Frågestund

Jag hälsar statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Niklas Wykman, försvarsminister Pål Jonson, statsrådet Jessika Roswall och socialminister Jakob Forssmed.

Frågestund

En fråga ska vara övergripande och av allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Niklas Wykman besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till finansmarknadsministern.

Svenska folket har ju drabbats av en formidabel kostnadskris. Många vanliga barnfamiljer har sett sina hushållskostnader öka med kanske 100 000 kronor om året. Samtidigt har de stora bankerna i Sverige gjort miljardvinster: förra året, 2023, ett resultat som ledde till att de kunde dela ut över 120 miljarder i vinst till sina ägare.

En orsak till bankernas stora vinster är den bristande konkurrensen i banksektorn. Mot den bakgrunden har vi socialdemokrater föreslagit flera saker. Vi har föreslagit att SBAB, den statliga banken, skulle kunna få nya verktyg för att kunna konkurrera och förbättra villkoren. Vi har föreslagit en bankskatt som skulle kunna återföras till hushållen och deras ekonomi.

Min fråga till Niklas Wykman är: Vilka åtgärder planerar regeringen här och nu för att förbättra konkurrensen på finansmarknaden och stärka konsumenternas position?

Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för en angelägen fråga.

Det har varit och är tuffa tider för svenska hushåll. Inflation är ju pensionärers och löntagares värsta fiende. Den gröper ur marginalerna i hushållsekonomin. Den är också skadlig för svensk konkurrenskraft och för svensk tillväxt på längre sikt. Det är därför regeringens prioritering tydligt har varit att vi ska komma tillbaka till prisstabilitet och att Riksbanken ska ha möjlighet att nå sitt prisstabilitetsmål för den svenska ekonomin.

Konkurrensen på bankmarknaden är angelägen. Det finns skäl att vidta åtgärder för att skärpa den. Ett antal sådana åtgärder har varit de förslag som finns kring att enklare få sina amorteringsunderlag digitalt men också de utredningar som har varit kring ränteskillnadsersättning.

Här finns mycket att göra, mer än vad som ryms inom en minut, men det är bra att alla parter arbetar aktivt i denna riktning.

Fru talman! Det är bra att det i framtiden ska bli lättare att byta bank. Det är en utredning som vi tillsatte och som ministern jobbar med.

Vi socialdemokrater har också lämnat andra förslag som att öka transparensen och att göra det lättare att jämföra banker mellan varandra. Men vi vill också ge den statliga banken nya verktyg som lönekonto, så att den kan konkurrera med andra banker med tuffare villkor och erbjuda bättre villkor för dem som lånar pengar.

Tycker finansmarknadsministern att det kan vara ett intressant förslag att gå vidare med?

Fru talman! Jag tycker att en del av de förslag som har kommit från Socialdemokraterna, på samma sätt som många av de förslag som regeringen har presenterat och som har förekommit i olika utredningar, är bra och angelägna. Hård konkurrens på marknaden gynnar i längden konsumenterna.

Att använda ett enskilt statligt bolag med specialuppdrag behöver alltid göras med aktsamhet utifrån de regelverk som finns i EU, men också utifrån de olika typer av sidoeffekter som det kan få för konkurrens, att väldigt mycket risk samlas på ett ställe och så vidare. Jag vill därför uppmana till ett visst mått av aktsamhet att agera på det sättet.

Fru talman! Min fråga går till Jakob Forssmed och handlar om den nya könstillhörighetslagen, som kommer att göra det enklare att byta juridiskt kön.

Åldersgränsen kommer att sänkas från 18 till 16 år, och det kommer inte att krävas någon könsdysforidiagnos. Samtidigt kan ett bekräftande av en könsidentitet genom juridiskt könsbyte sedan leda till att man även går vidare med en medicinsk behandling, vilket i sin tur kan leda till att ännu fler unga ångrar sig - kanske när det är för sent.

I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att målgruppen för den nya lagen ofta lider av psykisk ohälsa utöver själva könsdysforin. Med den låga åldersgränsen och, som sagt, avsaknaden av diagnoskrav skapas en risk för att personer med psykisk ohälsa inte får rätt vård och i värsta fall att irreversibel skada görs.

Därav frågan: Hur ser ministern på riskerna med en ny könstillhörighetslag för unga med psykisk ohälsa?

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för frågan.

Regeringen har valt att inte gå vidare med lagrådsremissen Förbättrade möjligheter att ändra kön. Frågan hanteras ju av riksdagen och bereds i socialutskottet. Frågor om ärendet får hänvisas till riksdagens ledamöter.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om vikten av att de frågor som ställs faller under ministerns ansvarsområde.)

Fru talman! Jag vet att regeringens företrädare vid flera tillfällen har undvikit att svara på frågan just med hänsyn till att det här är ett utskottsinitiativ. Men jag hoppas att ministern inser att alldeles oavsett kommer detta att ha en inverkan på regeringens arbete i allmänhet men i synnerhet på ministerns ansvarsområde. Flera av regeringens företrädare har också uttryckt sig om det här med sin titel.

Som jag ser det har regeringen inte tagit höjd för konsekvenserna av den kommande lagstiftningen och i stort sett förhållit sig okritisk.

Jag vill tacka för det korta svaret men ändå ge ministern en möjlighet att utveckla resonemanget om hur man faktiskt ser på riskerna med lagen.

Fru talman! Jag tackar återigen för frågan.

Som jag konstaterat är detta en fråga som just nu bereds av riksdagen. Den typen av frågor får ställas till riksdagens ledamöter och i de debatter och sammanhang där dessa bereds.

Jag är säker på att man kommer att kunna hantera denna fråga på ett rimligt sätt. Sedan är det naturligtvis upp till regeringen att hantera alla frågor på bästa möjliga sätt, givet förutsättningarna. Men i det här läget är det rimligt att ställa den typen av frågor till riksdagens ledamöter.

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Försvarsberedningen är nu i sitt slutskede. Utan att avslöja någonting hade vi nyligen en väldigt intressant diskussion om personalfrågor. Personalen är såklart den viktigaste resursen, såväl värnpliktiga, soldater och civilanställda som officerare.

I januari tillsatte regeringen en utredning om personalfrågor i Försvarsmakten, väldigt efterlängtat och bra. Det är många frågor som tas upp där, som åldersgränser, villkor, Pliktrådets ställning, tjänstledigheter, tidsbegränsningen, krigsplaceringar och mycket annat som är viktigt.

Utredningen har fått väldigt mycket tid på sig. Den ska vara klar den 1 juli 2025. Den får ett och ett halvt år på sig, till efter nästa försvarsbeslut.

Min fråga till försvarsministern är: Kan ministern tänka sig att delar av utredningen om personalförsörjning kan redovisas tidigare än den 1 juli 2025?

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan men också för hennes djupa personliga engagemang för Försvarsmaktens personal, som jag verkligen uppskattar.

Utredningen tillsattes i januari och berör en rad olika frågor. Den berör hur vi kan öka tillgängligheten när det kommer till civil personal, reservofficerare, anställda soldater och också värnpliktiga.

Det är precis som Hanna Gunnarsson säger, att Försvarsmaktens personal är ryggraden i vår försvarsförmåga. Vi kommer inte att kunna åstadkomma ökad tillväxt om vi inte också får fler personer inom Försvarsmakten. Det är också därför som jag tror att det är viktigt att vi bygger ut värnplikten, så att vi kan få fler människor som kan söka sig till uppdrag som soldat, reservofficer, specialistofficer eller officerare.

