Frågestund

Fru talman! Nyligen höll president Biden ett toppmöte om klimatet. Bland de inbjudna var länder som visat ledarskap i klimatfrågan och länder i vår närhet, som Danmark och Norge, men tyvärr inte Sverige.

Till slut lyckades Sverige få en inbjudan till ett rundabordssamtal i marginalen av mötet, som man sedan försökte bildsätta som att det var själva mittpunkten på mötet.

Det värsta med regeringens cirkus kring klimatmötet är egentligen inte att man överdriver sin egen roll och betydelse utan att man förminskar klimatpolitiken till ett pr-jippo. För när statsrådet Bolund väl talade på mötet sa han inte ett ord om de konkreta verktyg som måste till för att hejda världens utsläpp. Nästa gång kanske Sverige kan få en inbjudan på riktigt om vi faktiskt har en agenda för det internationella klimatarbetet.

Varför driver inte regeringen på för att fler länder ska sätta pris på sina utsläpp?

Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för att du lyfter en väldigt viktig och glädjande fråga som handlar om Sveriges viktiga position när det gäller det internationella klimatarbetet!

Det är väl känt - Jessica Rosencrantz kan nog fråga vem som helst runt om i resten av världen - att Sverige är ett föredöme som många länder tittar efter och följer. Det gäller även USA, vilket är uppenbart eftersom vi blev inbjudna att delta i det rundabordssamtal som faktiskt inledde den andra dagen av Joe Bidens Leaders Summit.

Det är värdefullt att kunna vara med i dessa sammanhang och föra fram Sveriges röst. Ett exempel på vårt ledarskap är också att USA i samband med klimattoppmötet beslutade sig för att ställa sig bakom det internationella industrisamarbete som Sverige och Indien har inlett, Leadit. Det visar på hur mycket det betyder att vi gör skillnad och att vi nu gör stora investeringar i Sverige för en fossilfri industri. Då vill andra länder, till exempel USA, följa efter.

Tills man har suttit i ett toppmöte med John Kerry tycker jag kanske att man ska ha en lite lägre attityd i frågan.

Fru talman! Som sagt hoppas jag att Sverige kan få en riktig inbjudan nästa gång till det rum där de stora länderna sitter och diskuterar de avgörande besluten.

Min fråga kvarstår: Vad är regeringens agenda inför FN:s klimatförhandlingar nu i höst? Är det ett pris på utsläpp, som vi vet skulle göra skillnad? Är det att få på plats ett ramverk för internationella klimatinvesteringar där rika länder kan hjälpa fattigare? Detta sa inte Per Bolund ett ord om på det rundabordssamtal som ägde rum. Vad är regeringens prioriteringar? Har man några sådana?

Fru talman! Jag underströk på mötet - och det gör jag också i andra sammanhang - att Sverige har flera roller. Det gäller dels att minska våra utsläpp i vårt land, och det gör vi bland annat genom historiskt stora industrisatsningar som tidigare regeringar inte har varit i närheten av, dels att vara med och finansiera fattigare länders resa.

Det är precis de här frågorna som är aktuella inför Glasgowtoppmötet. Där krävs att länderna, inklusive Sverige, nu visar att vi vill driva på. Vi vill göra ännu mer både i att hjälpa och att själva göra våra insatser. Jag hoppas att också riksdagen står bakom detta.

Fru talman! Per Bolund och jag tillstår garanterat båda två att mäns våld mot kvinnor länge har varit ett problem i Sverige.

Det som skiljer oss åt är att jag också erkänner att en faktor i detta är ett importerat problem - detta eftersom det råder stora skillnader mellan svenska normer och vissa normer i huvudsakligen Afrika och Mellanöstern. Svenska normer innebär ett tryck från kollektivet på att behandla kvinnor väl; annars blir man socialt utstött. Andra normer kan innebära att det finns ett kollektivt tryck på att slå sin fru eller dotter för att upprätthålla någon påstådd heder; annars blir man socialt utstött. Det är alltså det totalt omvända.

Kollektiv acceptans av mäns våld mot kvinnor är inte en svensk norm. Men så är fallet i delar av kulturer som vi importerar till Sverige. Erkänner Per Bolund detta?

Fru talman! Mäns våld mot kvinnor är ett oerhört allvarligt samhällsproblem. Jag är väldigt glad över att frågan äntligen har kommit så högt upp på dagordningen som den verkligen förtjänar.

Det är ett samhällsproblem som vi aldrig någonsin ska eller kan acceptera. Det är också ett samhällsproblem som vi måste angripa oavsett vem det är som står för våldet. Man kan titta i statistiken och med väldigt starkt fog säga att det som förenar dem som begår mycket av våldet i vårt samhälle är att de är män. Det är en fråga som vi behöver ta oss an, det vill säga att det inte räcker att bara ta oss an dem som har begått våldsbrotten och se till att de får de straff de förtjänar. Vi måste också klara av att jobba förebyggande. Det gör vi på många olika sätt, inte minst genom att lyfta vikten av att diskutera mansnormer och även angripa de problem som finns med hedersvåld i vårt samhälle.

Men där är det viktigt att vi ska angripa dessa problem och dessa rötter oavsett vem det är som utför våldet.

Fru talman! Regeringen erkänner att hederskultur finns i Sverige och att hederskultur är ett utbrett problem. Man har vidtagit vissa åtgärder på området.

Alla förstår dock att hederskultur inte har uppkommit här i Sverige genom att några svenskar har fått för sig att prova på det. Det har importerats hit. Om regeringen erkänner hederskultur måste de också erkänna att den har importerats, och därigenom även en del av mäns våld mot kvinnor.

