Statsministerns frågestund

Fru talman! Säkerhetspolisen bedömer att var tredje rysk diplomat i Sverige egentligen är en rysk underrättelseofficer. Det är ett tiotal individer som utgör ett hot mot vårt land.

De senaste åren har flera attentat utförts som Ryssland tros ligga bakom, i Salisbury och i Berlin men också i Gävle, där en tjetjensk regimkritiker utsattes för ett mordförsök. Med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det samlade stödet från väst till Ukraina måste det ryska hotet tas på ännu större allvar. Enligt Säpos chef för kontraspionage pågår ständigt inhämtning av känsliga uppgifter som kan användas för att destabilisera Sverige.

Många EU-länder utvisar nu därför ett stort antal ryska spioner som verkar från Rysslands ambassader. Tyskland utvisar 40, Frankrike 35 och Italien 30. Estland och Lettland utvisar tillsammans 27. Polen utvisar 45, och Danmark utvisar 15 ryska spioner.

I tisdags meddelande regeringen att Sverige ska utvisa tre ryska spioner - tre! Inte tretton.

Statsministerns frågestund

Danmarks utrikesminister motiverade deras utvisningar med att de vill skydda landets trygghet och säkerhet. Den svenska utrikesministerns motivering var att Ryssland kommer att svara och utvisa riktiga svenska diplomater och att det skulle försvåra Sveriges arbete på vår egen ambassad.

Min fråga till statsministern är denna: Vad är det egentligen som motiverar att Sverige inte utvisar ryska spioner i samma omfattning som andra västländer?

Fru talman! Regeringen utgår naturligtvis alltid från vad som är bäst för Sveriges säkerhet och den politik som behöver föras. Det är naturligtvis en viktig signal i det här läget att utvisa ryska diplomater och naturligtvis också en fråga om länders säkerhet.

Det är samtidigt viktigt att man har en fortsatt diplomatisk verksamhet också i Ryssland. Då handlar det om att hitta en avvägning mellan de olika intressen som finns och göra en bedömning av vad som är viktigast för landet. Olika länder kan göra olika bedömningar också utifrån vilken storlek som man har på den diplomatiska verksamheten i Ryssland.

Regeringen har i det här läget kommit fram till att vi tycker att det är lämpligt att utvisa tre personer som jobbar på den ryska ambassaden i Sverige. Vi är dock öppna för att, när vi följer utvecklingen, vidta ytterligare åtgärder om vi bedömer att det ligger i Sveriges intresse och är det bästa för Sveriges säkerhet.

Fru talman! Det svaret sa ingenting annat än att eftersom regeringen har gjort som regeringen har gjort så är det rätt att regeringen har gjort som regeringen har gjort.

Det var inte det jag frågade om. Jag frågade varför regeringen har gjort den här bedömningen. Att det är en bedömning tror jag att alla förstår. Självklart är det så. Att bedömningen naturligtvis inte syftar till att skada Sverige var inte heller vad jag frågade om.

Vad är det som gör att Sverige i relation till storlek utvisar en tiondel så många som Danmark? Vad är det som gör att vi utvisar väsentligt många färre än andra länder? Någonting måste ju göra att vi har en annan sorts arbete som innebär att vi gör en annan bedömning av avvägningen mellan svenska säkerhetsintressen hemma och vad vi tycker är viktigt på den svenska ambassaden i Moskva.

Jag tycker att det finns skäl att redovisa det. I ett läge där så många länder tycker att det är viktigt att begränsa den skadan gör Sverige en annan bedömning än andra länder. Då är min fråga: Vilken bedömning gör Sverige?

Fru talman! Det är inte konstigt att olika länder gör olika bedömningar. Olika länder gör ju olika bedömningar av hur stor verksamhet man har på ambassader i olika länder, vilket utgår från den specifika situationen i det enskilda landet.

Som jag säger till Ulf Kristersson gör vi en avvägning utifrån vad vi bedömer är bäst för Sveriges säkerhetsintressen men också för den verksamhet som bedrivs på ambassader runt om i hela världen, inklusive i Ryssland, och hur vi på bästa sätt ska tjäna Sveriges intressen.

Det är mot den bakgrunden som regeringen har fattat det här beslutet, men vi är också tydliga med att vi naturligtvis är beredda att fatta andra beslut om vi bedömer att det är bättre för Sverige och för Sveriges säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Som Ulf Kristersson är väl medveten om finns det i sådana här sammanhang och när det handlar om landets säkerhet en del information som behålls inom en begränsad krets.

Fru talman och statsministern! I år har vi haft i genomsnitt en skottlossning om dagen i vårt land. Det är det dödligaste året någonsin med 18 ihjälskjutna personer.

Mitt parti bland annat har drivit på länge för att regeringen ska ta krafttag mot brottsligheten och för att ge brottsoffer upprättelse. Nu, lagom till valet, gör regeringen en del av de saker som vi har bett om. Det är bra, men det är väldigt sent och dessutom långt ifrån tillräckligt.

Jag frågar mig ibland varför regeringen inte verkar ta den här frågan på lika stort allvar som vi gör. Varför driver inte regeringen själv på för att göra Sverige tryggare? Varför är det alltid oppositionen som måste göra det?

Det handlar om sådant som att polisen och hela rättsväsendet skulle kunna göra mycket mer om de fick mer resurser. Det handlar också om befogenheter och metoder som eventuellt skulle kunna leda till att man klarar upp fler brott. Man skulle kunna utreda dessa metoder och se om det är lämpligt att införa dem.

Fru talman! Regeringen gör vissa av de här sakerna, men de vill inte gå lika långt som vi vill i de här frågorna. Jag skulle därför vilja fråga: Varför tycker inte statsministern att regeringen ska göra allt den kan för att stoppa den fasansfulla utveckling som just nu sprider sig i vårt land?

