Frågestund

Frågestund 23 januari 2025
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenAndre vice talman Julia Kronlid
  2. Hoppa till i videospelarenGunilla Carlsson (S)
  3. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  4. Hoppa till i videospelarenGunilla Carlsson (S)
  5. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  6. Hoppa till i videospelarenLeonid Yurkovskiy (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  8. Hoppa till i videospelarenLeonid Yurkovskiy (SD)
  9. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  10. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  11. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  12. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  13. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  14. Hoppa till i videospelarenKerstin Lundgren (C)
  15. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  16. Hoppa till i videospelarenKerstin Lundgren (C)
  17. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenRebecka Le Moine (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenRebecka Le Moine (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  22. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  23. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  24. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  25. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  26. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  28. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  29. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  30. Hoppa till i videospelarenCamilla Mårtensen (L)
  31. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  32. Hoppa till i videospelarenCamilla Mårtensen (L)
  33. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  34. Hoppa till i videospelarenMarkus Selin (S)
  35. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  36. Hoppa till i videospelarenStaffan Eklöf (SD)
  37. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  38. Hoppa till i videospelarenVasiliki Tsouplaki (V)
  39. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Niklas Wykman (M)
  40. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  41. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  42. Hoppa till i videospelarenFredrik Saweståhl (M)
  43. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  44. Hoppa till i videospelarenMathias Bengtsson (KD)
  45. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenYasmine Bladelius (S)
  47. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenDavid Perez (SD)
  49. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Niklas Wykman (M)
  50. Hoppa till i videospelarenAndrea Andersson Tay (V)
  51. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  52. Hoppa till i videospelarenFredrik Kärrholm (M)
  53. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  54. Hoppa till i videospelarenLili André (KD)
  55. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  56. Hoppa till i videospelarenPer-Arne Håkansson (S)
  57. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  58. Hoppa till i videospelarenMats Hellhoff (SD)
  59. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Niklas Wykman (M)
  60. Hoppa till i videospelarenPeder Björk (S)
  61. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  62. Hoppa till i videospelarenJohnny Svedin (SD)
  63. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  64. Hoppa till i videospelarenBjörn Petersson (S)
  65. Hoppa till i videospelarenLandsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  66. Hoppa till i videospelarenBjörn Tidland (SD)
  67. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 67

Anf. 42 Andre vice talman Julia Kronlid

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av landsbygdsminister Peter Kullgren, statsrådet Acko Ankarberg Johansson, statsrådet Erik Slottner och statsrådet Niklas Wykman.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Landsbygdsminister Peter Kullgren besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.


Anf. 43 Gunilla Carlsson (S)

Fru talman! I dag är det för många årets allra fattigaste dag. Hyrorna fortsätter att stiga, matpriserna har ökat med nästan 30 procent de senaste tre åren och tio års reallöneökningar har utraderats. Många vänder på varenda krona för att få vardagen att gå ihop.

På årets fattigaste dag vill jag påminna om att med en socialdemokratisk regering hade vanligt folk fått en rättvis skattesänkning som träffar bredare än regeringens skattesänkningar. Pensionärer hade fått höjt bostadstillägg med 200 kronor per månad, och bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det absolut tuffast hade höjts med nästan 800 kronor i månaden fram till sommaren och därefter med över 2 000 kronor.

Min fråga går i dag till statsrådet Kullgren, som svarar på allmänpolitiska frågor. Varför är det viktiga för den SD-styrda regeringen att sänka skatten för de rika medan många barnfamiljer och pensionärer kämpar för att få vardagen att gå ihop?


Anf. 44 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Att vi har lyckats knäcka inflationen är centralt för utvecklingen. Vi ser nu att räntorna sänks pö om pö, vilket är oerhört viktigt. Tyvärr kan vi konstatera att vi fortfarande är i en svår ekonomisk tid med lågkonjunktur. Men det ljusnar, och vi hoppas såklart att det ska ljusna snabbt.

Regeringen gör breda skattesänkningar som gör att människor får mer pengar i plånboken - viktiga bidrag till att klara även årets fattigaste dag.

Jag kan väl återkomma med en motfråga. Om jag inte minns fel har en familj i Stockholm efter socialdemokratiskt styre där fått ökade kostnader med 6 000 kronor. Hur hjälper det barnfamiljerna i Stockholm?


Anf. 45 Gunilla Carlsson (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag uppfattar att denna regering över huvud taget inte vill förstå hur många människor i vårt land just nu har det.

I SCB:s statistik ser vi svart på vitt att den materiella och sociala fattigdomen ökar. Varför väljer den SD-ledda regeringen i detta läge att ta bort det stöd som har funnits och som riktar sig till de familjer som har det allra tuffast? Samtidigt som statsrådet själv får flera tusen kronor mer i månaden i skattesänkningar får de barnfamiljer som har det allra tuffast mindre pengar i plånboken.


Anf. 46 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Vi kan också konstatera, och det är viktigt att påminna om, att i tider av hög inflation med en prisutveckling som är tuff för många hushåll och där de som har det tuffast får sin inkomst från olika stödsystem säkras dessa i och med att de räknas upp.

Jag är väldigt glad att vi har en annan regering än den tidigare, för att travestera ledamoten, vänsterpartistyrda regeringen. Den här regeringen har fått bukt med inflationen, och nu ser vi att räntorna går ned. Det kommer att vara bra för svenska hushåll.


Anf. 47 Leonid Yurkovskiy (SD)

Fru talman! Min fråga riktar sig till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Man kan säga att svensk sjukvård i sig är i behov, akut behov, av vård. Just nu är det alltför många som väntar olagligt länge i de oacceptabelt långa vårdköerna. Vi kan konstatera att tidigare regeringar faktiskt inte gjorde tillräckligt för att lösa de här problemen trots återkommande varningar år efter år.

Därför är det extra glädjande att ministern nu i veckan har mottagit en redovisning som har presenterat förslag till statliga engångsinsatser för att korta vårdköerna.

Det här ämnet är väldigt viktigt för Sverigedemokraterna. Därför är min fråga vilka av insatserna ministern kommer att prioritera för att omedelbart komma till rätta med de akuta problemen och då särskilt de olagligt långa väntetiderna.


Anf. 48 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vårdköerna har verkligen bitit sig fast i svensk politik och i svensk sjukvård. Det är nästan så att patienter förutsätter att man får vänta länge.

Det är klart att det i dag är många andra länder som har det på liknande sätt, men vi har haft det i 10, 15 år. Det innebär att även om pengar har kommit till sjukvården har vi inte på lång sikt kunnat få ned köerna. Vi behöver alltså lära oss mycket mer om hur vi gör för att få ned köerna utan undanträngningseffekter.

Därför gav regeringen och samarbetspartiet uppdraget till en medicinskt kunnig person, Anna Nergårdh, att titta på hur vi skulle kunna göra för att med statliga engångsinsatser åstadkomma någonting som är bra för patienterna, en patientnytta, och som inte leder till undanträngningseffekter.

