Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av försvarsminister Pål Jonson, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, statsrådet Carl-Oskar Bohlin och statsrådet Benjamin Dousa.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Försvarsminister Pål Jonson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Som läget har utvecklat sig har vi en omvärldssituation som är minst sagt föränderlig och där det som man trodde var givet inte längre är givet i olika situationer.

Vi från vår sida har tidigare framfört kravet på att en ny säkerhetspolitisk analys ska genomföras, då vi anser att förhållandena har förändrats i hög utsträckning sedan försvarsbeslutet togs i december. Vi anser också att detta i förlängningen bör leda till ett tilläggspaket till nuvarande försvarsbeslut, som naturligtvis ska ligga fast.

När vi inledningsvis lyfte upp kraven angav vi ingen form, utan tanken var att regeringen skulle kunna ta något slags initiativ. Men nu har det gått lång tid utan att något initiativ har tagits, och vårt krav är därför att man ska återaktivera Försvarsberedningen. Min fråga till Pål Jonson är: När avser regeringen att aktivera Försvarsberedningen?

Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist för frågan, som rör flera frågor.

När det gäller den fråga som är kopplad till säkerhetsanalysen tog regeringen första steget till den i samband med att vi i förrförra veckan bjöd in partiledarna för att ha överläggningar och diskussioner om det aktuella säkerhetspolitiska omvärldsläget. Även den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten var där och hade en föredragning. Jag utesluter inte att det kommer att bli fler sådana förutsättningar att diskutera det säkerhetspolitiska omvärldsläget och därefter göra analyser.

En annan dimension gäller det arbete som nu ligger framför oss med att fastställa de militära förmågekrav som vi kommer att få som Natoallierad. Här har vi gett ett uppdrag till Försvarsmakten att kostnadsberäkna dem och titta på genomförbarheten. Jag har hela tiden sagt att vi under våren kommer att bjuda in riksdagens partier för att hitta en ny överenskommelse kopplad till försvarsekonomin och Natos nya militära förmågekrav.

Fru talman! Informationer av det här slaget är inte detsamma som djup delaktighet. Försvarsberedningen ger en annan typ av delaktighet och kan ligga till grund för beslut direkt här i riksdagen som är förankrade genom det arbete som utförts. Det är det ena jag vill säga.

Det andra jag vill säga är att Natos förmågekrav inte är en process som per automatik behöver leda till att vi måste vänta med att ta initiativ. Förmågekraven kan gott haka in i detta. Vi anser att initiativet bör tas nu.

Fru talman! Jag söker inte strid i försvarspolitiken, Peter Hultqvist, och det tror jag inte att Socialdemokraterna gör heller. Jag noterar bara att det kommer skiftande besked från Socialdemokraterna. För tre veckor sedan sa man klart och tydligt att Försvarsberedningen inte ska aktiveras, men i dag säger man att den ska det.

Jag noterar också att Magdalena Andersson sa att det skulle vara en finans- och försvarsberedning. För mig är formen underordnad. Låt oss hitta en ny, bred politisk överenskommelse. Regeringen står redo att bjuda in riksdagens partier för att hitta goda förutsättningar för detta.

Fru talman! Även jag vill ställa min fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Vi lever i en allvarlig tid. Det var länge sedan det var så här viktigt med ett starkt försvar med kompetent personal som kan och vill försvara vårt land.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att vi tar till vara människor som vill arbeta inom försvaret, som har kunskap och engagemang och som har ägnat sitt liv och sin fritid åt detta. Vi behöver människor som är beredda att med risk för sitt eget liv försvara vårt Sverige och våra ledare i händelse av krig.

I dagarna har medierna uppmärksammat en 20-årig kille som sedan barnsben haft en dröm om att få vara en del av försvaret av Sverige. Hans drömmar slås dessvärre i kras eftersom han är diabetiker och därmed har fått svaret att han inte kan vara en del av Försvarsmaktens verksamhet.

Min fråga till försvarsminister Pål Jonson är därför: Hur säkerställer regeringen att vi tar till vara människors engagemang och kompetens i försvarsfrågor för att främja en stark försvarsmakt i dessa viktiga tider?

Fru talman! Tack, Per Söderlund, för en angelägen fråga!

I grunden är det positivt att allt fler unga nu är intresserade av och engagerade i att genomföra värnplikten. Siffran har stigit efter det att den fullskaliga invasionen i Ukraina bröt ut.

Jag känner till detta fall, men då det är ett rättsfall kan jag inte kommentera det annat än på en generell nivå. Där finns ett par aspekter. Att göra värnplikten är en skyldighet men ingen rättighet, och vi har privilegiet att det är fler som vill göra värnplikten än vad som får göra det.

Med det sagt: När det kommer till de medicinska prövningarna sker det hela tiden ett löpande arbete för att skapa förutsättningar för Försvarsmakten att växa. Det som har varit begränsningen för personer med olika diagnoser är att de till exempel behöver medicin i fält, vilket kan vara svårt att ordna under krigsförhållanden.

Jag vet att Plikt- och prövningsverket i dialog med Försvarsmakten hela tiden arbetar med dessa frågor.

(Applåder)

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Jag ser positivt på försvarsministerns engagemang i dessa frågor, och jag är glad över att vi är eniga om mycket.

I Finland har det tagits fram en rapport om bland annat diabetikers möjligheter inom Försvarsmakten, och i rapporter som det finska försvarsministeriet ska behandla lyfts bland annat möjligheten för diabetiker att tjänstgöra i försvaret efter en frivillig hälsoundersökning.

Avser ministern att arbeta med frågan likt Finland gör, och avser man att ta initiativ till något liknande i Sverige för att säkerställa att alla som kan och vill och som är lämpliga får bidra till försvarsmaktens viktiga arbete med att försvara Sverige?

Fru talman! Vi satt så sent som i förrförra veckan med Jakob Forssmed och diskuterade dessa frågor, i och med att allt fler unga människor träffas av psykisk ohälsa men också olika typer av diagnoser. Det kanske inte är rimligt att alla som träffas av diagnoser inte har möjlighet att genomföra värnplikten, nu när vi vet att vi kommer att bygga ut det instrumentet.

Ett arbete pågår både i Regeringskansliet och på myndighetsnivå.

Fru talman! Min fråga går till biståndsministern.

Den bräckliga vapenvilan i Gaza är bruten, och de israeliska bomberna faller åter över Gaza, där sjukhus, skolor och bostäder redan ligger i ruiner. Barn som redan är svårt traumatiserade kan inte längre sova lugnt på natten. Minst ytterligare 1 000 personer har dödats, vilket kan läggas till de 50 000 som redan har mist livet i detta brutala folkmord.

Förnödenheter kommer inte in, och katastrofen är total. Även på Västbanken blir situationen alltmer akut. Nu måste Israel pressas till ett permanent eldupphör, och när Israel inte lyssnar måste sanktioner användas som påtryckningsmedel.

Tänker Sverige utöka stödet till de hårt drabbade palestinierna, och är det inte hög tid att ompröva beslutet om UNRWA och återuppta det helt avgörande stödet till detta FN-organ, som har mandat och kapacitet att nå ut på marken?

Fru talman! Jag instämmer i att situationen för civila palestinier i Gaza men även på Västbanken är mycket, mycket utsatt.

Vi beklagar såklart att vapenvilan har brutits. Vapenvilan gav åtminstone en tillfällig paus och ett andrum för de civila familjer som varje dag sliter med att hitta mat för dagen och få skydd och tak över huvudet.