Fru talman! Regeringen har under en lång tid arbetat stenhårt för att skärpa straffen och bygga ut rättskedjan i Sverige. Vi har skärpt ett stort antal straff, och vi har kriminaliserat handlingar som tidigare inte var kriminella. Vi är på god väg mot utbyggnaden till 10 000 fler poliser, och vi har förstärkt resurserna till åklagarväsendet, domstolarna, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården och i stort sett alla rättsvårdande myndigheter som finns.

Vi har också gett polisen nya verktyg att arbeta med, och vi har ökat informationsutbytet mellan myndigheterna för att på ett effektivare sätt kunna bekämpa den grova brottslighet som finns i Sverige.

Regeringen jobbar stenhårt för att vi ska vara trygga i vårt land.

Vi anser att politiken har gett resultat. Många gängkriminella sitter nu bakom lås och bom, och de sitter under längre tid. Nu råder den största straffmassan, alltså utdömda fängelseår, som har funnits i Sverige. Det är viktigt.

Men det vi ser är att när de gängkriminella sitter bakom lås och bom står nya generationer redo att ta deras plats. Det är viktigt att fortsätta att skärpa straffen och fortsätta att bygga ut rättsväsendet, men vi måste med samma kraft se till att ungdomarna ser en annan framtid än att lockas in i de kriminella gängen. De behöver se sina föräldrar gå till jobbet, till jobb som betalar så bra att de har en bra levnadsstandard. Det är den vägen framåt de ska välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det måste finnas en förskola och skola som stöttar alla barn, så att de kan ta sin gymnasieexamen, vilket är inträdesbiljetten till den svenska arbetsmarknaden. Där måste vi lägga lika mycket kraft som på att höja straffen och bygga ut polisen, men här har Sverigedemokraterna få svar.

(Applåder)

Fru talman! Nu har vi pratat om dödsskjutningar och gängvåld, och det är en fruktansvärd utveckling.

Men det finns så mycket mer. Det är fråga om förnedringsrån och andra typer av våldsbrott, inbrott och sexualbrott. Det är en mängd olika brott med riktiga offer, människor som ibland får sina liv fullständigt sönderslagna. Det är en otrygghet som upplevs runt om i vårt land, i människors vardag, på skolorna, i bostadsområdena. På många sätt är detta vår tids stora samhällsproblem.

Jag hör det statsministern säger, och jag tycker att det är bra att regeringen har gjort en del saker som vi har bett om, men det finns mycket mer kvar att göra. Jag skulle vilja skicka en uppmaning till statsministern att begrunda detta utifrån brottsoffrens perspektiv. Att se detta från deras perspektiv gör att man förstår att det här är något som måste lösas före mycket annat.

Ge rättsväsendet de resurser det behöver. Våga utreda de nya metoderna, och ge brottsoffren den upprättelse de förtjänar.

Fru talman! Ja, det är exakt därför som det här är en av regeringens absolut viktigaste prioriteter. Det är därför jag säger att vi ska vända på varenda sten för att bryta den segregation som ligger till grund för den kriminalitet som vi ser sprida ut sig i vårt land. Jag ser brottsoffren, ungdomarna som rånas och arbetsplatskriminaliteten som skapar otrygghet runt om i landet, för att inte tala om gängen och alla skjutningarna. Det är fruktansvärt.

Det är därför som jag sedan jag blev statsminister i Sverige har sagt att alla mina ministrar ska arbeta för att se vad som kan göras för att bryta segregationen, stoppa kriminaliteten och se till att vi kan leva trygga i vårt Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Kvinnor som våldtas under pistolhot inför sina barn, som hålls fångna i sina hem av ryska soldater, våldtagna om och om igen. Människor som utnyttjas som en del av en hänsynslös systematisk krigföring.

Rapporter om sexuella övergrepp mot ukrainska kvinnor och barn kommer i en strid ström, och tyvärr är detta bara ännu ett exempel. Det sexuella våldet finns i konflikter över hela världen. Enligt FN har en av fem kvinnor på flykt från krig eller humanitära katastrofer varit utsatta för sexuellt våld. Det är övergrepp som sätter djupa och såriga ärr, orsakar bottenlöst lidande, splittrar familjer och raserar människovärdet och framtidstron.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är vår skyldighet att stå upp för krigets offer och agera. Utredningar vad gäller krigsbrott vid polisen och Åklagarmyndigheten måste ges ökade resurser. Fler fall behöver drivas enligt lagstiftningen om universell jurisdiktion. Men framför allt måste vi stärka det internationella arbetet och samarbetet för att stoppa och utreda dessa avskyvärda brott.

Våldtäkter, likt andra krigsbrott, ska aldrig accepteras oavsett var i världen gärningsmannen befinner sig. Läget är mycket allvarligt och alarmerande. Ropen på hjälp ekar, och Sverige kan här göra skillnad.

Vad gör statsministern för att stärka Sveriges roll i arbetet mot krigsbrott? Hur ser regeringens plan ut för att bistå till exempel Internationella brottmålsdomstolens och andra internationella instansers arbete för att värna några av krigets allra mest utsatta barn och kvinnor?

Fru talman! Jag tackar Annie Lööf för att hon tar upp en så viktig fråga.

Det vi ser i krig och konflikter är att kvinnor och barn ofta blir offer för sexuellt våld. Vi har sett det i tidigare konflikter i Europa och andra delar av världen, och vi hör vittnesmål från Ukraina i dag.

Det är klart att vi alla blir berörda av det som vi hör. Det är ett brott att göra så, och det är ett brott mot krigets lagar. Man får inte ge sig på civila på vare sig det ena eller det andra sättet, naturligtvis ej heller när det gäller sexuella förbrytelser.

Därför ska de ansvariga för kriget och för alla krigsbrott ställas till ansvar för sina handlingar. För detta har vi Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Här är det viktigt att det samlas bevis och att vittnesmål tas upp så att de skyldiga kan ställas till svars.