Jag lovar att återkomma i nästa inlägg till hur vi gör.


Anf. 49 Leonid Yurkovskiy (SD)

Fru talman! Med respekt för att det är väldigt begränsad talartid tyckte jag att det var intressant att ministern nämnde det långsiktiga perspektivet och att det verkar som att enbart resurser inte har kunnat lösa problemet.

Jag vill passa på att också ställa frågan hur det här knyter an till den långsiktiga strategin.

Avslutningsvis vill jag bara konstatera att det är väldigt glädjande att regeringen och Sverigedemokraterna har lyckats fatta de här kloka besluten.


Anf. 50 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Det är tre områden som utredaren föreslår att vi ska prioritera just nu.

Det handlar om gråstarrsoperationer, som kan göras i öppenvård.

Det handlar om höftledsplastik, som är mycket avancerad och kräver många insatser.

Det handlar också om framfall, ett område där väldigt många kvinnor aldrig har fått den operation de behöver. Snarare har de fått uppfattningen att det är någonting man får leva med som kvinna. Så är det inte.

Vår regering tänker se till att vi kortar köerna på totalen, men vi väljer också att lyfta fram ett sådant område som berör kvinnors hälsa och som har varit eftersatt så länge.

Vi kommer att återkomma till att betala för att man utför operationer men också förstärka vårdplatskontoren.


Anf. 51 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Min fråga går till Acko Ankarberg Johansson.

Politik innebär att prioritera, och ni har prioriterat lägre skatt för de rikaste. Samtidigt höjer ni kostnadstaket för högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 kronor till 3 800 - dessutom endast det första trappsteget så att patienten betalar 75 procent i stället för 50 procent. Så prioriterar ni.

Arbetslösa är en ökande skara. De får räkna med 450 kronor mindre i plånboken. Matpriserna har gått upp 25 procent sedan 2022.

Varifrån ska pengarna tas? Det kanske den ensamstående trebarnsmamman frågar sig som måste ha läkemedel mot sina kroniska sjukdomar, kontinuerliga läkarbesök, transporter, mat, kläder till barnen och så vidare. Varför gör ni livet så tufft för så många? Hur tänker ni? Finns det inte andra vägar vi kan ta?


Anf. 52 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Den tidigare regeringen valde ju att ta bort värnskatten. Det är ett klockrent exempel på hur man ser till att de som har högst inkomster får lägre skatt.

Vi gör breda skattesänkningar som når de många därför att det är nödvändigt att man får behålla mer av sin lön eller sin pension.

När det gäller högkostnadsskyddet är det väsentligt att vi har ett sådant. Vi ser framför oss, och vi har fått, väsentligt högre läkemedelskostnader de senaste åren. Vi måste kunna bibehålla ett högkostnadsskydd. Därför har riksdagen beslutat att höja patientavgifterna. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med ett förslag om hur. Vi har just nu ett regeringskansliförslag ute på remiss. Därefter kommer regeringen att bereda detta och återkomma till riksdagen, som får pröva det hela.

Det är så att läkemedel är en del av sjukvården, men kostnaderna har ökat jättemycket. Därför lägger vi till 6 miljarder i årets budget för att vi ska klara läkemedelskostnaderna. Vi återkommer till hur högkostnadsskyddet ska förändras.


Anf. 53 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Forskning är ju fantastiskt. Människor kan leva längre, och det är underbart. Men det finns också avarter. Jag tänker på den danska läkemedelsjätten Novo Nordisks omtalade diabetesmedicin Ozempic, vars försäljning i Sverige ökade med 34 procent till ungefär 977 miljoner 2024. Detta är det fjärde mest sålda läkemedlet i Sverige.

Man kan säga att Ozempic vräks ut okontrollerat, speciellt från nätläkare, inte bara till dem som lider av diabetes och svår övervikt utan också till dem som inte är nöjda med sina kroppar.

Finns det inte mer vi kan göra för att pressa ned kostnaderna?


Anf. 54 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Nu blir jag lite konfunderad. Ledamoten säger att det är fantastiskt med forskning som gör att vi kan få läkemedel och som behandlar oss, och sedan vill ledamoten ta bort läkemedel.

Semaglutid, som ledamoten lyfter fram, är ett väldigt speciellt läkemedel, och innehållet har faktiskt funnits ganska länge. Nu vet vi att det kan användas för fler indikationer.

I Sverige är just det specifika som ledamoten nämnde godkänt för typ 2-diabetes, ingenting annat. Därför har regeringen tagit initiativ till att Läkemedelsverket ska vara tydligt med detta till dem som förskriver. Det ska bara förskrivas på rätt indikation, inte något annat.


Anf. 55 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag och Centerpartiet vill se ett avskaffat generellt strandskydd och att bestämmandet ska ske kommunalt. Centerpartiet lyckades ju förmå den förra regeringen att lägga fram ett förslag som var ett steg på vägen: avskaffat strandskydd för sjöar under en hektar och för vattendrag som är högst två meter breda. Den 1 juli 2022 hade det varit möjligt att införa detta. Det avslogs då tyvärr av Tidöregeringen tillsammans med Vänsterpartiet.

Nu har det gått tre år, och nu kommer en ny lagrådsremiss. Varför har det tagit så lång tid att komma tillbaka med nästan samma förslag? Vad är det som har hindrat att man från regeringens sida tillsatt en utredning med ett större uppdrag mycket tidigare än vad som nu verkar aviseras?

Frågan behöver ett svar. Varför har regeringen dröjt med en fråga som var så väl förberedd tidigare?


Anf. 56 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Äntligen kan vi presentera den lagrådsremiss som kommer att göra det enklare inte minst för människor på landsbygden att bygga nära sin så kallade strandlinje - som oftast faktiskt är ett dike på ett gärde.

Det ledamoten inte nämnde är att Centerpartiet ju kom överens med Miljöpartiet om det här strandskyddet. Jag tror att de flesta här i kammaren vet att Centerpartiet och Miljöpartiet har brutalt olika syn på strandskydd.

Man nämner några positiva delar i det tidigare förslaget, men det fanns också betydande negativa delar. Därför ville en majoritet i Sveriges riksdag inte genomföra det förslaget i sin helhet.

Nu har vi utifrån det beredningsunderlag som redan funnits tillgängligt kommit fram med de delar som inte behöver ytterligare utredning. Vi har samtidigt aviserat att vi ska tillsätta en bredare utredning kring strandskyddet.


Anf. 57 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Från en regering som säger sig vara snabb och vill få saker gjorda är det spännande att höra att det tar tre år att lägga fram i princip samma förslag - tre år för att ta bort 25 meter! En av de punkter som fanns med i det tidigare förslaget var 25 meter strandskydd.

Detta hade kunnat göras snabbare om regeringen hade önskat. Varför tar det tre år för regeringen att tillsätta en ny utredning? Det hade kunnat ske mycket snabbare av en regering som vill agera snabbt.