Sverige är en mycket stor givare till flera FN-organisationer som också bedriver viktigt humanitärt arbete, både i Gaza och på Västbanken. Anledningen till att vi valde att avsluta stödet till UNRWA var att vi vill att pengarna inte ska vara fast på ett bankkonto utan att de ska göra skillnad i Gaza. Det var också huvudskälet till att det tidigare stödet till UNRWA på 400 miljoner kronor nu är på 800 miljoner kronor.

Regeringen tar alltså ett mycket stort ansvar när det gäller att stötta civilbefolkningen i Gaza.

(Applåder)

Fru talman! Att man omfördelar humanitärt stöd till andra organisationer visar att regeringen inte har förstått UNRWA:s unika roll.

Inga andra organisationer har mandat eller kapacitet att ersätta UNRWA, som har infrastrukturen för utbildning, hälsovård och humanitärt bistånd till palestinierna både i Gaza, på Västbanken och i regionen.

Vi vet också att UNRWA når ut på marken. Efter vapenvilan nådde UNRWA ut med till exempel matransoner till 2 miljoner människor i Gaza. Man vaccinerade 213 000 barn och upprättade tillfälliga skolplatser för 50 000 barn. Det är bara några exempel på vad UNRWA uppnådde under mycket kort tid.

UNRWA når verkligen ut, och Sverige är det enda land i Europa som har dragit in stödet. Varför?

Fru talman! Först och främst är det inte bara Sverige som har beslutat att dra tillbaka stödet till UNRWA. Även Nederländerna har beslutat att fasa ut stödet till UNRWA.

Det stämmer att UNRWA är en av flera organisationer som har viktiga logistikmöjligheter i Gaza, men det finns andra organisationer också. Innan vapenvilan bröts levererade WFP dagligen mat in till Gaza. Det vinterpaket regeringen beslutade om levererade skolmaterial och byggde upp skollokaler till tusentals barn i Gaza. Det finns alltså andra organisationer.

(Applåder)

Fru talman! I EU pågår ett lagstiftningsarbete om att det ska installeras digitala bakdörrar in i krypterade kommunikationstjänster. Det kallas chat control.

Regeringen har varit för detta. Men bland annat nyss nämnda Nederländerna har sagt nej till det, då det skulle innebära allvarliga säkerhetsrisker för landets motståndskraft. Man betonar i stället vikten av tillgång till kryptering.

Nu finns det ett förslag från regeringen i ett utkast till lagrådsremiss om datalagring och tillgång till elektronisk information som i mycket påminner om chat control.

Min fråga är hur statsrådet Jonson ser på att Försvarsmakten i sitt remissvar säger att förslaget inte kommer att kunna genomföras utan att man samtidigt inför sårbarheter och bakdörrar som kan komma att nyttjas av tredje part.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är en fråga som vi har arbetat med på Regeringskansliet, och det korta svaret är att den också bereds på Regeringskansliet.

Jag är bekant med vad Försvarsmakten har sagt i sitt yttrande. Jag vet också vad Försvarets radioanstalt har påpekat i sitt yttrande.

Detta kan man möjligtvis komplettera med frågan om Signal och hur Försvarsmakten ska kunna använda Signal. Under kriget i Ukraina har Signal varit central för de ukrainska väpnade styrkorna att använda för en hög grad av kryptering.

Jag har inga nya besked att ge i dag från regeringens sida. Vi bereder det här och tittar på det med olika infallsvinklar.

Fru talman! Ja, i en tid med ett minst sagt oroligt säkerhetsläge är Centerns bedömning den att lika viktigt som det är att skapa styrkor och öka förmågor är det att inte skapa nya sårbarheter.

Ska jag tolka det som att statsrådet bedömer att endast aktörer med goda avsikter skulle hitta de här installerade bakdörrarna eller switcharna eller vad det nu kommer att heta?

Fru talman! Ledamoten ska inte tolka mig på något annat sätt än att vi nu tittar på den här frågan och att vi bereder den på Regeringskansliet. Det är de besked jag har i dag.

Vi är väl medvetna om vad olika intressenter har sagt om detta. Det är som sagt även en europeisk fråga, men det finns också viktiga lärdomar att ta hem från kriget i Ukraina.

I övrigt har jag faktiskt inga besked i frågan.

Fru talman! Svenskt internationellt utvecklingssamarbete är bland de bästa och mest effektiva i världen, och i det världsläge vi i dag befinner oss i spelar det svenska biståndet en särskilt viktig roll.

Sverige har en lång tradition av att fördela biståndsmedel genom svenska civilsamhällesorganisationer eftersom dessa på ett mer effektivt sätt kan samarbeta med och stärka civilsamhället i mottagarländerna. Det minskar också risken för korruption och stärker den lokala demokratin.

Tyvärr valde regeringen inför 2023 att avveckla det så kallade infokomstödet till svenska biståndsorganisationer som hjälpte dem att kommunicera om sin verksamhet med svenska folket och att granska den svenska biståndspolitiken. Det har lett till att de har fått göra sig av med mycket personal, vilket i sin tur har haft som resultat både att privata donationer till många av organisationerna har minskat och att transparensen i det svenska biståndet har blivit sämre.

Min fråga till biståndsminister Benjamin Dousa är om regeringen är öppen för att återinföra infokomstödet.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det enkla svaret är nej. Vi kommer inte att ta 155 miljoner kronor årligen av skattebetalarnas pengar för kommunikationsinsatser i Sverige om bistånd.

Jag vill mycket hellre att de pengarna går till gasturbiner i Ukraina eller till livsmedelspaket i Gaza – eller till Uganda, som jag nyligen kom hem från, där det just nu är brist på mat på grund av de beslut som har fattats i USA. Jag vill mycket hellre att pengarna går dit än att de går till kommunikationsinsatser i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Som biståndsministern säger var stödet på 155 miljoner. Det är mindre än 3 promille av den nuvarande biståndsbudgeten. Jag ser ingen anledning till att ställa de två sakerna mot varandra.

Regeringen har ju valt att minska det svenska biståndet med ganska mycket mer än 155 miljoner, så kan regeringen tänka sig att öka övrigt bistånd till svenska biståndsorganisationer?

Fru talman! Som politiker måste man ju varje dag göra tuffa prioriteringar. Varken vi på Utrikesdepartementet eller något av de andra statsråden här har ett hemligt pengaträd där man kan hämta tusenlappar och fördela ut i verksamheten.

Nej, 155 miljoner kronor är kanske inte så mycket i procent, men det är fortfarande väldigt mycket pengar som kan gå till nya matpaket, till gasturbiner och till minröjning på andra platser på jordklotet.

Vi har ett mycket omfattande stöd till civilsamhällesorganisationerna – 1,8 miljarder kronor per år.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga är riktad till försvarsminister Pål Jonson.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Sverige spelat en aktiv roll i att stödja landet genom ekonomiska, humanitära och militära resurser. Tillsammans med övriga länders stöd har det bidragit till Ukrainas förmåga att stå emot den ryska aggressionen.

Under förra veckan var försvarsministern i mitt hemlän Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, där man aviserade vad det senaste stödpaketet till Ukraina kommer att innehålla. Bland annat tecknar Sverige avtal gällande 18 artilleripjäser av typen Archer.

Min fråga till försvarsministern är: På vilket sätt kommer stödpaketet att stärka Ukraina?

Fru talman! Tack, Oskar Svärd, för engagemanget för Ukraina!

Jag tackar också för hela riksdagens breda uppslutning kring stödet till Ukraina. Det är verkligen en styrka för Sverige i de internationella sammanhangen att vi har detta breda stöd kopplat till Ukraina.