Sverige har tillsammans med andra länder anmält kriget i Ukraina till Internationella brottmålsdomstolen. Vi har också skickat extra finansiella resurser dit för att det ska finnas medel för att utreda brott. Vi har också ställt upp med personal så att det ska finnas tillgång till den personal som krävs för att göra utredningarna.

Därutöver har svenska åklagare öppnat ärenden om krigsförbrytelser i Ukraina för att kunna samla in bevis - om sådana finns i Sverige. Här finns olika organ att arbeta via, och den svenska regeringen stöttar dem. Och vi får ett viktigt stöd från riksdagen i detta.

Fru talman! Det är fråga om helt obeskrivliga och avsiktliga brutala krigshandlingar mot civila i Ukraina. Och det kräver snabba och kraftfulla åtgärder.

Anledningen till att jag tar upp detta i dag är att fallen som leder till åtal och lagföring är så få. Under kriget i Bosnien beräknas 20 000 våldtäkter ha ägt rum. Men enligt organisationen Kvinna till Kvinna ledde enbart 30 fall till åtal. Det får inte ske igen.

Därför är det viktigt att agera offensivt. Det behöver skalas upp. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i Sverige behöver ökade resurser för att arbeta med dessa frågor. Vi behöver hjälpa till i det internationella samfundet för att driva frågorna vad gäller Internationella brottmålsdomstolen. Arbetet behöver helt enkelt intensifieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag välkomnar att arbetet görs, men jag skulle vilja trycka än mer på att mer resurser krävs så att man kan använda universell jurisdiktion på Åklagarmyndigheten på ett ännu mer kraftfullt sätt än i dag.

Fru talman! Självklart är vi från regeringens sida beredda att göra mer om det råder resursbrist i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Vi är naturligtvis beredda att titta på ytterligare resurser finansiellt och personellt. Det är en självklarhet.

Precis som Annie Lööf säger är det otroligt centralt att människor ställs till svars för de handlingar de begår.

Det är också viktigt att vi i Sverige uppmärksammar de kvinnor och barn som kommer till Sverige på dessa frågor så att de inte här hamnar i händerna på oseriösa personer. Där är det bra att det finns myndigheter som arbetar i anslutning till färjeterminalerna, dit många av de ukrainska kvinnorna och barnen som kommer till Sverige kommer. Vi ska säkerställa att när de kommer till Sverige hamnar de i trygga och säkra händer.

Fru talman! Rysslands invasionskrig är så brutalt att många av världens ledare i dag talar om folkmord - det värsta brottet mot mänskligheten. Det är därför vår plikt att göra allt vi kan för att stoppa detta.

Sedan krigsutbrottet den 24 februari har EU köpt rysk olja och gas av den ryska staten för 360 miljarder kronor. Det går rakt in i krigskassan. I dag finansierar Europa, genom sin import, de bödlar som mördar barn, bombar barnsjukhus och våldtar kvinnor i Ukraina. Det kan jämföras med det stöd i form av vapen som EU har gett till Ukraina och som bara är på 1 miljard euro.

Den 30 mars meddelade Lettlands radio att de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen inte längre tänker importera rysk gas. Polen stoppade sin import av ryskt kol den 30 mars, och därefter kom EU fram med ett nytt sanktionspaket där man föreslog ett importstopp för kol och att ryska fartyg och ryska lastbilar skulle ingå i det här sanktionspaketet. USA har redan stoppat import av rysk olja och gas sedan tidigare.

Därför vill jag fråga statsministern vad det är som hindrar Sverige från att införa ett importförbud för rysk gas och olja till Sverige.

Fru talman! Det som har gjort att västvärlden - tillsammans med andra länder, ska vi säga - har kunnat svara så kraftfullt på den ryska invasionen i Ukraina är att vi har kunnat agera samfällt och i enighet. Det är ju när många länder gör samma sak som det får stor effekt. Här ser vi hur de sanktioner som har införts har haft en tydlig effekt på den ryska ekonomin, och sanktionerna kommer att ha en ökad effekt under tiden som de verkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med det sagt arbetar man nu med ytterligare ett sanktionspaket, och från svensk sida driver vi på för att det ska vara omfattande. Vi ser gärna att man stoppar importen inte bara av ryskt kol utan även av rysk olja och gas. Det är ingenting vi från svensk sida motsätter oss, utan tvärtom tycker vi att det vore angeläget att göra.

Däremot ser vi stora poänger med att vi agerar samfällt från EU:s sida, för det är då vi får de stora effekterna av detta. Här kan det också vara bra att påminna om att Sverige inte har någon egen gasledning från Ryssland, så det är inte så att vi kan stänga av en gasledning och därmed stoppa import av rysk gas. Vår gas kommer i stället via framför allt Danmark, och det är svårt att veta exakt hur blandningen av den gas som finns där ser ut.

Därför har regeringen nu bjudit in till en dialog med gasimportörer i Sverige, för att se om det finns sätt att säkerställa att den gas som kommer till Sverige inte är rysk utan kommer från andra delar av världen.

Fru talman! Alla instämmer i att det vore bäst om hela EU agerade samfällt, men någon måste ju gå före. Regeringen har påpekat detta med att det inte finns någon gasledning, men SVT:s kartläggning visade att över 20 fartygstransporter med gas går direkt från Ryssland till Sverige. Det finns ju möjlighet att inte ta emot dessa. Bara förra året importerades rysk naturgas för 1,3 miljarder kronor.

Vad är det som den här regeringen tycker var fel med att Estland, Lettland och Litauen sa nej till rysk gas själva, som egna länder? Vad är det som gör att Sverige inte kan göra samma sak? I dag vädjar ju Svenska Hamnarbetarförbundet och Transportarbetareförbundet till regeringen att säga: Ta inte emot ryska fartyg!

Vi finansierar i dag detta krig med svenska medel. Vad är det som hindrar regeringen från att sätta stopp för detta?