Jag utesluter inte att det finns möjligheter att gå snabbare fram, antingen om man utreder snabbare eller om man kan landa i ett delbetänkande. Det är ju viktigt att vi får så bra förutsättningar som möjligt att växa snabbt, och då måste vi naturligtvis försöka ta höjd för det.

Fru talman! Tack, försvarsministern, för det svaret! Jag tror att det hade varit väldigt bra om man hade kunnat gå fram lite snabbare med vissa frågor och eventuellt kunna göra delbetänkanden. Det är ju en del frågor som vi redan är eniga om. GSS/K-soldaterna och tolvårsgränsen är vi inte eniga om, och många partier vill förändra regelverket. Tjänstledigheten för reservofficerarna finns det ett tillkännagivande om. Det är likadant med Pliktrådets självständighet.

Jag tar med mig detta och hoppas att försvarsministern kan snabba på vissa grejer i utredningen.

Fru talman! Jag har också uppmanat utredaren Roland Ekenberg, som också har nära kontakt med Försvarsberedningen, att ta i beaktande det slutbetänkande som kommer från Försvarsberedningen den 26 april och som rör krigsorganisation och grundorganisation. En del av dessa saker berör lagstiftning; där är det svårare att agera snabbare. Men en del berör förordningar och allmänt förhållningssätt, så jag utesluter inte att det finns möjlighet att gå snabbare fram än ett och ett halvt år.

Fru talman! Det är riktigt bra att det avsätts medel för att stärka barns och ungas möjligheter till aktiv fritid. Det är vi helt överens om. Men när det gäller att regeringen har valt att administrera pengar via ett statligt fritidskort skiljer vi oss åt.

Hittills får man nog säga att fritidskortet har svenskt rekord i regelkrångel och tidsödande byråkrati redan innan det har införts. Kortet var tänkt att börja gälla i år, men det är nu framflyttat till tidigast 2025. Och inte nog med det: Kostnaden för krånglet uppgår till miljontals kronor - pengar som hade kunnat gå direkt till föreningslivet, en betydligt rakare väg till barns och ungas aktiviteter.

I dag minskar andelen barn och unga som deltar i idrotts- eller kulturaktiviteter. Det är ett problem för folkhälsan och bidrar till utanförskap. Fortfarande finns det chans för regeringen att backa från detta. Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är därför följande: Varför är prestige och byråkrati viktigare för regeringen än att barn och unga i hela landet ska få möjlighet till en aktiv fritid här och nu?

Fru talman! Med fritidskortet försöker vi göra någonting nytt för att engagera inte minst dem som i dag inte har tillgång till idrottsrörelsen och inte finns i föreningarna. Vi vill ge dem ökade möjligheter, inte minst de barn som finns i socioekonomisk utsatthet. Vi såg ju i Pep-rapporten häromdagen att det är en ökande andel som slutar eller inte alls börjar med idrott eller någon fritidsaktivitet. Att då rikta ett stöd som bara kan gå till detta och inte konkurrerar med matkassen eller elräkningen är naturligtvis oerhört angeläget.

Sedan behöver vi bygga ett robust system för detta. Det är komplicerat och komplext. Det är någonting som vi jobbar hårt med att få på plats. Det rör en stor behandling av personuppgifter, exempelvis, och det kräver omfattande lagstiftning och att myndigheter samverkar samtidigt som det ska vara enkelt och rimligt att använda både för den enskilde och för föreningen. Det är naturligtvis komplicerat att ta fram ett sådant system, men detta är alltså syftet, och när vi får detta på plats är jag övertygad om att det kommer att göra en stor skillnad.

Fru talman! Precis som jag inledningsvis sa hade de pengar som regeringen lägger på fritidskortet kunnat göra nytta på en gång och på ett mycket effektivt sätt om de bara hade kommit föreningslivet till godo. Nu läggs pengarna i stället på administration och byråkrati som ingen efterfrågar, till ingen nytta över huvud taget. Eftersom projektet drar ut på tiden uppstår frågan vart de pengar som skulle gå till barn och unga under innevarande år tar vägen. Min följdfråga till statsrådet blir alltså: Hur kommer årets avsatta pengar att komma barn och unga till del?

Fru talman! Vi kommer mycket snart, i närtid, att redovisa hur vi avser att använda pengarna för innevarande år så att de kommer ut i föreningslivet och kan göra nytta, inte minst när det gäller att förbereda för det jag tror att vi kommer att få se, nämligen att fler barn och unga kommer att bli engagerade.

Jag noterar att Centerpartiet säger att vi är överens om tagen här och om att stötta föreningslivet på det här sättet. Jag noterar dock samtidigt att Centerpartiet stryker hela satsningen på fritidskortet i sitt budgetalternativ. Man har visserligen några mindre satsningar, men de svarar inte alls upp mot det som regeringen vill göra.

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

Riksbanken konstaterade i en rapport i fjol att en försenad eller utdragen klimatomställning ökar risken för stora prisrörelser och osäkerhet på de finansiella marknaderna. Europeiska centralbanken och Europeiska systemrisknämnden presenterade under 2022 en rapport om vilka systemrisker som kan tänkas följa av klimatförändringarna. Rapporten konstaterade att eftersom det finansiella systemet är tätt sammanlänkat ökar sannolikt risken för att klimatrisker förstärks och sprider sig genom systemet.

Regeringen bedriver nu en politik som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser, förvärrar de klimatrelaterade riskerna och bidrar till att vi i Sverige inte når våra klimatmål. Jag undrar: Har finansmarknadsministern analyserat konsekvenserna för finansmarknaden av regeringens rådande klimatpolitik eller brist på sådan?

Fru talman! Regeringen har en politik som för första gången gör att vi når vårt nettonollutsläppsmål 2045. Det är mycket bra. Vi ska vara rädda om vår planet och våra medmänniskor, djur och natur.

När det kommer till de ekonomiska riskerna eller riskerna för det finansiella systemet som hänger samman med klimatarbetet vill jag säga att de egentligen är uppdelade i två delar. Det första är de risker som i sig själva finns med klimatförändring. Det kan ju handla om en rad olika sorters påverkan på vår ekonomi och på människors levnadsvillkor. Det andra är kopplat till de biverkningar som kan komma av regleringar. Tillgångspriser kan skifta väldigt kraftigt när till exempel en produktionsmetod blir mycket dyrare eller rent av blir olaglig.

Därför är det väldigt bra att centralbanker och regeringar gör den här typen av analyser och bedömningar. Det är en viktig del i stabilitetsarbetet, helt enkelt. Det är en växande och viktig del av den ekonomiska analysen och bedömningen.

Fru talman! Tack, finansmarknadsministern, för svaret!

Jag kan rekommendera finansmarknadsministern att läsa Klimatpolitiska rådets rapport. Av den framgår tydligt att regeringen inte har en plan för hela vägen till nettonoll. Klimatpolitiska rådet fastslår att det påståendet brister i saklighet.

Vi kan konstatera att det finns stora luckor i regeringens klimathandlingsplan som gör att vi i dag är på väg att missa våra åtaganden till 2030. Av svaret kan jag inte se att finansmarknadsministern har gjort någon analys av de svenska konsekvenserna.

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Fru talman! Jag tror att kvalificeringsgraden på debatten har sprungit ifrån Miljöpartiets analys något. Detta är ett mycket intensivt arbete som pågår inte bara i centralbanker, nationella regeringar och parlament utan också i EU-samarbetet, med taxonomi och mycket intensivt arbete för att på totalen skapa goda förutsättningar för omställning och för kapital till omställning. Det handlar också om noggrann övervakning av de risker som är förknippade med detta. Här pågår ett mycket intensivt nationellt och internationellt arbete, inte minst i EU.

