Frågestund

Fru talman! Många hushåll befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Elkostnaderna är fortsatt höga och svåra att förutse. Därför vill vi socialdemokrater ta tillbaka kontrollen över elmarknaden så att den står på vanligt folks sida.

I går presenterade vi vårt förslag om en folkhemsel, vilket innebär att staten ska kunna auktionera ut långa kontrakt på el till både nya och gamla producenter, som då får en stabil intäkt. På så sätt skulle ett elpris på ungefär 40 öre per kilowattimme vara möjligt att uppnå. Om regeringen börjar jobba med detta förslag nu kan det var på plats inför nästa vinter.

Är regeringen beredd att gå oss till mötes och genomföra detta förslag för lägre och mer stabila elpriser för hushållen?

Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

De höga och instabila elpriserna slår väldigt hårt mot svenska hushåll och företag. Det finns flera orsaker till att vi är där vi är, inte minst den avvecklade kärnkraften. Där har Socialdemokraterna ett mycket tungt ansvar.

Regeringen arbetar nu intensivt för att få mer elproduktion på plats så att vi den vägen kan pressa priserna. Det behövs mer sol, mer vind och mer kärnkraft. Dessutom arbetar regeringen inom ramen för ordförandeskapet med att få EU:s nya elmarknadsdesign på plats, som syftar till att sänka elpriset och få stabilare priser.

Som jag förstår det socialdemokratiska utspelet är det inspirerat av det pågående arbetet med en ny elmarknadsdesign. Vi stänger inte dörren för något förslag som kan bidra till att få ned elpriserna för svenska hushåll och företag.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!

Nu är fokus på kommande vinter. Regeringen har inte säkrat att hushållen får tillbaka en enda krona inför nästa vinter. Nu måste regeringen agera skyndsamt för att hushållen inte ska befinna sig i denna situation nästa vinter.

Om regeringen inte vill gå vidare med vår modell, vad kommer regeringen att presentera för åtgärder för att återta kontrollen över elmarknaden och säkra lägre och mer stabila elpriser för hushållen?

Fru talman! Regeringen jobbar dag och natt för att säkerställa att vi får en mer robust elförsörjning. Vi säkerställer också att elpriserna inte går ut över hushållen på ett helt orimligt sätt, när vi nu ser att hushållen också är väldigt hårt pressade av höga priser, inte minst matpriser, till följd av den höga inflationen.

Jag kan försäkra ledamoten att regeringen har ögonen på detta och arbetar stenhårt för att kunna se till att kompensera när det behövs.

Fru talman! I ett uppmärksammat fall där en ung man kallblodigt mördade en pappa på ett gym har det uppmärksammats att gärningsmannen lyckades erhålla svenskt medborgarskap medan han var häktad för mord. Skälet till detta synnerligen stötande beslut är att det inte finns något vandelskrav för personer som får medborgarskap genom anmälan, alltså en förenklad procedur som är till för personer som har kommit till Sverige som unga.

En utredare har tittat på en ändring av den här regeln, men den förra regeringen valde att inte gå vidare med förslaget på grund av "integrationshänsyn". Socialdemokratin valde med andra ord de gängkriminellas intresse före allmän säkerhet, ordning och reda och lag och rättvisa. Ingen kan väl på något sätt vara förvånad.

Jag vill därför fråga migrationsministern om den nya regeringen kommer att ändra på den här regeln.

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för en väldigt angelägen fråga!

Det är precis som Ludvig säger: De flesta utlänningar blir svenska medborgare genom att ansöka om det, så kallad naturalisation. I sådana ärenden finns det ett krav på ett hederligt leverne. Men det finns enklare sätt att bli svensk medborgare för vissa, efter att bara ha lämnat in en anmälan, och det är dessa ärenden Ludvig Aspling tar sikte på. Det gäller främst barn och unga vuxna, och då finns det inte något krav på hederligt levnadssätt.

Att S-ledda regeringar före oss inte mäktat med att få igenom en lagstiftning med ett sådant krav visar hur handfallna de har varit. Den grova våldsutvecklingen kopplad till gängkriminaliteten borde ha fått dem att agera långt tidigare.

Det positiva är att det finns en utredning, precis som Ludvig Aspling säger. Jag ser fram emot att tillsammans med samarbetspartiet gå vidare med de förslag som behövs.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Vi ser fram emot att kunna göra någonting åt det här problemet.

Som kompletterande fråga skulle jag också vilja fråga hur migrationsministern ställer sig till det resonemang som den förra regeringen förde om integrationshänsyn. Vår inställning har alltid varit att integration snarast hämmas av att man delar ut rättigheter och förmåner utan att ställa några krav på exempelvis laglydighet eller självförsörjning i vidkommande fall. Håller statsrådet med mig om att det bör vara grundsynen för integrationen?

Fru talman! Jag delar Ludvig Asplings grundsyn att vi måste ställa mycket högre krav. Det är uppenbart att denna lagstiftning är daterad, givet hur kriminaliteten kryper allt längre ned i åldrarna. Vi måste ha bättre kontroll på dem som ska bli medborgare även om de är unga eller under 18. Därför är det angeläget att skärpa regelverket gällande medborgarskap även i detta hänseende.

Tyvärr var direktiven till den utredning som vi talar om ganska begränsade, men vi kommer att gå vidare med det vi kan och sedan skärpa regelverket ytterligare.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Det är fortfarande kontinuerlig kris inom sjukvården. Vi hör fler och fler larm från regionerna om att de inte klarar personalsituationen på grund av en sviktande ekonomi, som i sin tur kan härledas tillbaka till att statsbidragen från regeringen och SD är orimligt låga. Det är färre vårdplatser i stället för fler.

Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att lätta på trycket för personalen?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga!

Om vi inte klarar kompetensförsörjningen klarar vi inte hälso- och sjukvården. Det är nödvändigt att jobba med arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det handlar inte minst om alla som i dag tvingas gå ned till att arbeta deltid därför att man inte orkar med jobbet, på grund av att det är för tungt. Det är alltså inte av egna, privata skäl man går ned i tjänst, utan det är för tungt på jobbet.

Det är en viktig uppgift för varje arbetsplats att göra vad man kan för att förändra arbetsmiljö och arbetsvillkor. Då skulle vi snabbt förändra situationen i sjukvården.

I går besökte jag Universitetssjukhuset i Linköping. Där mötte jag avdelningar och verksamheter där man precis har tagit tag i det här och inser att det är en viktig del av lösningen.

Är staten en del av lösningen? Självklart! Vi har också bidragit genom att öka statsbidragen och förstärka. Men vi ska komma ihåg att regionerna också har det tufft beroende på inflationen. Som väl är har de sedan tidigare år rejäla överskott som kan användas för att jämna ut konjunkturen.

Fru talman och statsrådet! Jag är orolig för anställda inom sjukvården just nu. De är satta under väldigt hård press sedan väldigt lång tid. Personalen måste någon gång kunna se ljuset i tunneln. Det ljuset verkar för tillfället vara långt borta. Personalen är helt enkelt överbelastad.