Anf. 58 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Där kom en sak som skiljer sig i det här förslaget jämfört med det tidigare, nämligen de 25 meterna.

Jag kan dra en parallell. Det tog nästan sju och ett halvt år för den förra - av Centerpartiet stödda - regeringen att göra någonting över huvud taget åt vargfrågan - den fråga jag tror att jag fått flest frågor om i den här kammaren av centerpartister. Det tog ända till den tid då Socialdemokraterna satt ensamma i regering innan det hände någonting i den frågan över huvud taget.


Anf. 59 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern och är på samma tema, nämligen strandskyddet. Regeringen har ju nu aviserat att man ska ta bort strandskyddet. Gränsen har dragits vid två meter för vattendrag och en hektar för sjöar. Detta innebär att man auktionerar bort allemansrätten för att gynna ett fåtal kapitalstarka på allmänhetens bekostnad.

Det är så att kantzoner längs sjöar och vattendrag oavsett storlek är mycket artrika. De är mer artrika än omkringliggande landskap. I Sverige har vi mer än 1 000 rödlistade arter som har just strandzoner och deras intilliggande miljöer som sin livsmiljö.

Jag vill fråga landsbygdsministern om regeringen gjort någon konsekvensanalys av vad förslaget innebär för allemansrätten och för naturen? Och hur stora naturytor är det regeringen raderar skyddet för?


Anf. 60 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Som ledamoten Kerstin Lundgren påpekade förut är det ju Rebecka Le Moines och Kerstin Lundgrens överenskommelse som till del ligger till grund för regeringens beslut. Det har ju inte gjorts en ny utredning, utan vi har valt att gå fram på befintligt beredningsunderlag.

Miljöpartiets syn på den här frågan är ändå intressant: att det här skulle gynna ett fåtal kapitalstarka människor. Det är uppenbart att Rebecka Le Moine inte har träffat den lantbrukare som vill genomföra ett generationsskifte och bygga ytterligare en bostad på sin fastighet för att få till detta rent praktiskt, men som nekas på grund av ett dike som personens farfar grävde för ett visst antal år sedan.

Så hanteras strandskydd i praktiken i många områden, och det vill vi definitivt komma bort från. Det handlar inte om få, kapitalstarka människor.


Anf. 61 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är tydligt att landsbygdsministern inte har varit i dialog med svenska folket, för sex av tio vill se ett starkt strandskydd.

Det är även så att nuvarande regelverk ger dispenser - runt 8 000 per år för just de kommuner som behöver gynna landsbygdsintressen. Det finns alltså redan i dag möjlighet att exploatera på de nyanlagda diken som landsbygdsministern nämner men som förslaget inte riktar in sig på.

Min fråga är: Är det värt det?


Anf. 62 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Ja, det är värt att förändra strandskyddet. Det är därför vi också går fram med detta förslag.

Vi ser också fram emot att vi ska utveckla strandskyddet ännu mer. I det befintliga förslag som vi nu går fram med finns det också möjligheter till begränsningar om det blir alldeles för stora konsekvenser för exempelvis tillgängligheten till strandlinjen.


Anf. 63 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Svensk hälso- och sjukvård är fantastisk - när man väl kommer fram. Men det handlar om att komma fram och att få det där besöket hos specialisten man blivit remitterad till eller operationen man så länge har väntat på.

Tillgängligheten är för dålig, och vårdköerna är för långa. Jag är därför glad över att vi har en moderatledd regering som nu gör mycket för att korta vårdköerna. Regeringen avsätter i budgeten hela 7 ½ miljarder för att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten - men det finns också krav på regionerna. Det följer med prestationskrav med pengarna till regionerna. Regionerna kan till och med bli återbetalningsskyldiga om de inte levererar kortare köer. Det är bra, och det är viktigt.

För att kapa vårdköerna behöver vi också tänka nytt och annorlunda. I måndags kom som sagt utredningen från Anna Nergårdh med förslag om statliga engångsinsatser. När tror sjukvårdsministern att vi kan se nya, skarpa förslag om hur vi kapar köerna?


Anf. 64 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten, som fyller på den fråga som lyftes tidigare.

Vi avser att återkomma i närtid med både hur vi fördelar pengarna för ökad vårdkapacitet och hur vi genomför de statliga engångsinsatserna. Vi har inte tid att vänta på något nu när patienterna har väntat så länge.

Det är också intressant att utredaren väljer tre olika slags ingrepp. Det gör att vi får en chans att, om vi sätter igång och gör det här på samma sätt i hela landet, följa om det får undanträngningseffekter eller om vi kan undvika dem. Vi kan se hur vi behöver jobba för att det faktiskt ska bli så här.

Inte minst kan vi förstärka vårdplatskontoren så att de kan samtala med patienterna och tala om var det finns ledig kapacitet. Vi går också vidare med en nationell vårdförmedling som gör att vi får en digital bild av var ledig vårdkapacitet finns, något som har efterfrågats länge av vårdplatskontoren. De får i dag ringa runt och fråga: "Har ni en ledig plats?" Det där ska vi kunna redovisa digitalt så att man vet var det finns ledig vårdkapacitet.

Vi återkommer alltså i närtid både gällande fördelningen av de stora pengarna för ökad vårdkapacitet och gällande de statliga engångsinsatserna.


Anf. 65 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag har typ 1-diabetes, vilket är en kronisk diagnos. Tyvärr har ju även vårdköerna i svensk sjukvård blivit ett närmast kroniskt tillstånd.

Det är bra att det nu görs mer, men jag tror att vi faktiskt behöver fundera på om vi kan vässa detta och komma med ännu tuffare förslag. Vi måste verkligen se till att patienter får vård i tid. I dag är det alltså bara sex av tio patienter som får vård enligt det lagstadgade kravet, och det duger inte. Nu måste vi verkligen kavla upp ärmarna, leverera och sätta press på regionerna att ta sitt ansvar. Jag ser alltså fram emot nya, skarpa förslag från regeringen.


Anf. 66 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten!

En av de där sakerna handlar om att vi behöver göra om just vårdgarantin. Sedan den infördes har den aldrig någonsin uppfyllts i sin helhet. Regionerna, som ska arbeta under lagen, har alltså inte uppfyllt den. Vi kan ju inte ha en lag som inte följs, och därför har vi beslutat att se över vårdgarantin och göra den annorlunda. Framför allt ska vi få ned tiderna.

Jag har tidigare sagt att vi gärna kan snegla på Danmark, som har ett tydligare och rakare system. De har dock inte heller regionalt självstyre. Vi behöver alltså titta också på den stora frågan vem som styr i svensk hälso- och sjukvård och vem som ställs till svars. I dag är det regionerna, men vi behöver hjälpas åt.


Anf. 67 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Även jag vill vända mig till statsrådet Acko Ankarberg Johansson och från ett annat perspektiv fylla på frågeställningen hur vi klarar att tillgodose patienternas rätt att få vård i tid och få vård på lika villkor i hela landet.