Fru talman! I januari i år på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen sa statsminister Ulf Kristersson att Sverige ska bidra med en reducerad bataljon till den brigad som finns i Lettland och som leds av Kanada, som ett led i Natos arbete för stabilitet, fred och avskräckning. Min fråga till försvarsminister Pål Jonsson blir därför: Hur går det med det arbetet?

Fru talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan! Arbetet går bra, både med den militära integrationen av Sverige i Nato men också utformandet av den reducerade bataljon som ju Sverige har för avsikt att ha i Lettland. Arbetet fortskrider enligt plan. Det sker också i nära dialog med Danmark, som ju har haft den rotationen före Sverige. Detta är till del ett svensk-danskt samarbete, och vi har också fört nära dialog med Kanada, som har det huvudsakliga ansvaret för hela brigaden som sådan.

Fru talman! Ja, det låter naturligtvis väldigt bra. Man blir också lite nyfiken. Jag tänker på ett sådant arbete som nu bedrivs i till exempel Lettland med utländska styrkor av olika slag, som en del av Natos, så att säga, avskräckningsförmåga. Finns det ytterligare saker som regeringen funderar på att Sverige skulle kunna bidra med inom ramen för Nato?

Fru talman! Ja, det gör det. Det svenska bidraget i Lettland syftar, precis som Jörgen Berglund vet, till att stärka Natos förmåga, avskräckning och försvar. Nato är en defensiv försvarsallians, men man är väldigt tydlig med att ett angrepp på ett land är ett angrepp på andra. Därför är den förstärkta militära närvaron i Lettland viktig. Detta är naturligtvis till del också en konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Vid sidan av det tittar vi på om man kan bidra till Natos stående maritima styrkor och möjligen också till Air Policings insatser framöver.

Fru talman! Tidigare i våras meddelade regeringen på en pressträff att man gett Finansinspektionen i uppdrag att ta ställning till ett höjt bolånetak. Både finansministern och finansmarknadsministern, som var närvarande, redogjorde för de positiva effekter som detta kunde ha.

Som jag ser det är det en klar effekt: att blankolån i samband med husköp minskar. Därmed minskar kostnaderna, och säkerheten för den enskilde ökar.

Vi kunde senare ta del av att Finansinspektionen i dagsläget inte ville göra de förändringarna.

Vi kristdemokrater tror att ett höjt bolånetak tillsammans med ett borttagande av det andra amorteringskravet skulle underlätta på bostadsmarknaden. Min fråga till finansmarknadsministern är: Hur arbetar regeringen vidare med ett höjt bolånetak?

Fru talman! Tack, Larry Söder, för en bra fråga! Den inrymmer många problemdimensioner. Det handlar om den otillräckliga funktionalitet vi har på svensk bostadsmarknad. Det handlar om den höga skuldsättning vi har generellt bland svenska hushåll, som ju pressar hushållen väldigt hårt när räntor går upp och som också kan vara ett stabilitetsproblem för den svenska ekonomin. Och det handlar särskilt om den snabba utvecklingen av blankolån, lån utan säkerhet, som vi har sett.

Regeringen vidtar flera åtgärder för att mota denna utveckling. Det gör hushåll väldigt sårbara när de har väldigt stora skulder och inte motsvarande tillgångar.

Ett förslag för att mota detta var det här med bolånetaket. Det är en fråga som Finansinspektionen äger. De svarade avvisande kring detta. Det pågår dock en utredning som ska se över hur regelverken totalt ska fungera. Den ska vara färdig i höst. Vi avser att återkomma i samband med det.

Fru talman! Jag tror att ungdomar som går in på marknaden för ägda bostäder i ganska hög grad tar blankolån för att klara av att betala den sista delen i husköpet. Jag tror att ett höjt bolånetak skulle kunna hjälpa ungdomarna att vara lite säkrare i sitt husköp. Jag tror också att det jag nämnde om det andra, amorteringskravet, skulle kunna hjälpa ungdomar att ta sig in på marknaden för ägda bostäder.

Ser finansmarknadsministern en möjlighet att arbeta med de två delarna samtidigt för att underlätta för ungdomar?

Fru talman! Detta var en möjlig åtgärd som Finansinspektionen hade kunnat vidta men som man valde att inte vidta. Vi har en utredning som ser över de samlade reglerna på detta område. Som Larry Söder beskriver kan man ha starka misstankar kring att dessa tak gör att det blir mer av blankolån, mer av osäkra lån. De kostar också hushållen mer.

Men nu är det en utredning som tittar på dessa regler. Vi får återkomma i höst till hur vi ska agera i den här frågan. Men i kärnbeskrivningen har Larry Söder såklart rätt. Detta riskerar att driva på blankolån och skapa olika typer av trösklar in till det ägda boendet.

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsminister Pål Jonson. Ukraina är nu i desperat behov av ammunition, särskilt, och av utrustning och vapen för att vinna kriget mot Ryssland.

Europeiska unionen har lovat att förse Ukraina med 1 miljon artillerigranater. Detta löfte utstakades för ett år sedan. Nu har endast en tredjedel levererats, och detta dessutom alldeles för sent.

Det produceras inte tillräckligt med försvarsmateriel inom EU eller Sverige. Ukraina blir lidande såväl som våra egna säkerhetsintressen. Samtidigt har Nordkorea, för att nämna ett exempel, skickat uppemot 3 miljoner artillerigranater till den ryska imperialistiska sidan. Vi ligger efter.

Vad kan Sverige göra för att snabba på produktionen och försändelserna av, särskilt, ammunition till Ukraina?

Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för en angelägen fråga! Sverige har skickat försvarsmateriel till Ukraina för över 30 miljarder. Vi skickade för en dryg månad sedan vårt 15:e stödpaket, som var det största hittills, på ungefär 7 miljarder. Det innehöll också artilleriammunition.

Vid sidan av detta arbetar vi på en rad sätt med hur vi kan stärka stödet. Ett sätt att få fram mer artilleriammunition snabbt handlar om det så kallade tjeckiska initiativet, som vi också är med och finansierar. Det bygger på att man upphandlar artilleriammunition utanför EU. Det är en fördel, för då kan vi snabbt få fram den artilleriammunitionen till Ukraina.

Vi har också gett ett nytt uppdrag till Försvarsmakten att ta fram nya paket, för Sverige kommer att fortsätta stötta Ukraina. Vi kommer också att verka för att den svenska försvarsindustrin ska ha möjlighet att sälja mycket enklare direkt till Ukraina, och vi kan bidra med finansiering på det sättet.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag har en uppföljande fråga. Det pågår nu inom EU en diskussion om att omvärdera Europeiska centralbankens riktlinjer för etiska investeringar. I nuläget klassas vapeninvesteringar som icke hållbara investeringar.

Vi har en liknande utmaning i Sverige, där både Miljömärkning Sverige AB och Pensionsmyndigheten i sina riktlinjer klassar just investeringar i vapen som icke hållbara investeringar.

Nu ansvarar inte försvarsministern för dessa verksamheter, ska påpekas. Men anser försvarsministern mer generellt att det är en rimlig syn på vapeninvesteringar?

Fru talman! Jag tror att en lärdom från detta krig är att en stark försvarsindustriell bas är en del av ett lands samlade försvarsförmåga. Det ser vi genom att detta är ett utnötningskrig. Då är det viktigt att ha en stark försvarsindustriell bas.

Det arbete som nu sker på europeisk grund, där man ser över riktlinjerna för Europeiska investeringsbanken, välkomnar vi. Vi tycker att det är naturligt att man gör det arbetet. Det har också statsministern gett uttryck för.

Fru talman! Vi känner väl till EU-ministerns engagemang för EU. I tider av kris och osäkerhet behöver vi sammanhållning i Europa för Sveriges och svenska folkets bästa.

