Frågestund

Fru talman! Ett fasansfullt krig pågår i Ukraina. Folk dör. Folk flyr.

Många har kommit till Sverige, och fler kommer att komma hit. Det kommer att kräva stora insatser av oss. Det kan bli tiotusentals ukrainska barn som ska börja i svenska skolor ganska snart, men vi vet inte hur många. Skolministern kunde på ett utskottsförhör tidigare i veckan inte redogöra för hur många barn som hon och regeringen bedömer kommer till Sverige och ska börja i skolan den kommande tiden.

Är det så att man inte har rekorderliga planer kommer det att bli mycket svårare för både enskilda skolor och enskilda kommuner att hantera situationen vi har framför oss. Därför vill jag fråga skolministern om hon i dag kan redogöra för sin och regeringens bild av hur många ukrainska barn som kommer att komma till Sverige för att snart börja i svensk skola.

Fru talman! Det är skillnad på att ha en tydlig och bra plan och att kunna gissa vad framtiden har i sitt sköte.

Frågestund

Vi har dragit väldigt många lärdomar sedan 2015. Skolverket har många insatser på det här området. Det vi vet sedan 2015 är att vi tog emot 70 000 barn och unga. 35 000 av dem var föräldralösa och kom hit som tonåringar. Det är de siffror vi har i dag.

Vi kan alla läsa på Migrationsverkets hemsida att man i det värsta scenariot har ungefär 200 000 flyktingar och att 40 procent av dem är barn. Men jag tänker inte spekulera i de siffrorna, utan jag vill ha en skola som är beredd på alla eventualiteter.

Fru talman! Ska vi klara detta kommer det att krävas olika insatser - svenskundervisning på ukrainska, anställningar, kanske nyanställning av pensionerade lärare och en lång rad andra lösningar. Ska enskilda skolor i Sverige klara detta, ska enskilda kommuner klara uppgiften, måste man ha en ordentlig plan. I detta måste man, även om det är svårt med olika scenarier, jobba med den bästa informationen man har. Hur många barn blir det? Vad är det man ska planera utifrån?

I utskottsförhör kunde skolministern inte säga det, så jag undrar: Hur många barn räknar man med framåt? Hur ser scenarierna ut?

Fru talman! Ingen i hela världen kan tala om hur många som kommer att komma till Sverige i morgon, nästa vecka eller inom en månad. Däremot måste vi jobba med de planer som redan finns och ställa alla eventualiteter till vårt förfogande.

Därför har vi fattat beslut och gett Skolverket utökade möjligheter. Vi kommer att fatta fler beslut. Framför allt har vi ett öra mot verkligheten, där vi faktiskt kan fatta snabba beslut och klara de utmaningar som vi står inför.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

I december 2020 tillsattes en utredning med målet att skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Utredningen skulle presenteras nu i maj, alltså om drygt två månader. Men utredaren har fått ett nytt uppdrag. Fokus ligger nu i stället på att utreda hur skolan kan stärkas utan ett statligt huvudmannaskap. Utredningen ska dessutom presenteras i oktober, alltså först efter valet.

Sverigedemokraterna delar Lärarnas Riksförbunds uppfattning att detta tycks vara ett försök att lappa och laga i ett system som i grunden inte fungerar. Det är dessutom ett svek mot såväl lärare som elever.

Kan det vara så att detta endast är ett försök att sopa problemen under mattan för att i valrörelsen slippa ta debatten om hur Socialdemokraterna fullständigt misslyckats med den svenska skolan?

Fru talman! Det är inte ett ändrat uppdrag som vi har gett utredaren. Det är ett utökat uppdrag. Alla frågor sedan tidigare kommer att finnas med, och vi ger ytterligare ett uppdrag där vi ökar utredningens bredd så att den även inkluderar vuxenutbildning.

Vi vill att utredaren ska fokusera på styrningsproblemen med marknadsskolan så att vi kommer till rätta med den brist på sammanhållen skola som vi har i Sverige. I stället för att skriva svaret i rubriken - statlig skola, vilket vi aldrig riktigt har haft - vill vi att utredaren också ska titta på andra lösningar på problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Många av de problem vi ser i skolan i dag och har sett under lång tid går att härleda till kommunaliseringen av den svenska skolan, som Socialdemokraterna drev igenom med Vänsterpartiet kommunisterna.

Därför behövs ett statligt huvudmannaskap. Ett sådant möjliggör till exempel en mer rättvis resursfördelning men också tydliga nationella riktlinjer, vilket är ett måste om vi på allvar vill skapa en lugn och trygg skolmiljö för såväl lärare som elever.

Varför vill inte skolministern och Socialdemokraterna se en skola med rättvis resursfördelning och med fokus på kunskap och ordning och reda?

Fru talman! Det är just därför vi går fram och vill ta bort marknadsskolan, detta marknadskaos som vi har.

Vi ser gärna mycket mer statligt ansvar för skolan och ordning och reda - en svensk skola med ett fokus. Det är eleverna som ska vara i fokus, inte vinstjakt och inte marknadsandelar, så jag ser gärna ett ökat statligt inflytande. Men en jättestor statlig organisation som har hand om saker som berör människor ute i landet är ett delat ansvar.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Khashayar Farmanbar.

De kommande åren ska mer än 1 000 miljarder kronor investeras i den nya industrialiseringen i norr. Världens blickar riktas mot oss i Norrbotten och norra Sverige när vi nu tar täten i den gröna omställningen av industrin och inte minst satsningarna på att framställa stål utan kol. För att lyckas med dessa fantastiska möjligheter och utmaningar när det kommer till komplexa processer som bostadsbyggande, samhällsplanering och tillståndsprövningar är det fråga om att klara av något helt utöver det vanliga.

Svenska kraftnät har nu gett besked om att elnätsutbyggnaden utmed Norrlandskusten inte kommer att kunna ske i den takt som näringslivet efterfrågar. Det innebär att planerade investeringar i den hållbara gröna industrin i Norrbotten nu löper risk att skjutas upp eller i värsta fall utebli när kapaciteten fortsätter vara begränsad.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta med anledning av Svenska kraftnäts besked?

Fru talman! Jag tackar Linda Modig för frågan.

Svenska kraftnät har lämnat ett förhandsbesked. Det slutliga beskedet kommer före årets slut, i bästa fall, så detta är ett förhandsbesked. Svenska kraftnät är också tydliga med att det kan ändras och att läget kan bli avsevärt bättre än det är nu, vilket jag synnerligen ser fram emot att det ska bli.

Låt mig säga att jag är stolt över Svenska kraftnäts arbete hittills. Det är lätt att säga att det inte är tillräckligt, och därom är vi helt överens. Men Svenska kraftnäts förhandsbesked innebär att städerna i Norrland får motsvarande tio Örebro i elnätskapacitet inom avsedd tid.

Sedan vet jag att en av aktörerna hade velat ha motsvarande hela Storstockholms elnätskapacitet på ett område motsvarande ett villakvarter. Det förstår jag är besvärligt och kommer att ta tid att bygga ut. Men jag är beredd att vidta väldigt många åtgärder för att vi ska kunna komma dit så snabbt som möjligt. Det kanske jag berättar i nästa inlägg.