Det besked som vi gav i förra veckan var att vi nu stärker den ukrainska förmågan på artilleriområdet, delvis genom nyproducerade Archerpjäser. Det som är bra med det är framför allt att vi slipper ta dem från Försvarsmaktens krigsorganisation. I stället använder vi den starka försvarsindustri som vi har i Sverige genom att skicka nyproducerade artilleripjäser.

Den andra dimensionen här är att vi har ett artillerilokaliseringssystem som heter Arthur. Sverige jobbar med sitt stöd genom att ha förmågor, och genom att integrera olika förmågor kommer Ukraina att få bättre förmåga att kunna påverka skeenden på slagfältet i Ukraina mot den ryska aggressionen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Försvarsindustrin är viktig för Örebro län och för Sverige som helhet. Regeringen prioriterar just nu en utbyggnad av det svenska försvaret, och tillsammans med medlemskapet i Nato stärker detta vår militära kapacitet och beredskap.

Min uppföljande fråga till försvarsministern är hur den långsiktiga planen ser ut för uppbyggnaden av det svenska försvaret. Hur säkerställer vi en starkare och mer effektiv försvarsförmåga?

Fru talman! En stark försvarsindustri utgör en central del av ett lands samlade försvarsförmåga. Därför kommer vi under våren att presentera en försvarsindustristrategi. Det är faktiskt första gången på över 20 år som Sverige får en försvarsindustristrategi. Den bygger på tre ben: ökat samarbete, ökad innovation och ökad produktion. För att vi ska få försvarsindustrin att skala upp måste det komma långsiktiga beställningar. Vi måste jobba mer mellan olika länder och lägga större och långsiktiga beställningar så att de vågar investera i sin produktionsförmåga.

(Applåder)

Fru talman! Kristna är världens mest förföljda religiösa grupp. Hela 380 miljoner kristna lever i dag under någon form av förtryck. Detta har inte minst varit tydligt i Mellanöstern där olika militanta islamister genomfört massmord och etniska rensningar av kristna från deras olika ursprungsområden.

Av detta skäl har det varit viktigt för Kristdemokraterna att regeringen stärker sitt arbete för att motverka förföljelse av kristna och andra religiösa minoriteter. Detta har vi också fått genomslag för i reformagendan och i MENA-strategin, där viktiga skrivningar slår fast att Sverige prioriterar att bekämpa religionsförföljelse.

Halvvägs in i mandatperioden är frågan hur det går med detta i praktiken. Jag vill därför fråga statsrådet Dousa hur regeringen säkerställer att den svenska prioriteringen att skydda religionsfriheten implementeras.

Fru talman! Jag tackar för frågan, som inte minst de senaste dagarna har blivit väldigt aktuell när vi har sett fruktansvärt hemska scener från bland annat Syrien.

Att skydda de mest utsatta människorna på hela jordklotet är såklart en grundsten i den svenska biståndspolitiken. Där är flera religiösa minoriteter med i bilden, även om detta är absolut mest aktuellt just nu i Mellanöstern. Detta finns med i reformagendan, och det är prioriterat från regeringens sida. I de kommande strategierna – både geografiska och tematiska – kommer vi att ta särskild hänsyn till just minoriteter för att kunna leverera på löftet att stötta de mest utsatta människorna.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag tänkte precis nämna det som hände nyligen i västra Syrien och som statsrådet också nämnde. Radikala islamister tros där ha dödat över 1 300 personer – främst alawiter men också kristna från olika religiösa minoriteter.

Biståndet är viktigt, men frågan är också vad regeringen gör för att utöva påtryckningar gentemot den nya regimen i Syrien för att säkerställa skyddet för minoriteterna.

Fru talman! Precis som tidigare sagts är såklart skydd av minoriteters rättigheter oerhört prioriterat både i de strategier som regeringen har tagit fram och i de uppdateringar som kommer framöver.

Jag instämmer helt och hållet i att det behöver sättas politisk press på HTS. Det gör Sverige bäst genom EU. Om det ska bli aktuellt med långsiktigt utvecklingsbistånd måste HTS visa att man tar dessa frågor mycket seriöst.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall.

Inspektionen för socialförsäkringen har utvärderat de lagändringar för personlig assistans som trädde i kraft 2023 och hur dessa har påverkat assistansersättningen och Försäkringskassans handläggning. Man införde då två nya grundläggande behov: löpande stöd och förebyggande av skada. Man gjorde också om konstruktionen för hur avdrag ska göras för det som kallas normalt föräldraansvar för barn som behöver personlig assistans.

Enligt utvärderingen har antalet nya mottagare av assistansersättning ökat, men inte alls i förväntad omfattning. Inspektionen bedömer inte heller att det kommer att ske någon sådan större ökning framöver. Det står med andra ord klart att ändringarna av lagen inte har fått den effekt som var syftet med förändringen.

Min fråga är vad regeringen tänker göra utifrån utvärderingens slutsatser.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här är en viktig fråga för att vi ska kunna säkerställa att barn får den assistans de har rätt till och att föräldrar ska kunna få avlastning i det här arbetet. Regeringen har därför under 2025 presenterat förslag där vi nu gör en halverad förändring i detta. Vi avvaktar och följer väldigt noga vad resultatet av dessa förändringar blir. Vi avser naturligtvis att återkomma i den frågan när vi sett vad utfallet av förändringen har blivit.

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraterna har länge betonat vikten av krav på stärkt föräldraskap för att motverka att barn och unga dras in i kriminalitet. De flesta tar sitt ansvar, men socialtjänsten tvingas alltför ofta ingripa när vårdnadshavare brister eller tackar nej till insatser. Samhället får ta konsekvenserna.

Regeringen föreslår att socialtjänsten ska kunna förelägga vårdnadshavare insatser med vite. Det välkomnar vi. Det är dock avgörande att åtgärderna verkligen får effekt.

Samtidigt ökar hot och våld mot socialsekreterare, och bristande skydd kan försvåra implementeringen av de nya åtgärderna.

Min fråga till socialtjänstministern är hur regeringen ska säkerställa att vite mot vårdnadshavare tillämpas konsekvent och effektivt för att få fler föräldrar att ta sitt ansvar och förhindra att unga dras in i kriminalitet samtidigt som socialsekreterares säkerhet garanteras.

Fru talman! Tack, Carita Boulwén, för frågan!

Den nya socialtjänstlag som alla emotser innebär att man tidigt kommer att kunna börja jobba förebyggande. En viktig del av detta är att kunna börja bygga tillit och förtroende på ett annat sätt. Ett stort bekymmer och ett växande problem är att ungefär hälften av alla vårdnadshavare i Sverige i dag tackar nej till dessa insatser från socialtjänsten. Detta har gjort att en utredning som presenterades i höstas innehåller förslag om bland annat vitesföreläggande. Det har inte fattats något beslut om den, utan den bereds just nu i Regeringskansliet. Samtidigt bereder vi – och har föreslagit – flera lagstiftningar som handlar om ökat skydd för socialsekreterare. Där ingår bland annat möjligheten att kunna ha vakter inne under socialkontorets tak. Det pågår arbete både med att förstärka skyddet och med att säkerställa att föräldrar i Sverige tar ett ökat föräldraansvar.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

I totalförsvaret är det väldigt många olika delar vi ska hålla ihop nu. Det är personalprioriteringar, ekonomi, kunskaper och övningar i alla samhällets olika områden, alla utskottsområden och alla departement. Till detta ska också regioner och kommuner hållas ihop i detta.