Det finns stora problem runt om i landet ur olika perspektiv. I glesbygden är det ännu svårare eftersom det är svårt att rekrytera kompetent personal, och det kan vara långa sträckor redan från början. Jag vet att regeringen månar om att hela Sverige ska leva och fungera, och därför skulle det vara intressant att höra vad regeringen nu planerar när det gäller att kunna förse även befolkningen i glesbygden med hälso- och sjukvård i tid.


Anf. 68 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för att hon tar upp även den här delen av sjukvårdsfrågorna. Sverige ser ut som det gör geografiskt, men vårt uppdrag är likvärdigt. Oavsett var man bor ska man ha tillgång till god vård på lika villkor.

Det är klart att geografin skapar begränsningar, men det finns smarta sätt att göra detta annorlunda. Vi har nu valt att stötta Glesbygdsmedicinskt centrum så att de får ett årligt stöd från staten. De finns i Storuman, och de har hittat nycklarna här. De grunnar inte på om det är kommunen eller regionen som ska betala, utan de möter patienten. De har medarbetare i sjukstugan och löser situationen för patienten. Behöver man ligga kvar över natten får man göra det.

När jag var där på besök senast blev jag så där centralbyråkratisk; jag frågade efter en stund hur de ordnar med fakturering, avtal och så vidare om någon behöver övernatta hos kommunen. De tittade på mig och sa: Det märker man väl i slutet av månaden, när vi fakturerar hur många nätter det blev.

Med andra ord: Krångla inte till saker och ting! Fundera på vad patienterna behöver, och så löser vi det gemensamt! Det gör man i Storuman, och vi hoppas nu att GMC ska kunna stödja hela landet när det gäller att jobba med glesbygdsmedicin.


Anf. 69 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Även jag har besökt Glesbygdsmedicinskt centrum och är väldigt imponerad av det arbete de utför. Men vi har ju glesbygd i andra delar av landet också, och i mitt hemlän Kalmar län finns det flera orter, till exempel Högsby, Hultsfred och Gamleby, där man under många år har haft problem att bemanna hälsocentralerna med fast anställda läkare så att patienterna kan få den fasta läkarkontakt de har rätt till. Har regeringen några förslag även när det gäller den delen?


Anf. 70 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Regeringen fattade i dag beslut om fördelning av de nästan 3,7 miljarder som går till kommuner och regioner för att just förstärka möjligheten till fast läkarkontakt och bygga ut primärvården i glesbygd och landsbygd. Man behöver statligt stöd för att kunna göra lite extra insatser.

Även om regioner och kommuner har det lagstadgade ansvaret är det klokt av regeringen och dess samarbetsparti att stödja dem så att det kan bli en bättre utveckling i hela landet. Det är därför vi har fattat beslut om de här pengarna, som vi hoppas ska ge effekt i hela landet. Glesbygd har vi nämligen på många ställen.


Anf. 71 Camilla Mårtensen (L)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern.

Sverige är ett av världens friskaste matproducentländer. Vi har bra djurrätt, höga kvalitetskrav och hållbara processer. Men nu ser vi hur andra länder tar nya, modiga beslut för en hållbar matproduktion för både miljö, djur och konsument.

Totalt 240 000 ton sojaprotein importeras årligen till Sverige. En del används till sojaprodukter, men ganska stora mängder går till djurfoder för produktion i mjölk- och nötkreaturkedjan. Finland har tagit ett aktivt beslut att fasa ut sitt beroende av soja, och finländska nötdjur får ingen soja. Inte heller mjölkkor och kalvar får det. Detta är ett sätt att nå landets klimatmål.

Hur ser landsbygdsministern på möjligheten att ta ett lika modigt beslut i Sverige?


Anf. 72 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Jag tackar för en intressant fråga.

Det pågår en mycket spännande utveckling i svensk livsmedelsindustri och svenskt jordbruk - egentligen i hela kedjan från jord till bord - där starka företag tar modiga investeringsbeslut. Inom kort hoppas jag att vi ser den första riktiga proteinfabriken i Sverige - faktiskt i Lidköping, där man gör en satsning på att ta fram vegetabiliskt protein. Inriktningen där är att jobba med att ersätta importerat växtbaserat protein för humankonsumtion, men det finns också de som har tankar på att producera mer foderbaserat protein.

Det här är en utveckling som är jättespännande och nödvändig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv.


Anf. 73 Camilla Mårtensen (L)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Finland har i samband med målet att sluta importera soja också satt ett mål för inhemsk produktion av vall och andra proteinrika grödor, såsom bondbönor och åkerbönor. Den typen av odling lämpar sig mycket väl även i Sverige. Skulle ett sådant beslut vara klokt i Sverige, både ur ett beredskapsperspektiv och ur ett klimatperspektiv?


Anf. 74 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Vi välkomnar naturligtvis alla innovativa förslag. Däremot gäller det att vi är noga med vad vi ska lägga oss i rörande en relativt väl fungerande näring och hur vi lägger upp det. Men det är klart att jordbruket, precis som alla branscher, har ett stort ansvar för att ställa om, ta ansvar och göra det man kan. Vi har stora möjligheter både till bra animalieproduktion i Sverige och till produktion på vegetabiliesidan. Jag ser alltså fram emot mycket av det som pågår runt om i vårt avlånga land.


Anf. 75 Markus Selin (S)

Fru talman! På toppmötet i Davos i går framförde Spaniens premiärminister Pedro Sánchez förslaget att anonyma konton på sociala medier ska förbjudas inom EU. Jag tycker att det är på tiden. Detta är fullt rimligt. Vi är på ett sluttande plan nu.

Bakom ryggradslösa anonyma konton blandas även trollfabriker och så kallade förprogrammerade bottar. När jag tittar på dagens barn och ungdomar hoppas jag faktiskt att de slipper se dessa avloppskanaler.

Min fråga går till statsrådet Erik Slottner, som är Sveriges digitaliseringsminister. Hur kommer digitaliseringsministern att verka för att anonyma konton i sociala medier ska förbjudas?


Anf. 76 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Nu gällde frågan hur detta ska göras, men frågan kanske först och främst ska vara om det ska göras. Det finns i dag inga förslag eller utredningar på gång för att verka för ett förbud. Däremot har vi lagstiftning som reglerar innehållet på nätet. Inte minst har vi en EU-gemensam lag som heter Digital Services Act. Den ska förhindra olagligt och till viss del olämpligt eller rent av skadligt innehåll på nätet, inte minst gentemot barn och ungdomar. Jag tycker att detta är en väldigt bra lagstiftning, och den används redan en hel del ur många olika aspekter.

Anonyma konton är en större fråga som det finns väldigt mycket av. Man kan väl säga att både vänster och höger drabbas mycket av detta. Jag bekymrar mig dock mest över innehållet. Tack vare Digital Services Act kan vi nu komma åt olagligt och skadligt innehåll mycket effektivare än vad vi har kunnat hittills.