Fru talman! Det är väldigt viktigt att kommunerna i Boden, Luleå och Gällivare, som kommer att stå värd för dessa enorma investeringar, får planeringsförutsättningar och att vi klarar av den här utmaningen. Det är alldeles sant att behoven är stora i norra Sverige, men det är för att vi också har stora möjligheter där. Det är där den gröna industrialiseringen händer, och den får absolut inte äventyras. Jag vill verkligen höra mer om vad energiministern är beredd att vidta för åtgärder för att säkerställa att denna fantastiska möjlighet inte går oss förbi.

Fru talman! Tack, Linda Modig, för följdfrågan som ger mig möjlighet att besvara frågorna. Det finns ett antal konkreta åtgärder. Det handlar om kösignalen - hur man kan ställa sig i kö för att få el. Just nu är det den som först ställer sig i kö som också först kommer att få el. När vi går in i en expansiv fas behöver vi kolla på om det finns ett samhällsekonomiskt ansvar som är viktigare att ta hänsyn till än bara kötiden, precis som vi gör i skolan. Här handlar det om regelförändringar - ett arbete som riksdagen har beslutat om. Vi är i full färd med att korta kötiderna. Men det handlar också om att se till att Svenska kraftnät har tillräckligt många anställda för att kunna genomföra detta arbete.

Fru talman! Även jag har en fråga till energiministern. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är oacceptabelt och helt fruktansvärt; det måste stoppas. Vi vet att det är exporten av olja och gas som göder Putins krig. Om vi stryper importen av olja och gas slår vi också undan den ekonomiska basen för Putins krigsmaskin.

Även vi i Sverige är delaktiga i detta. Av den svenska importen av olja kommer 8 procent från Ryssland. En tredjedel av vår import av flytande naturgas kommer från Ryssland. Som en ukrainsk företrädare sa: Betalningen för oljan och gasen är draperad i blodet från Ukrainas folk.

Jag vill veta när energiministern avser att ta initiativ för att stoppa den svenska importen av olja och gas från Ryssland.

Fru talman! Tack, Jens Holm, för en mycket angelägen fråga! Vi vill alla stoppa handeln med Ryssland. Låt mig vara tydlig: Det finns ingen som helst tveksamhet kring den viljan.

Det jag är glad för i det elände som nu pågår är att Europa och västvärlden, den fria världen, har ställt sig sida vid sida. Det finns länder i Europa som står avsevärt närmare den totalitära regimen i Ryssland än Sverige gör. De länderna har också ställt sig bakom sanktionspaketet.

Precis som Jens Holm lyfte fram är påverkan av importen från Ryssland på våra importberoende energislag för Sveriges del liten. Det gäller både kärnbränslet, oljan och gasen. För svensk del kan vi snabbt stoppa den. Men jag är inte beredd att göra en sådan sak, som skulle innebära att vi bryter mot den enade sanktionsform vi har tillsammans med resten av Europa, för det skulle också öppna för de länder som gärna vill handla mer med Ryssland att säga: Nu kan vi också bryta mot den enade sanktionsformen. De skulle därmed kunna öka sin handel. Jag tror att vägen är sammanhållning.

Fru talman! Nu vill jag att energiministern berättar för riksdagen vilket land i Europa som skulle motsätta sig att Sverige gick före och stoppade vår import av olja och gas från Ryssland. Vi vet att det är oljan och gasen som göder Putins krig. Jag tror att alla andra europeiska länder skulle välkomna om Sverige gick före och sa: Nu sätter vi stopp för den här importen - vi löser detta på annat sätt. Det kan vi göra genom att ställa om till 100 procent förnybar energi. Vad är det som stoppar dig, Khashayar Farmanbar?

Fru talman! Jag är inte säker på att något land i Europa skulle motsätta sig det vi gör. Men jag tror att det finns länder i Europa, till exempel Ungern, som skulle se på det vi gör och säga: Se, Sverige gör något annat än den samlade EU-insatsen; därmed kommer vi också att göra något annat. Och så kanske man skulle öka sin handel med Ryssland. Det är den effekten jag inte vill uppnå genom att stoppa vår marginella import av kärnbränsle, olja och gas från Ryssland.

Ryssland är en av världens största leverantörer av kärnteknik till många länder. Detta är också en stor del som vi behöver ta tag i.

(Applåder)

Fru talman! Om vi ska klara av att ta emot de ukrainska flyktingarna på ett bra sätt måste civilsamhället vara med. Min fråga går därför till statsrådet Matilda Ernkrans och gäller regeringens oförmåga att koordinera och kvalitetssäkra civilsamhällets insatser för att bistå Ukraina och inte minst de ukrainska flyktingarna.

I tisdags besökte jag tillsammans med min partiledare Ebba Busch Citykyrkan, som finns i statsrådets och mitt hemlän Örebro. Redan i dag har man två gånger varit nere med lastbilar för att bistå, och man har tagit emot drygt 20 ukrainska flyktingar, som har fått tak över huvudet, mat och omsorg. Fantastiskt!

Men de står ensamma. De får inga riktlinjer, och det finns ingen koordinering. Församlingar och föreningar tvingas helt enkelt uppfinna hjulet själva.

Först i går genomförde regeringen ett så kallat rundabordssamtal med civilsamhället. Uppgiften var att undersöka behovet av stöd. Detta duger inte! Varför koordinerar ni inte och tar på er ledartröjan så att civilsamhället vet vad de ska göra?

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för frågan! Civilsamhället är oerhört viktigt i dessa sammanhang, egentligen i alla sammanhang där vi pratar om att möta människor på flykt. Civilsamhället är viktigt i Ukraina, i och omkring Ukrainas närområde och här hemma i Sverige.

Jag tycker att det är ett mycket gott initiativ av vår kulturminister att samla civilsamhället i Sverige och lyssna in vad civilsamhället kan och vill bidra med, inte minst här hemma i Sverige, där vi nu redan tar emot ukrainska flyktingar. Vi vet att vi kommer att behöva ta ett gemensamt ansvar för detta. Det offentliga ska ta sitt ansvar, men vi kommer också att behöva civilsamhället.

Jag tycker att det var ett klokt beslut av kulturministern. Jag tycker att det är bra att hon samlade civilsamhället så sent som den här veckan. Vi är redo att biträda civilsamhället i denna fråga.

Fru talman! Fast när ingen styr blir risken uppenbar att man dubbelarbetar. Det är till och med så att den omsorg som finns kan bli felriktad. Att unga kvinnor och barn nu lämnas i händerna på människor som inte borde få vara i närheten av dem är något som exempelvis UNHCR och organisationen Caritas varnat för. Det behövs alltså en koordinering och en kvalitetssäkring.

Vi har lyft denna fråga. Jag har lyft den med migrationsministern, och vi har lyft den formellt med regeringen. Men ingenting händer. Varför gör ni ingenting för att leda dessa insatser?

Fru talman! Jag ska försöka besvara frågan igen. När det gäller insatser som sker på plats i Ukraina och i och omkring närområdet är det FN:s organisationer, inte minst UNHCR, som har ansvaret för att koordinera det som rör människor på flykt. De förstärks också av till exempel World Food Programme, som har ett logistiskt ansvar för detta. Båda dessa organisationer och flera andra ger Sverige mycket bistånd till, och vi ger det icke öronmärkt för att man ska kunna biträda nya humanitära organisationer. Jag försöker svara så på frågan den här gången.