För att inte locka in ministern på fel spår tänker jag inte ge några konkreta lokala exempel, men jag vill fråga ministern hur vi ska arbeta för att få med oss hela samhället i totalförsvarssatsningarna. Vi behöver få med oss sjukvården, skolorna och infrastrukturen. Vi ser nu problem med att civila myndigheter, kommuner och regioner inte riktigt förstår sina ansvar. Hur får vi med oss allihop?

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för en angelägen fråga. Det finns egentligen två svar på den.

Staten tar sin del av ansvaret genom att regeringen gör historiskt stora satsningar på det civila försvaret. När den här regeringen tillträdde lades 2,7 miljarder på det civila försvaret. Inom bara några år kommer vi att vara uppe i 15 miljarder per år. Detta ger förutsättningar att bygga muskler på det som tidigare var ett skelett.

Det handlar också om att sända budskapet till alla region- och kommunpolitiker att detta är frågor som behöver prioriteras politiskt. Har man beskattningsrätt har man också ett ansvar för att prioritera denna verksamhet, naturligtvis i konkurrens med mycket annat. Det är precis så regeringen nu väljer att göra mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget. Detta ansvar måste dock tas på alla nivåer.

(Applåder)

Fru talman! Jag kom precis från ett rundabordssamtal om hjälpmedel tillsammans med både profession och representanter från funktionsrättsrörelsen. Tyvärr ges en bild av väldigt ojämlik tillgång till hjälpmedel i dag, med olika bedömningar och olika rättigheter beroende på var i landet man bor. Detta leder till att människor inte vågar flytta från en region till en annan av rädsla för att bli av med sina hjälpmedel. De hamnar i ett slags kommunarrest.

Regeringen har för all del gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en strategi för habilitering och rehabilitering där hjälpmedelsfrågan kommer att beröras. Detta är bra men otillräckligt. För att man ska komma till rätta med denna problematik behövs en ny samlad lagstiftning, och den behöver utredas vid sidan av den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen.

Min fråga till socialtjänstministern är: Vilka initiativ avser ministern att ta för att personer med funktionsnedsättningar ska få mer jämlik tillgång till hjälpmedel?

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock så mycket för frågan.

Precis som ledamoten beskrev har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag. Jag har noterat att detta har mötts med en väldig glädje och tillfredsställelse av arbetsterapeuter och andra som arbetar med dessa viktiga frågor.

FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättningar har också haft synpunkter på den ojämlika tillgången till detta i Sverige. Därför har regeringen gett MFD, Myndigheten för delaktighet, i uppdrag att jobba med samtliga dessa rekommendationer. Det görs i nära samarbete med funktionshindersorganisationerna.

Det här arbetet pågår i detta nu. Det finns en pågående dialog med våra funkisorganisationer för att komma fram med förslag för att förbättra situationen.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa.

Förra veckan träffade jag Save the Childrens chef i Ukraina, som berättade om en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn i Ukraina nu när vi är över tre år in i kriget.

Sveriges stöd till Ukraina är stort. Det vore värdefullt om ministern kunde säga några ord om det humanitära stöd som går till Ukraina och lite mer specifikt om stödet till barn och unga i Ukraina samt hur detta kanaliseras.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det humanitära läget i Ukraina är akut, särskilt nära fronten. Finansieringssituationen är också akut. Jag har träffat flera av de organisationer som har verksamhet för barn och unga. Graden varierar, men de kanske har finansiering för 20–30 procent av året. Finansieringsläget är alltså mycket utsatt.

Från svensk sida är det samlade biståndet till Ukraina såklart högt prioriterat. Vi hjälper till på skolsidan och på barnsjukhussidan. Vi hjälper brett för att stötta barn och unga i denna situation, både på kort sikt – till exempel med skolgång – och på lång sikt. Extremt många barn har varit med om ofattbart hemska trauman och behöver psykosocialt stöd. Det svenska stödet är verkligen brett när det gäller barn och unga.

(Applåder)

Fru talman! För en tid sedan träffade jag en ung kvinna som de senaste tio åren har befunnit sig på flykt här i Sverige – i sitt eget land. Hon har befunnit sig på flykt från dem som borde ha stått för hennes trygghet, nämligen hennes egen familj.

Den här kvinnan kallar sig M. Hon är en av hundratals kvinnor i Sverige som lever med skyddad identitet. Hon har tyvärr vittnat om ett bristande bemötande från socialtjänsten i samband med skyddsplaceringen av henne och hennes barn. Hon har också berättat för mig om de många svårigheter som det innebär att leva skyddat i Sverige i dag.

Min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall är: Vad kan regeringen göra för att socialtjänsten ska kunna ta sitt ansvar, och vad mer kan vi göra för att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor?

Fru talman! Att samhället har misslyckats med att skydda kvinnor som är utsatta för våld är helt oacceptabelt. Från regeringens sida bekämpar vi mäns våld mot kvinnor med samma kraft som vi använder för att bekämpa gängkriminaliteten. Vi har ett program med över 130 punkter för att göra just detta.

Det finns ett par punkter som jag särskilt vill lyfta fram, nämligen att vi har arbetat med ett utökat kontaktförbud och att det arbetas med att stärka skyddade boenden i Sverige. Fram till för ungefär ett år sedan kunde vem som helst starta ett skyddat boende, men i dag finns det kvalitetskrav och tillståndsplikt. Det finns trygghet avseende barnen, vilket också påverkar kvinnorna. Vi har dessutom säkerställt att våldsamma vårdnadshavare inte kan ha umgänge med sina barn.

Den nya socialtjänstlagen är ytterligare något jag vill nämna här. Att man tidigt kan jobba förebyggande kommer att stärka dessa kvinnors situation.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Matpriserna rusar i höjden i Sverige. Många människor har det väldigt besvärligt när det gäller inköp av varor. En del utredningar om försörjningsberedskap och civil beredskap har lämnats, men det har fortfarande inte kommit någon leverans från regeringens sida när det gäller olika delar med koppling till detta.

När kan vi förvänta oss att få besked om hur Sverige ska klara den civila beredskapen? Många människor i våra kommuner och i våra hemlän undrar vad som händer.

Fru talman! Svaret på frågan är att det händer väldigt mycket. MSB konstaterade i sin förmågebedömning för hela det civila försvaret att det år 2024 vidtogs dubbelt så många förmågehöjande åtgärder som 2023. Förmågan i det civila försvaret växer just nu.

Jag håller inte med om slutsatsen att det inte har hänt någonting på försörjningsberedskapsområdet. Regeringen har ju gått vidare med ett antal snabbspår som går snabbare än den ordinarie beredningsprocessen för det betänkande som Johan Andersson refererade till. Det handlar bland annat om en nationell funktion för omhändertagande av förutsättningar för produktionsomställning. Detta är ett uppdrag som har getts till MSB.

Vidare har MSB och Socialstyrelsen fått i uppdrag att utarbeta piloter för försörjningsstödsanalyser som ska definiera vilket behov av försörjning som finns inom respektive sektor. Där har man börjat arbeta i två pilotsektorer.

Utöver detta har regeringen tillfört medel för försörjningsberedskap inom bland annat sjukvården och livsmedelssektorn. Det är på gång.

(Applåder)

Fru talman! Statsrådet Dousa skrev nyligen i en debattartikel att Europa måste bli mer nordiskt för att öka konkurrenskraften. Det låter fullt rimligt för en nordist som jag – i Norden är vi som mest likasinnade.

Specifikt måste vi arbeta för att EU ska undanröja administrativa och byråkratiska hinder som hämmar vår innovation och industriella utveckling och helt enkelt bli smalare och vassare. Vi behöver också konkreta åtgärder för att främja en mer dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi inom EU, särskilt när det gäller försvarsindustrin, AI och andra vitala intressen.