Vore det inte bra med en kriskommission för arbetsmiljön inom hälso och sjukvården, precis som vårdfacken har föreslagit?

Fru talman! Tack, ledamoten, för kompletteringar!

Jag har fört samtal med samtliga fackliga företrädare som är samlade i initiativet Vårda vården, ett mycket bra initiativ. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioners ordförande i Sjukvårdsdelegationen, Marie Morell, träffade vi dem för att diskutera, inte vad problemet är - det är vi helt överens om - utan vad vi ska göra. Vi fick en bra lista över åtgärder som behöver vidtas på arbetsplatsen, alltså regionerna, men också över vad staten kan bidra med, som är mer på lång sikt.

Vi kommer att återsamlas igen i slutet av maj eller början av juni för att se hur långt vi har kommit. Jag delar uppfattningen; det krävs åtgärder nu.

Fru talman! Coronakommissionen kunde i sin slutrapport konstatera omfattande brister i svensk äldrevård. Det späddes på förra veckan med en ny larmrapport från Riksrevisionen.

Ett av de problem som det handlar om är tillgången till avancerad läkarvård inom hemsjukvården. Under pandemin visade det sig att många äldreboenden inte hade tillgång till syrgas, inte kunde ge uppvätskningsdropp och inte kunde ge antibiotika intravenöst. I stället för en individuell bedömning och rätt vård var det också många som fick palliativ vård, eftersom man inte ville skicka dem med ambulans till överfulla akutmottagningar.

Vad kommer sjukvårdsministern att göra för att man även i hemmet eller på ett särskilt boende ska ha möjlighet att få en individuell bedömning och avancerad sjukvård dygnet runt?

Fru talman! Stort tack för frågan, Christofer Bergenblock! Jag kapade den lite. Det är ett gemensamt intresse för mig och sjukvårdsministern, Acko Ankarberg Johansson. Vi samarbetar väldigt nära i just frågorna som berör både äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, inte minst hemsjukvården och den nära vården.

Vi har varit tydliga med att vi är intresserade av att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen och den nära vården. Coronakommissionen påpekade också att det finns stora brister där. Det gjordes även i Ivos rapport. Vi kommer därför att initiera en utredning som ska titta närmare på de frågorna. Vi har nyligen haft en utredning om kommunala läkare. Men vi kommer att gå vidare med att titta på hur man kan stärka den medicinska kompetensen framöver.

Fru talman! Det kan inte vara rimligt att det som i dag är byggnaden som avgör tillgången till avancerad sjukvård. Det är så det fungerar i praktiken. Det rimliga måste vara att vården kommer till de äldre och finns på den plats där de äldre är.

Min kompletterande fråga till äldreministern, men det kanske skulle vara sjukvårdsministern, är om någon av ministrarna är beredd att jämställa den vanliga sjukvården med hemsjukvården, så att samma förutsättningar ges för att kunna utföra avancerad sjukvård även i den enskildes hem.

Fru talman och ledamoten! Vi kan komplettera varandra så väl. Frågan berör verkligen båda, och vi är lika engagerade i den.

När det gäller den sista delen kan jag berätta att hälso- och sjukvårdslagen inte gör någon skillnad på var man vårdas. Hela befolkningen ska få god vård på lika villkor. Det står ingenting om vilket hus man ska vara i.

Ledamotens fråga är alltså synnerligen relevant. Det gäller för oss att tillsammans med kommuner och regioner forma en organisation som gör att det blir på riktigt. Det är därför äldreministern och undertecknad arbetar nära ihop; det gäller att jobba på många olika sätt för att åstadkomma det.

Vi kommer att återkomma och se till att det blir en förändring.

Fru talman! Regeringen vi har bedriver en politisk kamp mot naturen. Det kan vi se i budgeten där man har dragit ned med 70 procent på det som skulle gå till att skydda värdefull natur. Vi har också sett en rekordstor jakt på våra hotade vargar, och 200 lodjur har jagats i troféjakten.

Nu ser vi även att en art som drabbats av både små populationer och klimatkrisen, fjällräven, kommer att drabbas hårt av att regeringen har halverat budgeten och minskat anslagen för att skydda hotade djur. Det är knappast någon som har problem med fjällräven. Fjällrävens största fiende verkar vara just Sveriges regering.

Det finns i och med vårändringsbudgeten tid och möjlighet att tänka om och göra rätt. Min fråga går därför till Maria Malmer Stenergard. Avser ni att skjuta tillbaka pengar till fjällräven?

Fru talman! Tack för frågan, Rebecka Le Moine!

Regeringen vill självklart bedriva ett effektivt arbete för att skydda hotade djur. Det gäller även fjällräven.

Vår samlade miljö- och klimatbudget är större än den som lades fram när Miljöpartiet hade klimat- och miljöministerposten.

Det är komplexa förändringar i klimat och miljö som påverkar levnadsvillkoren för fjällräven, liksom för många andra hotade djur. Därför är det viktigt att regeringen bedriver en effektiv miljö- och klimatpolitik för att stärka de djurens levnadsvillkor. Vi menar att våra prioriteringar är betydligt mer träffsäkra än tidigare regeringars, där Miljöpartiet har haft ett bestämmande inflytande.

(Applåder)

Fru talman! Maria Malmer Stenergards påstående rörande budgeten är inte sanningsenligt.

Jag konstaterar också att man fäster stor vikt vid ordet effektiv. Det kan betyda att få ut mer av mindre pengar. Men när det gäller just naturvård och i synnerhet artbevarande handlar det om att se till att det finns utfodring och pengar för att stödutfodra fjällrävarna.

Jag ställer därför en enkel fråga. Kommer ni att ge tillbaka pengarna till fjällrävens överlevnad?

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att budgeten för 2023 när det gäller utgiftsområde 20, alltså klimat och miljö, uppgår till 19,5 miljarder och att den för 2021 uppgick till 18,2 miljarder.

Jag kan inte föregripa det budgetarbete som sker. Regeringen, i synnerhet de statsråd som ansvarar för de delarna, får återkomma med de enskilda budgetposterna.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Forssell.

Den 6 februari slog en förödande jordbävning till i Turkiet och Syrien, vilket ledde till att hundratusentals människor förlorade sina hem och sina närstående. Över 50 000 människor förlorade livet i katastrofen, och utmaningarna med återuppbyggnaden är enorma.

Det är lätt att förstå att människor förlorar hoppet när livet och tryggheten fullkomligt skakats sönder. Det är lika lätt att förstå att behoven kommer att vara enorma framöver.

Ur Moderaternas synvinkel är det humanitära biståndet absolut viktigast. Sverige var snabbt på plats i räddningsarbetet och med räddningsinsatser. Men hur arbetar Sverige och ministern framåt med fortsatt hjälp för människor som drabbats i jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien?

