Frågestund

Fru talman! Gårdagens siffror från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten nu har stigit till 8,5 procent. Det ska jämföras med 6,6 procent för bara ett år sedan. Det är delvis en effekt av krisen.

Redan före pandemin var Sverige dock sämst i EU på att trycka tillbaka arbetslösheten. Sedan Stefan Löfven tillträdde som statminister har arbetslösheten minskat i alla EU-länder utom ett – Sverige. Vad talar för att han ska lyckas bättre nu när vi går in i en lågkonjunktur?

Vi moderater menar att krisåtgärderna måste vara tillfälliga. De behöver rullas tillbaka. Sverige måste nämligen återupprätta arbetslinjen efter denna kris. Jag vill därför fråga Ibrahim Baylan: Kommer Socialdemokraterna att återställa a-kassan efter krisen?

Fru talman! Tack, Josefin Malmqvist, för att du tar upp en viktig fråga, nämligen rätten till ett arbete! Det betyder oerhört mycket för den enskilde att känna sig behövd och att försörja sig själv och sin familj. Det betyder också oerhört mycket för vårt land. Det är därför vi redan från första dagen har haft det som vår första prioritering.

Statistik är lite förrädiskt. Det går ju att beskriva samma sak på flera olika sätt. Före krisen hade Sverige, under Stefan Löfvens ledning, haft en sysselsättningsökning på närmare 350 000 människor. Vi hade den högsta sysselsättningsgraden i hela Europeiska unionen. Ja, vi hade också hög arbetslöshet. Det berodde på att allt fler ville arbeta och anmälde sig att delta i arbetskraften, vilket är något positivt, något bra.

Sedan krisen inleddes har vi vidtagit ett stort antal åtgärder. Dessa beräknar man ha räddat omkring 200 000 jobb hittills. Ja, vi kommer att fortsätta vidta åtgärder för att hävda svenska jobb och mildra effekterna av coronakrisen för jobb och företagande.

Fru talman! Snart är en halv miljon människor arbetslösa. Tiotusentals, många födda utanför EU, riskerar att hamna i ett permanent utanförskap. Därför föreslår vi från Moderaternas sida sänkt skatt på arbete och bidragstak. Arbete måste nämligen alltid löna sig.

Varför vägrar regeringen att införa åtgärder såsom bidragstak och sänkt skatt på arbete, som vi vet fungerar?

Fru talman! Det är en ganska ensidig syn på arbetsmarknaden och näringslivet. Ja, ibland kan skattesänkningar hjälpa men långt ifrån i alla situationer.

Aktiv näringspolitik, en satsning på att se till att det finns kompetent arbetskraft, satsningar på och investeringar i forskning och innovationer i infrastruktur vet vi påverkar både viljan att investera och sysselsättningen. Jag tror att vi tillsammans med näringslivet kommer att behöva prioritera den typen av investeringar för att se till att Sverige kommer stärkt också ur den här krisen.

Fru talman! Onsdagen den 3 juni samlades över tusen personer i Stockholms city för att demonstrera. För att begränsa smittspridning av covid19 hade ett demonstrationstillstånd för max 50 personer utfärdats. Demonstrationen bröt mot de restriktioner som myndigheterna meddelat. Och upplösningen resulterade i upplopp och skadegörelse.

I medierna kunde vi bland annat se en polis krama om demonstranter, trots Folkhälsomyndighetens krav på social distansering. Än värre blev det när landets ansvarige minister i kommentarer i sociala medier hyllade det som skedde.

Jag vill ställa en fråga till Ibrahim Baylan. Är det statsrådets uppfattning att Folkhälsomyndighetens rekommendationer och riksdagens och regeringens regler, som är ämnade att hindra smittspridning av covid-19, ska brytas? Hur avser statsrådet att agera framöver för att det som skedde inte ska upprepas?

Fru talman! I fredstid har vi aldrig sett den typen av restriktioner som vi har nu. Vi har dem av ett mycket gott skäl; det pågår en pandemi. Den här pandemin måste vi göra vårt yttersta för att stävja. Det handlar både om smittspridningen och om att rädda liv. Därutöver gör vi vårt yttersta för att mildra dess effekter på jobb och företagande.

Det är mot den bakgrunden vi har infört gränsen på 50 eller 49 personer. Den ska naturligtvis hållas. Det är mot den bakgrunden som polisen, när människor ber att få uttrycka sin grundlagsenliga rätt att demonstrera, tar hänsyn till att det ska vara just 49 personer. Det är också mot den bakgrunden polisen hanterar detta.