Med tanke på den oroande utveckling som Europas ekonomi befinner sig i med lägre tillväxt än USA de senaste 20 åren och tappade andelar av världsekonomin samtidigt som Asien har vuxit och USA hållit position, vad anser statsrådet Dousa att Sverige kan göra för att bidra till att vända denna trend, i synnerhet i detta kritiska omvärldsläge?

Fru talman! Det finns mycket vi kan göra på både europeisk och svensk nivå. På europeisk nivå handlar det om de regleringar som har nämnts innan och som på olika sätt hindrar den innovationsförmåga som finns hos svenska och europeiska företag. Många av dessa regleringar kom under den tidigare EU-kommissionen, vilket har gett väldigt höga kostnader för svenska och europeiska företag. Det positiva nu är att det finns ett slags sense of urgency hos många av medlemsstaterna så att vi kan gå fram med reformer som drar tillbaka mycket av detta.

Dessutom agerar regeringen för att det ska tecknas nya frihandelsavtal, inte minst för att det stormar på andra sidan Atlanten. Här ligger nu flera på bordet, bland andra Mercosur, Indien och Mexiko.

Regeringen behöver också göra sin hemläxa i en svensk kontext, och här tror jag att vi har en samsyn i fråga om kärnkraft och mycket annat.

(Applåder)

Fru talman! Den 24 januari återinförde Trumpadministrationen global gag rule, en mycket kontroversiell och skadlig policy som bland annat begränsar eller rent av slaktar USA:s utländska bistånd till organisationer som tillhandahåller, ger råd om eller förespråkar lagliga aborttjänster – och detta i en värld där många stater och samhällen redan i dag har mycket svårt att tillhandahålla trygg och säker sjukvård. Dessutom hävdar Trumpadministrationen att rätten till abort inte är en internationell rätt och därmed inte ingår i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Detta är det yttersta beviset på den backlash vi upplever på så många områden inom jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Desto viktigare är det då att Sverige markerar och går före i dessa frågor. Eftersom biståndet även i Sverige görs om i grunden och enligt min mening sparas rejält på, hur säkerställer regeringen att stödet till sexuella och reproduktiva rättigheter för flickor och kvinnor inte minskar inom biståndet utan ökar?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för den viktiga frågan.

Jag instämmer helt och hållet. Det kan bokstavligt talat vara så att många unga flickor och kvinnor riskerar att dö som ett direkt resultat av det som just nu händer. Vi vet att osäkra aborter är en av de vanligaste dödsorsakerna bland flickor och kvinnor i den fattiga delen av världen.

Detta är en prioriterad fråga för Sverige, men det är helt omöjligt för oss att täcka hela det gap som uppstår i och med att USA drar sig tillbaka. USA står för ungefär 40 procent av det totala humanitära biståndet och ungefär 30 procent av biståndet i stort. Det finns dock några områden där regeringen ser över och prioriterar biståndet för att kunna täcka upp delar av detta. Det handlar om Ukraina, humanitärt arbete och givetvis flickors och kvinnors rättigheter. Om Sverige inte prioriterar detta kommer få andra länder att göra det, vilket kan resultera i att tusentals flickor och kvinnor faktiskt dör.

Fru talman! Regeringen har sedan starten prioriterat cybersäkerhetsfrågor. En av åtgärderna var att låta FRA ta över hela ansvaret för Nationellt cybersäkerhetscenter. I dag har regeringen presenterat en ny nationell cybersäkerhetsstrategi eftersom det är ytterst angeläget att vår förmåga att möta cyberhot stärks ytterligare.

Kan statsrådet Bohlin berätta om denna strategi och hur den kommer att stärka vår cybersäkerhet?

Fru talman! Jag tackar Lars Püss för frågan.

Det viktigaste med denna strategi jämfört med många tidigare strategier är att den har mätbara mål. Med denna strategi kommer det att vara tydligt var vi 2030 ska vara i en lång rad avseenden när det gäller att stärka det proaktiva cybersäkerhetsarbetet, stärka kompetens och kunskapsutveckling och kunna hantera cybersäkerhetsincidenter. Strategin gäller fram till 2029 och kommer varje år att åtföljas av en handlingsplan. I handlingsplanen för 2025 finns 72 listade åtgärdspunkter som ska vara genomförda innan året är slut. År 2026 kommer det en ny handlingsplan och så vidare för att säkerställa att vi håller högt tempo i att bygga en bättre cybersäkerhet i hela Sverige.

(Applåder)

Fru talman! För ett år sedan rev israelisk militär Abus nybyggda bilverkstad utanför Betlehem, en verksamhet som han investerat 3 miljoner kronor i. Rivningsordern var redan utfärdad, precis som för tusentals andra palestinska hem och företag på Västbanken. Om detta kan vi läsa på följeslagarprogrammets Instagramsida.

Följeslagarprogrammet drivs av Sveriges kristna råd. Man följer palestinska barn till skolan så att de inte ska behöva vara rädda för att bli attackerade av militanta bosättare. Man dokumenterar även bosättarnas våld och spelar därmed roll för tryggheten i en miljö med ockupation och förtryck.

Det är 400 svenskar som har deltagit i verksamheten, men nu drar Sverige in stödet till detta program. Frågar man Sida hänvisar myndigheten till regeringen och regeringens politik.

Som svensk riksdagsledamot i utrikesutskottet tycker jag att denna politiska inriktning är helt fel. Därför frågar jag statsrådet Dousa om han är beredd att ompröva regeringens politik och ta initiativ för att återstarta följeslagarprogrammet.

Fru talman! Jag har själv på nära håll sett de israeliska extrema bosättarnas fruktansvärda våld mot civila på Västbanken. Barn blir utsatta för övergrepp genom att få stenar kastade på sig, och hus bränns upp av extremister. Den israeliska statsmakten tar inte heller sitt ansvar och lagför de människor som begår dessa vidriga brott. Detta sätter även käppar i hjulet för ett fritt palestinskt land att bedriva skolverksamhet och annat viktigt.

Problemet för regeringen och Sveriges riksdag är att resurserna är begränsade. Regeringen har beslutat att formulera om det palestinska biståndet. Det handlar om att bygga institutioner och bekämpa korruption för att på lång sikt och på institutionell nivå kunna hjälpa den civila befolkningen i Palestina att kunna leva i ett land i frihet, med demokrati och utan korruption.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Sverigedemokraterna har under många år lyft upp frågan om försörjningsberedskap och krislager. Avvecklingen av det civila försvaret och vår försörjningsberedskap under 2000-talets besparingsera är något vi i dag får betala dyrt för. I händelse av kris och krig kan det ta tid innan vi får den hjälp vi behöver utifrån, och coronapandemin visade hur viktigt det är med fungerande lager och logistikkedjor.

Utformningen av en ny modell för försörjningsberedskap är inte helt klar, och diskussionerna har hittills kretsat kring lagstiftning eller avtal mellan stat och näringsliv som enda alternativ.

Sverigedemokraterna har resonerat om ett tredje alternativ och en möjlig medelväg som bygger på frivillighet och viss statlig ersättning.

Kan statsrådet redogöra för hur han ser på en möjlig modell som är både ekonomiskt hållbar och ger god effekt i händelse av kris eller krig?

Fru talman! Jag tackar Göran Hargestam för frågan. Att jag fick en liknande fråga tidigare under dagens frågestund visar att den är angelägen.