Fru talman! Tack, Ann-Sofie Alm, för en viktig fråga! Den gäller ett ämne som tyvärr blivit väldigt aktuellt de senaste veckorna. Det är, precis som Ann-Sofie Alm säger, över 50 000 människor som har dött i den fruktansvärda jordbävningen.

Det var flera skalv. Jag är väldigt glad över att Sverige ändå så snabbt - redan samma dag som det första skalvet - kunde skicka en hel del resurser till hela det jordbävningsdrabbade området. Det är stort och motsvarar ytan av Belgien och Nederländerna tillsammans.

På svenskt initiativ anordnade EU-kommissionen nu i veckan en stor givarkonferens för både Turkiet och Syrien. Totalt samlades närmare 7 miljarder euro in till det humanitära arbetet och även till själva återuppbyggnaden. Det är väldigt substantiellt. Vi kommer att återkomma till detta med finansiella resurser och även arbeta med att få i gång handel och inte minst investeringar i de här områdena.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är mycket pengar, och det kommer att krävas mycket av många för att hjälpa de drabbade i Turkiet och Syrien. Men det är också oroväckande att behoven i världen ökar så snabbt, särskilt i spåren av invasionskriget i Ukraina.

Sverige är ett litet land, men vi är en stor givare. Vi är topp tre i världen efter till exempel USA. Hur arbetar ministern med att få fler länder att vilja hjälpa till - och hjälpa mer? Jag ser inte riktigt att ekvationen går ihop annars.

Fru talman! Vi arbetar väldigt hårt för att bredda givarbasen, för det är ju så att fler länder måste vara med och göra detta tillsammans. De humanitära behoven ökar, till exempel. Även om vi effektiviserar vår biståndsbudget för i år kan det vara värt att påpeka att det humanitära stödet faktiskt ökar i den budget som regeringen har lagt fram, och det är mot den bakgrunden. Men fler måste göra mer. Vi måste jobba mer effektivt och även se till att få in mer handel i detta. Vi ska inte bara bekämpa fattigdom utan också bygga en väg till välstånd.

Fru talman! Det är onekligen verkstad hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard! Här i riksdagen ser vi fram emot att få klubba igenom de reformer som krävs för att få till en migrationspolitik som tar hänsyn till samhällets förmåga att integrera. Det är avgjort ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik som sker, om man betraktar de gångna åren.

Min fråga handlar dock om behovet av säkra och lagliga vägar. Under de första två månaderna i år gjordes närmare 12 000 illegala gränsövergångar i centrala Medelhavet. Det är en fördubbling jämfört med motsvarande period i fjol, enligt Frontex, EU:s gränspolis.

Att hjälpa nödställda är en självklarhet - men hur man gör det bäst är en mycket mer komplicerad fråga. Mina frågor till ministern är: Vilket arbete bedrivs inom regeringen kring detta med att skapa säkra och lagliga vägar? Och hur ser det arbetet ut inom EU?

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för frågan! Den är väldigt stor. Som Hans Eklind vet har FN ett kvotflyktingsystem där Sverige har stuckit ut under många år genom att vara ett av de länder som tar emot absolut flest kvotflyktingar. Det kommer vi att fortsätta vara, även om vi nu har sänkt nivån från 5 000 till 900.

Jag tycker att andra länder borde kliva fram och ta större ansvar, för människor dör på Medelhavet. Hela regelverket måste förändras så att fler av dem som kommer hit gör det på ett tryggt och säkert sätt och så att lidandet minskar. Det gäller också att prioritera om så att den som ändå kommer att få besked om att den ska återvända till sitt hemland inte riskerar sitt liv.

Det är ett viktigt arbete som görs med migrations- och asylpakten på EU-nivå, och under ordförandeskapet har Sverige höga ambitioner att komma framåt.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är för att motverka den irreguljära migrationen - människosmugglingen - och för att skydda de allra mest utsatta som vi kristdemokrater vill att säkra och lagliga vägar ska utgöra det sätt på vilket utlänningar söker asyl i Sverige i framtiden.

Min fråga är dock, utifrån att ministern sitter med nu när Sverige har en ordföranderoll, hur arbetet inom EU ser ut med humanitära mottagandeprogram och sponsorprogram. Jag vet att frågan lever där.

Fru talman! Vi jobbar väldigt intensivt med pakten nu för att få till stånd en rådsposition i de allra svåraste delarna. Men i pakten ingår även andra delar som till exempel handlar om regelverket kring varaktigt bosatta och det så kallade kombodirektivet, som är ett kombinerat tillstånd för arbete. Det finns också talangpartnerskap. Alla dessa delar syftar till att skapa lagliga vägar in i Europa och kan vara ett komplement till den samlade migrationspolitiken. Vi får nog all anledning att återkomma till detta.

Fru talman! I helgen läste jag en omskakande bok skriven av Liza Alexandrova-Zorina. Bokens titel är Imperiets barn, och den handlar om det postsovjetiska parallellsamhället i Sverige. Det är en bok om hänsynslös exploatering och förnedring och om vidriga levnadsvillkor, som vi inte ens kan föreställa oss. Det är en del av det skuggsamhälle som har vuxit fram i Sverige - det gömda Sverige, som numera befolkas av tiotusentals personer.

Min fråga till migrationsministern gäller regeringens syn på skuggsamhällets utbredning och vilka åtgärder som planeras för att ta itu med denna bekymmersamma företeelse.

Fru talman! Tack, Mauricio Rojas, för frågan! Det låter som smärtsam men nödvändig läsning. Jag är väldigt glad över att Mauricio Rojas lyfter fram frågan om skuggsamhället, eftersom regeringen prioriterar att arbeta med den.

I skuggsamhället far människor otroligt illa, inte minst flickor och barn. Det är viktigt att upprätthålla legitimiteten i hela asylsystemet, och den bygger ju på att de som kommer hit ska ha tillstånd och att de som får nej på sin asylansökan också återvänder. Här är problemen mycket stora.

Jag besökte Danmark i måndags och träffade min motsvarighet, migrationsministern. De jobbar på ett helt annat sätt när det gäller mottagandet. De asylsökande har mycket närmare kontakt med myndigheterna, tack vare ett ordnat boende - alltså inget enskilt boende, EBO. Danska myndigheter har mycket bättre kontroll på vilka som vistas i landet. Vi har väldigt mycket att lära av dem, och regeringen har mycket på gång.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är tyvärr så att kunskapen om skuggsamhället för närvarande är mycket bristfällig. Man behöver mycket mer kunskap för att effektivt kunna bekämpa dess vidare utbredning. Därför vill jag fråga ministern om det finns planer på att sätta i gång en bred kartläggning av skuggsamhällets drivkrafter och sammansättning.