Anf. 77 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Regeringen meddelade i november att man planerar att lägga ned Renmarkskommittén och ersätta den med en ny utredning med nya direktiv. Formellt har utredningen ännu inte lagts ned, och det har ej meddelats hur frågorna avses utredas vidare.

För oss sverigedemokrater är utgångspunkten att alla svenska medborgare ska ha samma rätt att exempelvis jaga och fiska i vårt land. Kommer regeringens fortsatta arbete med renmarksfrågorna att utgå från att säkerställa att det råder lika rättigheter för svenska medborgare när det gäller jakt i Sverige?


Anf. 78 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen har tagit beslut om att avveckla Renmarkskommittén. Vi har också aviserat att vi ska tillsätta en ny utredning.

Det första delbetänkandet från Renmarkskommittén var ute på remiss, och därefter stod det klart att kritiken var oerhört omfattande. Den kom från myndigheter, kommuner och intresseorganisationer men även från samiska organisationer och representanter.

Syftet med den nya utredningen ska vara att arbeta fram långsiktigt hållbara förslag som har bred förankring både hos dem som berörs och, självklart, i Sveriges riksdag. Beredning pågår i Regeringskansliet, och vi kommer att få anledning att återkomma i frågan när det är dags för det.


Anf. 79 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman.

Runt 340 000 svenskar beräknas ha någon grad av spelproblem. Beroendet drabbar inte enbart den enskilda spelaren utan förstör även relationer till vänner och familj. Hela liv slås i spillror i takt med att pengarna går upp i rök. Skulderna kan bli stora och ibland gå upp i miljonklassen. Därför är det mycket viktigt att oseriösa spelbolag stängs ute från spelmarknaden och att den som fastnar i spelberoende kan få stöd och hjälp.

Tidigare den här månaden publicerade Sveriges Radio en stor granskning som bland annat visar att svenska bolag, ofta baserade på Malta, vill framstå som seriösa och ha licens här i Sverige men vägrar betala böter i andra länder. Granskningen visar också att en stor leverantör av spelprogramvaror i smyg driver olicensierade nätkasinon. Dessutom avslöjas att Spelpaus - det system som inrättats för att skydda personer med spelberoende - har kommit att fungera som ett register över särskilt lukrativa kunder som man kan locka till olicensierade spelsajter.

Vilka insatser tänker statsrådet göra för att komma åt de allvarliga problemen med nätkasinon och eventuella läckor i Spelpaus?


Anf. 80 Statsrådet Niklas Wykman (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig och bred fråga.

Jag vill först säga det uppenbara: Jag ska inte kommentera enskilda fall. Det är en fråga för myndigheter och den rättsvårdande samhällsapparaten att ta tag i detta och titta på enskilda fall; det är inte min roll.

I det bredare perspektivet kan vi konstatera att jag och ledamoten delar verklighetsuppfattning och verklighetsbeskrivning på det här området. Spel är ju ett stort nöje för många människor, men det är också rena avgrunden för många. Precis som ledamoten beskriver slår det hårt mot enskilda som skuldsätts och mot hela familjer.

Därför är åtgärdspaletten från regeringens sida bred. Det handlar om alltifrån ökade resurser till de berörda myndigheterna och fler verktyg för bland annat Spelinspektionen till skärpta regleringar när det gäller vad olika bolag får göra. Det är en bred frågeställning - därav detta breda svar.


Anf. 81 Martina Johansson (C)

Fru talman! Centerpartiet lade förra mandatperioden fram förslag om lättnader i strandskyddet för att ge landsbygden bättre förutsättningar. Nu, tre år senare, lägger regeringen fram nästan samma förslag. Eftersom regeringen tidigare har inspirerats av våra förslag undrar jag om landsbygdsministern kan tänkas inspireras ytterligare för att förbättra för landsbygden genom att omvandla regeringens utflyttningsbidrag, som ska få människor att flytta från landet, till förmån för ett rekryteringsstöd för att få människor att flytta inom landet till våra välfärdsyrken på landsbygden.


Anf. 82 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Jag tror att det viktigaste för ett attraktivt Sverige, inklusive en attraktiv landsbygd, är att det finns goda möjligheter att bo, leva och verka i hela landet. Vi gör stora insatser för just detta, inte minst inom den för landsbygden så viktiga jordbrukssektorn. Bland annat förstärker vi den svenska medfinansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken med mer än trekvarts miljard kronor. Vi satsar på lanthandlare, vård och rättsvårdande instanser, som polis och så vidare.

Det tror jag är det absolut viktigaste för att ha en levande landsbygd, men självklart är regeringen öppen för alla goda förslag. Låt oss fortsätta diskutera denna fråga!


Anf. 83 Fredrik Saweståhl (M)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

Den 9 januari meddelade regeringen att man inrättar en regiongranskningsfunktion. Syftet med denna funktion, eller grupp, är att studera regionerna och titta på hur de kan bli effektivare i sin ekonomiska hantering och i hur de genomför sin verksamhet.

Det är uppenbart att detta behov är stort. Vi vet alla att många regioner dras med långa vårdköer, problem i kollektivtrafiken och inte minst en mycket dålig ekonomistyrning. Vi ser det inte minst genom att skatter höjs brett i våra regioner.

Ett tydligt exempel är Region Stockholm, där jag bor och där vi alla befinner oss just nu. Vi möts ständigt av rubriker om neddragningar i kollektivtrafiken och indragna bussar. Det är stopp och problem, och ingen kommer dit den vill. Biltrafiken ökar som en följd av dålig politik.

Samma sak gäller på vårdområdet. Vårdköerna växer, kliniker läggs ned av ideologiska skäl och så vidare.

Min fråga till statsrådet är vilka förväntningar vi som bor i Stockholm kan ha på rekommendationerna från denna granskningsfunktion vad gäller att förbättra läget här och i andra regioner.


Anf. 84 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Jag hoppas att denna granskningsfunktion ska vara en viktig åtgärd. Den är ju en del i ett paket för att förbättra sjukvården i Sverige genom ökade resurser och bättre styrning, inte minst bättre ekonomistyrning. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi ofta funderar över hur vi kan få mer kvalitet och få ut mer av varje skattekrona vi lägger på hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst, äldreomsorg etcetera.

Jag reser ju mycket i Sverige och besöker både kommuner och regioner. Jag ser att kommuner och regioner med liknande strukturella förutsättningar har väldigt olika kostnadsnivåer. Detta är ett sätt att hjälpa regionerna att få bättre ekonomistyrning. De kan också få tips och idéer om metoder som funkar bra i andra regioner.

Dessutom har vi en effektiviseringsdelegation som ska kunna ge pengar direkt till regioner för insatser som till en början kan bli en puckelkostnad men som på några års sikt kan sänka driftskostnaderna i sjukvården så att vi får mer välfärd för varje krona vi lägger in i den.


Anf. 85 Mathias Bengtsson (KD)

Fru talman! I somras, inom loppet av bara några veckor, drabbades Dalarna av två fruktansvärda vargangrepp. I byn Djura utanför Leksand dog 13 får efter en vargattack. Nästa gång hände det i Knåpbodarna i Rättviks kommun, där 12 får föll offer för vargen.