Samtidigt ser vi populistiska högerkrafter på frammarsch. De kan skörda framgångar i det kommande EU-valet, utöver det inflytande som de redan har fått i många EU-länders regeringar. Forskning visar att partier med populistiska tendenser tenderar att vilja ge mindre stöd till Ukraina mot Ryssland. Därför vill jag fråga EU-ministern: Hur ser regeringen och EU-ministern på detta hot från de högerpopulistiska krafterna och på att det kan bli ett minskat stöd till Ukraina från EU:s medlemsländer? Och vad kan detta i sin tur göra när det gäller vår egen säkerhet?

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, för frågan! Den är lite mångfasetterad, skulle jag säga.

Från den här riksdagen har vi ett brett stöd för att fortsätta stötta Ukraina så länge som det krävs. Det är jag väldigt tacksam för. Det stärker såklart också regeringens arbete på EU-nivå.

Den fråga som Matilda Ernkrans väver in lite grann gäller den utmaning som vi faktiskt alla står inför nu när vi har ett kommande Europaparlamentsval. Det handlar om en risk som vi behöver motverka. Det handlar om hur vi kan motverka desinformation. Det har vi ett brett arbete om.

Sedan skulle jag vilja säga något om vad vi såg i den senaste diskussionen om det som vi har diskuterat flera gånger: stödet till Ukraina när det gäller handelslättnader. Där skulle jag säga att det är regeringar av olika karaktärer, runt om i Europa, som vi har haft utmaningar kring. Men det svenska stödet är som sagt ytterligt starkt.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Efter att vår svenska delegation i Nordiska rådet besökt våra gränsregioner i Sverige-Norge och Sverige-Finland är det tydligt att det är gränsfrågorna som vi bör fokusera och lägga det mesta av vårt arbete på.

Under 2023 löstes dock endast 5 av de 34 individuella gränshinder som man prioriterat. Vi har därmed väldigt långt kvar till målet om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Jag vill därför fråga Nordenministern hur hon kommer att verka för att vi gemensamt i Norden så snabbt som möjligt ska kunna lösa ut de gränshinder som vartefter identifieras.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi har en vision för 2030. Det är långt kvar tills vi når den, och det är kort om tid. Det är därför oerhört viktigt att vi försöker skynda på vårt arbete. Vi måste prioritera, och Sveriges regering har under ordförandeskapet prioriterat just integration och gränshinderfrågor.

Jag själv har sett till att vi dels har den här prioriteringen, dels att jag i mina kontakter med samordningsministrarna alltid har frågan om gränshinder på agendan. Det finns två delar i detta. Precis som frågeställaren lyfter fram är det å ena sidan för få gränshinder som rivs. Å andra sidan kan man säga att det kanske har varit de lätta hindren, och nu har vi rätt svåra gränshinder framför oss.

Det handlar alltså om att riva fler gränshinder men också om att se över hur vårt arbete med gränshinderfrågor kan förbättras och effektiviseras. Det är ett dubbelt arbete som pågår, dels bland samordningsministrarna, dels, vet jag, i Nordiska rådets svenska delegation. På Nordiska rådets senaste session på Färöarna den här veckan var nog frågan uppe flera gånger. Jag försöker i alla fall att göra det jag kan.

Fru talman! Min fråga går till socialministern.

Den 20 mars anordnades en konferens om barnfattigdom i Sverige där alla riksdagspartier deltog. På konferensen släpptes en rapport om barnfamiljers ekonomiska svårigheter. Drygt varannan ensamstående förälder och tre av tio sammanboende föräldrar med lägre inkomster har haft svårt att betala fritidsaktiviteter till barnen. Det borde oroa ministern.

Ett effektivt sätt att stödja barnfamiljer som har det svårt är genom bostadsbidraget. På konferensen svarade samtliga riksdagspartier utom M och SD att man vill att bostadsbidraget ska höjas i takt med kostnadsutvecklingen. I och med att det fanns en majoritet för att genomföra ett sådant förslag har jag lagt ett initiativ om detta i socialförsäkringsutskottet, vilket endast V och MP röstade för.

Jag undrar om det är vanligt att partierna far med osanning på olika konferenser.

Min fråga är: Hur ska socialministern se till att barnfamiljer har en skälig levnadsstandard som ger barn och unga möjlighet till fritidsaktiviteter?

Fru talman! Tack till ledamoten för en viktig och angelägen fråga!

Ett svar är det som vi redan har berört under den här frågestunden, nämligen fritidskortet som just ska göra det möjligt att betala för fritidsaktiviteter utan att det behöver konkurrera med matkassen eller elräkningen. Det är komplicerat, men vi arbetar hårt med att få kortet på plats under nästa år.

Jag vill också understryka att regeringen har höjt och därefter vidmakthållit den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget med 40 procent, vilket för en ensamstående med barn kan innebära en så stor höjning som 2 000 kronor i månaden. Det har gjort oerhört stor skillnad, och vi har nyss också redovisat beskedet att det förlängs ytterligare. Det är väldigt angeläget, inte minst för att värna den här gruppen som har en väldigt tuff ekonomisk situation.

Fru talman! Jag älskar tåg. Men det är bara att konstatera att det råder kaos i tågtrafiken just nu. Det handlar om brist på underhåll, personalbrist och brister i ledarskap.

Tåget har även en avgörande roll för landets säkerhet och försvar, vilket inte minst är aktuellt nu när vi har gått med i Nato. Särskilt gäller det kanske hur det funkar vid gränsövergångarna till Danmark, Norge och Finland. Jag undrar därför vad försvarsministern gör konkret inom sitt område för att möta de behov som är knutna till vår svenska järnväg.

Fru talman! Tack, Anna Lasses, för en angelägen fråga!

Vi arbetar intensivt på Försvarsdepartementet, naturligtvis i nära dialog med infrastrukturminister Andreas Carlson, med hur vi behöver anpassa svensk infrastruktur mot bakgrund av vårt Natomedlemskap. Vi har också haft möjlighet att söka och även få medel genom EU för att stärka det som heter militär mobilitet, det vill säga att man ska ha möjlighet att transportera stora mängder försvarsmateriel över gränserna. Inte minst handlar detta om samarbete mellan Sverige och Norge, som har EU:s längsta gemensamma gräns. Vi har alltså ett intensivt samarbete mellan våra departement.

Vi samordnar även mycket av det arbetet inom ramen för Nato. Det kommer att finnas förväntningar inom Nato på att vi stärker vår infrastruktur just för att göra de nya försvarsplaner som Nato håller på att upprätta trovärdiga. Då är en robust infrastruktur i alla dess delar en mycket viktig komponent. Det arbetet är pågående.

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Roswall.

Klimatet är vår tids ödesfråga, och de senaste månaderna visar att vi globalt redan passerat målen om 1,5 graders uppvärmning. Från Tidölaget hörs ofta argumentet att Sveriges del i klimatpåverkan är mycket liten och att det därför är viktigare vad som sker i Kina, USA och även på EU-nivå. Låt oss därför se vad som sker på EU-nivå och hur statsrådets eget parti agerar där.

I går publicerade Naturskyddsföreningen en rapport som visar hur de svenska EU-parlamentarikerna agerat gällande klimatet. Inte förvånande är det klimatförnekande partiet SD allra sämst, men därefter kommer just Moderaterna. Hur kommer det sig att statsrådets parti röstar emot klimatstärkande åtgärder och i flera fall dessutom arbetar för att sänka kraven ytterligare? Det är inte bara i EU-parlamentet; vi ser också i ministerrådet hur regeringen gång efter annan agerar mot en rad klimatstärkande åtgärder.