Fru talman! Ja, det finns en överenskommelse i Tidöavtalet som handlar om att förbereda för en storskalig folkräkning. Samordningsnummer som inte bekräftas på ett betryggande sätt ska återkallas. Syftet med folkräkningen är till stor del att försöka få en uppfattning om hur många som vistas här illegalt, men jag tror att vi måste jobba på andra sätt också. Där är exempelvis informationsplikten mellan myndigheter ett viktigt verktyg.

Fru talman! Sverige är ju känt världen över för att stå upp för mänskliga rättigheter. Här i riksdagen finns till och med ett särskilt rum, De goda gärningarnas rum, där man hyllar Harald Edelstam och många andra. Sverige och svenska organisationer genomför fantastiskt arbete i många länder, inte minst i Guatemala där vi framgångsrikt har arbetat för mänskliga rättigheter.

Nu skär regeringen ned på stödet till de svenska insatserna i Guatemala med 60 procent, och mycket talar för att det finns risk för att de avvecklas. Mot den bakgrunden är det intressant att ställa frågan till ansvarigt statsråd Johan Forssell: Vilken signal sänder egentligen regeringen när man i samarbete med Sverigedemokraterna gör den tydliga besparingen på att till exempel främja mänskliga rättigheter i Guatemala?

Fru talman! Jag tackar Tomas Eneroth för frågan. Biståndet till Guatemala kanaliseras framför allt via civilsamhället och som FN-stöd. Det har uppgått till drygt 200 miljoner kronor per år. I sammanhanget kan påpekas att vi inte har något direktstöd till Guatemalas regering.

Nivåerna för i år är oförändrade i förhållande de nivåer som gällde i fjol efter att man hade infört limiter. Det var limiter som beslutats av den regering som jag har för mig att Tomas Eneroth själv satt i. Det här ligger på samma nivå som det. Anslaget i år kommer att fokusera på att främja inte minst mänskliga rättigheter och demokrati men också att ge ökad transparens i valprocesserna, något som behövs där.

Jag vill också påpeka att det finns en regional strategi för hela Latinamerika. Även där kommer arbete i Guatemala att kunna ingå.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje.

I slutet av förra året ställde jag en fråga till statsrådet gällande Försäkringskassans orimliga återkrav inom assistansersättningen. Jag lyfte då fram problematiken med det faktum att Försäkringskassan först fattat beslut om assistansersättningens omfattning för att flera år senare fatta ett nytt beslut och då kräva tillbaka ersättningen retroaktivt.

Det där var ny information för statsrådet, vilket jag har full respekt för. Min fråga i dag gäller därför om statsrådet har hunnit titta på detta. Finns det i så fall några tankar om riktlinjer för att säkerställa att Försäkringskassan inte ska kunna gå tillbaka många år i tiden och återkräva ersättning från personer som inte har gjort något annat än att följa Försäkringskassans beslut?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare en fråga på området. Sedan sist har jag kollat upp hur många det berör. Ungefär 450 personer har varit föremål för detta. Jag har också lite mer i detalj tagit reda på vilka omständigheterna har varit. Det är såklart oerhört komplicerat.

Regeringen har jobbat mycket hårt och har många förslag som rör att felaktiga utbetalningar och fusk och fel ska beivras in i minsta detalj men också att tidigare felaktiga utbetalningar ska återbetalas. Det är en diskussion som blivit uppmärksammad i medierna då det har gällt andra förmåner som är föremål för felaktiga utbetalningar.

Givetvis ska det bli rätt och riktigt redan från början så att man aldrig försätter sig i den här situationen. Däri ligger det största arbetet.

Fru talman! Jag har tidigare lämnat in en skriftlig fråga om huruvida ansvarigt statsråd har för avsikt att höja den orimligt låga dagersättningen på 71 kronor per dag som asylsökande tvingas leva på och har så gjort sedan 1994, när jag var fem år. Redan då låg ersättningen långt under nivån för försörjningsstöd. Tänker man ett varv till kan man undra hur långt under dräglig nivå den ligger i dag - inte för att försörjningsstöd är särskilt drägligt. Vilken nivå hamnar man på om man dessutom lägger till inflationen och skenande matpriser?

Jag vill därför fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard om hon ämnar höja dagersättningen för asylsökande.

Fru talman! Jag tackar Frida Tånghag för frågan. Det är förstås en mycket låg nivå, och många lever under väldigt svåra ekonomiska förhållanden i Sverige i dag. När det däremot gäller ersättningen till asylsökande har regeringen generellt inga planer på att höja den. Vi har dock planer på att avskaffa EBO, enskilt boende. Det innebär att alla ska bo på ett anläggningsboende i någon form där det förutom tak över huvudet också tillhandahålls mat. Jag tror inte att nivåfrågan blir lika angelägen då.

Fru talman! Det beslut som fattats näst intill enhälligt i Ugandas parlament har knappast undgått någon. Situationen för hbtqi-personer i Uganda var helt vedervärdig redan innan och har nu blivit än värre. Det finns knappast ord för att man riskerar långa straff för att ens få identifiera sig som hbtqi-person och att vissa handlingar numera beläggs med dödsstraff, förutsatt att presidenten godkänner förslaget.

Statsrådet Forssell har förmånen att kunna agera på flera plan. Jag undrar hur han kommer att använda sin roll som handelsminister men också som biståndsminister i just denna fråga.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Precis som Anna Lasses är också regeringen väldigt oroad över den brist på mänskliga rättigheter och demokrati som har funnits i Uganda under lång tid. Utvecklingen går helt enkelt åt fel håll. Det är detta ytterligare ett tecken på.

Vi är väldigt oroade över det beslut om hbtqi-personer som har fattats i det ugandiska parlamentet såvida lagen också träder i kraft. Den måste ju få en underskrift av presidenten för att göra det. Det vore ytterligare ett steg i fel riktning.

Vårt bistånd till Uganda går nästan uteslutande till civilsamhällesorganisationer och till internationellt bistånd i den delen, inte minst för att utveckla kapaciteten hos det civila samhället. Men det faktum att Sverige är en stor biståndsgivare till Uganda innebär självklart också att det finns möjligheter som vi ska ta i vår dialog och att vi ska ställa krav på att man avbryter utvecklingen och gör rätt.

Fru talman! Det efterlängtade elstödet har betalats ut till hushåll i elområde 3 och 4. De norra delarna av mitt eget hemlän Gävleborg ser fram emot att få ta del av kommande stödutbetalningar i samband med att också elområde 1 och 2 får stöd för den gångna vinterns elpristoppar.

Stöden är helt nödvändiga med tanke på den oansvariga energipolitik som den förra regeringen förde och som har försatt vårt land i en mycket svår situation. Det har gjort oss sårbara och har lett till höga elpriser för såväl enskilda som företag.

Utbetalningarna ska självklart vara korrekta. I dagarna har det kommit rapporter om att enskilda som bedriver näringsverksamhet har fått elstöd, och det har naturligtvis uppstått en diskussion med anledning av det.