Fru talman! Jag är verkligen djupt bekymrad över Sverigedemokraternas inställning i den här frågan. Jag tycker att den är att blunda för den verklighet som alla vet - i alla fall vi som är beredda att titta både framåt och bakåt i historien - är någonting som Sverige har haft under långt tid. Och väldigt mycket av det våld mot kvinnor som begås av svenskar men även av människor med invandrarbakgrund handlar just om någon form av hederskultur, det vill säga att det handlar mycket om kontroll - att kontrollera en partner och att hela tiden sätta press på partnern i relationer till andra människor. Vi ska motarbeta det oavsett vem det är som är gärningsman.

Fru talman! 87-åriga Gerd Eriksson hittades nedkyld av sin son. Det gick inte att ringa efter ambulans eftersom telenätet kopplats bort utan fungerande alternativ.

Jag står här med ett brev från Anne-Christine och Stig Engdahl i Uddalen i Dalsland som vittnar om försämrad postservice och sårbarheten när man inte kan kommunicera med omvärlden.

Hur ser statsrådet Ygeman på att de som bor på landsbygden får det allt svårare att leva ett fullgott liv på samma sätt som människor i de större städerna? Utan ett fast telefonnät kommer många inte att kunna kontakta sina anhöriga eller ringa 112.

Parallellt ligger bredbandsutvecklingen efter, vilket gör att människor på landsbygden kommer att bo utan vare sig täckning eller telefoni. Likaså försämras servicen vad gäller breven och posten.

Hur försvarar statsrådet det som nu framstår som en avveckling av landsbygden? Vad säger han till dem som behöver jobba på distans, till skoleleverna som behöver ta del av distansundervisning eller till dem som behöver komma i kontakt med sjukvården digitalt?

Fru talman! Mitt besked är väldigt enkelt, Annika Qarlsson. Du ska ha tillgång till bra kommunikationer och bra digital infrastruktur oavsett var i landet du befinner dig och oavsett var i landet du bor.

Det går faktiskt åt rätt håll, även om det inte låter så på Annika Qarlssons beskrivning. 95 procent av svenskarna har i dag tillgång till snabb uppkoppling i sin omedelbara närhet. Det går tre gånger så snabbt att bygga ut bredbandet på landsbygden som det gör i våra storstäder. Och för varje år som går har allt fler svenskar en mobil uppkoppling. Men vi nöjer oss inte förrän varje svensk, oavsett var man bor, har tillgång till en snabb uppkoppling - mobilt eller via bredband. Det är också bakgrunden till att vi tillsammans med Centerpartiet sjudubblade stödet till bredbandsutbyggnad i den senaste budgeten.

Fru talman! Det är väldigt vackra ord, och det är ord som går i rätt riktning. Jag kan bara hålla med om det. Men det räcker inte. Vackra ord räcker alltså inte i detta fall.

Sonens upplevelse när det inte går att få tag på ambulans och när han inser att hans mor är på väg att lämna honom eller bristande möjligheter att faktiskt ha kontakt med sjukvården eller Skatteverket - även om man kanske inte har lika stort önskemål om det - omöjliggör förutsättningarna för att faktiskt bo och leva i hela landet.

Fru talman! Jag känner inte till de exakta händelserna i detta speciella fall. Jag kan bara konstatera att denna mobilmasts backupkapacitet inte levde upp till den standard och de lagkrav som vi har i Sverige. Hade den gjort det hade det gått att larma 112. Det är naturligtvis så att alla mobiloperatörer måste se till att de lever upp till de lagkrav som vi har här i landet. Annars kan man inte vara mobiloperatör.

Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister Per Bolund.

Våra skogar blir alltmer utarmade avseende biologisk mångfald. Skogsstyrelsen konstaterade nyligen i en utvärdering att vårt miljömål om levande skogar utvecklas negativt - inte positivt. Ett av skälen till det är det alltmer intensiva skogsbruket i Sverige. Det finns flera exempel på hur skyddsvärda skogar avverkas i Sverige.

I den skogsutredning som regeringen har tagit fram finns det inga konkreta förslag till hur miljöhänsynen i svenskt skogsbruk ska stärkas.

Fru talman! Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Per Bolund: Vad gör regeringen för att stärka miljöhänsynen i svenskt skogsbruk?

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för en oerhört viktig fråga. Det är tyvärr fortfarande för många som inte känner till att vi befinner oss i flera parallella väldigt allvarliga kriser. Det är en klimatkris, som de flesta har fått upp ögonen för, men också en naturkris med en enorm utrotningstakt av de djur och växter som vi delar denna planet med. Där måste vi alla göra mer, inte minst när vi har ett globalt toppmöte i Kina i höst som ska avgöra just framtiden för den biologiska mångfaldspolitiken på global nivå.

Därför har regeringen också gjort unika satsningar. Vi har satsat mer än någon tidigare regering - hittills 6 miljarder kronor - på att skydda värdefull mark. Vi har ökat skyddet av havsområden väldigt kraftigt jämfört med tidigare. Men vi har också sagt väldigt tydligt att staten ska vara en föregångare när det gäller hållbart skogsbruk. Det är ett arbete som vi är mitt inne i. Det kommer också att vara en del av de diskussioner som nu ska leda fram till en ny skogspolitik.

Jag är också glad över att statliga Sveaskog nyligen kom med en ny inriktning där man säger att man ska pröva andra skogsbruksmetoder och se hur man kan miljöanpassa sitt skogsbruk.