Fru talman! Vi ska göra saker som gör skillnad på riktigt, inte vifta med symbolhandlingar. Om bara Sverige stänger sina hamnar, och inga andra EU-länder, kommer ju fartygen att anlöpa andra hamnar. Det blir inte verkningsfullt.

Jag vill göra skillnad på riktigt; det är därför jag håller på med politik. Därför driver Sverige i EU att vi ska stoppa alla ryska fartyg till alla EU:s hamnar. Då får vi effekt. Det är så jag och regeringen driver politik.

(Applåder)

Fru talman! Jag blir inte riktigt klok på statsministerns svar på den förra frågan.

Vi har alltså en situation där exporten av fossil energi är en rysk kassako som föder den vapenmakt som nu riktas mot Ukraina. Att stoppa de intäkterna är bland det viktigaste Sverige och EU kan göra för att stoppa den ryska aggressionen. Jag förstår positionen att det är bättre att göra det tillsammans med andra, samfällt i EU, men det finns ju också - även för statsministern, antar jag - en gräns där man övergår till att se att det inte kommer att vara möjligt i det korta perspektivet, samtidigt som kriget pågår, att uppnå detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag noterar att statsråd i statsministerns egen regering säger att det var modigt och bra av Litauen att gå före och stoppa rysk gas - men om Sverige gjorde det skulle det enbart vara symbolpolitik. Symbolpolitik kan vara viktigt. Det kan vara att sätta press på andra länder, att säga: Se, vi gör nu detta - kan inte ni också göra det?

Fru talman! Det är just att stoppa fartyg enbart vid svenska hamnar som jag bedömer är mer av symbolpolitik eftersom de fartygen då bara anlöper andra hamnar i EU. Däremot delar jag Jakob Forssmeds uppfattning att det är uppseendeväckande och upprörande att vi genom det beroende av de ryska fossila bränslena som finns hjälper till att finansiera det här kriget.

Det är därför vi från svensk sida gärna ser utökade sanktioner i EU och också driver på för utökade sanktioner i EU - bland annat att man ska stoppa ryska fartyg till alla europeiska hamnar och att man kan gå vidare med det ryska kolet. Vi ser gärna oljan och gasen också, men vi ser naturligtvis det beroende av gas som finns hos en del av våra grannländer. Från svensk regering ser vi dock gärna ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Fru talman! Jag tackar för det tydliga beskedet, som jag välkomnar, att regeringen kommer att göra allt för att stoppa detta och se till att EU inför sanktioner så att vi inte importerar rysk olja och gas.

Jag tycker dock att det finns mer att göra vad gäller Sverige. Jag tycker att vi kan gå före. Frågan är därför till statsministern, som här nämnde dialog med leverantörer: Är regeringen beredd att agera för en tydlig ursprungsmärkning, och är regeringen beredd att ge tillstånd så att vi kan binda samman LNG-terminalen i Göteborg med resten av gasnätet så att vi inte tvingas importera rysk gas?

Fru talman! Regeringen är absolut beredd att fortsätt arbeta med den här frågan, för vi vill naturligtvis se att Europa inte bidrar till att finansiera kriget. Vi ska göra det på ett sätt som är effektivt, och vi ska försöka få till att vi kan göra det gemensamt i EU. Men därutöver har vi också en dialog med de svenska gasimportörerna för att se om det går att säkerställa att vi inte får in rysk gas i Sverige.

Fru talman! Gasfrågan är ju högaktuell, så jag tar ett litet avstamp där för Liberalernas räkning.

EU-kommissionens ordförande är faktiskt på besök i Stockholm just nu. Liberalerna har delat regeringens ingång att det är viktigt att söka enighet och kraft. Det vore trots allt bättre om EU halverade sin gasimport än om Sverige tog bort sin helt, för vad vi gör kommer inte, för att vara helt ärlig, att påverka Ryssland. Det som kan påverka och hjälpa det ukrainska folket i deras kamp mot den ryska aggressionen är att vi skickar fler vapen och fortsätter att stödja dem på andra sätt, inte minst ekonomiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men, fru talman, säkerhetsfrågorna är avgörande. Vi i denna kammare och regeringen har till uppgift att skydda svenska folket - medborgarna på läktaren och utanför riksdagshuset - från yttre och inre hot. Detta måste göras finurligt, strategiskt och långsiktigt.

Hoten är uppenbara. Vi har det ryska kriget, med dess vidriga modus operandi där man slaktar folk. Det är ingen nyhet att den ryska armén beter sig på ett sådant sätt - det har man gjort i tusen år. Vi har inre hot. I dag är det årsdagen av det vedervärdiga terrordådet på Drottninggatan; det är om 23 minuter exakt fem år sedan det skedde. Hoten är omfattande. Vi har gängbrottsligheten, vi har haft pandemi och vi har klimathot.

Kan regeringen tänka sig att skapa ett nationellt säkerhetsråd för att långsiktigt och strategiskt bearbeta de hot som svenska medborgare möter i nationen Sverige framgent, ett råd som blir mer operativt och inte bara ett diskussionsråd som det som i dag finns på Regeringskansliet?

Fru talman! Johan Pehrson pekar på många hot som finns mot Sverige. Jag kan bara hålla med om att det är oerhört centralt att regeringen arbetar långsiktigt och strategiskt för att stärka Sveriges beredskap och motståndskraft.

Det handlar såklart om det rent militära, där vi har inlett den mest omfattande uppbyggnaden av det svenska försvaret sedan 50-talet, mot bakgrund av en ökad upprustning och ett mer hotfullt tonfall från Ryssland. I och med den ryska invasionen är det nu uppenbart att vi behöver påskynda denna uppbyggnad och göra än mer.

Men vi behöver också stärka den civila beredskapen. Regeringen har tillsammans med andra partier i riksdagen kommit överens om en omfattande utbyggnad av det civila försvaret, och vi har också nu i vår kommit med ytterligare resurser. Här behöver vi göra väldigt mycket mer vad gäller beredskapslager, skyddsrum och medvetande hos befolkningen. Även näringslivet behöver ha till uppgift att ställa upp om Sverige hamnar i en situation där detta krävs.