Efter en attack som den i Djura borde skyddsjakt vara självklar, men länsstyrelsen nekade ansökan. Att stå maktlös inför en sådan förödelse och sedan få kalla handen av myndigheten är ett hån mot alla drabbade.

Detta visar att vi måste förändra hur vi hanterar vargförvaltningen, inte minst nu när licensjakt pågår. Trots de uppenbara problem som vargen utgör i Dalarna tilldelades vi inte en enda varg att fälla. Det sticker i ögonen på många av oss som bor i vargrevir.

Därför vill jag fråga landsbygdsministern: Vad är beskedet till alla dem som får sina djur attackerade, och när kommer vargstammen att minska?


Anf. 86 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Tack, Mathias Bengtsson, för frågan!

Beskedet är att vi har sett till att vi har uppdaterade tumregler vad gäller skyddsjakt. Det har skett viss förändring efter initiativ från regeringen i delen om skyddsjakt.

Vad gäller licensjakt och antalet vargar i Sverige har regeringen meddelat att när det är dags att anmäla ett nytt referensvärde till EU-kommissionen kommer vi att anmäla 170 vargar, så som riksdagen så många gånger har tillkännagivit för regeringar i detta land.

Vi har också gett Naturvårdsverket ett uppdaterat uppdrag som man har återredovisat. Det visar också på att vi kan ha en betydligt lägre vargstam än vad vi har i dag. Men det kräver vissa åtgärder. När de åtgärderna successivt är på plats kommer vargstammen också att minska.


Anf. 87 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Vårdköerna är nu längre än någonsin tidigare. Totalt väntar över 600 000 patienter på vård i Sverige.

Nu föreslår regeringens utredare att man ska frångå portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen och operera dem som inte har det största behovet först.

Ser ministern inte, likt exempelvis Läkarförbundet, en risk för att fusk och undanträngningseffekter förekommer även denna gång, likt förra gången, med den så kallade kömiljarden?

Hur ser ministern på att portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen kanske inte kommer att följas med detta förslag, när behovsprincipen nu sätts ur spel?

Vore det inte bättre att i stället satsa på mer personal i vården och på att en gång för alla sätta stopp för nedskärningarna i en redan hårt krisande vård?


Anf. 88 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Förslaget från utredaren handlar inte om att sätta sjukvårdslagen ur spel. Det handlar om att lägga till.

Varje region har att följa hälso- och sjukvårdslagen från dag ett på varje år till den sista dagen på varje år. Behovsprincipen styr. Det finns ingen chans att smita undan den för någon region. Det ansvaret har de mot sina medarbetare och sina patienter i sin region.

Det vi gör nu är att lägga till så att man dessutom får betalt för att kunna kapa de köer som varit väldigt långa. Utredaren går väldigt tydligt igenom prioriteringsfrågorna och undanträngningseffekterna i sin promemoria.

Jag rekommenderar den till läsning för alla. Det är en kunnig utredning. Personerna som utreder är själva läkare med mångårig erfarenhet. Man har gått på djupet med prioriteringsfrågorna, behovsprincipen och undanträngningseffekterna.

Vi har de svar vi behöver. Nu är det dags att vi gör något på riktigt. Man får betalt om man utför operationen för den som har väntat länge.


Anf. 89 David Perez (SD)

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

I Sverige har vi en väldigt sund sparkultur. Sedan årsskiftet har avdragsrätten för värdepapperslån försämrats och tagits bort från just kapitalförsäkringen men finns kvar för både aktiedepåer och investerarsparkonton. Kapitalförsäkringar är som ministern vet en populär sparform. Det är ändå rimligt med likabehandling bland snarlika sparformer.

Anser ministern att det är viktigt med just likabehandling av sparformerna? Kommer regeringen att verka för att kapitalförsäkringar även ska omfattas av ränteavdraget?


Anf. 90 Statsrådet Niklas Wykman (M)

Fru talman! Ledamoten hänvisar till en förändring uppkommen av en tolkning som har gjorts av Skatteverket. Denna tolkning är inte ställd under rättslig prövning. Det finns möjlighet att begära förhandsbesked, att få prövning och på så sätt se vad lagen säger enligt högsta instans.

Hur det sköts och hur den processen går till ska jag som statsråd inte kommentera. Hittills handlar det om en myndighetstolkning som inte är prövad. Det ska inte jag kommentera.


Anf. 91 Andrea Andersson Tay (V)

Fru talman! I Sverige har målen för hur mycket natur som ska skyddas och restaureras hittills utgått från vad vetenskapen säger krävs för att bevara arter och deras livsmiljöer. Men nu har regeringen i sina regleringsbrev till ansvariga myndigheter beslutat om betydande förändringar. Referensarealerna för skogliga naturtyper ska rapporteras utifrån läget vid EU-inträdet 1995, och myndigheterna ska se över vägledningar så att man lägger sig på miniminivån i art- och habitatdirektivet.

Regeringen gör detta för att naturrestaureringslagen ska få så liten effekt som möjligt i Sverige och för att därmed tillfredsställa skogsindustrin. Förändringarna är godtyckliga och har inte föregåtts av någon vetenskaplig analys av vad som krävs för att bevara den biologiska mångfalden. Det är ett hot mot hela det svenska naturvårdsarbetet.

Min fråga till landsbygdsministern är: Delar ministern miljökommissionären Jessika Roswalls uppfattning att vetenskapliga metoder ska användas för att bedöma ekologiska behov i till exempel skogen?


Anf. 92 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Tack för frågan!

Äntligen kommer vi att rapportera lite mer likt övriga Europa. Vi är tämligen ensamma om att ha förindustriell tid, vilket ställer till det ganska mycket för oss. Det gäller bland annat Nature Restoration Law.

Man måste också konstatera att Sverige är ledande inom skogsskydd. Över 25 procent av den svenska skogen har redan tagits ur produktion, och över 10 procent är redan strikt skyddad.

Det gör Sverige till ett av de EU-länder som är närmast att nå målet om till exempel biologisk mångfald. Det är också viktigt att ha med i diskussionen.


Anf. 93 Fredrik Kärrholm (M)

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern.

Det finns över 350 hundraser och rasvarianter registrerade i Sverige. Det är ett vetenskapligt faktum att vissa hundtyper är farligare än andra. Det beror dels på hundens fysiska egenskaper, dels på psykiska egenskaper.

Så kallade högriskraser har blivit vanligare både i Sverige och i Europa. Det har lett till fler allvarliga skador. Nyligen fick ett litet barn i Sverige ansiktet avslitet. Det har lett till fler dödsfall. De senaste åren har flera personer avlidit i Sverige på grund av hundattacker.

I flera andra länder har högriskraser antingen förbjudits eller så har ägande förenats med särskilda krav. Reglerad avel är ytterligare en åtgärd.