Fru talman! Tack, Jacob Risberg, för frågan! Förmodligen som förväntat delar jag inte alls den uppfattningen. Regeringen har, som Jacob Risberg och jag har haft diskussioner om flera gånger här, jobbat hårt under ordförandeskapet med att få Fit for 55 på plats. Det är en viktig nyckel för oss alla när det gäller att komma åt våra klimatproblem och utmaningar. Klimatomställningen stannar som sagt inte vid Sveriges gräns, utan det är någonting som vi måste lösa gemensamt - en typisk EU-fråga som kräver gemensamma svar.

När det gäller vissa lagstiftningsfiler har jag ibland varit kritisk till EU, eftersom det är alltför mycket detaljreglering snarare än målreglering. Situationer i de olika medlemsstaterna skiljer sig ju åt. En fråga är till exempel skogen, där jag brukar lyfta fram Cypern som exempel på ett land som har en annan typ av natur än vad vi har i norra Sverige.

Där vi inte ser att lagstiftning på EU-nivå ger de nödvändiga positiva förändringarna för klimatet behöver vi därför markera ibland.

(Applåder)

Fru talman! Runt klockan tio på kvällen den 2 januari i år skakades min hemkommun Mölndal av en kraftig explosion. Det var en bomb på flera kilo. Det var kriminella som utförde ett sprängdåd mot ett lägenhetshus i centrala Mölndal. I samma hus har det sedan sprängdådet anlagts bränder vid fyra tillfällen kvälls- och nattetid. Vid den senaste branden fick många uppsöka sjukhusvård.

Grannar är med rätta oroliga. Självklart arbetar Mölndals stad och polisen med trygghetshöjande åtgärder, och jag vet att vår regering arbetar både strategiskt och hårt för att göra hela Sverige, inklusive Mölndal, tryggare.

Fru talman! Jag vill därför ta tillfället i akt att å Mölndalsbornas vägnar fråga statsrådet Niklas Wykman om han kan redogöra för vad regeringen vidtar för åtgärder för att komma till rätta med kriminella som sätter skräck i bostadsområden på detta sätt.

Fru talman! Tack, Johanna Rantsi, för frågan! Den organiserade och gränslösa brottslighet som vi möter i Sverige är ett oerhört stort och alldeles ohyggligt samhällsproblem. Jag kan på samma sätt som Johanna Rantsi vittna om hur det är när det sprängs bomber i närheten av där man bor. Så ska vi inte ha det i Sverige.

Det finns tyvärr inte en lösning för att komma åt den organiserade brottsligheten. Det handlar om vistelseförbud och säkerhetszoner, visitationszoner, som det tidigare kallades, mer polisiära resurser, fler polisiära verktyg och att låsa in människor som begår den typen av brott under längre tid så att de inte är ute i samhället och förstör. Vidare handlar det om att arbeta intensivt med att stoppa rekryteringen, dragningskraften och lockelsen i att bli kriminell med hjälp av banbrytande åtgärder i skola och socialtjänst.

Sammantaget handlar det om allt från repressiva åtgärder till mer av trygghet, säkerhet och kontroll, till bättre förebyggande åtgärder. Sverige har gjort för lite för länge. Nu gör vi allt vi kan.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Jessika Roswall.

Fiskerinäringen har en lång tradition i vårt land och är otroligt viktig. Den ger såklart god och nyttig mat till våra tallrikar. Men det är också en nyckel ur beredskapsperspektiv och för levande kustbygder.

En stor del av villkoren beslutas i EU. Jag vill därför fråga statsrådet Roswall vad regeringen gör på EU-nivå för att slå vakt om det småskaliga kustfisket i vår Östersjö.

Fru talman! Det är landsbygdsminister Kullgren som kan svara på detta, men som EU-minister har jag koll på vad mina kollegor gör.

Jag delar såklart uppfattningen om betydelsen av det småskaliga fiskets viktiga roll. Det var ett av de viktiga ingångsvärden som Sverige hade när vi förhandlade om detta i oktober förra året och där Peter Kullgren representerade oss.

Kommissionens förslag innebar ett stopp på det småskaliga sillfisket, men det lyckades vi ändra på. Nu kan det fisket fortsätta. Sverige bedrev också den mest restriktiva linjen när det gäller kvoterna totalt, med hänsyn till beståndets status och näringens långsiktiga betydelse.

Jag kan konstatera att med Sveriges arbete i dessa frågor har vi nått framgång med att kvoterna har reducerats, och om inte Sverige hade drivit på hade vi sannolikt hamnat på mycket högre nivåer. Det här visar återigen hur framgångsrikt Sverige har varit i diskussionerna.

Fru talman! Bankbedrägerierna, inte minst mot äldre, är en plågsam och hänsynslös brottslighet, vilket vi alla uppmärksammades på i Uppdrag granskning i februari. Regeringen såg sig föranledd att ingripa med handlingskraft och kallade till sig storbankerna för att ta reda på vad de egentligen gör. Budskapet var att om inte bankerna gör någonting är regeringen beredd att vidta åtgärder, till exempel lagstiftning.

Bankerna ska återkomma i vår med besked, men det finns ingen deadline - i alla fall inte vad jag har uppsnappat. De facto har inte särskilt mycket hänt mer än på någon bank under den här perioden.

Mina frågor till statsrådet Wykman blir därför följande: När ska bankerna redovisa sitt uppdrag för regeringen? Vilken miniminivå anser regeringen att bankerna måste ha för självreglering innan regeringen är beredd att lagstifta om fördröjningsmekanismer vid överföring eller spärr mot överföringar till konton som inte är godkända?

Fru talman! Jag tackar Ingela Nylund Watz för en mycket angelägen fråga.

Det vi har sett i granskningar i medierna, men som tyvärr de flesta av oss kan relatera till i vår närhet bland familj, vänner och släkt, är att bedrägerierna är helt oacceptabla och fruktansvärda. De måste mötas med kraft.

Vi har kallat till oss bankerna och Polismyndigheten för att säkerställa att de arbetar effektivt med frågan. Precis som Ingela Nylund Watz säger ska bankerna i närtid återkomma till regeringen med sin åtgärdslista. Utifrån det får vi givetvis göra en bedömning av om vi behöver gå vidare med lagstiftningsåtgärder eller andra typer av åtgärder.

Polisen, andra myndigheter, telekombolag och samhället brett behöver göra mycket för att komma till rätta med den typen av problem. Det vilar absolut ett tungt ansvar på bankerna. Nu ska vi se vad de har att redovisa, och därefter får vi göra en bedömning av om vi behöver återkomma med till exempel lagstiftningsåtgärder.

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

Eftersom barn har svårare än vuxna att sålla och vara kritiska mot budskap på nätet är de extra mottagliga för reklambudskap, särskilt vad gäller handel med skins i olika dataspel. Därför behöver reglerna för spel riktade till barn vara skarpare än vad som gäller i dag.

Ett uppmärksammat problem är så kallade skins som köps och säljs för stora summor, och detta är de facto en form av spel om pengar. Om det skulle finnas krav på exempelvis bank-id borde det försvåra för minderåriga att spela bort stora summor pengar.

Anser finansmarknadsministern att nuvarande regler och lagar fångar upp problemen vad gäller spel i form av skins som riktar sig mot barn?

Fru talman! Jag tackar Björn Tidland för en mycket aktuell fråga. Den är komplicerad att besvara på en minut, men jag ska försöka göra mitt bästa.

I en del av fallen är detta klassat som spel om pengar. Det är så jag också tolkar frågan, det vill säga spel om pengar. Då gäller den lagstiftning som finns. Man får inte arrangera spel om pengar till barn under 18 år. Det är alltså förbjudet.