Många av dessa frågor diskuterar vi i det säkerhetspolitiska rådet, som finns i regeringen och som jag själv har deltagit i många gånger sedan jag blev statsminister. Vi har mötts med väldigt korta intervall under denna kris. Jag delar inte Johan Pehrsons uppfattning att det är en diskussionsklubb, utan vi drar slutsatser från diskussionerna där som vi sedan naturligtvis tar vidare ute på våra departement så att de kan bli verklighet i form av uppdrag till myndigheter eller regeringsbeslut. Det är ett viktigt forum för att diskutera dessa frågor och ge en grund för regeringens agerande.

Fru talman! Jag noterar att statsministern inte är beredd att utveckla denna verksamhet i ett nationellt säkerhetsråd, som man har i många andra länder och som historiskt har tagit ett stort ansvar för att samla myndigheterna. Här handlar det om att samla den militära underrättelsetjänsten, FRA, Säkerhetspolisen, försvaret, den nationella operativa avdelningen på polisen, Myndigheten för psykologiskt försvar och så vidare för att få ihop detta och få mer kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Liberalerna har ingen anledning att tro att Magdalena Andersson inte gör sitt yttersta för Sveriges säkerhet i detta svåra läge. Men i ett sådant här råd kan man se saker komma. Alla vi här möter myndigheter, pratar med forskare och så vidare och kommer fram till olika slutsatser.

Liberalerna har länge argumenterat för Nato och följer den viktiga frågan med stort intresse och är beredda att stötta regeringen. Vi har talat om att vi ska rusta upp Gotland - det gjorde vi för tio femton år sedan. Nu är alla för det helt plötsligt. Vi har pratat om att vi behöver rusta den svenska, nationella polisen, och nu är det också på gång. Men det gäller att komma fram till rätt beslut och se saker komma.

Fru talman! Det är mycket intressant att höra Johan Pehrson säga att han ville rusta upp Gotland för tio femton år sedan. Då satt ju Liberalerna i regeringen och genomförde en omfattande nedrustning av Sveriges försvar. Sedan kanske man tyckte att det var fel politik, men man satt ändå i regeringen och var ansvarig för den nedrustning som skedde. Vi socialdemokrater har också suttit i regeringen och rustat ned försvaret, men just för tio femton år sedan var det Liberalerna som satt och genomförde nedrustningen.

Jag tror att det är bra för Sverige att vi fick en socialdemokratisk regering 2014 så att vi kunde inleda den största upprustning av det svenska försvaret som vi har sett sedan 50-talet. Det är viktigt för Sveriges trygghet och säkerhet. Vi socialdemokrater har prioriterat detta framför sådana omfattande skattesänkningar som skedde medan Liberalerna var i regeringsställning.

(Applåder)

Fru talman! För mig är det svårt att förstå hur man i denna kammare just nu kan ställa en fråga om något annat än kriget i Ukraina, när vi ser de fruktansvärda händelserna där. Tusentals ukrainare har dödats av den ryska krigsmakten, och miljontals har tvingats fly. Det är en förödelse som är total. Det är en enorm smärta och en bottenlös förtvivlan hos det ukrainska folket. Nu ser vi också fruktansvärda exempel på krigsbrott mot civila och sexuellt våld i krigets namn.

Vi kan vara stolta över att Sverige har agerat, även nationellt och inte bara gemensamt. Vi har också kunnat samarbeta inom EU och med andra länder för att kunna införa stora sanktioner mot Ryssland. Men det borde vara uppenbart för oss alla att vi måste ta fler steg och att vi måste göra det nu.

När Ukrainas president Zelenskyj talade till oss i denna sal var han väldigt tydlig: Det enda språk Putin förstår är sanktioner. Det handlar om de fossila bränslena. Som Zelenskyj sa: Varje tunna olja som Sverige köper och varje rysk tanker som lossar sin last i svenska hamnar hjälper Putin att fortsätta sin krigföring. Det här kriget kommer att avgöras av om vi kan sluta med finansieringen av Putins krigsmakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu har flera länder, till exempel våra baltiska grannar, redan gått före. De har strypt fossilkranarna från Ryssland. Vi säger att det är dags för Sverige att göra detsamma.

Bara minuter innan president Zelenskyj talade här i riksdagen röstade riksdagen nej till Miljöpartiets förslag om att omedelbart stoppa importen av rysk energi. Då var alla partier utom ett emot. Sedan har fler och fler partier anslutit sig till vår linje, och detta visar väl precis motsatsen till det statsministern säger. Ibland krävs det att någon går före för att andra ska följa.

Min fråga till statsministern är: Varför vägrar regeringen, trots att vi vet att sanktioner på energiområdet är det mest effektiva sättet att stoppa Putins krig, att göra som våra baltiska grannar och stoppa den ryska energiimporten till Sverige?

Fru talman! Sverige har gjort mycket för att stötta Ukraina och för att driva på för sanktioner mot Ryssland. Jag vill tacka för ett bra samarbete med riksdagen, inte minst med Miljöpartiet, som också var med på det historiska beslutet att skicka vapen till Ukraina - något vi inte har gjort sedan 1939 och som jag är säker på innebar, precis som för mig som socialdemokrat, ett stort och svårt ställningstagande för Miljöpartiet. Men Miljöpartiet stod verkligen upp för att stötta Ukraina. Vi ger ett stort humanitärt stöd till Ukraina, men vi stöder även militärt med både hjälmar och skyddsvästar men också med ammunition. Jag tycker att detta är viktigt att påminna om.

Med detta sagt driver vi från svensk sida också på för ytterligare sanktioner mot Ryssland. Jag träffar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nu i eftermiddag, och då kommer jag naturligtvis att ta upp denna fråga. Vi driver också på i de rådskonstellationer som är ansvariga för detta, bland annat utrikesministrarna.