Fru talman! Nu handlade inte min fråga om ökat skydd av skogen, utan den rörde hur vi kan få ett mer hållbart skogsbruk i Sverige. Då har regeringen tagit fram en skogsutredning som är ensidigt fokuserad på att stärka äganderätten, eller kan miljöministern peka på konkreta förslag från Skogsutredningen som syftar till att stärka miljöhänsynen i svenskt skogsbruk? Jag hörde inget konkret förslag från miljöministern om hur miljöhänsynen ska stärkas i svenskt skogsbruk.

Fru talman! Om Jens Holm hade läst hela punkten i januariavtalet som rör skogen hade det varit väldigt tydligt för honom att det där finns punkter som handlar om hur vi kan skydda värdefull natur, som är en viktig faktor när det gäller biologisk mångfald, men också om hur vi ser till att anpassa skogsbruket så att det blir mer miljöinriktat och inte minst att staten ska vara en föregångare på detta område. Där driver vi såklart på genom den myndighetsdialog som vi har, genom att styra våra myndigheter. Men vi ser också att till exempel nya skogsbruksmetoder börjar växa fram som även Sveaskog har sagt att de kommer att använda sig av.

Fru talman! Jag vill vända mig till Sveriges energiminister Anders Ygeman.

Vi vet alla här i kammaren att energiförbrukningen kommer att öka. Elförbrukningen kommer att gå upp drastiskt de närmaste tio åren.

Det är bekymmersamt att det i går kom ett meddelande från det statligt helägda bolaget Vattenfall där de rapporterade till Nord Pool att om regeringen inte fattar beslut senast den 31 augusti när det gäller slutförvaret bör man stänga ned kärnkraften i Forsmark.

Då undrar jag hur statsrådet, som är ansvarig för denna fråga, ser på den nödsignal som nu kommer från Vattenfall. Hur ska ni egentligen agera när det gäller denna för Sverige viktiga fråga om energiförsörjningen?

Fru talman! För ordningens och sakens skull ska jag säga att det är Per Bolund som handlägger frågan i regeringen. Vill man ställa frågor om slutförvaring av kärnbränsle är det till honom som man bör rikta frågan.

Det är klart att regeringen agerar för att de tillståndsansökningar som kommer till regeringen också besvaras och handläggs på det sätt som ska göras.

Såvitt jag förstår kommer frågan om mellanlager och slutlager att hanteras på ett sådant sätt att man kommer att kunna fortsätta med kärnkraften.

Fru talman! Det allvarliga är att man säger att man kommer att behöva stänga ned det första kärnkraftverket om två och ett halvt år.

Vi hade en debatt här i kammaren den 21 april. Då sa faktiskt statsrådets partikamrat Laila Nagari att hon inte har något förtroende för Per Bolunds agerande i denna fråga.

Då är frågan: Är detta en hållning som Socialdemokraterna har som parti när det gäller Bolunds agerande i denna fråga?

Fru talman! Jag tror att min partikollega heter Laila Naraghi, för ordningens skull.

Jag kan försäkra Mikael Oscarsson om att jag har fullt förtroende för Per Bolunds och regeringens hantering av frågan.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Anna Hallberg.

Vi är många som ser fram emot att gränserna mellan våra nordiska länder öppnas igen. Det har varit en svår tid med restriktionerna under pandemin.

Det nordiska samarbetet är otroligt viktigt för oss. Vi ser fram emot att kunna komma över det skadade förtroende som faktiskt finns bland många i de nordiska länderna och arbeta vidare så att man känner förtroende på så sätt att man kan ta det där jobbet i Norge, åka till sin sommarstuga i Finland eller träffa sina nära och kära som bor på andra sidan gränsen och som alltid har bott nära men nu känns långt borta.

Jag vet att ni fortsätter att jobba för ett nära samarbete och har tillsatt en utredning. Jag skulle vilja höra vilka som är de svåraste utmaningarna vi nu har och vad denna utredning kan leda till.

Fru talman! Tack, Eva Lindh, för en fråga om något som Sverige verkligen har varit aktivt i under det senaste året och under pandemin!

Det nordiska samarbetet har blivit hårt prövat under det här året, men vi har också lärt oss väldigt mycket. Sverige och den svenska regeringen har varit pådrivande för att hitta lösningar framåt. Vi ska se på en helt ny modell för samarbete mellan de nordiska regeringarna, för det yttersta ansvaret ligger trots allt där.

Även jag och de andra nordiska samarbetsministrarna behöver hitta en ny modell för att hantera vårt samarbete också i kriser. Jag har, som svensk Nordenminister, under en lång period föreslagit att vi ska ta fram en ny modell för detta.

Jag är väldigt glad över att det finska ordförandeskapet har tagit vara på detta. Den 29 april hade vi ett extrainsatt ministerrådsmöte och fattade beslut om att tillsätta en utredning för att hitta en väg framåt för de nordiska regeringarnas samarbete även i kris. Jag har stora förhoppningar på denna utredning, som kommer att levereras i november eller december inför Nordiska rådets session i år.

Fru talman! Det känns väldigt lovande, för jag tror att vi i de nordiska länderna har stor nytta av varandra i vårt samarbete. Vi är ju flera små länder, och vi blir starkare tillsammans.

Jag vill lyfta in en fråga som jag tycker känns väldigt viktig. Den gäller barnperspektivet.

Det finns många barn som inte har fått träffa båda sina föräldrar därför att den ena föräldern finns på andra sidan gränsen. Vill du bara säga någonting om detta, Anna Hallberg? Vad har du för medskick, och hur kan vi jobba med detta framöver?