Fru talman! "Show me the money" - för att citera energiministern själv. Khashayar Farmanbar har använt det enda argument kärnkraftsmotståndarna har kvar i sin argumentationslåda och trodde väl aldrig att näringslivet skulle komma tillbaka med pengar i ryggen. Nu finns det en svensk aktör, med kapital, som vill bygga ny kärnkraft.

För Sverige är detta goda nyheter. Vi kommer att behöva ny kärnkraft. Sveriges elförbrukning ser ut att minst fördubblas på 20 år. Det löser vi inte utan elproduktion som fungerar oavsett väder.

Liberalerna har länge varnat för att hinder som S, C och MP ställt upp för kärnkraften är ett hot mot svensk energiförsörjning. Nu är det allvar, och det är upp till bevis. Nu finns det en aktör som vill bygga. Kommer regeringen att vara en möjliggörare, eller kommer man att stoppa dem?

Fru talman! Tack för frågan, Arman Teimouri! Show me the money kvarstår. Det återstår att se om det ens kommer in en ansökan. Jag har sett artiklar i medierna, ja. Jag har hört näringslivsföreträdare prata i medierna, ja. I tio år har det varit fullt möjligt att skicka in en ansökan och visa pengarna. Det har inte hänt än. Jag har sagt flera gånger här i talarstolen att den här regeringen inte kommer att sätta stopp om det kommer en sådan ansökan.

Men jag har fortfarande inte sett någon ansökan. Än så länge är det bara prat. Men vem vet, det kanske blir något mer än prat. Den dagen får vi kolla på det.

Men jag konstaterar att den punktskatt som infördes år 2000 avskaffades av Stefan Löfvens regering i samband med budgeten 2016. Sedan dess görs ingen skillnad mellan vindkraft och kärnkraft. Trots detta har ännu inga ansökningar inkommit till dags dato. Men om de kommer är de välkomna.

Fru talman! Det hade ju varit positivt om energiministern hade haft lika gott tonläge gentemot kärnkraftsinvesterare som gentemot vindkraftsinvesterare.

Det finns mycket som vi behöver göra inom politiken. Bland annat måste vi ändra riksdagens energipolitiska mål. Det behöver ändras. I nuläget är det ett egentligen ett nej till kärnkraft. Om regeringen menar allvar med att det ska vara fullt möjligt att bygga kärnkraft i Sverige behöver man också agera därefter.

Fru talman! Jag konstaterar att för vindkraftsexploatörerna finns det en möjlighet att få nej vid vartenda tillfälle från valfri kommun i landet, utan något som helst förbehåll eller någon som helst förvarning. Något sådant finns inte för kärnkraften. Det finns tre platser där det är fullt möjligt att bygga.

Det finns ingen skillnad när det kommer till skatten. Det finns inga andra skillnader. Ändå står bolag i kö för att bygga vindkraft, men inte ett enda bolag har ställt sig i kö när det gäller kärnkraft. Om man vill prata om likvärdiga villkor, varsågod, kom in med ansökan!

Fru talman! Om Putin inte hade behövt Europas pengar hade han redan strypt Rysslands fossilexport. Ett importstopp för fossil energi skulle vara ett effektivt slag mot den ryska krigsmakten. Men i stället för detta presenterar regeringen flera förslag som gör Sverige mer beroende av import av rysk olja för bensin och diesel. Det går rakt emot det som Volodymyr Zelenskyj vädjar om.

För varje liter rysk bensin och diesel som tankas i Sverige går en bit av vinsten till Putins krigskassa. Just nu köper Europa fossil energi från Ryssland för 600 miljoner euro om dagen. Sverige och EU bör omedelbart förbjuda denna import och satsa på alternativen. När kan vi förvänta oss ett besked om totalstopp för energiimport från Ryssland?

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan! Det konkreta svaret på frågan när är naturligtvis så snart som möjligt - så fort vi också kan försäkra oss om att vi inte bryter en samordning där vi riskerar att fler EU-länder snarare ökar sin import från Ryssland. Jag är otroligt mån om detta.

För svensk del är energiimporten från Ryssland låg. Den är noll när det gäller kärnbränsle. Kärnbränsleimporten är helt stoppad. När det gäller naturgas är vi nere på 30 procent ungefär, kanske 35 procent, och inom någon månad beräknas den gå ned till noll. När det gäller olja var den förra året 8 procent, och den går ständigt ned.

För svensk del tar våra myndigheter, våra företag och vår befolkning ett stort ansvar, men jag är mån om att vi ska ta ett lika stort ansvar för resten av Europa, för det är där det stora osunda beroendet finns.

Fru talman! Vi behöver en europeisk energisolidaritet där vi sparar energi här för att de som i dag är mer beroende av rysk energi ska kunna stänga gaskranarna. Vi i Miljöpartiet föreslår ett stödpaket på 20 miljarder till elektrifiering, energieffektivisering, stöd till jordbruket och stöd till dem som har minst i plånboken. Men från regeringen ser vi motsatsen. När kan regeringen i stället komma med förslag med en rättvis fördelningsprofil som minskar vår energianvändning?

Fru talman! Redan i måndags presenterade regeringen och min kollega finansminister Mikael Damberg ett omfattande paket som innebär mer stöd till pensionärerna, mer stöd till barnfamiljerna, mer stöd i form av bostadstillägg och mer stöd till dem som äger fordon. Det gäller både elfordon och fordon som drivs med fossila bränslen, för fordonsägarna ska kunna ha en bättre ekonomi även under tiden de håller på att byta till elfordon. Detta stödpaket har redan lagts fram, och jag ser fram emot att den här ädla församlingen kommer att rösta igenom det.

Fru talman! Min fråga går till biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson.

Vi får med jämna mellanrum rapporter från medier och från människor som jobbar ute på arbetsplatserna. Det är ganska bedrövliga vittnesmål om att det fuskas med löner och sociala avgifter, och man berättar om anställda som sover på madrasser ute på arbetsplatsen och utför farliga arbetsuppgifter med mera.

Här är det naturligtvis väldigt viktigt att vi är aktiva och agerar snabbt. Regeringen har gjort mycket när det gäller den så kallade arbetslivskriminaliteten, men det finns säkert mer att göra. Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Vad är nästa steg när det gäller att motverka den osunda arbetslivskriminaliteten?

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för frågan! Till att börja med är kampen mot arbetslivskriminalitet en prioriterad fråga för hela regeringen, från statsministern till alla ansvariga statsråd. Detta ska enligt regeringen ske genom att vi gör det svårare att fuska och enklare att åka fast men också att vi gör det mer kännbart när man väl blir straffad.