Det kommer nu att diskuteras ett femte sanktionspaket, och vi ser från svensk sida gärna att vi stoppar ryska fartyg i europeiska hamnar och att vi stoppar import av kol. Men även ett stopp för olja och gas är vi öppna för från svensk sida, även om det fortfarande finns ett visst motstånd hos en del medlemsländer i de frågorna.

Med detta sagt har vi också bjudit in till dialog med de bolag som importerar gas i Sverige för att se om det är möjligt att särskilja vad som är rysk gas i det som kommer till Sverige via Danmark och om det är möjligt att stoppa det.

Fru talman! Jag håller med statsministern om att det är väldigt bra när EU kan agera samfällt, men att bara passivt vänta på att EU ska samla sig är ju att ge makt till de länder som vill göra minst för att stoppa importen av fossila bränslen, de som vill gå allra kortast väg när det gäller att minska finansieringen av Putins krigskassa. Sådant har vi sett exempel på. När det talades om flygförbudszoner var det många EU-länder som gick före och införde flygförbudszoner nationellt. Detta hjälpte sedan EU att fatta beslutet om att inrätta en flygförbudszon i hela unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Att det på något sätt skulle vara ett problem att länder går före är väldigt svårt att förstå. Vi har sett så många exempel på detta genom historien. Länder som Sverige har kunnat gå före på område efter område och få beslut att komma till stånd också på EU-nivå. Det måste ske här också.

Precis nu är en ny oljetanker med rysk olja på väg in till Malmö hamn. Då är frågan: Väntar sig statsministern att hamnarbetarna ska ta striden en gång till, eller kommer regeringen att agera för att stoppa den och därmed inte låta finansieringen av rysk krigsmakt fortsätta?

Fru talman! Jag är inte säker på att detta att ensidigt stoppa fartyg i hamnar är en särskilt effektiv åtgärd. Det är ju bara för fartyget att åka och lossa lasten i en annan hamn någon annanstans i Europa i så fall. Därför driver vi på i EU för att vi gemensamt ska kunna fatta ett sådant beslut. Det är då som ett sådant beslut också skulle bli effektivt.

Med detta sagt jobbar vi nu också tillsammans med bolagen för att se hur vi kan säkerställa att vi inte har en svensk import här. Men framför allt är vi inte passiva i EU, utan vi driver på i EU för att vi gemensamt ska kunna vidta ytterligare åtgärder för än mer omfattande sanktioner mot Ryssland i syfte att få ryssarna att omedelbart upphöra med det krig som de på eget bevåg har startat.

Fru talman! Det svenska pensionssystemet är i grunden robust och stabilt, och det är ju en grundförutsättning för trygga och hållbara pensioner. Men det finns en allvarlig brist, och det är att alldeles för många svenska pensionärer får för låga pensioner. 45 procent av de kvinnliga pensionärerna och hela sju av tio kvinnliga kommunalare får någon typ av garantipension för att inkomstpensionen blir för låg. Så kan vi inte ha det.

Vi socialdemokrater förespråkar ökade inbetalningar till pensionssystemet, så att pensionerna kan höjas för alla som arbetat. Regeringen har ju dessutom föreslagit en höjning med upp till 1 000 kronor i månaden skattefritt för dem som har pensioner på låga nivåer. Men det är många som undrar nu, och jag vill därför ställa frågan till statsministern: Kommer det att bli verklighet av det här garantitillägget och i så fall när?

Fru talman! Teresa Carvalho tar upp en oerhört viktig fråga. Alldeles för många äldre i vårt land har en för låg pension, och det är ändå de äldre som har byggt upp detta land som vi är så stolta över. Det är klart att de ska ha rimliga villkor när de har gått i pension. Det är i grunden en fråga om respekt.

Det är därför som vi nu i samarbete med andra partier lägger fram ett förslag som kan ge upp till 1 000 kronor i månaden helt skattefritt för de pensionärer som har den sämsta pensionen, och detta kan gälla från och med augusti i år. Men tyvärr behöver vi kämpa för detta. Det är nämligen inte uppenbart att detta kommer att gå igenom i riksdagen, och därför vill jag kraftfullt uppmana alla riksdagsledamöter: Se nu till att rösta för det här förslaget! Detta var viktigt före kriget, men nu, med Putinpriserna, är det akut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Fru talman! När Socialdemokraterna och Magdalena Andersson gick till val 2014 var det på löftet att år 2020 skulle Sverige ha EU:s lägsta arbetslöshet. Efter åtta år av socialdemokratiskt styre med Magdalena Andersson som arkitekten bakom politiken har Sverige tappat 14 placeringar i EU. Sverige har nu den fjärde högsta arbetslösheten i hela EU.

Sverige är ju inte det enda land som har haft pandemi. Jag skulle vilja fråga statsminister Magdalena Andersson vad det är för lärdomar hon drar av sitt misslyckande här och vilka omprövningar av den misslyckade socialdemokratiska jobbpolitiken som hon ser nu behöver göras. Jag tycker, fru talman, att Magdalena Andersson är skyldig att ge de rekordmånga långtidsarbetslösa och de nästan en halv miljon arbetslösa ett svar på den frågan.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att börja med lite fakta.

Sveriges sysselsättningsgrad är bland de absolut högsta i hela EU, alltså att det är fler som jobbar i Sverige än i andra EU-länder. Samtidigt har vi en alltför hög arbetslöshet och inte minst långtidsarbetslöshet, och det beror på att det, till skillnad från hur det är i många andra EU-länder, är en väldigt stor del av svenska folket som är ute på arbetsmarknaden och söker jobb, inte minst kvinnor.

Det vi har sett de senaste åren är att fler kvinnor som är födda i andra länder söker sig in på den svenska arbetsmarknaden. Slutsatsen av det är naturligtvis att vi ska stötta dem bättre med att också komma in i arbete, bland annat med extratjänster.