Fru talman! Det här är verkligen en av de mest centrala frågorna. Hur kan de familjer som bor på båda sidor om en gräns och som är beroende av att gränserna är öppna fungera?

Barnen har kommit i kläm, inte minst vad gäller Norge. Det är fortfarande så, eftersom veckopendlingen inte har öppnat. Senast förra veckan hade jag en dialog med den norska regeringen om just detta. Barnens föräldrar har fastnat i Norge och vågar inte åka hem, för då får de ingen lön.

Det är den ena frågan. Den andra frågan är att man från Norges sida kräver att barn som veckopendlar mellan skilda föräldrar ska börja testas. Det är väldigt jobbigt för barnen att hantera detta.

Det här har vi lyft upp. Vi försöker att lösa det, och vi i Sverige tar ett ansvar för detta.

Fru talman! En av vår tids största utmaningar är klimatförändringarna. Vi har inte lång tid på oss att lyckas vända trenden. Det är bråttom.

Regeringens initiativ Fossilfritt Sverige har tillsammans med branscher de senaste åren presenterat hela 22 färdplaner för hur dessa branscher ska kunna ställa om. I dag har Fossilfritt Sverige presenterat sin rapport Fossilfri återhämtning. Fossilfritt Sverige menar att höstens budget är den stora chansen för Sverige att utnyttja det möjlighetsfönster, som man kallar det, som nu finns. Det handlar om att samtidigt sätta igång ekonomin efter coronapandemin och accelerera utvecklingen mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

Min fråga till statsrådet Per Bolund är om statsrådet och regeringen håller med om Fossilfritt Sveriges slutsats att det är nu vi har möjligheten att verkligen accelerera utvecklingen för att bli världens första fossilfria välfärdsland.

Fru talman! Tack, Emma Hult, för en otroligt viktig fråga, inte minst med tanke på att det är ett akut läge - vi måste agera nu.

Det som Emma Hult tar upp är en framgångssaga för Sverige där vi visar hur vi tillsammans - näringsliv, stat och offentlig sektor - kan få närmast mirakel att hända. Vi håller på att förändra en teknik för att göra stål som vi haft med oss i 1 000 år till att nu börja göra stål med vätgas. Vi går över från den gamla förbränningsmotorn till att börja använda elbilar.

Många olyckskorpar har kraxat - inte minst i denna kammare - om att en aktiv klimat- och miljöpolitik skulle vara en nackdel för Sverige och driva jobb utomlands. Nu ser vi resultatet: Genom att vi är föregångare kommer investeringarna till Sverige. Det är här de gröna jobben skapas genom en nyindustrialisering.

Detta ska vi vara glada och stolta över, men vi får aldrig slå oss till ro. Vi måste hela tiden vässa oss och göra mer. Budgeten i höst är en fantastisk möjlighet att göra en grön återhämtning där vi sätter igång ekonomin efter pandemin med gröna förtecken och bygger världens första fossilfria välfärdsland.

Fru talman! Tack, statsrådet, för ett glädjande svar!

En annan del i att klara denna omställning handlar om kompetens. Vi har stor kompetensbrist inom många av de sektorer som nu ska ställa om. Min fråga till statsrådet är: Hur jobbar regeringen med att komma till rätta med den kompetensbrist som finns när det gäller såväl gymnasieskolans utbildningar som högre utbildning och vidareutbildning?

Fru talman! Detta är en utmaning som också är en fantastisk möjlighet. Vi har ju för stor arbetslöshet i vårt land, inte minst efter pandemin. Här skriker nu industrin efter arbetskraft; det finns tiotusentals jobb som behöver tillsättas.

Regeringen har redan rivstartat med ett kompetenslyft där vi har fått till många tiotusentals platser inom utbildningsväsendet. Nu behöver vi göra ännu mer. Vi behöver växla upp och se till att vi också vidareutbildar den som kanske är utbildad inom förbränningsteknik men nu behöver lära sig elbilsteknik. Här har vi en enorm möjlighet.

Fru talman! Min fråga är en allmänpolitisk fråga om skog, och jag tänkte ställa den till Per Bolund. Den ligger dock väldigt nära Jennie Nilssons ansvarsområde, så ministrarna får väl själva avgöra vem som är bäst lämpad att svara på den.

Sedan den 1 januari 2020 har regeringen accepterat att Trafikverket tar ut en avgift för att lämna ut tillstånd att lägga upp virkestravar utmed allmänna vägar. Avgiften är på 2 900 kronor. Denna avgift fanns inte tidigare, och den 22 april 2020 tog riksdagen beslut om att en återgång skulle ske och att man inte längre skulle ta ut någon avgift för tillstånd för virkesupplag utmed våra vägar.

Det är ju viktigt i en demokrati att regeringen följer beslut som fattats av riksdagen i demokratisk ordning. Nu har det gått drygt ett år sedan riksdagsbeslutet, men regeringen har fortfarande inte tagit bort avgiften för tillstånd för virkestravar. Min fråga till ministern är: Varför har avgiften inte tagits bort, och när kommer den att tas bort?

Fru talman! Det är viktigt att sätta Sten Berghedens fråga i ett perspektiv där vi också ser att svenskt skogsbruk har stora framgångar och att de produkter som man producerar är hett eftertraktade både på den svenska marknaden och på den internationella marknaden, inte minst när vi nu söker klimatsmarta lösningar. Svenskt skogsbruk har en god framtid.

Detta är en fråga som kanske framför allt riktar sig till infrastrukturministern, men det är självklart en utgångspunkt för Sveriges regering att lyssna till och hörsamma riksdagens önskemål. Alla frågor, även då riksdagen tar initiativ, måste beredas inom Regeringskansliet, och jag utgår från att detta sker även i denna fråga.