När man har konstaterat att det är fråga om spel om pengar finns en mycket omfattande lagstiftning och olika typer av åtgärder som myndigheter kan vidta för att mota detta och för att döma och lagföra dem som på olika sätt begår överträdelser mot lagen. Det är bra.

Sedan finns emellanåt ett gränsland, och då är det en bedömningsfråga. Det går inte att utesluta att man här behöver mer av generell lagstiftning eller tydligare lagstiftning på området.

Fru talman! Min fråga riktar sig till Jakob Forssmed i egenskap av ansvarig för civilsamhällesfrågor.

DN rapporterar om hur en kvinna som är engagerad i gruppen Rebellmammorna har blivit av med sitt jobb på Energimyndigheten efter att i medierna ha framställts som en säkerhetsrisk. Detta har skett trots att hon hela tiden har varit öppen med sitt klimatengagemang, har genomgått kontroll hos Säpo och har blivit godkänd för att arbeta på myndigheten.

Jakob Forssmeds ministerkollega Carl-Oskar Bohlin har gått så långt att han har fört dialog med Energimyndighetens generaldirektör för att i detalj följa upp hur myndigheten har hanterat detta.

Rebellmammorna är en grupp som arbetar för att sätta ljuset på klimatkrisen. Deras metod är att sitta tillsammans i en cirkel på marken och sjunga sånger om att de är oroliga för sina barns framtid. Deras manifestationer är helt igenom fredliga, vilket också bekräftas av polisen.

Vi har i Sverige grundlagsskyddad rätt att manifestera och uttrycka våra åsikter, och det är denna rättighet Rebellmammorna utövar. Ska föreningsaktiva kunna jobba på svenska myndigheter?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag ser att det har varit en liten konversation här framme som har landat i att statsrådet Niklas Wykman, Moderaterna, tar svaret.)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Fråga om enskilds anställning och de rutiner som finns omkring säkerhetsklassning och säkerhetsprövade tjänster och så vidare är inte föremål för allmän debatt, utan det är en fråga för den berörda myndigheten och för de lagar och regler som gäller om detta.

Fru talman! Jag har precis kommit tillbaka från Nordiska rådets temasession på Färöarna. Då kunde man tro att det är en fråga till Jessika Roswall, men det är det inte. Under det senaste året har jag dessutom ingått i en grupp som har sett över Helsingforsavtalet om hur vi ska fördjupa det nordiska samarbetet.

Efter både Finlands och Sveriges inträde i Nato har en fråga med all tydlighet kommit fram i diskussionerna, nämligen att man i det nordiska samarbetet också borde diskutera försvars- och säkerhetspolitik. Jag vet sedan tidigare att vår försvarsminister är en varm Nordenvän, och han har själv suttit i Nordiska rådet. På vilka områden anser han det vara mest angeläget att fördjupa det nordiska samarbetet?

Fru talman! Varmt tack, Lars Püss, för en viktig fråga!

Det nordiska samarbetet vilar både på en intressegemenskap i och med att vi delar hotbild och på att vi delar en djup värdegemenskap. Det skapar goda förutsättningar för att vidareutveckla ett redan sedan tidigare bra nordiskt samarbete. Framför allt har Sverige och Finland haft ett djupt samarbete. Genom att hela Norden nu är fullt ut integrerade i Nato skapas det givetvis helt nya möjligheter, i grunden för att vi kommer att ha en gemensam försvarsplanering.

På nästa möte med Nordefco, som är det nordiska försvarssamarbetets främsta uttryck, kommer vi förhoppningsvis också att underteckna en ny vision för det nordiska försvarssamarbetet fram till 2030. Jag ser goda förutsättningar för att alla delar av Försvarsmakten, inte minst luftförsvaret, kommer att ha bra förutsättningar att fördjupa sitt samarbete. Vi har också en intensifierad dialog kopplad till bland annat infrastruktur för att kunna främja rörlighet över gränser när det gäller militära resurser och förmågor.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till finansmarknadsministern.

Antalet bedrägerier mot äldre har ökat kraftigt de senaste åren. Kriminella utnyttjar på ett cyniskt sätt äldre människors svaghet och utsatthet och kommer därigenom åt deras livsbesparingar. Det drabbar dessa människor väldigt hårt psykiskt, och de tappar tilliten till sina medmänniskor, vilket vi också såg i reportaget i Uppdrag granskning.

Bankernas säkerhetsarbete har inte riktigt hängt med i digitaliseringen, vilket har lett till svagheter. Mycket av ansvaret har förskjutits till kunden, som står för merparten av risken. Därför har vi kristdemokrater velat utreda frågan om det ekonomiska ansvaret för bankerna vid bankbedrägerier.

Hur avser regeringen att gå vidare för att bekämpa denna typ av brottslighet, som drabbar samhällets mest utsatta?

Fru talman! Jag tackar för ännu en fråga på detta mycket angelägna område.

Som kammaren redan har hört en gång ska bankerna i närtid återkomma till regeringen och presentera sina åtgärder. Om dessa inte är tillräckliga går det inte att utesluta lagstiftning på detta område och andra områden. Man använder till exempel även telekomtjänster för att begå denna typ av bedrägerier. Det vilar ett tungt ansvar på bankerna, men det är ytterst staten som måste motverka kriminaliteten genom rättsväsendet. Det finns också andra viktiga länkar i detta arbete. Alla måste kliva fram och göra sitt; det går inte att gömma sig bakom varandra i kampen mot denna typ av brottslighet. Här behöver alltså var och en göra sitt.

En sak man behöver vara vaksam på är att man inte genom olika sorters regler öppnar för nya typer av bedrägerier, till exempel att man upprättar målvakter som bedrar varandra och på så sätt gör nya brottsvinster.

Det är komplicerat, men bankernas teknikutveckling bör göra det möjligt att komma åt detta på ett mer effektivt sätt. Om inte de förslag bankerna kommer med duger kommer vi att återkomma till dem.

Fru talman! Varje vecka ser vi exempel på hur marknadsmisslyckandena skadar vårt land inom olika områden. Vi har sett hur kriminella utnyttjar marknadslösningar för att driva exempelvis vårdcentraler, vaccinationsmottagningar och HVB-hem. Vi har hört Säpo varna för att barn radikaliseras i privata förskolor och skolor. Under pandemin såg vi alla hur brist på lagerhållning och en alltför privatiserad vård försvårade då vi behövde ställa om för att vårda alla covidpatienter. Förra året slogs rekord i tågförseningar, och på det har vi nu ett stort antal haverier på våra vägar.

Vi socialdemokrater ser detta och kan bara konstatera att det är dags för en ny riktning för Sverige.

Hur ser socialministern på marknadiseringen inom sjukvården och apoteksmarknaden? Vad är han villig att göra för att åtgärda de problem som lyfts fram?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig och angelägen fråga.

Det bedrivs ett mycket aktivt arbete i Regeringskansliet, inte minst för att stävja välfärdsbrottsligheten. De ljusskygga aktörer som ger sig in i våra välfärdssystem för att tillskansa sig medel därifrån har inte där att göra. Vi bedriver ett mycket aktivt arbete med detta på en lång rad departement, och det är högt tryck i detta arbete, vilket har visat sig i en lång rad initiativ för att komma till rätta med denna typ av problem.

Innebär det att man ska göra exakt det Socialdemokraterna vill? Det tror jag inte. Jag tror fortfarande att privata vårdföretag och vårdgivare som är seriösa och långsiktiga och vill vara med och göra stora och viktiga insatser har mycket att bidra med också i dessa system och sammanhang. Det har visat sig historiskt att de har kunnat bidra med effektiviseringar, nytt tänkande och nya arbetssätt som också har kommit att ha betydelse för den övriga vården.