Det beslut vi fattade för ett par veckor sedan om inrättandet av regionala centrum i kampen mot arbetslivskriminalitet är nästa steg för att se till att den tillsyn och kontrollverksamhet som finns fungerar bättre. Inrättandet av centrumen innebär att vi kommer att få dedikerad personal från de nio ingående myndigheter som fysiskt samlokaliseras. Detta kommer enligt regeringen att leda till fler och bättre kontroller. Det kommer också att leda till en ökad synlighet och bättre samverkan med lokala fack, arbetsgivarorganisationer, kommuner och det lokala näringslivet, som vet vilka problem som finns på den regionala arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag har en följdfråga till detta. Om man som privatperson upplever eller uppmärksammar fusk på ett företag eller en arbetsplats, på vilket sätt kommer man då i kontakt med de regionala myndigheterna?

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för frågan! En av de fördelar vi tror att vi kommer att kunna se med de regionala centrumen är att man kommer att få en lättare kontakt än i dag med myndigheterna regionalt. Vi ser också över möjligheten att få en gemensam ingång kopplat till det som rör arbetslivskriminalitet. Exakt hur det ska gå till kommer vi att behöva återkomma till, men det ska bli enklare att komma i kontakt med myndigheterna, och man ska framför allt också få en ordentlig återkoppling när man kontaktar myndigheterna. Det är en del av arbetet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans. Enligt Migrationsverket kommer nu 4 000 ukrainska flyktingar till Sverige varje dygn. Om scenariot slår in kommer antalet flyktingar år 2022 att vida överstiga det antal som kom under Syrienkrisens rekordår 2015, då vi tog emot över 160 000 personer i Sverige. Det rekordet slår vi redan till halvårsskiftet.

Trots erfarenheterna från 2015 brister nu mottagandecentrum och gränskontroller, och ansvaret dumpas på Sveriges kommuner. Min fråga med anledning av detta är: Vilket stöd kan Sveriges kommuner räkna med från regeringen för att lösa den akuta krisen och för att planera för att långsiktigt hjälpa de ukrainska flyktingar som nu står och knackar på?

Fru talman! Vi i Sverige ska ta vårt ansvar när det gäller flyktingarna från Ukraina, men det är viktigt att det inte blir som 2015, då vi tog ett oproportionerligt mycket större ansvar än många andra EU-länder. Vi har gett uppdraget till både länsstyrelser och kommuner och regioner. Man är redan igång med att förbereda för hur vi kan skala upp och ta emot fler flyktingar från Ukraina. Vi har också hört skolministern redogöra för hur man förbereder för att kunna ta emot ukrainska barn i vår skola.

Det är viktigt att vi drar lärdomar av det vi gick igenom under 2015 och försöker hitta vägar och sätt att tillsammans som ett helt samhälle lösa detta. Men det kommer att bygga på att vi tar ansvar gemensamt i EU. Här är ju inte minst det massflyktsdirektiv som vi har fått på plats i EU en god hjälp - det är min uppfattning i alla fall - för att vi ska kunna få ett större ansvarstagande från alla EU-länder, så att vi klarar att stötta Ukraina, stärka Sverige och införa sanktioner mot Ryssland, så att vi får stopp på kriget.

Fru talman! Sverige har tvärtemot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter märkligt nog valt att bortse från politisk åskådning som diskrimineringsgrund. Detta innebär att exempelvis fackliga organisationer har fritt spelrum att utestänga en betydande del av befolkningen från den fackliga arenan.

Att ett av världens mest jämlika länder på det här sättet nedvärderar, exkluderar och särbehandlar medborgarna visar på en brist på både etik och moral, en brist som tyvärr ofta kännetecknar regeringspartiet.

Jag vill fråga statsrådet Danielsson: Kommer regeringen att verka för att politisk åskådning ska bli en del av de svenska diskrimineringsgrunderna?

Fru talman! Tack, Ann-Christine From Utterstedt, för frågan! Till att börja med upplever jag inte att de fackliga organisationerna på svensk arbetsmarknad i dag diskriminerar människor.

De fackliga organisationerna är fristående organisationer som verkar utifrån de stadgar som finns och de politiska beslut som fattas på deras kongresser. Man kan naturligtvis ställa krav på människor som har förtroendeuppdrag inom ramen för organisationen att de ska agera i enlighet med de principer som man i organisationen kommer överens om i sina högsta beslutande organ och på sina kongresser. Jag tror att vi ska passa oss för att inskränka deras möjlighet som självständiga organisationer att agera på det sättet.

(Applåder)

Fru talman! Bostadsminister Johan Danielsson kan stå kvar i talarstolen. Även om risken inte är överhängande just nu har situationen i vår omvärld gjort att många av oss har anledning att ställa oss frågan: Var finns närmaste skyddsrum, och vart ska jag ta vägen om beredskapen höjs eller om det, gud förbjude, blir ett plötsligt angrepp? Många fastighetsägare undrar vad som förväntas av dem om och när beredskapen höjs och skyddsrum måste ställas i ordning inom 48 timmar.

Utöver detta behöver vi fundera på hur vi med stöd av plan- och bygglagen kan ha en beredskap för snabba och säkra lösningar för tillfälliga sjukhus, skolor och evakueringsbostäder ifall kriget skulle komma. Var ska till exempel livsmedel och andra förnödenheter förvaras?

Man kan fråga sig: Hur ser en sådan bygglovsprocess ut med dagens regelverk? Då är min fråga till statsrådet: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta inom plan- och bygglagen för att snabbt öka tillgången till och kännedomen om skydd och lokaler i ens bostadsområde?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! När det gäller totalförsvaret och krisberedskap har regeringen genomfört den största satsningen på krisberedskap och civilt försvar i modern tid. Det är också en viktig del i den överenskommelse som rådde i Försvarsberedningen.

Sedan har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en stödjande roll som bland annat handlar om att i samverkan med kommuner, myndigheter, företag och så vidare analysera särskilt allvarliga sårbarheter, hot och risker i samhället. Det handlar också om att ha en dialog med de fastighetsägare och de bostadsrättsföreningar och så vidare som hyser skyddsrum. Vi har också en särskild utredning som tittar just på skyddsrumsfrågan. Det handlar om betydelsen av det nuvarande beståndet men också om hur vi successivt ska kunna uppgradera detta.

Det här är mycket riktigt en viktig fråga som regeringen har arbetat med tidigare, och det är ett arbete som kommer att behöva intensifieras som en konsekvens av det som sker i Ukraina.

Fru talman! SVT Nyheter Stockholm hade i måndags ett inslag om apptaxichaufförer som organiserar sig för bättre villkor. I det inslaget hänvisades det till Arbetsmiljöverkets rapport, där det slås fast att gigföretag inte är att betrakta som arbetsgivare och att de därmed inte har något arbetsmiljöansvar.

I det inslaget intervjuades Johan Danielsson, som konstaterade att det är extra allvarligt när myndigheten samtidigt påpekar att arbetsmiljöriskerna inom plattformssektorn är högre än på övriga arbetsplatser. Och han hänvisade till en sittande utredning som ser över dessa förutsättningar.

Men Danielssons svar imponerade inte särskilt mycket på de här app-förarna. Det imponerar dess värre inte jättemycket på mig heller. Någonting måste faktiskt ske just nu. Min fråga blir: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta här och nu för att förbättra för plattformsarbetare på svensk arbetsmarknad?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag delar uppfattningen att den bild som ges i reportaget - och den bild som de facto är verklighet på svensk arbetsmarknad i dag för dessa arbetstagare - inte är acceptabel.