Låt oss inte luras av att detta skulle vara ett hot mot svenskt skogsbruk - tvärtom ser vi att både jordbrukssektorn och svenskt skogsbruk går bra och kommer att fortsätta göra det när världen söker mer klimatsmarta lösningar.

Fru talman! Jag riktar min fråga till miljö- och klimatministern.

Kemikalieinspektionen släppte i dagarna en rapport om tillsyn av ehandeln. Via olika digitala marknadsplatser köpte man in och testade produkter, däribland produkter riktade till barn. Över hälften av de produkter i Kemikalieinspektionens test som var köpta från länder utanför EU innehöll förbjudna och farliga ämnen som är giftiga både för miljön och för människan - ämnen som är reproduktionshämmande eller cancerframkallande eller som påverkar vårt nervsystem och barns inlärningsförmåga.

Trots att Kemikalieinspektionen efter upptäckten har kontaktat dessa marknadsplatser och påpekat problemen har flera av dem fortsatt att sälja produkterna. Därför vill jag fråga ministern: Hur ska regeringen stoppa införseln av alla dessa skadliga produkter till Sverige? Och vad kan man göra för att öka konsumenternas medvetenhet, så att de kan göra säkra och hållbara köp?

Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för en otroligt viktig fråga!

Vi vet att de kemikalier som används som är miljö- och hälsostörande har en väldigt stor påverkan på oss och på vår biologi men också på vår natur. Därför har vi ett stort ansvar att minska användningen av farliga kemikalier.

Regeringen har gjort mycket. Vi har infört en kemikalieskatt. Vi har också agerat aktivt inom EU för att förbjuda de allra farligaste kemikalierna. Det har hänt mycket, men mycket återstår att göra.

Vi har också gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att göra den här studien. Det är väldigt värdefullt att få den informationen, och utifrån den kan vi också agera framåt.

Konsumentverket arbetar med att informera konsumenterna om bland annat de här riskerna. Men vi behöver också stärka tullens möjlighet att arbeta. Inte minst behöver vi jobba gemensamt inom EU för att se till att vi inte på den inre marknaden får in produkter som faktiskt är farliga för våra konsumenter.

Regeringen arbetar också ytterligare med ett globalt kemikalieavtal så att vi på global nivå kan förbjuda de farligaste kemikalierna, och det är viktigt i en globaliserad värld.

Fru talman! Jag hade gärna i mån av tid ställt frågor till alla de närvarande statsråden, men min fråga riktar sig till miljöminister Per Bolund.

Sverige är genom EU:s vattendirektiv förbundet att se till att vi har en god miljöstatus i våra vattenförekomster, både grundvatten och ytvatten.

Miljöstatusen påverkas också av gamla miljösynder i gamla industritomter, gamla industriföroreningar, hamnar, marinor och båtupplag. När det gäller exemplen hamnar och båtuppställningsplatser vet vi att mer än hälften av dem i Sverige inte ens är inventerade. Än mindre har man börjat ta tag i och åtgärda de eventuella brister som finns. Det finns nu en växande oro runt om i landet för att man inte kommer att mäkta med att inventera och rätta till de gamla miljösynderna.

I det här fallet har Centerpartiet, som statsrådet vet, drivit på för att vi ska lägga mer pengar från statens sida på sanering för att hjälpa till att lösa de här problemen. Men vad, utöver detta, ser statsrådet att man kan och kommer att göra för att hjälpa de lokala aktörerna att åtgärda bristerna och slippa viten?

Fru talman! Tack, Magnus Ek, för en otroligt viktig fråga! Den berör ju just kemikalierna och det hot som de utgör för vår och planetens hälsa. Här har vi jobbat väldigt aktivt. Inte minst när det gäller vattenarbetet har den här regeringen lagt in en extra växel jämfört med alla tidigare regeringar.

Vi har också skjutit till historiskt stora resurser när det gäller sanering, och det får effekt. Senast vi räknade var det 2 700 gamla platser med dumpade kemikalier, som utgör en hälsorisk, som man hade lyckats åtgärda.

Men vi behöver göra ännu mer. Vi behöver fortsätta att avsätta de medel som krävs för att komma i kapp och leverera i fråga om miljömålet ett giftfritt samhälle. Vi behöver också jobba med kompetensförsörjning och hjälpa kommuner och lokala företrädare med den kunskap som krävs om hur man bäst tar hand om olika former av gifter, hur man går till väga, hur man sätter spaden i backen och får bort de här problemen en gång för alla. Det kommer att kräva resurser men också kunskap och kompetens.

Fru talman! Ministrarna får avgöra vem som ska svara på min fråga.

De senaste dagarna har många mördats och tusentals arresterats, torterats och våldtagits i Colombia. Dessutom har många sociala ledare systematiskt mördats genom åren, och jag väntar fortfarande på ett fördömande av detta från regeringen.

Samtidigt har den svenska regeringen signerat vapenhandelsfördraget ATT. Med tanke på att Colombias regering vid upprepade tillfällen har bombat byar i Colombia skulle det inte vara förvånande om det händer igen.

Jag undrar om regeringen kommer att avstå från vapenhandel med Colombia. Jag tänker också på exempelvis de Jas-plan som man förbereder.

Fru talman! Tack, Lorena Delgado Varas, för en väldigt viktig och aktuell fråga!

Jag vill inleda med att säga att den av Sveriges riksdag antagna exportkontrollagstiftningen för krigsmateriel är bland de strängaste i världen.