Vi är just nu i en process av att etablera ett nytt system för försörjningsberedskap. Samtidigt som detta sker tillförs också medel för faktisk försörjningsberedskap, alltså i vissa specifika fall lagerhållning. Vi har kommit längst i hälso- och sjukvårdssektorn, där vi bland annat har skapat förutsättningar för nationella säkerhetslager för traumavårdutrustning för att kunna hantera masskadeutfall på svenskt territorium. Detta finns redan på plats som en konsekvens av de medel som har skjutits till.

Näringslivsrådet för totalförsvaret kommer inom kort att genomföra en resa till Finland för att titta på Finlands modell och hur man där har löst detta.

Vi fortsätter att arbeta med frågan.

(Applåder)

Fru talman! Statsrådet Carl-Oskar Bohlin har i dag presenterat en ny cybersäkerhetsstrategi med beskedet att vi behöver ta arbetet med cybersäkerhet på betydligt större allvar. Det kan jag bara hålla med om.

Samtidigt vill regeringen införa bakdörrar i säkra kommunikationstjänster i vårt land. Det skulle enligt försvaret självt, FRA och många andra länders säkerhetstjänster inte kunna göras utan att man riskerar att de nyttjas av tredje part, som till exempel Kina, Iran, Ryssland och andra länder.

Man har sett när man har infört liknande regler i USA att det har nyttjats till stora intrång. Regeringens förslag riskerar aktivt att bidra till att försämra Sveriges säkerhet och just cybersäkerheten.

Jag skulle vilja fråga statsrådet Bohlin om han delar försvarets uppfattning att svenska myndigheter, försvaret självt, näringsliv, medborgare etcetera ska ha rätt till säker kommunikation och att totalsträckskrypterade tjänster utan bakdörrar måste garanteras för Sveriges säkerhets bästa.

Fru talman! Man får ändå säga att det är lite originellt att samma parti ställer samma fråga fast till två statsråd. Försvarsministern har redan besvarat den här frågan i innevarande frågestund.

Svaret är att det finns en lång rad aspekter av frågan som naturligtvis måste beaktas innan vi lämnar ett förslag. Den här frågan bereds i Regeringskansliet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonsson.

I min valkrets i Blekinge är försvarsindustrin oerhört viktig, och det är den även för hela Sverige. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har kraftfullt försämrats, och det svenska försvaret behöver snabbt stärkas. En avgörande del i detta är att vi stärker försvarsindustrin och ökar produktionen.

Regeringen har redan vidtagit viktiga initiativ. Men vi vet att industrin fortfarande har utmaningar, bland annat kopplade till långsiktiga beställningar, kompetensförsörjning och tillgång till kritiska komponenter.

Därför är min fråga till försvarsministern: Vilka ytterligare åtgärder ser regeringen som nödvändiga för att säkerställa att svensk försvarsindustri kan skala upp produktionen i den takt som behövs?

Fru talman! Tack, Camilla Brunsberg, för en angelägen fråga!

Vi står i ett läge där många länder i Europa nu ska växa samtidigt med sina nationella försvar. Vi ska också fortsätta att stötta Ukraina långsiktigt.

När man tittar på den svenska försvarsindustrin ser man att den nu är på maxnivåer när det kommer till antalet anställda och i termer av omsättning.

Nu är vi i ett läge där vi kommer att behöva bygga ut produktion. Den bästa förutsättningen för att göra det är att vi gör precis som Camilla Brunsberg var inne på.

Det första handlar om långsiktiga beställningar, och gärna att flera länder går ihop så att vi kan få en större volym på beställningarna.

Det andra är kompetensförsörjning. Det vet vi att försvarsindustrin jobbar aktivt med. Det gör vi också på Regeringskansliet. Vi har lagt fram en strategi för det som heter STEM för att få fram fler personer som vill ägna sig åt naturvetenskapliga yrken och ingenjörsyrken, som också är väldigt viktiga.

Ett antal saker berörs i frågan. Vi kommer att återkomma i regeringens försvarsindustristrategi senare i år.

Fru talman! Tidöpartierna genomför nu den största reformagendan på biståndsområdet i modern tid. Det är bra, och vi ser effekterna av det redan nu.

Vi måste prioritera bland våra skattemedel. Vi har krig i vårt närområde, där Sverige generöst har skänkt många miljarder till Ukraina. Det är rätt, och det är riktigt, eftersom det också gäller vår säkerhet. Men vi fortsätter att skänka bistånd till Gaza, Mellanöstern och Afrika eftersom det pågår konflikter och krig även där.

När vi nu måste rusta upp vår egen säkerhet undrar jag om regeringen kommer att prioritera om ännu mer inom biståndspolitiken för att vi ska kunna ge mer pengar till i första hand Ukraina framöver.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Ukraina är regeringens enskilt viktigaste utrikespolitiska prioritering. När jag går till jobbet varje dag funderar jag på hur vi kan se till att vi får ytterligare medel till Ukraina.

Det var bland annat därför som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för bara drygt en vecka sedan presenterade det enskilt största civila stödpaketet i Sveriges historia till ett enskilt land. Det paketet gick just till Ukraina.

Vi stöder Ukraina på bred front. Det är allt ifrån grundläggande infrastruktur, så att järnvägarna både kan exportera varor och produkter som finansierar statskassan och kan få trupper till fronten, till energiinfrastruktur och minröjning, så att barn kan gå till skolan och gå till ett sjukhus.

Vi stöder på en bred front. Det gör vi såklart av solidariska skäl. Men precis som också sagts tidigare gör vi det av svenska skäl. Ett Ukraina som är fritt, demokratiskt och starkt är också bra för Sverige på kort och på lång sikt.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa.

Vi alla här inne ser nog fram emot den dag då kriget i Ukraina är över – den dag då Ryssland har förlorat och dragit sig tillbaka från ockuperat territorium. Men när den dagen kommer så kommer Ukraina att stå kvar med stora utmaningar, inte minst ekonomiska.

Jag och förhoppningsvis mina borgerliga kollegor här inne vet att i de situationerna behövs det kapitalism, marknadsekonomi, företagande och handel med andra för att lyfta länder ur fattigdom och skapa jobb, tillväxt och framtidshopp. Det kommer även att gälla för Ukraina.

Därför undrar jag hur regeringen redan nu planerar för att stötta Ukraina med ekonomiskt samarbete och handel efter krigets slut.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag instämmer helt och hållet i att det som långsiktigt kommer att bygga Ukrainas välstånd är just marknadsekonomi, fungerande institutioner och såklart ett EU-medlemskap.

Dagen efter kriget och en rättvis fred kommer självklart Sverige och många andra EU-länder att vara beredda att stötta den processen både i expertis och i reda pengar.

Det är glädjande att regeringen fattade beslut om att förbättra löptiderna och villkoren för de exportkreditgarantier som gäller för svenska företag som gör affärer i Ukraina.

Det är viktigt att få dit svenska företag. Vi har ungefär 60 företag i Ukraina just nu. Det är delvis av rent kommersiella skäl men också så att svenska företag kan vara med och hjälpa till att bygga upp det ukrainska näringslivet och skapa välstånd och förutsättningar på arbetsmarknaden även i Ukraina.

Sverige kommer självklart att hjälpa till att bygga upp den ukrainska ekonomin.

(Applåder)

Fru talman! Också min fråga går till utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.

De små och medelstora företagen är en viktig del av vårt svenska näringsliv. Vi vet att här skapas jobb, drivs utveckling och levereras finansiering till vår välfärd.

Småföretagens verksamheter sträcker sig också alltmer över landsgränserna. Men när jag träffar småföretagare i Sverige och i mitt hemlän Sörmland vittnar många om begränsande regleringar och kostnader både här och utomlands.

