Herr talman! Trots att Ryssland nu gör det vi alla har befarat men inte hoppats är det omöjligt att inte bli djupt tagen av allvaret här i dag. De bilder vi har sett på oskyldiga människor som tar skydd i Kievs tunnelbana och på de modiga kvinnor och män som med vapen i hand slåss för sitt lands framtid beskriver ett nytt och mörkt kapitel i europeisk historia. Det kommer att finnas en dag före och en dag efter i dag.
Ukrainas sak är också vår sak. Sverige måste tillsammans med andra EU-länder vara berett att ge Ukraina stöd inom alla områden, för Ukrainas existentiella kamp som land är ytterst också en kamp för hela Europas fred och säkerhetsordning.
Herr talman! Den fullskaliga invasion av Ukraina som inleddes tidigt i morse är den största enskilda attacken på folkrätten sedan andra världskriget. President Putin testar nu skarpt i vilken grad vi värdesätter vårt sätt att leva i fred och i frihet. Vårt svar måste vara entydigt. Priset för att hota den västerländska demokratin måste bli mycket högt. En fullskalig invasion kräver fullskaliga sanktioner.
Detta är en farlig tid, och vår ledstjärna måste vara samling, samarbete, nationell enighet och handlingskraft, inom vårt land och mellan våra partier men också för vår kontinent i dess helhet. Jag vill därför att statsministern svarar på två frågor eller reflektioner.
Den ena är: Kommer regeringen att ompröva sin ståndpunkt att bidra från både svensk och europeisk sida till Ukrainas försvar, även med sådana defensiva vapen som Ukraina självt ber om, och vilken form skulle i så fall kunna vara lämplig för detta?
Den andra är: Kommer regeringen nu att ompröva sin ståndpunkt om det svenska försvaret och vara med på en överenskommelse som snabbt och tydligt stärker det svenska försvaret med nya resurser?