tror att förverkandelagstiftningen kommer att få långtgående konsekvenser eftersom den också kommer att skicka kristallklara signaler till barn och ungdomar om att det inte är så här man får fina saker eller statusprylar. Det är nästan tvärtom så att du kommer att bli av med dem om du inte kan visa att du har skaffat dem på ett hederligt sätt.

Jag tror att detta kommer att minska rekryteringskraften hos gängen, som inte kan bjuda på sådana saker. Det kommer också att minska attraktiviteten i den sunkiga livsstil som finns där. Jag tror därför att detta på sikt kommer att få långtgående konsekvenser som är bra.

Herr talman! Moderaterna flyttar nu fokus från förövare till brottsoffer. Vi är den första regering som genom handling på riktigt visar att vi står på de utsattas sida. Hedersvåld och förtryck är en av de absolut grövsta formerna av våld och förtryck, och den utsatta utsätts ofta inte bara av en person utan av en hel släkt och omgivning. Det är alltså stor skillnad mot våld i nära relation. Hederskulturen måste därför erkännas och bekämpas som ett eget område.

Det finns dock tydliga kopplingar mellan hedersvåld och gängkriminalitet. Inte minst har både polisen och Brottsförebyggande rådet konstaterat att dessa ofta samverkar.

Hur ser statsministern på denna koppling och arbetet framåt?

Herr talman! Jag tror att det är en underskattad fråga som tas upp här. När jag jobbade med hedersvåldsproblematiken här i Stockholm i början av 00-talet fick man knappt prata om det. Hedersvåldet erkändes knappt, och det var närmast rasism att antyda att det fanns. I dag är det helt uppenbart att det finns och är ett stort problem, och socialtjänsten jobbar mycket med denna fråga.

Statsministerns frågestund

Jag var i Hässelby i går, och då diskuterade vi just detta i ljuset av LVU-kampanjen. Det här är intressant. En del av LVU-kampanjen är bara totala missförstånd, okunnighet och så vidare, men en del handlar om avsiktlig desinformation för att man inte vill att svensk lagstiftning ska omfatta barn som i dag utsätts för hedersbrott. Då är detta extra viktigt.

Jag är fylld av beundran för socialtjänstens otroligt svåra arbete med dessa frågor. Lagen måste entydigt stå på deras sida, polisen måste kunna utreda denna sorts brott och vi från politiken måste systematiskt säga att i Sverige gäller barns rättigheter alla barn, inte bara vissa.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.