Regeringens förenklingsresa är med andra ord efterlängtad. Det förenklingsråd som har tillsatts för att minska regelbördan och implementeringsrådet som ska stoppa gold-plating av EU-direktiv är två viktiga insatser.

Mycket välkommen är också den exportstrategi som regeringen har skrivit fram och som är den första i sitt slag att lyfta fram småföretagarperspektivet.

Min fråga till ministern är hur regeringen arbetar framåt för att stärka småföretagares handels- och affärsmöjligheter internationellt.

Fru talman! Tack, Anna af Sillén, för frågan!

Om jag ska förenkla det kan man dela upp min portfölj i tre delar.

Det handlar för det första delvis om att rulla tillbaka många av de regelverk som försvårar för både stora och små företag. Där det för stora företag är en kostnad kanske det för små företag gör det helt omöjligt att bedriva verksamhet.

Det handlar för det andra delvis om att förenkla för handeln på den inre marknaden i EU. Ofta säger vi att vi har fri rörlighet av tjänster, kapital och varor inom den europeiska inre marknaden. Det stämmer inte alltid i praktiken. Det gäller inte minst på tjänsteområdet, där vi har många reglerade yrken. I Sverige har vi ungefär 150 reglerade yrken. I EU finns det ungefär 5 700 reglerade yrken. Det är ett mycket stort problem.

Den tredje delen handlar såklart om att teckna nya frihandelsavtal. Det drar ned tullsatserna. Men i frihandelsavtal finns också ofta komponenter av andra handelshinder som skapar byråkrati. Det gäller framför allt för de små och medelstora företagen, där det är väldigt kostnadsdrivande. Man kanske måste anlita konsulter och experter bara för att förstå hur man bedriver handel utanför EU.

(Applåder)

Fru talman! För ungefär ett år sedan lanserade regeringen den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott, som syftar till att tidigt identifiera riskfaktorer för kriminalitet och stärka samhällets skyddande strukturer. En central del i strategin är att olika myndigheter, kommuner och civilsamhället ska samverka bättre för att förebygga brott och bryta destruktiva mönster i tid.

Jag vill vända mig till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Regeringen har tagit viktiga steg för att stärka det socialpreventiva arbetet genom just den här strategin för att tidigt fånga upp ungdomar i riskzon.

Vilka effekter börjar socialtjänstministern se efter ett år med strategin Barriärer mot brott? Och vad avser socialtjänstministern att göra framöver för att ytterligare stärka arbetet med att bryta destruktiva mönster i tid och förhindra att ungdomar dras in i kriminalitet?

Fru talman! Tack, Ludvig Ceimertz, för en mycket bra fråga om en mycket viktig strategi!

Precis som nämnts visar den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott på det breda förebyggande arbete som den här regeringen bedriver. Som ledamoten säkert förstår är det svårt att redan nu dra långtgående slutsatser så här tidigt i processen. Men det är tydligt att regeringens satsningar på förebyggande arbete är väldigt efterfrågade i landet, och om vi ska klara av att bryta trenden med rekryteringen måste vi arbeta med insatser över hela linjen.

Vi bedriver nu ett brett förebyggande arbete som handlar om att skola, sjukvård och stödfunktioner ska fungera. Vi måste ha en socialtjänst som kommer in tidigt, innan utvecklingen har gått åt fel håll.

Slutligen: Det handlar också om en brottsbekämpning som hanterar dem som trots alla dessa förebyggande insatser väljer en kriminell bana. Bara genom att arbeta så här kommer vi att knäcka kriminaliteten.

(Applåder)

Fru talman! I det här allvarliga säkerhetsläget är det viktigt att vi fortsätter att stärka totalförsvaret. I medierna läser vi varje dag hur Sverige och våra europeiska vänner inser det allvarliga läget för vår och Europas säkerhet och att vi alla måste rusta upp.

Oftast hör vi dock bara om det militära försvaret. Men utan ett robust civilt försvar blir det inte så himla mycket av det militära försvaret. Utan vatten, mat, el, vägar, sjukvård med mera är inte vår försvarsförmåga värd namnet, skulle jag vilja säga.

Därför, fru talman, vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin om han kan redogöra för hur uppbyggnaden av det så viktiga civila försvaret fortlöper.

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för frågan!

Med bara 50 sekunder till mitt förfogande kan jag konstatera att förmågeutvecklingen i det civila försvaret under lång tid har gått alldeles för långsamt. Det här är någonting som också Riksrevisionen konstaterar i sin granskning av det civila försvaret.

Från och med 2015 fram till 2022 hände mycket lite i utvecklingen av det civila försvaret. Nu har förmågeutvecklingen stärkts betydligt. MSB kom, som jag nämnde tidigare, med en förmågebedömning där man säger att förmågan ökar i alla tio beredskapssektorer. Det skulle behöva gå ännu fortare. År 2024 var det dubbelt så många förmågehöjande åtgärder som 2023, men vi behöver växla upp ännu mer givet det allvarliga säkerhetsläget.

Nu tillförs också substantiella mängder pengar till det civila försvaret, vilket skapar förutsättningar för mer förmåga. Men det kräver att alla fortsätter att arbeta mycket hårt för att säkerställa att vi också når dit.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Vi fortsätter på det inslagna spåret med återuppbyggnad av civila delar av försvaret. Det kräver samverkan mellan olika aktörer. I gränsregioner som till exempel Öresund finns en lång tradition av samverkan både i vardagen och under kristider. Lokala aktörer, till exempel Helsingborg och Helsingör, har ofta etablerade kontakter. Men civilförsvarssamarbete kräver också nationellt stöd.

Min fråga är därför hur statsrådet ser på möjligheterna att utveckla och stärka samarbetet i gränsregioner ur ett civilförsvarsperspektiv. Och vilken roll ser han för de nationella aktörerna i detta?

Fru talman! Tack, Mats Sander, för frågan!

Jag delar helt ansatsen i frågeställningen, nämligen att vi behöver samarbeta mer mellan de nordiska länderna. Vi behöver göra det bättre i gränsregioner.

Jag skulle säga att vi också måste expandera det redan befintliga samarbete som i dag kallas Hagasamarbetet till att omfatta också de baltiska länderna och även Polen. Regeringen arbetar också bilateralt för att stärka de relationerna.

Jag tror att det är helt avgörande att länder som delar geografi men som också delar säkerhetspolitiska slutsatser om omvärldsläget arbetar tätare tillsammans. Det är helt uppenbart att vår familj finns i Norden och Baltikum i det här avseendet. Vi gör vad vi kan för att nu inrikta det befintliga Hagasamarbetet mellan länderna till att tydligare också handla om civilt försvar och inte bara, som tidigare, om fredstida krisberedskap.

(Applåder)

Fru talman! Vi ska strax gå till beslut här i kammaren om att skicka en svensk väpnad styrka med åtta stridsflygplan och personal till Natos luftförsvarsoperation i Polen.

Min fråga går till försvarsministern. Ser han någon risk med detta med tanke på vårt eget försvar av Sverige?

För övrigt vill jag tacka för att det finns väldigt många fina nya kroppsskydd för tjejer ute runt om i Sverige.

Fru talman! Tack till Alexandra Anstrell för frågan!

Kopplat till vår insats i Polen, det som heter Air Policing, är det Försvarsmaktens egen bedömning att detta kommer att stärka förmågan i flygvapnet i och med att vi kommer att få en högre grad av interoperabilitet eller en bättre förmåga till samverkan. Vi stärker Nato, och Natomedlemskapet stärker oss.