Vi har en myndighet, Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är ansvarig tillstånds- och tillsynsmyndighet. ISP fattar självständigt sina beslut utifrån en helhetsbedömning. Där utgör även förhållandena när det gäller mänskliga rättigheter en otroligt viktig och central del av beslutsunderlagen.

Det stämmer att frågan om stridsflygplan har diskuterats mellan svenska och colombianska regeringsföreträdare. Men som statsråd kan jag inte gå in i specifika affärer. Det är som sagt ett myndighetsbeslut som ligger i botten.

Man ska också komma ihåg att den colombianska försvarsmakten spelar en avgörande roll i genomförandet av det fredsavtal som nu ligger på bordet. Därför är det viktigt att Sverige har en nära dialog med den colombianska regeringen angående detta.

Fru talman! Pandemin har verkligen försämrat det nordiska samarbetet. Det är snarare så att gränsen mellan Sverige och Norge aldrig i modern tid har varit skarpare än vad den är nu.

Svenskar - det kan vara egenföretagare som arbetar i Norge - har erbjudits vaccin just nu och har glädjen att se fram emot att få den där sprutan i armen, men de är veckopendlare. De kan inte åka hem till Sverige och få sitt vaccin, för då stoppas de från återinträde.

Vaccinet är ju lösningen framåt, att så många som möjligt erbjuds och faktiskt tar vaccinet, men de svenskar som veckopendlar eller egenföretagare stoppas ju i praktiken från den möjligheten.

Det är synnerligen nödvändigt att vi i Sverige gör vad vi kan, så min fråga till statsrådet Hallberg är: Vad gör regeringen för att svenskar som ska ta vaccinet får den chansen?

Fru talman! Tack, Acko Ankarberg Johansson, för en fråga som jag som Nordenminister ständigt jobbar med nu!

Vi har en pågående dialog med den norska regeringen, och den är intensiv. Det handlar om att få både egenföretagare och veckopendlare att kunna ta sig över gränsen och naturligtvis också använda den möjlighet som nu öppnas upp med vaccinet. Dialogen handlar också om att pragmatiskt kunna hantera vaccinationer på båda sidor om gränsen och att vi får en nordisk gemenskap i detta.

Jag har också föreslagit att våra myndigheter ska jobba mycket tätare med detta, så att vaccinationsfrågan kan bli mer av en nordisk fråga. Sedan behöver vi också diskutera frågan om vaccinationspass i en nordisk kontext. Det finns ju andra statsråd här som också hanterar den frågan.

Det är otroligt viktigt att vi får dialogen att leda vidare till en konkret lösning i närtid. Vi jobbar på den just nu, men Norge måste naturligtvis också vara med på lösningen. Vi driver detta från Sveriges sida.

Jag hoppas på en lösning i närtid.

Fru talman! EU-direktivet UTP, om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan, vill förbjuda ett antal affärsmetoder som ofta förekommer i livsmedelsbranschen, bland annat beroende på dagligvaruhandelns oligopolliknande koncentration.

Vi socialdemokrater vill säkra att svenska livsmedelsproducenter inte längre ska kunna utnyttjas av de dominerande livsmedelskedjorna i Sverige.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen att oetiska affärsmetoder i livsmedelskedjan ska förhindras. Det skulle innebära att enskilda livsmedelsproducenter får ett starkare skydd mot de dominerande kedjorna. Det förbättrar också förutsättningarna för att nå livsmedelsstrategins mål om att öka den svenska livsmedelsproduktionen.

Min fråga till statsrådet Jennie Nilsson är: På vilket sätt kommer regeringens förslag om att implementera UTP-direktivet att förbättra villkoren för våra lantbrukare gentemot dominerande livsmedelskedjor?

Fru talman! Tack, Anna Vikström, för en viktig fråga!

Precis som Anna Vikström säger ligger nu ett förslag på riksdagens bord som handlar om att implementera UTP-direktivet i Sverige. Regeringens utgångspunkt, när vi har berett frågan, har varit att den ska harmonisera med den livsmedelsstrategi som vi gemensamt har tagit fram i denna kammare. En av dess viktigaste uppgifter är att stärka lönsamheten i primärproduktionen och i hela kedjan. Det enskilt viktigaste sättet att göra det är att säkerställa att man i primärproduktion eller som liten aktör i livsmedelskedjan kan få rimligt betalt för den många gånger extra höga kvalitet som vi har på varor producerade i Sverige. Då är det här förslaget jätteviktigt.

LRF och Livsmedelsföretagen har också uttryckt önskemål om att Sverige ska implementera UTP-direktivet i enlighet med regeringens förslag.

Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister Per Bolund.

Förra söndagskvällen tog Agenda upp problemet med etableringen av vindkraft ute i landet och att det är många grannar och närboende som störs av den.

Kommunerna har i dag veto över om de vill ha vindkraft eller inte, och miljöministern framförde att det snart kommer en proposition från regeringen om att det kommunala vetot ska tas bort. Kommunerna ska endast få ta ställning i början av processen för etablering av vindkraft. Under processtiden kan det dock bli maktskifte i kommunen från rödgrönt till blått.

Kommer regeringen och miljöministern att försvaga det kommunala självbestämmandet?

Fru talman! Svaret på den frågan är ett entydigt nej. Regeringen kommer inte att försvaga det kommunala självstyret. Det är en viktig princip som vi har arbetat efter och kommer att arbeta efter.