Eftersom det är Försäkringskassan som är ansvarig för utbetalningarna vill jag ställa en fråga till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje: Hur säkerställs att framtida elstöd till företag kommer att ske korrekt, exempelvis med anledning av att enskilda näringsidkare redan har fått ta del av elstöd för sin verksamhet?

Fru talman! Stort tack, Viktor Wärnick, för en mycket angelägen fråga! Många undrar över just detta, och det pågår en diskussion om vilka näringsidkare som har fått och vilka som inte har fått något stöd.

Försäkringskassan har från början varit väl medveten om att elstöd kan betalas ut till elkonsumenter som är privatpersoner men som också bedriver näringsverksamhet på samma elmätare. De har ett konsumentavtal och har fått elstödet utbetalat i februari eller mars i enlighet med det elstöd som vi har deklarerat att vi ska ge till privatpersoner och företag men som bara kommit privatpersoner till del.

Vad som nu har hänt är att vissa företagare har fått elstödet lite tidigare än vad de annars skulle ha fått och inte samtidigt som andra företag. Försäkringskassan kommer nu tillsammans med Skatteverket att garantera att det inte sker en dubbelutbetalning när elstödet till företagen kommer, vilket ska ske inom kort.

Fru talman! Sverige är ett handelsberoende land som konkurrerar i en global ekonomi, och med fler exporterande företag förbättras förutsättningarna för jobbskapande och ökad tillväxt i Sverige. Genom bland annat det regionala tillväxtarbetet ges finansiering till regionala aktörer som jobbar med export- och investeringsfrämjande insatser med fokus på små och medelstora företag. Dessa aktörer är beroende av regeringens strategi och inriktning för Sveriges export och investeringar.

Den förra regeringen tog fram en exportstrategi år 2015. Sedan dess har mycket hänt i vår omvärld. Det manar till en utvecklad strategi som stöder näringslivets fortsatta internationalisering och globala konkurrenskraft.

Min fråga till statsrådet Forssell är: Delar ministern min analys att regeringen skyndsamt behöver uppdatera den exportstrategi som togs fram år 2015?

Fru talman! Jag tackar Lili André för frågan, som jag tycker är mycket viktig. Väldigt mycket av diskussionerna i politiken i dag går ut på hur man ska fördela resurserna. Det diskuteras för lite hur resurserna ska skapas.

Vi har förmånen att bo i ett land som har några av världens mest framträdande företag här - stora som små, skulle jag vilja säga. Den senaste strategin antogs 2015. Sedan uppdaterades den 2019. Det är en handelsstrategi. Den handlar om både export och import och naturligtvis även om investeringar. Det räcker att gå tillbaka bara något år för att se att väldigt mycket har hänt på kort tid, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, diskussionen om behovet av alltmer säkra handelskedjor och leverantörskedjor samt hela covidpandemin med dess effekter. Regeringen kommer därför att ta fram en ny sådan här strategi där vi gör en grundlig analys och förhoppningsvis också pekar ut ett antal viktiga vägar framåt.

Fru talman! I dag ser vi som sagt en väldigt hög inflation. Många har svårt att betala sina matkassar och elräkningar. Den grupp som drabbas hårdast av det här är vårt lands barnfamiljer. Den här gruppen drabbas extra hårt av att prisökningarna sker på varor som barnfamiljerna behöver, såsom blöjor och välling. Skolbespisningarna larmar samtidigt om att barnen äter extra mycket på fredagar och måndagar eftersom de vet att helgen innebär mindre mat.

Vi socialdemokrater har flera förslag. Vi har föreslagit en höjning av barnbidraget, krissamtal och folkel. Vi har också kallat till särskild debatt. Men vad gör regeringen egentligen, förutom att säga nej? Det vore väldigt bra om regeringen hade en plan för det här, för många har ett elände just nu, inte minst ensamstående föräldrar. Ett höjt barnbidrag skulle kunna vara en väg framåt för att hjälpa just den här gruppen, som regeringen själv i sin budget utpekar som väldigt utsatt. Därför frågar jag statsrådet Tenje: Avser regeringen att höja barnbidraget?

Fru talman! Stort tack för frågan, Sanne Lennström! Det är en mycket angelägen fråga. Barnfamiljerna och de andra familjerna i Sverige pressas just nu väldigt hårt av det höga matprisläget, det höga drivmedelsprisläget och alla andra saker som hamnar i en perfekt storm.

Inflationen är och förblir den största fienden för samtliga hushåll. Därmed är regeringens främsta uppdrag att bekämpa inflationen. Då kan man inte "dra på" i alla delar. Med en expansiv budget riskerar vi snarare att låta hushållen hamna i ett högt inflationsläge för lång tid framåt, vilket skulle gröpa ur hushållsekonomin totalt.

Vad vi i stället gör nu är att presentera en extra satsning till just de särskilt utsatta barnfamiljerna. Detta kanske ledamoten har noterat under dagen. Vi har sedan tidigare ett förlängt tilläggsbelopp till bostadsbidraget, och det höjs nu ytterligare under nästkommande halvår.

(Applåder)

Fru talman! Den 12 januari i år meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch tillsammans med LKAB att man identifierat Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna. De är nödvändiga för bland annat tillverkning av elbilar och vindkraftverk.

För en vecka sedan meddelade EU-kommissionen sitt förslag till nytt rättsligt instrument för att främja hållbar tillgång till kritiska råvaror inom unionen, nämligen European Critical Raw Materials Act. Förslaget syftar till att öka tillgången genom förstärkning av de europeiska värdekedjorna, ökad inhemsk gruvdrift och produktion, ökad resurseffektivitet och återvinning samt diversifiering av handeln.

Med anledning av det som föreslås vill jag fråga bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell om regeringen här ser några möjligheter till ökade svenska exportintäkter. Hur kommer regeringen i så fall att verka för att möjliggöra detta?

Fru talman! Jag tackar Daniel Lönn för frågan. Svaret är att regeringen ser goda möjligheter till ökad export. Vi har förmånen att leva i ett land som inte bara har några av världens bästa företag utan också har rika tillgångar i den här delen. Det är tillgångar som nog kommer att bli ännu viktigare i den tid vi nu lever i, med stora geopolitiska spänningar och dessutom ett ökande behov, inte minst kopplat till den gröna omställningen.

Sedan är det långa ledtider i det här, men vi arbetar från regeringens sida både för att möjligheterna ska vara goda att nyttja de resurser som finns med de tillstånd och beslut som krävs för det och för att se till att våra företag har gott tillträde till världsmarknaden. Vi vill ha en öppen världsmarknad med mer av frihandel, mer av öppenhet och en regelbaserad handel, där vinnaren inte blir det land som har störst statsstöd i ryggen utan det land som kan producera och exportera bäst produkter till bäst pris. Lyckas vi med det finns det goda möjligheter att det här kommer att bli riktigt bra för Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

I Västmanland har arbetskraftsinvandringen historiskt varit nödvändig. Den behövdes för att ett företag som Asea skulle bli det internationella ABB det är i dag. Runt om i Västmanland finns det företag som är beroende av experter och ingenjörer som konkurrerar på en internationell arbetsmarknad. Många av de här företagen vittnar om långa handläggningstider och krångliga regler som gör det svårt att stå sig i den internationella konkurrensen.