Sedan tar det ju tid att förändra lagstiftning. När det gäller Arbetsmiljöverkets studie visade den inte per definition att alla gig-företag inte är att betrakta som arbetsgivare. Men i några specifika fall har domstolen kommit fram till det, och det har lett till att arbetstagare i dag inte har det arbetsmiljöskydd som de ska ha.

En åtgärd som den utredning jag hänvisade till tittar på handlar om ett utökat rådighetsansvar, som gör att de som faktiskt råder över arbetsmiljön för dessa arbetstagare ska bli ansvariga för arbetsmiljön oavsett om de i teknisk mening är att betrakta som arbetsgivare eller inte. Det är ju ett steg att gå vidare. Samtidigt pågår det en diskussion på europeisk nivå sedan kommissionen presenterade ett förslag kopplat till plattformsekonomin i december. Det kommer också att kunna få konsekvenser för dessa arbetstagares rättigheter och möjligheter att ha en god arbetsmiljö.

Fru talman! Alltför många barn sviks av svensk skola. I serien Bokstavsbarnen i SVT:s Uppdrag granskning fick vi träffa Ture. Ture får ångest när han går i skolan. När han stannar hemma får han ångest för att han inte är i skolan.

Vi måste göra upp med den likriktningsskola som innebär att alltför många barn undervisas på samma sätt i samma klassrum trots att det går ut över de barn som har de största stödbehoven och deras familjer.

Är skolministern beredd att ställa krav på att det ska finnas särskilda undervisningsgrupper på varje skola?

Fru talman! Jag vill tacka Christian Carlsson för frågan. I dag klubbade vi, som bekant, ett lagförslag som handlar om alla kommuners möjlighet att öppna resursskolor, för att det inte ska vara en fråga bara för större städer eller bara för fristående skolor. Det handlar också om resursfördelning. Vi tydliggör vilka resurser det är och hur de ska fördelas på ett jämlikt sätt över landet.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi har klubbat en proposition som handlar om elevhälsan. Det handlar om att elever ska kunna upptäckas tidigt och så vidare. Sedan har vi klubbat en proposition som handlar om ett likvärdigt skolval. Dessa elever har blivit bortvalda under många år, för de är inte lönsamma på en skolmarknad.

Fru talman! Min fråga går till Johan Danielsson. Efter flyktingvågen 2015 infördes en ny lag som gav regeringen möjligheten att införa nödregler vid massflykt till Sverige. Nödparagrafen möjliggör för kommuner att snabbt få fram olika former av modulbostäder eller andra enklare bostäder.

Migrationsverket har aviserat att vi har ett stort behov av bostäder framöver. Migrationsministern har nu presenterat att regeringen kommer att se över lättnader i PBL men fokuserar endast på tillfälliga och enkla ankomstboenden i form av tält.

Vi har bostadsbrist i hela landet. Var ska dessa personer bo sedan? Tältläger är självklart inte ett värdigt boende i längden. Är du som ansvarig minister beredd att använda hela nödparagrafen för att skapa förutsättningar för enkla bostäder i upp till tre år i våra kommuner?

Fru talman! Tack, Jakob Olofsgård, för frågan!

Det är mycket riktigt så att vi har bostadsbrist i Sverige. Regeringen har sedan 2018 lyckats vända den utvecklingen, och det underskott på bostäder som finns minskar för första gången på mycket länge. Därmed inte sagt att det inte kommer att bli en utmaning under den rådande bostadsbristen. Detta innebär att vi måste förbereda oss för alla eventuella scenarier.

Vi har presenterat en promemoria som vi nu har remitterat med extremt kort remisstid. Remissinstanserna har till på måndag på sig att svara. Det kommer att handla om förändringar i plan- och bygglagen för att möjliggöra att de möjligheter som finns kopplat till asylinvandring också ska finnas kopplat till dem som kommer till Sverige genom massflyktsdirektivet. Det kommer att handla om att kommuner får möjlighet att ställa i ordning tillfälliga bostäder i lokaler som används till annat men också om att etablera enklare förläggningar.

Det handlar om tält men inte bara om tält. Tält är inte den första åtgärden, men vi måste förbereda oss för alla scenarier.

Fru talman! Sedan den 1 januari i år har vi ny lagstiftning på plats. Det finns klimatdeklarationer för de nya byggnader som uppförs, dock med en lång rad undantag som vi förhoppningsvis kan ta bort framöver så att alla byggnader omfattas. Det handlar helt enkelt om att byggherrar ska vara skyldiga att lämna deklarationer om vilken klimatpåverkan nyuppförda byggnader har. Nyligen kunde jag glädjande nog konstatera att regeringen, även utan Miljöpartiet, valt att gå vidare med att påskynda processen för att införa också gränsvärden i klimatdeklarationerna.

Min fråga handlar om att det i uppdraget till Boverket står att processen för att införa gränsvärden ska påskyndas men också att tillämpningen ska utvidgas. Jag funderar mycket över hur regeringen vill jobba vidare med det viktiga verktyget klimatdeklarationer och hur denna tillämpning skulle kunna utvidgas så att vi på riktigt kan minska byggsektorns klimatpåverkan.

Fru talman! Tack, Emma Hult, för frågan!

Det är mycket riktigt så att regeringen, även den nuvarande regeringen, ser införandet av klimatdeklarationer som ett viktigt instrument för att skynda på omställningen i byggsektorn. Detta är viktigt, för den står för en stor andel av våra utsläpp.

Uppdraget till Boverket är att se över dels om vi kan skynda på införandet av gränsvärden, dels om vi kan utvidga tillämpningen. Det handlar bland annat om att titta på om klimatdeklarationer kan införas också vid ombyggnad och tillbyggnad. Uppdraget ska redovisas senast i maj nästa år.

Regeringen har också, lite i samma ärende, gett Boverket i uppdrag att föreslå åtgärder för hur cirkulärt byggande kan främjas. Det är klart att vi ska se till att bygga bort det underskott på bostäder som vi har och att bygga bostäder som vanligt folk har råd att bo i, men vi måste också se till att det vi bygger är hållbart.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Matilda Ernkrans.

De stora flyktingströmmarna från Ukraina påverkar hela Europa men framför allt grannländerna, exempelvis Moldavien. Moldavien är ett av de fattigaste länderna i Europa med en befolkning på 2,6 miljoner människor, och de tar emot flest flyktingar per capita. Sverige och Moldavien har i decennier haft goda bilaterala relationer, och Sverige ger ett omfattande och långsiktigt bistånd till landet.

Min fråga är: Hur ser Sveriges stöd till Moldavien ut, och kommer det att förändras med anledning av kriget i Ukraina och flyktingströmmarna därifrån?

Fru talman! Det är absolut av största vikt att den svenska regeringen och EU stöttar Ukraina men också dess grannländer, som nu tar ett stort ansvar för flyktingmottagandet.

När det gäller Moldavien är det ett land i Europa men inte ett EU-land. Vi finns där med svenska biståndsmedel men också med EU:s biståndsmedel, framför allt via internationella FN-organisationer, såsom UNHCR och Unicef men också UN Women.