Det är en fråga helt uteslutande för polisen. Men vi kan båda konstatera att det, med tanke på vad som har försiggått, inte har lyckats särskilt väl. Men 49-personersgränsen gäller. Den för vi också en dialog med polisen om.

Fru talman! Jag upplever att Ibrahim Baylan undviker att svara på min fråga.

Det är korrekt att demonstrationsrätten är grundlagsskyddad. Den ska vi såklart värna. Men vi befinner oss i ett läge med många sjuka och många döda på grund av covid-19. Folkhälsomyndigheten har också gått ut med tydliga restriktioner till allmänheten för att begränsa smittspridningen.

Det uppmärksammade polisiära agerandet lärs inte ut polistaktiskt och är inte heller i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Hur kan då en ansvarig minister hylla ett sådant agerande?

Fru talman! Vi ska se till att göra vad som behövs för att begränsa den här smittan. Det är mot den bakgrunden vi har ganska tydliga regler.

Polisen gör en bedömning. I det här fallet visade det sig tyvärr vara en felaktig bedömning eftersom det dök upp betydligt fler än demonstrationstillståndet medgav. Polisen hade då att hantera den uppkomna situationen.

Jag tror att vi kommer att få anledning att gemensamt utreda många av insatserna. Det gäller såväl själva restriktionerna som de sätt på vilka myndigheter har agerat.

Fru talman! Min fråga till energiministern handlar om ifall regeringen är beredd att vidta några åtgärder för att förlänga miljötillstånden för investeringsbeslut när det gäller vindkraftsprojekt.

Statsrådet har valt att bjuda in delar av energibranschen till möte om just coronavirusets påverkan. Med tanke på att vindkraften redan om två år kommer att leverera mer än 30 procent av den mängd el som vi i dag använder är det viktigt att utbyggnaden inte avstannar, till exempel på grund av brist på nödvändig arbetskraft.

Regeringen har nyligen, för att mildra effekterna av spridningen av covid-19, gjort ett försök att förlänga undersökningstillstånden när det gäller mineralprospektering. Jag undrar därför om energiministern är beredd att se över möjligheten att göra något motsvarande för att säkerställa att etableringen av vindkraftsprojekt ska kunna fortgå som planerat.

Fru talman! Jag tackar Linda Modig för frågan.

Jag har haft flera överläggningar med energibranschen under den här tiden för att fånga upp eventuella farhågor i hanteringen av coronakrisen. Hittills har den samlade bilden efter dessa samtal varit att situationen för energisektorn är positiv. Man har klarat att leverera energi, och man har klarat personal- och materialförsörjningen.

Om det skulle visa sig att man på grund av coronakrisen skulle ha svårt att klara utbyggnadstakten i vindkraften stänger inte jag dörren för att ta en diskussion om att förlänga olika tillstånd.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Problemet är att vindkraften inte har funnits representerad i de överläggningar som har ägt rum. Det är förvisso väsentliga delar av näringen som har varit med på samtalen, men poängen är att de här projekten inte får äventyras. Jag tror att vi är överens i januariavtalet om att vi ska en ambitiös klimatagenda och klara av den hållbara omställningen. Då är det viktigt att dessa tillståndsprocesser som i dag är så resurs- och tidskrävande, både inom gruvnäringen och inom vindkraftsnäringen, verkligen underlättas.

Fru talman! Jag vill börja med att hålla med Linda Modig om vikten både av att snabba på tillståndsprocesserna och av att hålla uppe takten i vindkraftsutbyggnaden. Det finns dock en risk att förlängda tillstånd leder till att man i stället skjuter upp projekt och får en långsammare utbyggnad av vindkraftsprojekt.

Sedan vill jag på marginalen ändå protestera mot beskrivningen att vindkraftsbranschen inte var med. Vi har bjudit in energiföretag som samlar hela energibranschen. Därmed är också viktiga delar av vindkraftsbranschen representerade.

Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan.

Ibrahim Baylan är ju en av de åtta ministrar som numera ingår i det klimatkollegium som regeringen precis har inrättat. Syftet med kollegiet är såvitt jag förstår bland annat att verka för att alla politikområden ska verka för att klimatmålen nås.

Klimatkollegiet kommer att få en synnerligen viktig uppgift i att se till att den återhämtningspolitik som kommer att genomföras i Sverige efter corona leder till att våra klimatmål nås. Hittills har ju regeringen inte ställt några sådana krav i samband med de ungefär 250 miljarder kronor som har betalats ut i coronastöd från regeringen.