Tyvärr är Moderaterna emot just de åtgärder som gör att utrikes födda kvinnor kan komma i arbete lättare. Det är detta ni skär ned på i er budget. Det är viktigt för de utrikes födda kvinnorna, och det är också viktigt för att stoppa rekryteringen till kriminella gäng.

(Applåder)

Fru talman! Uppemot 30 000 krigsflyktingar från Ukraina har anlänt hittills, och fler väntas komma.

Jag behöver ju inte påminna kammaren om de problem som kan följa på stora flyktingströmmar. Trots detta väljer regeringen att fortsätta ta emot kvotflyktingar, alltså personer som kommer från helt andra delar av världen - personer som vi vet är svåra att integrera och som i väldigt många fall inte klarar sin egen försörjning. Det handlar dessutom om personer som redan har hittat en fristad i ett annat land i sitt eget närområde och inte behöver komma till Sverige för att trygga sin personliga säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Anser statsministern att det finns en skillnad när det gäller behovet av att komma till Europa eller Sverige mellan till exempel en syrier som har bott i Turkiet de senaste tio åren och en person från Ukraina? Och om så är fallet, anser statsministern att Sverige bör prioritera någon av dessa grupper högre, även om båda kan vara behjärtansvärda i och för sig?

Fru talman! Frågan ställs utifrån utgångspunkten att det skulle finnas ukrainska flyktingar som söker fristad i Sverige men inte får det. Men det är ju så att de som kommer till Sverige från Ukraina får en fristad här genom EU:s massflyktsdirektiv, där vi från svensk sida naturligtvis tar vår del av ansvaret för personer som flyr från Ukraina. Vi är dock tydliga med att vi inte kommer att kunna ta ett oproportionerligt stort ansvar på det sätt vi gjorde 2015. Men de har alltså möjlighet att få en fristad i Sverige.

Kvotflyktingar är ett system som hanteras av FN. Det handlar om personer som är särskilt skyddsbehövande och i en utsatt position som får möjlighet att vidarebosätta sig genom ett ordnat system. Det är en fördel med kvotflyktingsystemet att det är just ett ordnat sätt för människor att få en permanent fristad.

Fru talman! När kriget i Syrien inleddes och när terrorsekten Daish attackerade civilbefolkningen var det de kurdiska frihetskämparna som stod upp och gjorde den största insatsen. Många gånger har den svenska regeringen och andra europeiska regeringar hyllat kurderna för deras insatser i kampen mot terrorsekten Daish.

I Turkiet har det kurdiska partiet HDP varit i fronten för att kämpa för demokrati och rättvisa i landet.

Samtidigt pågår just nu en jakt från den svenska myndigheten Säpo mot svenska kurder där man utvisar barnfamiljer som inte har någon som helst koppling till de politiska grupperna.

Hur står det egentligen till? Står Sverige bakom de kurdiska frihetskämparna och det kurdiska folket, eller kommer Sverige att fortsätta bedriva en jakt på kurder som befinner sig i vårt land?

Fru talman! Det har gjorts många viktiga insatser under och efter kriget i Syrien, och många befolkningar och kringområden har på olika sätt ställt upp, också som fristad för flyktingar.

Hur enskilda myndigheter i Sverige agerar är en fråga för myndigheterna. Det kan jag inte uttala mig om, för då skulle jag bli KU-anmäld för myndighetsstyrning.

Men givetvis ska alla våra myndigheter efterleva lagar och regler och följa de instruktioner de har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Det pågår ett fasansfullt krig, och Ukraina behöver mer hjälp.

När ryska trupper nu drar sig tillbaka från exempelvis norra Ukraina passar de tyvärr på att sprida ut tusentals minor på åkrar runt om, just som vårbruket ska börja. Detta riskerar att bli en katastrof för Ukraina men också för Afrika, Europa och vårt land.

Sverige skulle kunna bidra med drönare som specialutrustats med kameror som ser minor, vilket underlättar minröjning. Vi skulle kunna bidra med 30 sådana för 3 miljoner.

Ukraina behöver också fordon, och vi har ju folkvagnsbussar som ska pensioneras från Försvarsmakten.

Vi har också 2 000 granatgevär Carl Gustaf som ska pensioneras från hemvärnet.

Min fråga, som jag tror att många delar, är: Kommer det ett tredje paket med stöd från Sverige till Ukraina?

Fru talman! Regeringen arbetar givetvis kontinuerligt med att se över vilka möjligheter vi har att ge ytterligare stöd till Ukraina på en lång rad olika områden. Just minröjningsutrustning är en av de saker Sverige har bidragit med, och vi har också bidragit med västar, hjälmar och ammunition.

Därutöver har polisen stöttat den ukrainska polisen med bland annat drönare och annan polisiär utrustning som man var i behov av.

Utöver detta och tält, mat, vattendunkar, fältransoner med mera har vi bidragit rent finansiellt till humanitärt stöd och direkt till den ukrainska centralbanken, också via Internationella valutafonden och Världsbanken.

Men regeringen arbetar som sagt kontinuerligt med att se över vilka ytterligare möjligheter som finns att stötta Ukraina i dess kamp för frihet, demokrati och självständighet.

Fru talman! De senaste veckorna har jag varit på skolor och boenden som har tagit emot flyktingar från krigets Ukraina, och ingen kan gå därifrån oberörd av vad kvinnorna och inte minst barnen har fått vara med om.

Efter fem sex veckor är det fortfarande många barn som inte har kommit ut på skolorna, men jag vet att det är på gång.

Något som oroar mig är den sysslolöshet som riskerar att drabba de vuxna på dessa boenden eftersom de inte får aktiviteter, rådgivning och stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.

I morse meddelade regeringen att de ska få information om arbetsmarknadsläget, men efter att ha varit ute på boenden och träffat dessa människor inser man att de behöver en mycket mer aktiv utbildnings- och arbetsmarknadsinsats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vad tänker regeringen göra för att påskynda etableringen på arbetsmarknaden?