Min fråga blir: Vad ämnar regeringen göra för att undanröja de hinder som i dag försvårar för företag att rekrytera och stå sig i den internationella konkurrensen?

Fru talman! Jag tackar Caroline Högström för denna oerhört angelägna fråga. Den högkvalificerade och kvalificerade arbetskraftsinvandringen är prioriterad för den här regeringen. Vi är lika förfärade som företagen över hur man från den tidigare regeringens sida tillät handläggningstiderna att bara bli längre och längre.

Därför var en av de första åtgärder vi vidtog att i regleringsbrevet till Migrationsverket ge instruktioner om att korta handläggningstiderna. Vi gav också ett främjandeuppdrag som innebär att de nu har möjlighet att skapa en helt ny organisation för internationell rekrytering av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft. Det pågår nu ett arbete med att ta fram den nya organisationen hos Migrationsverket, och jag tror att det kommer att göra väldigt stor skillnad. Därmed ser jag att vi också kommer att kunna få bättre service till företagen, såväl i Västmanland som i övriga Sverige. Det här är helt avgörande för om svenska företag ska kunna fortsätta konkurrera om de skarpaste hjärnorna.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till Acko Ankarberg Johansson.

Vi har i dag 21 regioner. Även om vi har personal och politiker som är väldigt engagerade och jobbar hårt har vi en ojämlik och orättvis vård i Sverige. Som kristdemokrater gick vi ut och talade om ett förstatligande, men framför allt om att ha mer statlig styrning för att skapa en mer rättvis, solidarisk och likvärdig vård.

Vad gör regeringen för att skapa en rättvis, likvärdig och solidarisk vård i hela Sverige?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Riksdagen fattade under förra mandatperioden beslut om ganska många tillkännagivanden som handlade om att man ville ha större statlig styrning inom olika områden i syfte att få en mer jämlik hälso- och sjukvård. Det handlar inte om att någon gör fel i en eller annan region, utan om att ett system med 21 regioner inte alltid är det mest optimala. Det kan finnas andra vägar att göra det här.

Därför är den här regeringen tillsammans med samarbetspartiet överens om att vi ska tillsätta en parlamentarisk utredning som tittar på om vi helt eller delvis ska flytta ansvaret för hälso- och sjukvården från regionerna till staten. Utredningens direktiv arbetar vi med nu. Vi kommer att återkomma så snart som möjligt med en förfrågan om parlamentariker till utredningen.

Fru talman! Det har varit många turer kring det elstöd som nu betalats ut till hushållen. Regeringen har använt sig av Försäkringskassan för att betala ut detta efterlängtade stöd - som inte kom den 1 november.

Likt ledamoten Wärnick undrar jag över det som rapporterats i veckan om att enskilda näringsidkare har fått elstöd för sin privata konsumtion när de haft samma elabonnemang för sin verksamhet.

Vi fick inte svar på hur regeringen förhåller sig till de statsstödsregler som finns. Det behöver bli ordning och reda om det.

Därför frågar jag ansvarigt statsråd Anna Tenje hur regeringen tänker lösa oklarheter om skatter och statsstöd efter det att ett antal företag som drivs som enskild firma fått elstöd för sina privata hushåll.

Fru talman! Stort tack, ledamoten, för möjligheten att kunna fortsätta att tala om elstödet, vilket jag hemskt gärna gör.

När det gäller stödet till företagen har Energimarknadsinspektionen godkänt Svenska kraftnäts ansökan. Vi håller nu på att arbeta med stödets utformning.

En förordning med närmare detaljer om stödets utformning har varit på remiss, och svaren kom in den 6 mars. Man håller nu på med sammanställningen av dessa.

Detta förväntas skickas till kommissionen. Förutsatt att kommissionen har skyndsam handläggning av detta hoppas vi att Skatteverket ska kunna kicka igång ansökningsförfarandet redan den 30 maj 2023 för företagen.

Detta förutsätter en ganska snabb handläggning av EU-kommissionen. Det hoppas vi definitivt att den lever upp till.

(Applåder)

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Forssell.

Vi nås återkommande av indikationer på korruption vid svenskfinansierade biståndsprojekt. År 2021 rapporterades 303 ärenden av misstänkt korruption eller oegentligheter till Sidas utredningsgrupp.

Av de ärenden som man har granskat under det aktuella året kunde man bekräfta misstankarna i en majoritet av fallen, vilket bland annat har resulterat i återkrav på 49 miljoner kronor.

Vi har nu uppmärksammade fall där högt uppsatta tjänstemän på Sveriges ambassad i Nairobi misstänks ha förskingrat stora summor pengar och läckt känslig information. Värt att notera är att bara under förra året gick 460 miljoner kronor av det svenska biståndet till just Kenya.

Min fråga till statsrådet är därför hur han avser att säkerställa att svenska skattemedel som går till bistånd både bilateralt och multilateralt inte försvinner i korruption.

Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för en viktig fråga!

Vi vill att svenskt bistånd ska präglas av kvalitet, effektivitet och också av transparens. De medel som skattebetalarna lägger - 56 miljarder kronor nästa år - ska gå till rätt saker.

Man ska som skattebetalare också kunna veta vad pengarna går till. Det var någonting som den tidigare alliansregeringen jobbade väldigt mycket med, till exempel genom initiativet Openaid där man som enskild medborgare kan gå in och titta vart pengarna går någonstans.

Jag kan konstatera att de senast åren har Sveriges biståndspolitik fallit ganska kraftigt i Transparency Index. Det är ett stort problem.

Precis som framgår av Tidöavtalet kommer vi att ta fram en reformagenda för biståndet. En viktig del i det är just detta. Det gäller att ta fram mekanismer, strukturer och krav på återrapportering för att se till att bistånd alltid går till rätt saker och aldrig går till korruption eller försvinner i väg på en massa andra delar.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Johan Forssell.

Det kommer oroväckande signaler från Ugandas huvudstad Kampala. Det har vi också tidigare hört diskuteras under frågestunden. Det ugandiska parlamentet har skärpt sina lagar gällande homosexualitet.

Det är inte första gången. År 2013 gjorde man samma sak. Den dåvarande alliansregeringen markerade mycket tydligt mot detta tillsammans med våra allierade i Europeiska unionen och även den amerikanska administrationen. Det fick effekt direkt.

I december kom också besked om att man använt svenska biståndspengar till omvändelseterapi i Uganda. Det är någonting som statsrådet och regeringen markerade snabbt och tydligt mot, och det är väldigt positivt.