I dag skickades en skrivelse från det klimatpolitiska rådet där man just tar upp vikten av att ställa klimatkrav i återhämtningspolitiken efter corona. Jag vill därför fråga ministern: Har ministern tagit del av skrivelsen, och kommer det att ställas klimatkrav i återhämtningspolitiken?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för en viktig fråga!

Låt mig börja med att säga att jag är stolt över att ingå i en regering som har tagit så väl hand om statsfinanserna att vi i detta mycket prekära läge, för landet och globalt, har kunnat använda resurser för att hävda jobb och sysselsättning i vårt land. Det bedöms att vi på detta sätt har kunnat rädda i runda tal 200 000 svenskars jobb, vilket är väldigt viktigt.

Det är inte så att det inte har funnits några krav, som Jens Holm säger. En del av insatserna, till exempel gröna kreditgarantier, har haft fokus på detta.

När vi nu tittar framåt handlar det för min del inte så mycket om krav som om möjligheter. Jag menar att den gröna omställningen är en av de viktigaste möjligheterna för den svenska industrin och för Sverige som nation att stärka sin konkurrenskraft i ett läge där både vi och världen ska försöka komma igen efter coronakrisen.

Fru talman! Låt mig vara väldigt konkret. I skrivelsen från det klimatpolitiska rådet, som jag frågade ministern om han hade tagit del av, tar man bland annat upp att när de 5 miljarderna i krediter utlovades till flygbranschen ställdes det noll klimatkrav på flygbranschen om exempelvis minskade utsläpp. Inte heller har regeringen, såvitt jag vet, ställt krav på utfasning av fossila subventioner till industrin när man nu gått ut med olika former av stöd. Det jag vill veta är hur regeringen resonerar kring detta.

Fru talman! Man undrar vilken värld Vänsterpartiet lever i. Vi kom in i den djupaste kris vi någonsin varit i under fredstid. I det läget har regeringen agerat för att begränsa smittan, rädda människoliv och mildra effekterna på jobb och företag så att svenskar ska ha ett jobb att gå till. Det är det vi har jobbat med.

Vi kommer inte bara att ställa krav. För vår del är klimatomställningen den största möjligheten för den svenska industrin, för näringslivet och för Sverige som nation.

Fru talman! Vi är mitt uppe i en pandemi. Det är inte enbart en kris; det är två kriser parallellt. Då gäller det att hålla många bollar i luften samtidigt och vara så tydlig som möjligt.

Regeringen har gett besked om åtgärder både för sjukvården och för näringslivet under denna allvarliga tid som vi befinner oss i. Många av dessa är bra; några behöver förlängas eller justeras allteftersom.

Vid ett flertal tillfällen har statsministern och regeringen talat om för kommunerna att regeringen kommer att täcka coronarelaterade kostnader, men vid flertalet tillfällen har man även glömt att säga att det enbart gäller sjukvårds- och omsorgsrelaterade kostnader.

När jag har samtalat med näringslivet i våra turistkommuner, som nu förhoppningsvis kommer att få besökare under sommaren, har de sagt att de måste kunna besökssäkra orterna för att hindra smittspridningen. Kommer kommuner som satsar på att besökssäkra sina turistorter för att hindra smittspridning i sommar att få statlig coronakompensation för detta?

Fru talman! Det är precis som Camilla Brodin säger: När denna kris började gick vi ganska snabbt och tydligt ut till regioner och kommuner med att staten tar kostnaden för att begränsa smittspridningen och se till att rädda människoliv. Det tror jag var väldigt viktigt, så att inte det kom i vägen för detta.

Därutöver, fru talman, har regeringen aviserat och riksdagen på förslag från regeringen beslutat om ytterligare tillskott till kommuner och regioner på över 20 miljarder, resurser som just ska gå till att både stärka välfärden och ge kommuner möjlighet att göra insatser för att mildra effekterna för jobb och företagande i den kris vi är i. Jag tror att det till och med är 25 miljarder, utöver det faktum att regeringen också tar kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård där det är coronarelaterat.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag hade önskat ett tydligare svar till landets turistkommuner. Här är luddighet inte vad man behöver. Kommuner har fått nej på det de har ansökt om just därför att det inte är sjukvårdsrelaterat, men man försöker stärka upp otroligt mycket. Man gick på knäna tidigare, redan före pandemin, och nu får man nej trots att man tar sitt ansvar för att vilja stoppa smittspridningen.