Jag tycker att man ska se detta i ljuset av att vi nu har varit allierade i ett år. Sverige gick med i Nato inte bara för att få säkerhet utan för att också kunna ge säkerhet. Det gör vi snart i Polen, det gör vi i Lettland genom vår mekaniserade bataljon och det gör vi i Finland, där vi har huvudansvaret för Natos aktiviteter för avskräckning och försvar. Det är en solfjäder av Natoaktiviteter som Sverige nu bedriver i närområdet som jag tycker att det finns anledning att känna en viss stolthet över.

(Applåder)

Fru talman! För att knäcka den organiserade brottsligheten är det viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna nu får både ökade resurser och nya verktyg. Men lika viktigt är att vi genomför en offensiv kring det förebyggande arbetet. Det görs nu genom familjestödsprogram och skolsociala team.

Den 1 juli kommer äntligen en ny socialtjänstlag. Det är en reform som kommer att betyda mycket för att sänka trösklarna till socialtjänsten och för att stärka det förebyggande arbetet med mer av tidiga insatser. Det kommer att innebära att fler, både barn och föräldrar, kommer att få hjälp innan små problem har hunnit bli stora.

Det finns dock föräldrar som inte tar emot hjälp, trots stora behov. Det måste vi ändra på – eller för att citera statsministern: ”Sverige kommer aldrig kunna bryta nyrekryteringen av barn så länge föräldrar tillåts strunta i sitt ansvar.”

Jag vill fråga socialtjänstministern vad regeringen konkret gör för att stärka föräldraansvaret och för att täppa till glappet mellan frivillighet i socialtjänstlagen och omhändertagande enligt LVU.

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för frågan!

Det är ingen hemlighet att socialtjänsten under många år har lidit av ett lågt förtroende, som inte har förbättrats av de senaste årens LVU-kampanj.

Det här har gjort att alldeles för många människor som är i behov av socialtjänstens insatser har tackat nej till detta. Jag beskrev tidigare att ungefär hälften av alla vårdnadshavare i Sverige i dag tackar nej till de här insatserna. Det gör att barn och unga inte får det stöd och den hjälp som de behöver.

Den nya socialtjänstlagen är tänkt att jobba mer förebyggande och uppsökande. Det kommer naturligtvis att bygga förtroende. Vi vet att människor som har haft kontakt med socialtjänsten också känner större förtroende för den.

Precis som ledamoten säger kan vi inte acceptera att föräldrar väljer att inte stötta och hjälpa sina barn. Därför arbetar vi nu med den utredning om så kallat mellantvång som kom för några månader sedan. Det handlar om att vi ska få in insatser som gör att vi inte behöver gå in med de mest tvingande insatserna, LVU. Jag är övertygad om att det kommer att få effekt på sikt.

(Applåder)

Fru talman! Även min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Regeringen har i dag gett besked om stora och tydliga satsningar för en tryggare skola, vilket tyvärr är helt nödvändigt. Vi kommer aldrig att glömma händelsen i Örebro. Nästan varje dag ser vi hur otryggheten i skolan ökar. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har ökat med 150 procent de senaste tio åren.

Men det finns ändå ljus i mörkret. De här förändringarna träder i kraft den 1 april. Till exempel slopas tillståndskrav för att ha kameraövervakning i skolan. Det kommer också lagändringar om säkerheten i skolan. Men det viktigaste arbetet är ändå det förebyggande, som vi pratade lite grann om här tidigare. Där ingår bland annat satsningar på förbättrad elevhälsa, akutskolor och även skolsociala team. De skolsociala teamen arbetar med att få elever att gå till skolan, förstås, men också att kunna nå målen.

Min fråga till socialtjänstministern är hur vi kan stärka de skolsociala teamen, förbättra samarbetet med socialtjänsten och kanske också öka det.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, ledamoten!

Det är ingen hemlighet att de skolsociala teamen är en reform som ligger mig väldigt varmt om hjärtat, inte minst som gammal lärare. Det ger naturligtvis en helt annan kraft att kunna jobba med barn som är hemmasittare eller som riskerar att på olika sätt dras ut i bland annat kriminalitet. Att socialtjänsten och lärarna i skolan kan arbeta tillsammans sida vid sida kan, rätt hanterat, leda till någonting mycket större. Ett plus ett blir mycket mer än två.

Jag är väldigt glad att vi nu ser att allt fler kommuner söker dessa pengar och bygger skolsociala team. Jag vill rikta en uppmaning, nu när jag har möjligheten, till de kommuner som ännu inte har gjort detta att göra det. Det här är en insats som verkligen kommer att göra skillnad för barn i skolan.

Fru talman! Min fråga går också till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Innan jag kom in i riksdagen var jag ordförande i socialnämnden och IFO i Mora. Att lämna in en orosanmälan är att bry sig om ett barn, en ungdom eller en äldre. Under mina år som socialnämndsordförande hanterade vi rätt många orosanmälningar. Antalet ökade under mandatperioderna. Det kom orosanmälningar från skola, polis, grannar, vänner och så vidare. Dessa sorterades in i så kallade kronpärmar efter datum och år, ingenting annat.

När socialsekreterare efter att en orosanmälan har kommit in ska titta om det finns en tidigare orosanmälan måste de bläddra i dessa pärmar för hand, vilket är orimligt. Det är inte rättssäkert och tar alldeles för lång tid.

Vad gör socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och regeringen konkret för att lösa den här utmaningen?

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Det är helt ofattbart att vi fortfarande har en ordning i Sverige där orosanmälningar inte är digitalt sökbara utan förvaras i pärmar. Det är inte svårt att förstå att hyllorna med dessa pärmar som ledamoten beskriver är långa och många i stora städer och kommuner. Risken att barn faller mellan stolarna är uppenbar.

Därför är det väldigt viktigt att det i den nya socialtjänstlagen kommer att vara så att alla orosanmälningar, även de som inte leder till omedelbart utredande, blir digitalt sökbara. Så säkerställer vi att barn och unga som befinner sig i risk inte faller mellan stolarna.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Benjamin Dousa.

För en tid sedan kunde Libanon äntligen utse en ny president och premiärminister, detta då den Iranstödda milisen Hizbollah inte längre har samma förmåga att blockera och sabotera libanesisk politik. Det är bra. I mina samtal med företrädare för våra systerpartier, det vill säga Moderaternas och Kristdemokraternas systerpartier i Libanon, är det tydligt att det finns ett begynnande hopp i landet om att kunna återupprätta en fungerande stat, en fungerande demokrati och en fungerande rättsstat.

I det arbetet behövs stöd från Sverige och från EU. Det är något som vi själva har varit tydliga med och som även EU:s höga representant Kallas har varit tydlig med.

Min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet beskriva lite mer vad Sverige och EU gör för att stötta Libanon i detta utsatta läge när chansen finns att bygga demokrati i Mellanöstern?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag instämmer helt i det som sades: Det är mycket välkommet att Libanon äntligen har fått en fungerande regering på plats. Det öppnar för ett mer långsiktigt svenskt stöd som kan hjälpa till att bygga upp institutioner och se till att landet i grund och botten kan fungera på ett mycket bättre sätt än tidigare.

Det finns flera olika strategier, både globala och regionala och i form av landfönster, som öppnar just för långsiktigt utvecklingsbistånd, även om fokus den senaste tiden framför allt har varit på det humanitära arbetet längs gränsen. Att man nu har en fungerade regering på plats öppnar för helt andra, långsiktiga utvecklingsbiståndsverktyg.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.