Min fråga gäller vad som sker nu med den bredare utvecklingen kopplat till mänskliga rättigheter, flickors rättigheter och respekt för rättsstaten i Uganda. Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att slå vakt om mänskliga rättigheter och deras utveckling i landet?

Fru talman! Tack, Gustaf Göthberg, för en viktig fråga!

Precis som jag varit inne på i mitt tidigare svar är vi i regeringen väldigt bekymrade över den demokratiska tillbakagången i Uganda. Den har pågått under lång tid. Det är tyvärr en utveckling som har accelererat åt fel håll den senaste tiden, skulle man kunna säga.

Vad gäller situationen för hbtqi-personer är det ett beslut som har fattats i parlamentet. Det behöver också bekräftas av presidenten. Vi hoppas naturligtvis att så inte ska ske. Det faktum att Sverige är en stor biståndsgivare ger oss också en möjlighet i vår dialog med Uganda att ta upp de här sakerna. Det kommer vi självfallet att göra.

Jag kan lugna alla med att säga att de redan i dag är fullt medvetna om vår position. Vi har uttryckt den flera gånger under lång tid. Jag kan också notera att det är många andra länder som nu gör samma sak.

Om detta kommer att få effekt återstår att se. Vi hoppas naturligtvis det. Men ingen ska behöva sväva i ovisshet om att för oss är utvecklingen i Uganda på de här områdena fullständigt oacceptabel.

(Applåder)

Fru talman! Sverige befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation. Utvecklingen slår hårt inte minst mot en redan hårt ansatt hälso- och sjukvård.

Redan nu larmar kommuner och regioner om att kostnadsökningarna tar allt större utrymme när den höga inflationen gröper ur kassorna. De kommande åren kommer att bli mycket tuffa. Detta sker i en situation där svensk hälso- och sjukvård redan står inför stora utmaningar.

I det här läget måste politiken orka med att prioritera resurser till välfärden framför skattesänkningar till höginkomsttagare. Hälso- och sjukvården måste kunna behålla personal. Hälso- och sjukvården måste kunna rekrytera nödvändig personal, och hälso- och sjukvården måste kunna fortsätta att utvecklas.

Då räcker inte 6 miljarder i statsbidrag. SKR är också tydligt med att det krävs minst 20-30 miljarder för att ens bibehålla dagens nivå. Jag vill därför fråga sjukvårdsministern om kommunerna och regionerna kan räkna med att regeringen höjer statsbidragen i kommande vårproposition.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Den del jag kan svara för är regionerna och hälso- och sjukvården. När man ber om 20-30 miljarder mer till kommunsektorn är det till 290 kommuner och 21 regioner. Det är väldigt många som ska få del av pengarna.

Det var inte bara de generella statsbidragen till kommunsektorn som vi höjde. Vi ökade också på pengarna till framför allt sjukvården. Det stora nu är inflationen som påverkar allmänna kostnadsläget och det pensionsavtal som regionerna ingått.

Det var inte fel att ingå det avtalet. Det var alldeles utmärkt för att klara kompetensförsörjningen framåt. Men det är en stor pålaga just nu när siffrorna räknas upp. Det är bra att regionerna har rejäla överskott från 2020, 2021 och 2022 för att kunna jämna ut konjunkturen. De bör använda dem nu för att klara inflationens pålagor.

Fru talman! Min fråga går till sjukvårdsministern.

I en internationell jämförelserapport som publicerades i Läkartidningen den 15 mars från IHP är svenska distriktsläkare de mest stressade i jämförelse med dem i andra OECD-länder. Hela 66 procent av de svenska läkarna svarade att deras arbete är mycket eller oerhört stressigt, och 35 procent har också symtom på utmattning.

Enligt Sveriges läkarförbunds egen miljöenkät anser 30 procent av läkarna i primärvården att tiden inte räcker till för att träffa patienterna. Samtidigt träffar primärvårdsläkarna i snitt färre patienter per vecka jämfört med i andra länder. Den genomsnittliga tiden per patient är också lägre i Sverige än i övriga länder.

Sverigedemokraternas vision är en stark, effektiv och patientsäker vårdkedja. För att uppnå detta menar vi bland annat att man behöver se över hur man delegerar administrativa arbetsuppgifter.

Avser ministern att arbeta för en mer effektiv vårdkedja där svenska läkare i större utsträckning får mer tid över till det patientnära arbetet?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Om vi bygger ut primärvården och förstärker den goda och nära vården kommer hela hälso- och sjukvården att bli mer effektiv också i ekonomiska termer.

Om man får en chans att få en fast kontakt med den vård som man behöver och som är nära kan man bygga en relation. Då kommer den också att bli mer effektiv i ekonomiska termer. Där har vi gjort fel länge när vi tillåtit primärvården att bli liten. Samtidigt har vi gett ett gigantiskt uppdrag den inte klarar av. Det är därför vi ser att så många går ned i tjänst - det gör distriktsläkare också - och att man lämnar yrket.

Vi behöver vända utvecklingen. Vi är väldigt glada över att riksdagen är enig i synen på primärvården och utbyggnaden av den goda och nära vården.

Nu har vi fått målet från Socialstyrelsen om ungefär 1 100 patienter per distriktsläkare. Det kan vara något lägre eller något högre beroende på vårdtyngd. Det vill vi nu se att varje region hittar sitt mål för hur man ska uppnå.

Vi har ett gott exempel från Östergötland, där man har fattat beslut om hur man ska nå målet och tidssatt det. Det vill jag se från fler håll. Då lyckas vi bättre med primärvården.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Vasaloppsveckan är över sedan några veckor tillbaka. Skidåkning engagerar många människor från norr till söder, både unga och gamla. Över 52 000 människor var anmälda till något av loppen som gick.

Skidåkning och annan fysisk aktivitet håller igång människor året om. Fysisk aktivitet är bra för äldre, för deras mående och för att förhindra fallskador.

Näringsrik kost och trivsel vid måltiden är också bra för hälsan och välbefinnandet.

Många äldre bor ensamma. Den enda kontakten de har är kanske med vänner eller familj - eller med hemtjänsten.

Min fråga till statsrådet är vad regeringen gör för äldre för att de ska må bättre och för att förhindra ensamhet.

Fru talman! Stort tack för frågan, Malin Höglund! Jag var lite nervös ett tag att den skulle landa i en utmaning om Vasaloppet, men det gläder mig att den handlar om fallprevention, nutrition och ofrivillig ensamhet.

Detta är egentligen tre frågor som gynnar ett och samma område, nämligen en trygg och säker äldreomsorg.

Som ledamoten var inne på är fallprevention oerhört viktigt. Där har Socialstyrelsen ett uppdrag att stödja och hjälpa - Balansera mera, heter deras projekt. Det är oerhört viktigt att fortsätta med det.

Jag ser hemskt gärna fler goda exempel som dem på äldreboenden som jag varit på, där man har pedagogisk måltid med de äldre och även har matobservation för att skapa en bättre situation och inte minst förbättra nutritionen.