Däremot har vi tillsatt en utredning för att titta på hur beslutsprocesserna för vindkraftsetableringar går till eftersom det har funnits en unik reglering kopplad till just vindkraften i kommunernas arbete. Det har lett till en hel del utmaningar, inte minst en svårförutsägbarhet för såväl dem som vill bygga vindkraft som befolkningen om vad beslutet i slutändan kommer att landa i. Blir det ett ja eller ett nej? Ibland kan besluten komma väldigt sent i processen, vilket ju skapar en stor osäkerhet.

Utredningen tittar på hur man kan bevara det kommunala självstyret och kommunens självbestämmande över exploatering och investeringar och samtidigt hitta en annan metod för kommunernas beslutsrätt som också möjliggör att vi gör stora investeringar.

Hittills har vi investerat 100 miljarder i svensk vindkraft, och vi vill gärna se ännu större investeringar framöver.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

Stomnätet, eller kopparnätet som det ibland kallas och som många fortfarande är beroende av, föreslås vara helt borta senast 2026. I samband med detta finns en utbredd oro, i synnerhet på landsbygden, för att man inte kommer att ha ett fullgott alternativ på plats innan dess.

Utbyggnaden har varit särskilt eftersatt på glesbefolkade platser, och många är som sagt fortfarande beroende av stomnätet för grundläggande kommunikation. Risken finns att vissa kommer att hamna i ett digitalt utanförskap om inte tillräckligt mycket görs.

Min fråga till statsrådet är därför: Hur tänker regeringen agera för att säkerställa att alla delar av Sverige har en fungerande lösning för telefoni innan det fasta telefonnätet monteras ned?

Fru talman! Tack, David Perez, för frågan!

Svaret är att se till att det finns en bra mobiltäckning i hela landet och att alla svenskar har tillgång till en snabb uppkoppling av bra kvalitet oavsett var man verkar. Det är två riksdagsbundna mål. Mobilmålet ska nås 2023 och bredbandsmålet, det vill säga att alla ska ha tillgång till en snabb uppkoppling, ska nås 2025.

Enligt uppgift från Telia är deras mål att ta kopparnätet ur drift till 2026, alltså tre år efter att alla svenskar ska ha tillgång till en bra mobiltäckning och ett år efter att alla ska ha tillgång till en bra bredbandsuppkoppling.

Det är glädjande att bredbandsuppkopplingen på landsbygden nu ökar tre gånger snabbare än i tätort. Förra året hade 95 procent av svenskarna tillgång till en snabb uppkoppling i sin omedelbara närhet.

Fru talman! Min fråga går till utrikeshandelsminister Anna Hallberg.

USA är vår tredje största handelspartner och har ända sedan 50-talet varit en viktig strategisk part i utvecklingen av den svenska industrin och i förlängningen den svenska välfärden.

De senaste åren har relationen mellan såväl Sverige och USA som EU och USA erfarit utmaningar i form av tariffer, tullar och samarbetsförsvårande dialog.

Nu har USA en ny administration som åter öppnat för en ansvarsfull frihandel där en hållbar ekonomisk tillväxt för bägge parter är i fokus.

För några veckor sedan träffade utrikeshandelsministern USA:s nya handelsrepresentant Katherine Tai. Min fråga är därför: Har utrikeshandelsministern någon uppdatering efter detta möte?

Fru talman! Tack Solange Olame Bayibsa för en glädjande fråga, får jag säga, för nu är läget onekligen annorlunda på handelsområdet.

Jag hade som sagt ett möte den 15 april med Katherine Tai, USA:s nya USTR, handelsrepresentant. Det är stor skillnad nu vad gäller konstruktivitet och att vilja hitta en lösning när det gäller den transatlantiska relationen på handelspolitikens område. Vi har ett helt nytt läge. Vi har också en helt ny möjlighet att med våra svenska värderingar vad gäller miljö, jämställdhet, mänskliga rättigheter och så vidare påverka tillsammans med USA.

Som president Biden har sagt ligger inte ett nytt, stort handelsavtal framför oss i närtid, men det finns en konstruktiv vilja att lösa de pågående, gamla konflikterna mellan EU och USA, såsom stål- och aluminiumtullarna och Airbus-Boeing-konflikten. Jag tror att vi kan lösa dem i relativ närtid och blicka framåt.

Vi ska samverka med varandra i stället för att motverka varandra, så nu krokar vi arm med USA på ett helt nytt sätt. Jag har stora förhoppningar på den nya administrationen vad gäller handelspolitiken.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jennie Nilsson.

Den svenska modellen är en konstruktion som har skapat goda förutsättningar för att bygga och utveckla landet starkt. Den spänner över alla delar av samhället och skapar trygghet och stabilitet, och folkrörelserna har här gjort en stor insats.

Men nu utmanas allt som byggt landet starkt, och de som nedmonterar detta är regeringen med Socialdemokraterna i spetsen. Man började med att sälja ut arbetsrätten till Bryssel, och nu vill man ge bort makten över den svenska viltförvaltningen till jaktfientliga organisationer som en ren eftergift till sin samarbetspartner, det extremt jaktfientliga Miljöpartiet.

Svenska Jägareförbundet har sedan 1938 lett och organiserat jakt- och viltvård, vilket finansierats via jägarnas egna pengar, den statliga jaktkortsavgiften. Detta system har fungerat över förväntan och gjort många länder avundsjuka på den svenska viltförvaltningen och allmogejakten.

Min fråga till statsrådet är: Varför vill regeringen slå sönder ett system som har fungerat alldeles utmärkt i decennier och där hundratusentals människor känner sig delaktiga i arbetet?