Jag besökte själv Moldavien tidigare i veckan. De har tagit ett stort ansvar, men de är också väldigt tydliga med att de behöver internationellt stöd för att klara av flyktingströmmen. Vi har fyllt på stödet riktat direkt till Moldavien, och jag menar att ju mer vi kan göra från svensk sida med svenskt bistånd till FN-organisationer som finns på plats, desto bättre kommer Europa att kunna hantera den flyktingkris som vi nu står inför.

Fru talman! Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet är ineffektiv, med långa handläggningstider och höga, oförutsägbara avgifter. Så kan Riksrevisionens svidande kritik i en rapport från den 1 mars i år sammanfattas. Rapporten bekräftar det som vi moderater har påtalat under lång tid, nämligen att ineffektiviteten och monopolställningen försämrar fastighetsbildningen och därigenom byggandet i Sverige. Väntetiderna har blivit längre, och avgifterna har stigit i hög takt. Projekt riskerar att bli kraftigt försenade med stigande kostnader till följd i en tid när vi har utbredd bostadsbrist.

Socialdemokraterna har haft regeringsmakten i snart åtta år, men ingenting har hänt. Min fråga går därför till bostadsminister Johan Danielsson. När kan vi tänkas få besked från regeringen för att få ordning på Lantmäteriets handläggningstider och på fastighetsbildningen i Sverige?

Fru talman! Stort tack för frågan, Viktor Wärnick!

Regeringen är väl medveten om att tiden för att få ett fastighetsbildningsbeslut inte är tillfredsställande. Jag har förståelse för att detta leder till frustration. Jag har också förståelse för att det leder till en vilja att bilda kommunala lantmäterimyndigheter som en lösning för enskilda kommuner och regioner.

Regeringen har gjort saker under den tid som den har innehaft regeringsmakten. Vi tillsatte 2018 en helt ny styrelse och en ny generaldirektör för Lantmäteriet. Vi har gett myndigheten flera uppdrag rörande styrning och uppföljning, och mycket av det vi har gjort var en reaktion på den rapport som kom från Statskontoret.

Nu har vi fått en rapport från Riksrevisionen, som ledamoten hänvisade till. Vi håller på att titta på alla förslag som Riksrevisionen har lämnat, och vi kommer att återkomma till riksdagen i gängse ordning gällande Riksrevisionens rekommendationer.

Jag delar uppfattningen att vi måste korta handläggningstiderna ytterligare.

Fru talman! Välfungerande transporter och en stark inhemsk livsmedelsproduktion är bland många andra saker också centrala delar av vår beredskap inom civilförsvaret. Trots detta har regeringen medvetet kvävt den svenska jordbrukssektorn och åkerinäringen genom extrema bränsleskatter och extrema reduktionsplikter. Gård efter gård och företag efter företag läggs nu ned.

De svenska bränslepriserna ligger långt över nivåerna i grannländer som Danmark, och den fjuttiga krona som regeringen nyligen lanserade i sitt krispaket gör ingenting för att förändra det förhållandet. De ytterligare 2 kronor i lättnader som jordbruket kanske ska få räcker inte heller på långa vägar i det extrema läge som vi nu befinner oss i. Sverigedemokraterna vill se lättnader på uppemot 10 kronor litern.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans: Varför är inte regeringen, inte ens i detta krisläge, beredd att ge svenska bönder och åkare de lättnader som krävs för att de åtminstone ska kunna konkurrera på lika villkor med våra grannländer?

Fru talman! Det är intressant att se Sverigedemokraternas engagemang mot de Putinpriser på bensin, diesel och annat som drabbar Sverige och Europa. Sverigedemokraterna är väl annars det parti i denna riksdag som har närmast kontakter med just den regimen.

Regeringen har lagt fram ett åtgärdspaket för att möta prisökningarna på drivmedel och el. Vi sänker skatten på diesel. Vi ger en drivmedelskompensation på 1 000 kronor och ytterligare 1 500 kronor om man tillhör ett stödområde. Vi fryser reduktionsplikten, och vi fyller dessutom på bonus malus-systemet så att man kan fortsätta att köpa elbilar. Till detta kommer vårändringsbudgeten, 1 miljard, som riktas direkt till landsbygden och lantbruket.

Det kan vara så att vi behöver göra ytterligare insatser, men regeringen tar ansvar för att stärka Sverige också igenom denna kris.

Fru talman! Regeringen vill införa id-kontroller i Öresundsregionen trots att man vet att det förstör trafiken och integrationen i regionen. Varken Region Skåne, länsstyrelsen eller näringslivet i Skåne förstår hur regeringen tänker och inte heller jag.

År 2015 infördes id-kontroller för att hindra asylsökande från att komma till Sverige. De flyktingar som kommer nu har viseringsfrihet i EU och stoppas inte.

Danmark släppte 2015 igenom alla flyktingar till Sverige. I dag har Danmark skarpa gränskontroller. Vid id-kontroller kontrollerar man enbart om personer har ett id, inte vilka de är - trots att migrationsministern påstår annat.

Vad är det med id-kontroller? Kan den som inte har id helt enkelt ta bilen i stället för tåget? Vanliga personbilar kontrolleras inte.

JK har ifrågasatt om kontrollerna under 2015 var lagliga. Sedan dess har EU-domstolen 2018 konstaterat att det är olagligt med id-kontroller mellan EU-länder, men regeringen bortser från allt detta.

Varför vill regeringen, statsrådet Ernkrans, införa id-kontroller trots att de är onödiga, overksamma och olagliga samt förstör för Öresundsregionen?

Fru talman! Vi ska komma ihåg att grunden till id-kontrollerna är att det råder krig i Europa där inte minst ukrainarna själva lider fruktansvärt och människor tvingas på flykt på grund av Putins invasion av Ukraina.

I detta nu har redan 3 miljoner människor rört sig utanför Ukrainas gränser, och 2 miljoner är på flykt inom Ukrainas gränser. Vi behöver hitta ett sätt att förbereda oss på så att vi kan ta vår del av ansvaret för flyktingmottagandet i Sverige, men det får inte bli som 2015 där Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar jämfört med andra EU-länder.

Vi ska också komma ihåg att när människor rör sig på flykt är det alla människor som rör sig. Det kan vara en klok idé med id-kontroller för att ändå ha en kontroll på de människor som söker asyl i Sverige. Det är anledningen till id-kontrollerna.

Jag förstår att det här kommer att vara en prövning för Öresundsregionen, men jag tror att Öresundsregionen också förstår varför.

Fru talman! Även min fråga är riktad till Matilda Ernkrans.

För cirka fyra veckor sedan var jag i Kiev och träffade politiker, företagare, hemvärnet och en hel del andra. I dag är flera av dem aktiva i strider. De kämpar för sina liv, och de kämpar för att kvinnor, barn och äldre inte ska bli bombade.

Från ukrainskt håll har det funnits en stark önskan om mer hjälp. Man är tacksam för de ekonomiska resurser som man har fått, och man är oerhört tacksam för de militära resurser man har fått. Men man har efterfrågat mer hjälp med att framför allt klara luftrummet, klara av den situation där Ryssland i dag terrorbombar städer.

Kommer regeringen att vidta några åtgärder för att hjälpa Ukraina att klara sitt luftrum med exempelvis robotar?