Men systemen måste fungera. De som inte har där att göra ska ut därifrån. Det är regeringen fast besluten att se till.

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Det norska försvarsdepartementet släppte i veckan en proposition om det norska försvarslöftet 2023-2024, vilken innehåller en förstärkt satsning för att behålla och rekrytera personal. Satsningen pekar på en ny incitamentsstruktur för karriär och löneutveckling för att motverka de omfattande problem som finns med personalförsörjningen.

I det amerikanska och det brittiska försvaret finns en mer utbredd och beprövad incitamentsstruktur, med bostäder, bidrag till universitetsstudier med mera.

Tänker försvarsministern verka för att regeringen gör en översyn av de lagar och förordningar som begränsar den nuvarande incitamentsstrukturen till att endast beröra löner och karriärutveckling där Försvarsmakten i stället skulle kunna erbjuda vissa personalsegment en mer kreativ palett av förmåner och incitament enligt amerikansk och brittisk modell?

Fru talman! Vi arbetar på en rad olika sätt för att stärka Försvarsmaktens personalförsörjning. Vi diskuterade förut den utredning som Roland Ekenberg håller i och som ser över hur vi ska öka tillgången på civila, officerare, reservofficerare och anställda soldater.

Till detta kommer att vi har vidtagit åtgärder. Vi har ju finansierat för att kunna bygga ut antalet platser på officersutbildningen från 250 till 275, och vi har höjt ersättningsnivåerna för officersaspiranterna. Vi har alltså vidtagit en rad åtgärder för att stärka personalförsörjningen i alla delar. Men jag utesluter inte att vi kommer att behöva vidta fler åtgärder. Försvarsmakten är starkt beroende av sin personal, som är dess viktigaste beståndsdel. Vi kommer givetvis också att beakta vad Försvarsberedningen säger i sin slutrapport, som kommer den 26 april.

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Försvarsministern vet att jag länge har varit aktiv och intresserad i frågorna om personlig materiel till våra värnpliktiga och soldater. Hur går det generellt? Har de fått någon ny personlig materiel? Och mer specifikt: Hur går det med underkläder för kvinnor, såsom behåar och trosor? Vi har ändå haft kvinnor i Försvarsmakten i över 30 år.

Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för frågan och hennes djupa personliga engagemang på detta område.

Det har funnits stora brister i den personliga utrustningen under en längre tid, och det är inte bra. Vi har vidtagit åtgärder för att hantera detta. Det handlar om att se till att det är balans mellan mål och medel - vi höjde ju försvarsanslaget med 28 procent, eller 27 miljarder, i år. Vi har också gett Försvarsmakten i uppdrag att regelbundet komma till Försvarsdepartementet och redovisa hur arbetet med organisationsbestämmande materiel och personlig utrustning går. Det är viktigt att det är bra villkor för de värnpliktiga.

Vi vill också att fler kvinnor ska söka sig en karriär i försvaret, antingen som officerare, soldater eller reservofficerare. Då är det givetvis extra viktigt att man kommer till rätta med de brister som finns, inte minst när det gäller ballistikskydd för kvinnor och underkläder.

De redovisningar jag hittills fått av Försvarsmakten pekar på att situationen ser väsentligt bättre ut i år än vad den gjorde i fjol, så det går åt rätt håll.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Sverige har en lång tradition av att sända soldater och annan personal på internationella insatser. Det finns utlandsveteraner representerade i samtliga av Sveriges län. Här finns mycket kunskap, kompetens och erfarenhet som kommer hela Sverige till gagn innan, under och efter insats.

Vi känner alla en stor tacksamhet och stolthet gentemot våra veteraner och deras anhöriga, och tidigare regering har arbetat mycket aktivt med veteranpolitiken.

Försvarsministern har tidigare här i kammaren i en interpellationsdebatt lyft frågan om ett veterancentrum liknande det i Norge, där både veteraner och deras anhöriga erbjuds återhämtning, nätverksbildande samt rekreation. Det kallas även rekreationscentrum.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson om ministern avser att vidta några ytterligare åtgärder i frågan om ett svensk rekreationscentrum i enlighet med den norska modellen.

Fru talman! Jag tackar Lena Johansson för frågan om veteraner. Är det någon fråga jag tror att vi ska eftersträva en bred enighet kring här i kammaren så är det just frågan om erkännandet av våra veteraner.

Vi har nu presenterat en veteranstrategi. Det gjorde jag i december. Vi diskuterar hur vi sedan kan gå vidare med konkret innehåll i detta. Det kan till exempel handla om ett veterancentrum för rekreation för soldater som har varit ute på internationella insatser.

Jag har själv haft möjlighet att besöka det centrum som finns utanför Kongsvinger och tycker att det är en imponerande verksamhet. Jag utesluter inte att vi ska kunna vidta liknande åtgärder i Sverige. Samtidigt finns det ett antal frivilligorganisationer som erbjuder den typen av service och stöd.

Vi kommer att arbeta vidare med de här frågorna, och vi kommer att eftersträva en bred politisk samsyn precis som vi gör när vi skickar ut soldater utomlands. Veteranpolitiken är en del av den samlade politiken som vi har för internationella insatser och veteraner.

Fru talman! Min fråga går till Nordenministern.

Vi som är ledamöter i Nordiska rådet och Nordenministern har nyss kommit hem från ett möte på Färöarna, där fokus låg på säkerhet och beredskap. Vi fick ett intressant besök där av Louise Dedichen, Norges chef för militärmissionen till Nato. Bland annat berättade hon för oss att unga män och kvinnor i Norge står på kö för att få göra värnplikten och blir besvikna om de inte får göra sin insats.

Flera talare underströk betydelsen av sammanhållning för att ha en god beredskap och säkerhet. Jag håller med om att sammanhållning är helt avgörande för säkerhetsberedskap men också för andra samhällsvärden. Här kan vi tyvärr se stora skillnader mellan våra olika nordiska länder, där Sverige sticker ut och numera delvis saknar det kitt som har bundit oss samman i tidigare generationer. Det skulle kunna försvaga vår roll i Nordens beredskap.

Jag undrar: Hur ska vi i Sverige öka vår sammanhållning och viljan att försvara vårt hem på jorden? Kan vi lära något av de andra nordiska länderna?

Fru talman! Jag svarar på frågan då jag tolkar det som att den gäller vilken försvarsvilja vi har.

De flesta internationella mätningar pekar på att vi har en stark försvarsvilja i Sverige. Det är i grunden bra. Vi har sett uttryck för det. Till exempel har vi efter att det fullskaliga kriget i Ukraina bröt ut sett en ökning med ansökningar till hemvärnet med över 600 procent. Vi har sett exempel på att väldigt många fler människor också engagerar sig i de frivilliga försvarsorganisationerna. Det finns också mätningar som pekar på ett ökat intresse bland de värnpliktiga för att göra värnplikten efter att kriget bröt ut. Det inger hopp.

Jag tror att det som Staffan Eklöf refererar till är att många ungdomar i mönstringsenkäten gör självskattningen att de inte har förmåga att genomföra värnplikten. Jag vet att Plikt- och prövningsverket nu ser över möjligheten att tillse att värnpliktiga också behöver lämna in ett intyg för att verifiera om de har brister som kan hindra dem.

I allmänhet pekar dock de flesta mätningar på att det finns en stark försvarsvilja i Sverige. Det är naturligtvis oerhört viktigt för vår försvarsförmåga.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Forssmed.