Fru talman! Det gläder mig att Magnus Persson tycker att den svenska modellen är bra. Den är ju ett resultat av att socialdemokratin byggt ett samhälle på allas lika värde och att alla ska ha lika bra förutsättningar att bo och verka i hela vårt land.

När det gäller det allmänna uppdraget har ledamoten fel i sak, men en minut räcker inte för att i detalj gå igenom hela förslaget. Det har funnits ett krypskytte mot det allmänna uppdraget under lång tid, och det vi har gjort nu är att plocka bort den skarpa ammunitionen genom att säkerställa att det allmänna uppdraget fredas. Jägareförbundet får ett flerårigt organisationsbidrag, och vi tydliggör att medel ur fonden kan användas för verksamhet i enlighet med jaktlagens intentioner.

Detta är också i linje med de beslut som tidigare fattats i Sveriges riksdag.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

Vi var många som följde partiledardebatten i söndags och hörde Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni jämföra kommunen Täby utanför Stockholm med Burundi eftersom en Icabutik inte kunnat öppna på grund av elbrist.

Under veckan har det moderata kommunalrådet dementerat detta. Han menar att det fanns vissa elproblem men att de inte rörde sig om elbrist utan att handlaren missat att skicka in vissa papper.

Jag känner mig ändå lite orolig och ställer därför frågan till energiministern: Hur är det egentligen med elbristen i Täby?

Fru talman! Tack, Teres Lindberg, för frågan!

Icabutiker är en tämligen sällsynt företeelse i Burundi. Lika sällsynt är elbristen i Täby.

Den Icahandlare som det påstods inte skulle få el fick redan i vintras besked om att denne skulle få eluppkoppling när alla papper var inskickade i rätt ordning. Det har alltså funnits många veckor och månader för den hugade att kontrollera denna uppgift. Jag har också flera gånger i riksdagens kammare konstaterat hur det låg till.

Nyamko Sabuni kan alltså snart glatt bege sig till det snart utbyggda Ica Maxi i Täby och handla. Men hon får nog vänta ännu lite på att Ica ska utsträcka sitt nät till Burundi.

Fru talman! Min fråga går till digitaliseringsminister Anders Ygeman och gäller återigen techjättarna Facebook, Twitter och Google och deras tendens att begränsa opinionsbildning som de inte tycks tycka om. Nu har det nämligen hänt igen.

Youtube, som ägs av Google, tog sig bara häromveckan friheten att stänga ned webb-tv-kanalen Exakt 24. Det gjorde de utan att ens precisera för användarna varför. Exakt 24 är ett relativt nystartat, litet mediehus. Men man uppbär trots allt mediestöd från det offentliga. Så pass etablerad är man alltså.

Vidare har den kända vänsterdebattören Lisa Bjurwald sedan två veckor varit avstängd från Twitter, även detta på högst oklara grunder.

Hur länge ska det här få fortgå innan digitaliseringsministern ens tillstår att det är ett demokratiskt problem?

Fru talman! Tack, Josef Fransson, för frågan!

Jag tror att Josef Fransson glider bort lite från sanningen när han hävdar att de är avstängda från Twitter. Där finns det nog förbättringspotential i Josef Franssons argumentation.

Den svenska linjen är dock att den privata utövare som i enlighet med användarvillkor blir avstängd eller på annat sätt begränsad ska kunna få det prövat av en oavhängig prövningsinstans. De som använder sig av den här möjligheten ska också kunna motivera varför. På det sättet säkerställs att det inte sker godtyckligt eller i strid med de användarvillkor som har upprättats.

Det är viktigt att vi ställer tuffare krav på nätjättarna. Och ju större de är, desto tuffare ska kraven vara.

Fru talman! Få har missat hur situationen ser ut i Belarus och att fredliga demonstranter blir brutalt nedslagna av den sittande regimen. Få har missat att läsa om de klorgasattacker mot politiska fångar som sker i Belarus.

Samtidigt har Exportkreditnämnden valt att teckna ett miljardavtal med statliga bolag i det landet. Situationen är som bekant inte ny. Men nu har man backat från det här mot bakgrund av vad man kallar nya omständigheter, nya uppgifter om situationen. Men situationen är på intet sätt ny. Den är kanske tydligare än tidigare, men den är inte ny.

Mot bakgrund av det vill jag fråga statsrådet Hallberg vilka nya uppgifter det är som har framkommit och som gör att man fattar ett annorlunda beslut. Hur kan man försvara att man gör miljardaffärer med den här regimen?

Fru talman! Tack, Markus Wiechel, för en högaktuell fråga!

Jag måste dock korrigera lite. Exportkreditnämnden fattade i augusti, det vill säga några veckor efter valet i Belarus, ett beslut om en villkorad offert vad gäller exportkreditgarantier. Den var villkorad därför att man först behövde genomföra en analys och se huruvida man kunde få svar i fråga om de otroligt strikta krav som vi från regeringens sida har ställt på myndigheten vad gäller mänskliga rättigheter inte minst, arbetstagares rättigheter, miljö och så vidare. De svaren har man fortfarande inte fått.

Jag kan inte kommentera det enskilda ärendet. Men jag vill ändå tala om hur processen ser ut.

Vad gäller situationen i Belarus hoppas jag att det inte finns någon tvekan någonstans, inte heller i den här kammaren, om att regeringen har varit oerhört kritisk till och bekymrad över det förfuskade valet, repressionerna och bristen på respekt för mänskliga rättigheter. Där är vi kristallklara. Samtidigt har vi mycket högt ställda krav på våra myndigheter om man ska bidra till att affärer görs med civila produkter.

Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.