Nu vidtar regeringen mycket bra åtgärder för att stärka tillsynen och möjligheten att vidta reaktiva åtgärder. Men vad ser ministern för möjligheter, och vad finns det för idéer om hur man kan mer förebyggande begränsa förekomsten av farliga hundar?


Anf. 94 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Tack, Fredrik Kärrholm, för en angelägen fråga!

Först och främst: Äger du en hund är det ditt ansvar hur den hunden beter sig. Det är ditt ansvar att se till att den inte skadar andra människor, att den inte skadar andra hundar eller möjligtvis andra djur.

Det är ett stort ansvar att vara hundägare. Oavsett om du har en labrador, chihuahua, mops eller vad det än må vara för hund är det ett stort ansvar att ha ett djur.

Regeringen vill få ned antalet hundrelaterade skador. Därför har vi gett Statskontoret ett uppdrag, ett uppdrag som har redovisats och kompletterats med en promemoria där ytterligare analys och fler förslag har tagits fram. Utredningen har nu skickats på remiss till ett fyrtiotal berörda myndigheter och andra organisationer. Nu håller vi på och arbetar med detta. Jag kan också här i dag meddela att arbetet med en lagrådsremiss har påbörjats.


Anf. 95 Lili André (KD)

Fru talman! De senaste veckorna har det rapporterats om tomma köttdiskar i flera butiker runt om i landet. Samtidigt vet vi att valet av svenskt kött är avgörande inte bara för vår egen livsmedelsförsörjning och krisberedskap utan också för att upprätthålla en hållbar produktion och stödja våra svenska bönder.

Vi ser att bönderna har utmaningar, bland annat i form av stigande produktionskostnader, konkurrens från importerat kött med lägre krav samt svårigheter att säkerställa långsiktiga investeringar. De svenska bönderna spelar en avgörande roll i att säkerställa hög kvalitet, god djurvälfärd och minskad klimatpåverkan jämfört med importerade alternativ. En minskad tillgång på svenskt kött kan påverka dessa viktiga värden negativt.

Min fråga går till landsbygdsministern: Hur ser ministern på denna utveckling, och vad avser regeringen att göra för att främja tillgången till svenskt kött för konsumenterna även framöver?


Anf. 96 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Lili André!

Det vi kan konstatera är att det nu en tid har varit brist på svenskt nötkött. Andra köttslag som fläsk finns det fortfarande gott om. Fortsätt alltså gärna att köpa det svenska, men just nu kanske du i vissa delar av Sverige inte kan köpa just den detalj du hade tänkt dig om du vill ha svenskt nötkött.

Detta har en lång rad orsaker. Enligt branschen kan julhelgerna vara en sådan. Det är många röda dagar och svårt med transport, slakt och så vidare. En annan orsak är naturligtvis att det varit för liten produktion. Från primärproducenterna är möjligheten att få tag på kalvar någonting som har lyfts. Här är orsaken i sin tur för dålig lönsamhet.

Regeringen jobbar brett för att stärka lönsamheten i det svenska jordbruket. Det är oerhört viktigt att vi svenskar försöker fortsätta köpa svenska livsmedel.


Anf. 97 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Min fråga vänder sig till civilminister Erik Slottner.

Jag vill ta upp landshövdingarnas ämbete. Det är ett viktigt ämbete som har funnits sedan 1600-talet och som innebär att vara myndighetschef över länsstyrelserna i Sverige. Just nu saknar vi landshövdingar på tre poster i Sverige. I Stockholms län lämnade Anna Kinberg Batra sin post i oktober 2024, och Claes Lindgren är tillförordnad. I Östergötland lämnade Carl Fredrik Graf sin post i september 2024, och Ann Holmlid är tillförordnad. I Gävleborg lämnade Per Bill posten som landshövding i augusti 2024, och Veronica Lauritzsen är tillförordnad. Samtliga är hedervärda och kompetenta personer, men det saknas landshövdingar.

Min fråga är: När avser civilministern att tillsätta landshövdingarna? Hur länge menar han att en länsstyrelse kan stå utan?


Anf. 98 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Jag tackar för denna viktiga fråga.

Först och främst ska sägas att inga län eller länsstyrelser står ledarlösa. Regeringen har utsett tillförordnade landshövdingar under den här tiden.

Det är inget ovanligt att det när en landshövding avgår dröjer ett tag innan en ny permanent landshövding är på plats. Om jag får skryta lite grann har faktiskt den här regeringen fått beröm av många för att tillsättandet av nya landshövdingar gått väldigt snabbt, betydligt snabbare än under föregående regering. Det har inte varit så långa vakanser.

Nu har det uppstått vakanser på några ställen. Det kommer att berättas när nya permanenta landshövdingar kommer. Det är inget som aviseras en lång tid innan, utan det skickas ut pressmeddelanden när detta ska presenteras. Det är regeringen som fattar beslut om detta. När detta sker kan inte jag stå och berätta nu, utan det kommer ledamoten liksom övriga befolkningen att få reda på när det väl är dags. Så håll ut!


Anf. 99 Mats Hellhoff (SD)

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

Regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna drivit igenom flera förändringar för att minska överskuldsättningen. Bland annat ska räntetaket sänkas från 40 till 20 procent och ett nytt kostnadstak införas för att förhindra att kreditbolagen tar ut för stora kostnader. Vi vill dessutom införa ett komplett skuldregister, något som såväl branschen som Finansinspektionen vill ha.

I slutet av november förra året ställde sig en majoritet i riksdagen bakom vårt förslag om ett tillkännagivande. Finansmarknadsminstern sa själv i en intervju i podden Generation skuldsatt att frågan om ett komplett register är något man bör överväga.

Vilka fördelar ser statsrådet med ett komplett skuldregister? Och när räknar regeringen med att införa ett sådant skuldregister i enlighet med tillkännagivandet?


Anf. 100 Statsrådet Niklas Wykman (M)

Fru talman! Frågan om ett skuldregister har varit diskuterad under en längre period. När man sedan tar sig an materian och tittar med mer precision på vad man kan göra och vilka åtgärder som skulle ha störst effekt kan man konstatera att väldigt mycket utlåning i dag inte kontrolleras. Det finns ju trots allt en infrastruktur med kreditupplysningar där det finns mycket information, men väldigt mycket utlåning sker på ett oseriöst sätt utan ordentlig kreditprövning. Man kollar inte ens mot tillgänglig information.

Det är därför vi har pratat om de här förslagen som handlar om att man ska behöva banktillstånd för att exempelvis få bedriva utlåning till enskilda personer. Väldigt mycket sker i dag helt utan kreditprövning. Vi har velat ta tag i detta först snarare än att införa fler register när problemet är att man inte ens kollar mot de fakta som redan finns.

Med det sagt är detta självklart en fråga som man kan titta vidare på. Den dörren är, som jag också sagt, absolut inte stängd.