Fru talman! Jag befann mig också i Kiev för ungefär fyra veckor sedan, och jag besökte Moldavien för bara ett par dagar sedan.

Rysslands invasion av Ukraina är verkligen fasansfull för människorna i Ukraina och för dem som nu befinner sig på flykt. Här i Sverige jobbar vi hårt för att utöka sanktionerna mot Ryssland så att de blir verkningsfulla så att vi får stopp på kriget. Vi stöttar Ukraina, bland annat med humanitärt stöd. Vi fortsätter med stora insatser med svenskt bistånd.

Vi har också försett landet med vapen, vilket är unikt.

Vi tittar nu på om det är möjligt att göra något ytterligare, inte minst via EU:s fredsmekanism. Det är alldeles uppenbart att Sverige och EU tillsammans med USA måste stå gemensamt för att stötta Ukraina och få slut på kriget.

Fru talman! I måndags meddelade skolministern, vilket är känt i kammaren, att utredningen om statligt huvudmannaskap, som bland annat vi liberaler har drivit för att öka likvärdigheten i landet, kommer att få en annan inriktning.

Den dagen besökte jag Åsele Centralskola i Västerbotten. Den socialdemokratiska kommunledningen har lagt ett sparbeting bara på skolverksamheten på 3,7 miljoner. Det låter inte som en stor summa, men för Åsele motsvarar det två hela förskoleavdelningar. En sådan summa är ett exempel på hur en förändring av huvudmannaskapet skulle innebära bättre förutsättningar för lärare och rektorer. I stället får utredningen en annan inriktning, och regeringen vill öka styrningen.

Vad är budskapet? Är det ett 79:e statsbidrag som ska lösa problemet?

Fru talman! Jag vill passa på att tacka Roger Haddad för frågan.

Jag har redan påpekat i dag att det inte var fråga om en ändring av uppdraget, utan det var en utökning av uppdraget. Det uppdrag vi har gett tidigare ligger fast. Nu ska vi se på andra lösningar också.

Jag tycker att alla svenska kommuner när de vill sänka skolpengen ska tänka på att det är svårt att styra skolan i dag. Vi vet att det försvinner miljardbelopp i vinster i välfärden i samband med etablering av fristående skolor. Det är något att ta i beaktande.

Vi vill att det ska vara ett ökat ansvar och en ökad styrning av skolan, och vi vill ha en svensk skola med ett uppdrag. Fokus ska vara eleverna, inget annat. Ingen vinst, och inga marknadsandelar.

Fru talman! Efter en dom i kammarrätten 2019 stod det klart att friskolors statistik om elevsammansättning, genomströmning och betygsresultat ska sekretessbeläggas, det vill säga inte lämnas ut av Statistiska centralbyrån.

Uppgifterna ska enligt domen klassas som affärshemligheter - hör och häpna - eftersom de kan påverka föräldrarnas val av skola och ytterst hur mycket pengar friskoleföretaget tjänar. Domen gav heller ingen möjlighet att följa upp hur friskolorna fördelar sina resurser. Skolverket kom fram till att även uppgifter om kommunala skolor måste beläggas med sekretess eftersom samma villkor ska gälla för alla skolor.

En tillfällig juridisk lösning kom på plats så att Skolverket och kommuner har kunnat få viss information, men nu måste en långsiktig lösning tas fram.

Ska friskolor, skolministern, omfattas av offentlighetsprincipen?

Fru talman! Jag vill tacka Pia Nilsson för frågan.

För mig som socialdemokrat är det en självklarhet att de ska det. Vi ger ut skattemedel till fristående enheter för att de ska utöva det viktiga uppdraget att ta hand om våra elever och bedriva undervisning. Det är också myndighetsutövning.

Ja, lagstiftningen är tillfällig, men för mig är det en självklarhet att offentlighetsprincipen ska gälla även fristående enheter. Det handlar om vad man utövar för verksamhet, och det handlar om det ansvar man har. Och det är konstigt att vi kan skicka pengar ut i tomma intet utan möjlighet att följa upp hur de används.

Det är det här som innebär att ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Det är vi politiker som ansvarar för skattemedlen, och vi ska också ta ansvar för hur de används.

Fru talman! Just nu är det många och långa köer för att förnya sitt pass. I många delar av landet är det flera månaders väntetid. I Skåne går det inte ens att boka en tid över huvud taget, utan man är hänvisad till att klicka in sig på polisens hemsida för att se när septembertiderna släpps.

Situationen har lett till att passtider säljs på sociala medier, och det här är naturligtvis en helt oacceptabel situation. Dessutom regleras i grundlagen att svenska medborgare ska kunna resa ut ur och in i riket, men det begränsas nu av att människor inte kan förnya sitt pass.

Den här situationen har uppkommit mot bakgrund av coronapandemin och att folk vill resa. Samtidigt är det ett problem som har funnits under flera års tid.

Vilka åtgärder vidtar regeringen för att säkerställa en grundlagsreglerad rättighet för personer att resa ut ur landet?

Fru talman! Det är absolut mycket illa att tider för att förnya pass säljs på Ebay. Så ska det naturligtvis inte vara.

Jag kan försäkra ledamoten om att detta är någonting som regeringen tar på allra största allvar. Naturligtvis har vi initierat ett arbete för att se hur vi kan komma till rätta med problemet. Det gäller inte minst samtal med Polismyndigheten, som naturligtvis måste prioritera människors möjlighet att förnya sina pass. Det är viktigt att man som medborgare känner att det fungerar.

Men vi ska väl också vara lite tydliga med att det finns ett eget ansvar. Informationen har ju gått ut till medborgare under lång tid om att man ska hålla reda på hur passen ser ut och när de går ut för i god tid kunna förbereda sig för att förnya passet. Jag tycker alltså att det också finns ett eget ansvar för medborgarna att ta.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Johan Danielsson.

Regeringen har gett Boverket uppdraget att komma med förslag på hur klimatdeklarationer ska kunna omfatta även renoveringar, och då också med införda gränsvärden. Denna utökade byråkrati, att man planerar att införa gränsvärden och de ökade kostnaderna för renoveringar som detta medför, kommer givetvis att leda till att energibesparande renoveringar uteblir eller skjuts på framtiden. Renoveringar som är viktiga för att hålla nere energiförbrukningen och som annars skulle vara ekonomiskt fördelaktiga riskerar att helt utebli.

Jag vill därför fråga Johan Danielsson: På vilket sätt gagnar det miljön eller klimatet att renoveringar riskerar att skjutas på framtiden på grund av regelkrångel?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Vi har gett Boverket i uppdrag att se hur de här klimatdeklarationerna kan utvidgas och om de ska utvidgas till att omfatta renoveringar för tillbyggnation och nybyggnation. Det är klart att man ska väga klimatnyttan mot vilka andra konsekvenser det eventuellt får, men jag måste ändå tillåta mig själv att bli lite förvånad över denna plötsliga vurm för energieffektivisering. Regeringen hade ju infört ett stöd just för energieffektivisering av bostäder - ett stöd som Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna avskaffade i sin alternativa budgetmotion i höstas. Det är ett direkt slag mot den nödvändiga energieffektiviseringen av bostäder i Sverige.