När det gäller ofrivillig ensamhet har den här regeringen gjort stora satsningar på detta när det gäller att tillgängliggöra de många aktiviteter som redan i dag finns i kommunerna och i civilsamhället men också se till att fler aktiviteter kommer till.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga är till bistånds- och utrikeshandelsminister Forssell och gäller Västsahara.

Västsahara är ockuperat sedan decennier, och i dessa tider tänker jag att de flesta av oss förknippar ockupation med något förfärligt som aldrig ska uppmuntras eller på något sätt ge vinning till ockupationsmakten. Ändå är så fallet i dag. Ockupationen gagnar Marocko, och det finns ett handelsavtal mellan EU och Marocko.

Det här handelsavtalet är inte legitimt, enligt EU:s egen domstol. Redan 2017 ansåg domstolen att man har förhandlat med fel part. Man har förhandlat med ockupationsmakten Marocko i stället för den legitima representanten för folket i Västsahara.

Det här för mig osökt till frågan hur den här regeringen tänker agera. Sverige har en tradition av att stå upp mot ockupation. Hur kommer bistånds- och utrikeshandelsministern att agera?

Fru talman! Tack, Jytte Guteland, för frågan!

På biståndssidan styrs det bilaterala biståndet av ett antal strategier. Några av dem löpte ut i fjol. Vi har gjort en teknisk förlängning av dem för att hinna arbeta igenom dem.

Vi tillträdde som regering först i oktober i fjol och har fått väldigt mycket på vårt bord. Vi kommer att ta det här året för att försöka jobba igenom de olika strategierna, och vi kommer att presentera dem så fort de är klara.

När det gäller frågan om handel ligger den delvis på Sveriges bord, men den styrs också av regelverk inom ramen för Europeiska unionen.

Jag kan säga generellt att vi har en positiv grundsyn på handel som ett sätt att minska fattigdomen i världen men även som en katalysator för mer av öppenhet och frihet på många områden. Det sker inte alltid, men det sker inte heller sällan.

Vi kommer att återkomma även i den frågan, men svaret på de problem vi ser i världen är nog inte mindre handel utan snarare mer handel.

Fru talman! Den 20 mars riktade JO kritik mot Kumlaanstalten efter anmälningar från interner om att det under en renovering varit väldigt trångt och att interner varit tvungna att dela på små celler. JO menar att de intagna fått utstå en behandling som framstått som "närmast omänsklig".

Jag å min sida har ganska svårt att känna sympati för Kumlafångarnas situation. Men om man vill lösa det här problemet finns ju frågan om att hyra fängelseplatser utomlands i Tidöavtalet. Att placera fångar i Litauen, Polen eller kanske Kosovo skulle minska trycket på svenska anstalter.

Över en tredjedel i svenska fängelser saknar svenskt medborgarskap, och en stor majoritet har utländsk bakgrund.

Hur långt har regeringen kommit i arbetet med att hyra fängelseplatser utomlands?

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Pontus Andersson!

Av Tidöavtalet framgår det paradigmskifte som måste ske och som ska ske när det gäller att bekämpa brott. Vi kommer att höja straffen och ge polisen bättre verktyg. Det kommer att leda till att fler kommer att åka fast och därmed hamna i fängelse, så trycket på fängelserna kommer att bli allt hårdare. Därmed ska vi titta på möjligheten som Pontus Andersson lyfter fram att begagna oss av fängelseplatser utomlands.

Det här är ett arbete som jag vet pågår på Justitiedepartementet. Jag vågar inte svara på exakt var i processen det ligger, men jag kan absolut be statsrådet Strömmer att återkomma snarast möjligt.

Fru talman! Den nuvarande könstillhörighetslagstiftningen i vårt land har 50 år på nacken och skapar stort lidande för väldigt många transpersoner. Därför har vi under de senaste åren jobbat med frågan i S-ledda regeringar för att modernisera lagstiftningen.

Vid regeringsskiftet fanns ett närapå färdigt lagförslag på regeringens bord, ett lagförslag som även regeringen Kristersson varit tydlig med ska levereras till riksdagen under våren för att påbörja lagstiftningsarbetet här.

Propositionen sköts framåt. Propositionen drogs sedan tillbaka och kom aldrig till riksdagen enligt det besked vi tidigare fått.

Med det väcks frågan hos mig och väldigt många andra: När kommer regeringen att lägga lagförslaget om en ny, modern könstillhörighetslag på bordet? Frågan går såklart till sjukvårdsministern.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Någon proposition har inte lagts fram. Vi har en lagrådsremiss, och det pågår arbete inom Regeringskansliet.

Tyvärr har jag inget datum att ge riksdagen. Det behöver riksdagen få besked om för att kunna planera sin verksamhet. Men som ni vet har vi inte kunnat leverera inom tidsramen för att kunna behandla det under våren.

Arbete pågår. Vi återkommer så snart vi har ett besked om när propositionen kan lämnas och förstås om innehållet i den.

Fru talman! Min fråga går till biståndsministern. För inte alltför länge sedan fick jag syn på en annons i mitt Facebookflöde från den svenska streamingtjänsten Draken Film. Intressant, tänkte jag, att en svensk streamingtjänst försöker konkurrera med HBO och Netflix, och dessutom med kvalitetsfilm. Men det måste vara dyrt, tänkte jag, så jag skulle kolla vilka som står bakom detta. Jag gick till Draken Films hemsida, och döm om min förvåning när det då visade sig att Sida är en av sponsorerna bakom denna streamingtjänst. Hur kan det vara möjligt?

Jag konstaterade att bakom Draken Film står den ideella föreningen Göteborg Film Festival. Tydligen har denna filmfestival på något sätt lyckats komma över biståndspengar. Om jag förstår saken rätt är det för att jobba med filmare i länder med begränsad yttrandefrihet, men det är inte den typen av filmer som förekommer på streamingtjänsten.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga hur regeringen arbetar för att stoppa detta läckage av biståndspengar.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag önskar att det fanns ett bra svar på frågan om varför det ser ut så här. Det är väl, skulle jag säga, ett resultat av en tidigare biståndspolitik som har saknat fokus. Så många olika saker har varit prioriterade att man kan fråga sig om något alls egentligen har varit prioriterat.

Regeringen och samarbetspartiet vill att svensk biståndspolitik ska präglas av kvalitet, effektivitet och transparens - för att problemen i världen ska kunna bekämpas på bästa sätt men också för att skattebetalarna alltid ska veta vart deras pengar går någonstans. Vart går 56 miljarder kronor varje år?

Vi har därför skurit ned informationsanslaget, som de senaste åren har ökat från 5 miljoner kronor till 155 miljoner kronor. Vi skär nu ned det till 20 miljoner kronor. Även om jag personligen älskar film är jag fullt och fast övertygad om att dessa pengar kan göra betydligt större nytta någonstans i världen än om de går till en filmfestival.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.