Fritidskortet är väl i princip regeringens enda satsning på kultur och fritid för barn och unga. Ändå skjuts införandet upp gång på gång.

Försäkringskassan har haft uppdraget att utreda och förbereda förvaltningen av ett utförarregister, alltså ett register över vilka föreningar som man ska kunna använda sitt fritidskort hos. Försäkringskassan flaggar dock för betydande kostnader för att införa och administrera detta register över föreningar. Myndigheten säger själv att även om resurser tillförs finns en stor utmaning i att få ett utvecklat register med adekvat kvalitet under 2025. Det finns alltså en klar risk att man inte klarar uppdraget ens till nästa år.

Min fråga är då: Kommer myndigheten, alltså Försäkringskassan, att få ökade anslag för att klara detta eller är tanken att det ska tas inom befintligt anslag till myndigheten?

Fru talman! Tusen tack, ledamoten Ewa Pihl Krabbe, för frågan!

Vi kommer att jobba på för att detta ska införas under 2025. Vi kommer naturligtvis att ta in det här underlaget precis som andra underlag för att få på plats ett så bra och robust system som möjligt där så mycket medel som möjligt går ut till de ungdomar och barn som är i stort behov av att komma in i dessa verksamheter. Detta jobbar vi på med, och detta är ett av de viktiga underlag som behövs för att få ett så bra system som möjligt.

Detta är verkligen inte regeringens enda satsning på kultur och fritid för barn. Exempelvis gör vi nu en stor och långsiktig riktad satsning på att stärka föreningslivet i utsatta i områden där det är som svagast för att fler barn och ungdomar ska kunna ha en möjlighet att delta i föreningsliv. Det ska finnas fler ledare och fler långsiktiga sammanhang som man kan vända sig till för att få en samhörighet i stället för andra typer av gemenskaper som är destruktiva.

Jag var själv i går i Göteborg och såg hur de här pengarna kommer väl till användning just för att stärka det lokala föreningslivet i utsatta områden. Det är en satsning jag är väldigt stolt över.

(Applåder)

Fru talman! Vi sverigedemokrater har upprepade gånger ställt frågan om så kallad gårdsförsäljning till regeringen. Till svar har vi fått att regeringen arbetar med att ta fram en lagrådsremiss som ska möjliggöra gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker samtidigt som Systembolagets monopol värnas.

Socialminister Jakob Forssmed har kommunicerat att gårdsförsäljning kan bli verklighet redan 2025, bland annat på tidningen Expressens debattsida. Då regeringen avser att anmäla förslaget till EU-kommissionen i enlighet med sedvanliga anmälningsförfaranden och tillämpliga direktiv krävs emellertid att processen inte drar ut på tiden om förutsägelsen om 2025 ska hålla.

Låt oss konstatera att gårdsförsäljning har efterfrågats länge. Frågan har utretts tre gånger, och äntligen pågår arbetet med att realisera detta. Min fråga till socialministern är därför: Hur går arbetet med lagrådsremissen, när räknar regeringen med att riksdagen kan fatta beslut i frågan och kommer förslaget att omfatta även destillerade drycker?

Fru talman! Jag tackar Eric Palmqvist för frågan. Det är inte bara i tidningen Expressen som det har redogjorts för detta utan också i en del andra medier.

Arbetet fortgår. Vi har fortsatta ambitioner om att detta ska införas under det första halvåret 2025. Vi har fortfarande ambitionen att detta ska införas, och vi ser förutsättningarna för att småskalig och hantverksmässig gårdsförsäljning kommer att vara positivt för besöksnäringen, inte minst på landsbygden.

Vi ser också att det är viktigt att värna Systembolaget i det här sammanhanget, och därför kommer förslaget naturligtvis också att innehålla begränsningar av olika slag.

Vi förutsätter att vi får en bra process i EU-sammanhang. Det är en förutsättning för att vi ska klara tidsplanen. Men regeringens arbete håller tidsplanen för att få det på plats.

Det är en komplex och komplicerad fråga, men det finns ingen anledning för oss att ändra några besked i detta, utan vi håller fast vid det vi har sagt och har alla ambitioner att leverera på detta.

Fru talman! Med oroligheter som ständigt trappas upp runt om i världen och med krig i vår direkta närhet bör vår beredskap också trappas upp. Medlemskapet i Nato är en viktig pusselbit i det arbetet, och försvarsministern har pratat om det förut i den här frågestunden.

Vi har nu varit medlemmar i Nato i en månad. Jag skulle vilja fråga försvarsminister Pål Jonson hur arbetet fortskrider med den militära integrationen och om det finns några lärdomar från den första månaden som försvarsministern kan delge oss här i kammaren.

Fru talman! Tack, Marléne Lund Kopparklint, för frågan!

Sverige har stor erfarenhet av att samverka med Nato sedan tidigare. Det har vi gjort i Afghanistan, i Kosovo och i Libyen, och vi har också deltagit i nästan alla Natoövningar.

Under den senaste tiden har vi naturligtvis också blivit integrerade i Natos gemensamma försvarsplanering. Detta arbete går bra. Vi känner oss djupt välkomna in i försvarsalliansen, också eftersom vi har viktiga militära resurser och förmågor som vi kan stärka Nato med. Vi har till exempel unika förmågor när det kommer till Östersjöområdet. Vi har också det som heter subarktisk förmåga, det vill säga att kunna agera i väldigt krävande miljöer.

Vi har fört en nära dialog med Finland om vilka lärdomar som finns. De brukar peka på att man ska komma ihåg de tre i:na: intensiteten när det kommer till medlemskapet, den myckna informationen samt identiteten - att hela tiden tänka att vi är Nato och att Nato inte är någon annan. Det är några av de generella lärdomar som vi har dragit efter den första månaden i försvarsalliansen.

Fru talman! Det allvarliga och oroliga säkerhetsläge som vi befinner oss i debatteras i snart alla frågor och används i alla möjliga sammanhang.

Jag har själv varit med och diskuterat här i kammaren och ställt frågor till såväl försvarsministern som infrastrukturministern när det gäller upphandlingen av Gotlandstrafiken. Där har vi fått svaret att Trafikverket inte har fått några särskilda skäl att tänja på reglerna för att ta hänsyn till säkerhetsläget. I den senaste debatten med infrastrukturministern hänvisades till att frågorna måste drivas på EU-nivå, och han försäkrade mig att regeringen kommer att göra det.

Min fråga går till EU-minister Jessika Roswall: Hur hanteras dessa frågor i EU? Diskuteras det något om att vi kanske måste driva på lite och att det nuvarande säkerhetsläget i hela Europa gör att vi måste tänja lite på upphandlingsreglerna så att säkerhetsläget beaktas?

Fru talman! Tack för frågan, Heléne Björklund!

Då jag nyss har sagt att jag har koll på alla mina kollegor måste jag återkomma om detta. Som Heléne Björklund säger är det infrastrukturministern som ansvarar för infrastrukturfrågorna. Med detta sagt är det helt riktigt att försvarsfrågor, säkerhetsfrågor och beredskapsfrågor är frågor som går in i alla utskott och alla olika konstellationer som vi samverkar med, oavsett om det handlar om nordiska frågor, Nordefco, som Pål Jonson var inne på, eller EU.

Det generella svaret i dag är att när vi pratar om säkerhetsfrågor på EU-nivå - från toppen ned till alla olika ministernivåer - är infrastruktur en del, civil beredskap en annan och militär beredskap ytterligare en, men frågan finns såklart med på agendan även på högsta nivå, också för infrastrukturministrarna.

Jag ber om ursäkt för det generella svaret, men det är en stor fråga som berör oss alla.

Frågestunden var härmed avslutad.