Anf. 101 Peder Björk (S)

Fru talman! I dag är det årets fattigaste dag. Det känns i plånboken för väldigt många. Ensamstående mammor är bland de värst drabbade. Varannan ensamstående mamma uppger att hon inte klarar av oförutsedda utgifter.

Att som SD-regeringen inte stötta vanligt folk under en ekonomisk kris är inte bara omoraliskt utan också dålig tillväxtpolitik. Ekonomiskt stöd till välfärden och att stötta de familjer som har det tuffast är det som får igång ekonomin i en lågkonjunktur. Mindre effektivt är det med skattesänkningar till de redan förmögna. Med en socialdemokratisk regering hade Sveriges barnfamiljer den här veckan fått ett höjt barnbidrag med 200 kronor varje månad.

Min fråga till statsrådet Kullgren är: Varför har SD-regeringen, till skillnad från övriga nordiska regeringar, valt att inte förstärka barnbidraget?


Anf. 102 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Den påminner mycket om den första som Gunilla Carlsson ställde, men jag kan väl repetera delar av svaret.

Men först och främst: Det är tre partier som sitter i regeringen. Sverigedemokraterna gör inte det. Det är ungefär lika sant att prata om en SD-ledd regering som att jag skulle säga att den förra regeringen leddes av Vänsterpartiet. Det blir lite tröttsamt och onödigt.

Den här regeringen har satsat brett på att stärka hushållens ekonomi genom skattesänkningar och andra delar. Det absolut viktigaste är dock att vi har klarat av att få bukt med inflationen, som var oerhört skadlig för svenska hushåll och enskilda löntagare men också för kommuner, regioner och hela offentligheten. Det är oerhört centralt för att vi ska kunna vända ekonomin och satsa på att få tillväxt och fler i arbete. Det är det absolut viktigaste vi kan göra.


Anf. 103 Johnny Svedin (SD)

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern.

Med tanke på de ökade globala säkerhetshoten och behovet av stärkt självförsörjningsgrad står Sveriges jordbruk inför stora utmaningar. Ett akut problem är svårigheterna med generationsskiften. Statistik visar att en stor andel av Sveriges jordbrukare närmar sig pensionsåldern och att det är färre unga som är villiga eller har möjlighet att ta över. Detta riskerar att försvåra produktionen av nödvändiga jordbruksprodukter framöver, vilket i förlängningen kommer att underminera vår matförsörjningssäkerhet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga ministern vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att en ny generation lantbrukare även i framtiden kan producera de varor Sverige behöver.


Anf. 104 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan, Johnny Svedin.

Det absolut viktigaste för ett starkt och välmående lantbruk och i förlängningen en hållbar livsmedelsproduktion är att vi har ett starkt jordbruk. Jag tror också att det är en viktig faktor för att kunna genomföra generationsskiften. Lönsamma företag har lättare att göra den typen av transaktioner och få dem att fungera.

Vi gör en lång rad saker, som ledamoten är medveten om. Inom relativt kort tid hoppas jag kunna presentera en uppdaterad livsmedelsstrategi. Det finns flera utredningar. En del är ute på remiss, och andra ser jag fram emot att få ta emot.

I går tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot en utredning om miljötillstånd. Där föreslås äntligen att lantbruk inte längre per definition ska ses som miljöfarlig verksamhet. Det innebär ett viktigt signalvärde för att fler unga ska vilja in i den branschen.


Anf. 105 Björn Petersson (S)

Fru talman! Min fråga riktar sig till landsbygdsminister Kullgren.

För snart fem år sedan i en studiecirkel om motionsskrivning hemma i Torsås använde vi problemet med skarven som exempel. Hos oss i södra änden av Kalmarsund är det en fråga som engagerar.

Vår motion kom att få gehör på socialdemokratiska partikongressen, vilket föranledde omedelbara åtgärder i både riksdag och regering. Det är med stor glädje jag konstaterar att landsbygdsminister Kullgren och nuvarande regering tagit stafettpinnen vidare. Att Sverige nu har siktet inställt på en hållbar mängd skarvar är tydligt.

Fru talman! Hur går arbetet med att få med EU på samma linje?


Anf. 106 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Jag tackar Björn Petersson för en bra fråga, och tack också för motionsskrivandet och påverkan på den socialdemokratiska partikongressen.

Jag tror att det är viktigt att vi är eniga i frågan och att vi alla gör vad vi kan med våra kontakter för att även ändra EU.

Jag har personligen lyft upp denna fråga under punkten Övriga frågor på ett möte i rådet, och jag fick brett stöd inte minst vad gäller skarven. Då diskuterade vi också säl, som inte minst för fisket kan utgöra ett stort problem. Det är helt klart att skarv behöver klassas om för att vi ska kunna öka jakttrycket eller använda andra metoder för att minska skarvbeståndet. Säl och skarv sammantaget tar i vissa områden betydligt mer fisk än vad våra fiskare är i närheten av att ta upp. Det är problematiskt med tanke på de utmaningar fiskbestånden står inför inte minst i Östersjön.


Anf. 107 Björn Tidland (SD)

Fru talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner. I dagens samhälle med tusentals industriellt framställda produkter exponeras både människor och miljö av kemikalier och skadliga ämnen. Trots alla ansträngningar av Kemikalieinspektionen förekommer det fortfarande okontrollerad ehandel som innebär att otaliga produkter som innehåller skadliga ämnen kommer in i landet. Speciellt allvarligt är det när billiga leksaker som innehåller skadliga ämnen importeras.

Förutom skadliga kemikalier i leksaker innebär den okontrollerade ehandeln från länder utanför EU ett försämrat konsumentskydd, lurendrejeri, bristande kvalitet och produkter som inte uppfyller EU:s normer och lagkrav. Det är resultatet av den ökade ehandeln.

Anser ministern att nuvarande regelverk och myndighetskontroll är tillräckliga för att förhindra avarterna av den ökade ehandeln?


Anf. 108 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan, Björn Tidland.

Det är nog lätt att svara nej på frågan om det görs tillräckligt eller om mer behöver göras. Jag skulle ändå säga att vi har ett robust regelverk vad gäller förbud mot och reglering av den typen av produkter. Det är alltså inte tillåtet att förse Europa med farliga produkter eller med farliga kemikalier. EU-kommissionen har en ganska omfattande granskning där bland annat svenska myndigheter är med. Det sker dels utifrån ett marknadsföringsperspektiv, dels utifrån kemikalielagstiftning, produktsäkerhetsförordning och leksaksdirektiv etcetera.

Men det är svårt att kontrollera alla varor som kommer in till Europa. Nu finns flera förslag på bordet om hur vi kan gå vidare för att stärka kontrollen ytterligare så att produkterna inte kommer in i Europa. Jag har tillsammans med näringsminister Ebba Busch bjudit in till rundabordssamtal med en rad aktörer för att se hur vi kan arbeta effektivare för att komma åt den typen av import till Europa.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Frågor besvaras av: 

  • Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
  • Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD)
  • Civilminister Erik Slottner (KD)
  • Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Listan över ministrar som deltar är preliminär.