Att vi ger Boverket ett uppdrag att se till att vi har klimateffektiva bostäder skulle tvärtom syfta till att vi spar energi.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till Khashayar Farmanbar.

Sveriges elbehov kommer enligt de senaste prognoserna att dubbleras, och regeringen har precis tagit beslut om Sveriges första havsplaner för Östersjön, Bottniska viken och Västerhavet. I planerna möjliggörs nu en snabbare utbyggnad som skulle generera 20-30 terawattimmar, vilket är väldigt viktigt speciellt för oss som bor i södra Sverige.

Min fråga är: Hur stor är potentialen för ytterligare utbyggnad av havsvindkraften?

Fru talman! Tack för frågan, Monica Haider!

Vi går mot en kraftigt ökad elektrifiering av Sverige. När vi trycker ut fossila bränslen från transporter och från industrin kommer vi att få undan två tredjedelar av våra växthusgasutsläpp och kanske till och med dubbla vår energiförbrukning.

I dagsläget, medan jag står inför denna ädla kammare, ligger det ansökningar inne från bolag om att få bygga havsbaserad vindkraft motsvarande 350 terawattimmar el bara i södra Sverige. Det är mer än två och en halv gånger vad Sverige förbrukar i dag. Jag tror att vi alla inser att exakt allt det där kanske inte kommer att byggas, men det visar på den enorma potentialen och på den tilltro som finns där ute till att våra hav kan förse oss med elektricitet framöver.

Jag tror att det är en viktig del av pusslet. Detta tillsammans med den befintliga kärnkraften, vattenkraften och den landbaserade vindkraften kommer att göra att vi klarar av den här utmaningen framåt.

Fru talman! Myndigheten för digital förvaltning, Digg, har fått i uppdrag att förbättra digitaliseringen av välfärden. Ett antal tidigare utredningar har alla lämnat rapporter som löser delar av problemen, men det finns inget helhetstänk. Till exempel vill sjukvården få igång digitaliseringen, inte bara släppa faxmaskinen eller lösa småfrågor i en föråldrad struktur. Det handlar om de enorma möjligheter som digitaliseringen kan erbjuda.

Jag skulle vilja att uppdraget till Digg blev holistiskt och inte bara spände bågen för gårdagens behov utan skapade ramar för vad som kan komma inom ett decennium. Vill inte också statsrådet spänna bågen och inte enbart lösa småfrågor i en struktur som egentligen knappt tillåter att smarta telefoner nyttjas? Vad vill statsrådet egentligen att uppdraget ska leda till?

Fru talman! Tack för en spännande fråga, Mats Sander! Jag konstaterar att det är första gången jag får frågor om digitalisering och inte bara om energi, och det är jag mycket tacksam för.

Jag gläds också åt Mats Sanders fråga, för vi är helt överens om detta. Jag tror att vi i Sverige kommer att behöva gå mot en mer holistisk syn på digitaliseringen. Just nu är det bara offentlig sektor som myndigheten Digg ska jobba med, men för att komma dithän där alla fördelar med digitaliseringens möjligheter kommer samhället till del behöver vi ha mer helhetstänk.

Om jag ska vara helt ärlig krävs det kanske ett seminarium för att besvara frågan snarare än 60 sekunder, varav jag har 18 sekunder kvar, men vi är nog helt överens om att Diggs uppdrag på sikt kommer att behöva ses över för att bli mer heltäckande. Det ska inte heller bara riktas till offentlig sektor utan handla om hur hela samhället kan digitaliseras.

Fru talman! När regeringen i förra veckan presenterade det välkomna beskedet att anslaget till försvaret ska höjas till 2 procent av bnp kom frågor om hur detta ska finansieras. Finansministern menade då att skattehöjningar krävs - en beredskapsskatt för att Sverige ska ha råd.

Statens kanske viktigaste uppgift är att upprätthålla ett starkt försvar, och i ett land med ett av världens högsta skattetryck kan det inte vara statens intäkter som är problemet. Sveriges biståndsbudget för 2022 ligger på 52 miljarder kronor. Det är pengar som hade gjort bättre nytta i Sverige när Socialdemokraterna inte lyckas finansiera en av statens kärnuppgifter.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till Matilda Ernkrans: Är statsrådet beredd att skära ned Sveriges biståndsbudget för att säkra Sveriges försvar, eller ska svenskarna under nya skatter digna?

Fru talman! Det finns väl nästan ingenting som en sverigedemokrat inte kan finansiera med ett halverat bistånd. Men i det läge vi befinner oss i nu, med krig i Europa och där vi ser hur svenskt bistånd gör nytta och skillnad för människor i vårt närområde, är det väl ett extra utmanande uttalande att det är biståndet vi ska finansiera detta med.

Det vore intressant, rent retoriskt, att fråga sig vad Sverigedemokraterna tycker att vi ska skära ned. Ska vi inte längre räkna av flyktingkostnader från biståndet? Är det detta vi ska skära ned? Är det klimatbiståndet? Är det biståndet som går direkt till UNHCR, som nu finns på plats i Ukraina och grannländerna och ser till att flyktingsituationen hanteras på plats? Är det kvinnors och flickors rättigheter vi ska skära ned?

Nej, jag vill hävda att den överenskommelse som slöts i Försvarsberedningen och som innebär 3 nya miljarder till försvaret redan i år, möjlighet att köpa materiel för 30 miljarder fram till 2030 och en höjning av försvarsanslaget till 2 procent av bnp - den klarar vi av att finansiera.

(Applåder)

Fru talman! Enligt Byggmarknadskommissionen gjordes det under 2019 omkring 8 750 offentliga upphandlingar av bygg- och anläggningstjänster till ett sammanlagt värde av 125 miljarder kronor. Som socialdemokrat är jag mycket angelägen om att dessa pengar inte ska hamna i fel fickor, exempelvis hos företag som inte lever upp till krav om rimliga löner och arbetsvillkor för sina anställda.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Johan Danielsson: Vad gör regeringen för att vässa det verktyg som offentlig upphandling utgör i kampen mot arbetslivskriminaliteten på svensk arbetsmarknad?

Fru talman! Jag delar naturligtvis denna uppfattning. Ska vi klara av att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden och trycka tillbaka den växande arbetslivskriminaliteten måste vi se till att våra skattepengar inte hamnar i fickorna på de företag och aktörer som gör sig skyldiga till brott, inte betalar sina skatter och sociala avgifter, fuskar med arbetsmiljön eller har illegal arbetskraft anställd.

Därför har jag och civilministern tagit initiativ till ett antal rundabordssamtal med bygg- och anläggningsbranschen och med städ- och transportbranscherna. Detta är sektorer där det förekommer fusk i samband med offentlig upphandling.

Det är tydligt, tycker vi, att vi måste se över hur det kan bli enklare för upphandlande myndigheter att se vilka företag som tidigare har gjort sig skyldiga till brott och andra överträdelser. En annan fråga som vi har identifierat så här långt i samtalen är de problem som finns med långa kedjor av underentreprenörer och vad detta leder till i form av fusk och utnyttjande.

Nu samtalar vi och tar in förslag från branschen. Sedan kommer vi att återkomma från regeringen.

Frågestunden var härmed avslutad.