Fru talman! De barn som kommer till Sverige via massflyktsdirektivet har rätt till förskola och skola. Däremot råder inte skolplikt för dem, så en del barn undervisas digitalt från Ukraina. Andra barn börjar i svensk skola, och svenskt skolväsen står nu redo att ta emot dem. Jag hoppas att många väljer att börja i svensk skola för att kunna knyta kontakter.

Mammorna kan få svenskundervisning från dag ett. Det är ett viktigt sätt att snabbt börja träna på sin svenska. Vi kommer också att gå ut med ytterligare information om den svenska arbetsmarknaden. Många ukrainare har tidigare jobbat i Sverige, så det borde finnas goda möjligheter för dessa kvinnor att komma i arbete i Sverige.

Men drar kriget ut på tiden kommer det givetvis att krävas ytterligare insatser för att säkerställa tillgång till arbetsmarknad och skola.

Fru talman! Nästan varje dag ser vi exempel på att skolan har blivit en marknad. Vi ser att elever har blivit kunder och lärare servicepersonal. Vi ser hur friskolor med orättvisa kösystem sorterar ut de mest lönsamma eleverna, och vi ser en skolpeng som överkompenserar friskolekoncernerna för kostnader som de faktiskt inte har. Vi ser att sämre lärartäthet och lägre löner är verktyg för att öka vinsten.

Vilka åtgärder tänker statsministern vidta för att skolan åter ska bli en viktig mötesplats för barn med olika bakgrunder där kunskap och jämlikhet står i fokus?

Fru talman! Svensk skola är unik. Inte i något annat utvecklat land är det fritt fram för privata företag, internationella bolag, koncerner och riskkapitalbolag att göra stora vinster på skolan och kanske skicka dem utomlands till något skatteparadis. Det här är alltså pengar som riksdagen har beslutat ska gå till lärare, skolmaterial, gymnastiksalar, skolkuratorer och skolsköterskor men som i stället går till vinster. Och dessa vinster görs givetvis genom att dra ned på kvaliteten.

Dessutom har vi ett skolsystem där alla kommunala skolor blir orättvist behandlade i förhållande till friskolorna, som därmed kan göra ännu större vinster.

Detta är helt orimligt.

I valet i höst måste svenska folket bestämma sig. Vill man ha det på detta sätt? Vill man inte det röstar man på Socialdemokraterna.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Gängkriminaliteten fortsätter att breda ut sig i Sverige. Skjutningar ligger kvar på rekordnivåer, och det har aldrig varit så många dödsskjutningar som under det första kvartalet i år.

Polisen har pekat på flera konkreta initiativ som behövs för att stoppa skjutningarna och bryta nyrekryteringen. I ett brev till regeringen pekar man till exempel på vikten av att få en lagstiftning som gör det straffbart att vara med i ett kriminellt gäng. Man har också efterfrågat möjligheten att omedelbart införa preventiva tvångsmedel mot de kriminella gängen liksom möjligheten att vittna anonymt - något som redan är lagligt i Norge, Finland och Danmark.

Vi hörde just statsministern säga att hon ska vända på alla stenar i arbetet mot de kriminella gängen. Är det då inte ett hyckleri att regeringen samtidigt säger nej till att genomföra just dessa tre konkreta reformer som polisen har bett om för att kunna stoppa de kriminella gängen?

Fru talman! Regeringen jobbar med att vända på en lång rad stenar för att stoppa de kriminella gängen, och de åtgärder vi går vidare med och vidtar ska vara effektiva så att vi verkligen kommer åt de kriminella gängen. Därför höjer vi straffen för de brott som gängkriminella ofta begår. Detta bedömer vi vara effektivare än att utreda i exakt vilken kontext ett brott begåtts.

Vi jobbar på en lång rad olika sätt med att skärpa straffen, men vi försöker att göra detta på ett sådant sätt att vi så effektivt som möjligt kan använda de resurser vi har för att bekämpa gängen, i stället för att jobba med en del frågor som kanske snarare har karaktären av symbolpolitik.

Fru talman! 86 procent av alla som har flytt till Sverige från Ukraina är kvinnor och barn. Barnen har rätt till skola, som konstaterats här, men kvinnorna lämnas i dag vind för våg. Det finns informationsinsatser, som Svenska från dag ett och studiecirklar, men vad dessa kvinnor behöver är sfi och att få sina samordningsnummer snabbt. Det tar i dag 16 veckor att få dessa.

Såväl Kvinna till Kvinna som Unicef och polisen har varnat för att dessa kvinnor riskerar att utnyttjas ifall de inte får rätt stödinsatser. Vi i Liberalerna är tydliga med att vi anser att dessa kvinnor ska ha rätt till sfi så att de kan få rätt insatser och komma i jobb och inte riskerar att utnyttjas. Vi vill att kvinnorna ska kunna jobba i sommar och skicka pengar tillbaka till familj och vänner som är kvar i Ukraina.

Min enkla fråga är: Varför säger statsministern nej till att dessa mammor ska få gå på sfi?

Fru talman! Regeringen har säkerställt ökade resurser till Svenska från dag ett, för att kvinnor ska ha möjlighet att inleda sina studier när de kommer till Sverige. Med detta sagt var det många ukrainare som jobbade i Sverige före kriget. Nu har många av dem återvänt till Ukraina för att strida för sitt lands frihet och demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Givet att det är många ukrainare som jobbar i Sverige bedömer jag att det finns goda möjligheter för ukrainska kvinnor att snabbt komma i arbete i Sverige. Där kan Svenska från dag ett vara en skjuts på vägen, men många män från Ukraina har kommit in på svensk arbetsmarknad även utan kurser i svenska. Där finns möjligheter för kvinnor att kombinera arbete med studier i svenska.

Om kriget drar ut på tiden behöver vi titta djupare på hur vi långsiktigt ska integrera ukrainska kvinnor och barn i Sverige. Här i Sverige ska man naturligtvis arbeta och försörja sig.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.