Fru talman! Landets kommuner och regioner brukar nästan alltid uttrycka, också via SKR, att de vill ha generella statsbidrag. Det är också exakt det som regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har bidragit med – över 25 miljarder i förstärkning under detta år, utöver att vi också tar merkostnaderna när det gäller coronapandemin.

Jag kan också hänvisa till att vi i dag tillsammans med Visita, HRF och Folkhälsomyndigheten har presenterat riktlinjer så att vi kan få fart på besöksnäringen, men på ett sätt som också är säkert.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Anders Ygeman.

Svenska kraftnät varnade i veckan för att, som de uttryckte det, andra samhällsviktiga sektorer kan behöva se över sin planering för eventuella störningar i elförsörjningen inför sommaren och tidig höst.

Svenska kraftnät varnade också i förra veckan för att rullande strömavbrott för första gången kan bli aktuella för att inte elsystemet ska kollapsa när förbrukningen ökar i vinter.

Med anledning av framför allt den allvarliga situation södra Sverige har hamnat i har jag två frågor till statsrådet: Vad gör regeringen för att säkra den återstående planerbara elproduktionen i södra Sverige, och vad gör regeringen för att ny planerbar elproduktion ska komma till stånd?

Fru talman! Först en liten rättelse, Arman Teimouri: Det är samma varning som SVK har haft i sin kraftbalansrapport de senaste åren. Det är alltså inte första gången. Den är i ett lägre riskintervall än i några av de andra länderna i vår omvärld – det är bara att jämföra.

Sverige har kraftiga överskott på el. Förra året hade vi det kraftigaste överskottet på el någonsin och exporterade lika mycket el som tre fjärdedelar av hela Danmarks produktion.

Jag har tagit ett gemensamt initiativ med branschen för att säkra effekt i södra Sverige och Stockholmsområdet. Vi har också förlängt effektreserven för att klara att möta en sådan situation som beskrivs i Svenska kraftnäts rapport. Vi har också ökat överföringskapaciteten mellan nord och syd. De närmaste tio åren kommer det att byggas dubbelt så mycket elledning i Sverige som det har gjorts de senaste 30 åren. Vi har alltså en god situation.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Rapporten visade att det här gällde en normalvinter. Problemet är att när vi har normalvinter här har de förmodligen det också i våra grannländer.

I grunden handlar det här om vad Sverige ska vara för land. Jag har en helt annan uppfattning än statsrådet och regeringen. Elförsörjningen är välfärdens verkliga kärna, och vi kan inte acceptera rullande strömavbrott framöver.

Fru talman! Nej, vi har inte accepterat det förut, och nej, vi kommer inte att acceptera det framöver.

Det kan vara värt att upplysa Arman Teimouri om att vi exporterar el även under topplasttimmen, och vi har gjort det varje år under de senaste tio åren. Men vi importerar också el. Det är nämligen så att vi har en nordisk elmarknad där elen går till dem som betalar mest och från dem för att få det bästa priset.

Jag tror att det är en ordning som Arman Teimouri som liberal borde bejaka.

Frau talman! Min fråga går till civilminister Lena Micko.

Västerbotten är ett av Sveriges viktiga skogslän, och till sin natur har det städer och är i andra delar glest befolkat. Det innebär långa avstånd till service som alla människor i Sverige har rätt till. Så ser det ut i stora delar av Sverige.

Att alla människor känner närvaro av och tillgänglighet till stat, kommun och regioner tror jag är nödvändigt för att upprätthålla och stärka den tilltro som så väl behövs i ett starkt samhälle.

Statens servicecenter har i veckan öppnat två nya kontor i Västerbotten, i Åsele och Storuman, med service från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsförmedlingens kundtorg. Det är förstås väldigt välkommet, och jag undrar hur civilministern ser på servicekontorens framtid med fokus på tillgänglighet i fler kommuner och med fler myndigheter.

Fru talman! Tack, Fredrik Stenberg, för en väldigt viktig fråga!

Som Fredrik Stenberg beskriver är det en viktig fråga för att hålla ihop vårt samhälle att staten finns med och att landsbygd och glesbygd i hela landet lever. Det här är verkligen politiskt prioriterat från regeringens och samarbetspartiernas sida.

Den här veckan har jag varit med och invigt servicekontoren i Storuman och Åsele, och nästa vecka är det dags i Vansbro och Torsby.

På det här viset hoppas vi kunna se att vi även binder samman samhällsservicen mellan stat och kommuner. Jag tror att vi måste tänka nytt i de banorna, alltså när det gäller hur vi kan samarbeta på ett allt bättre sätt. Här är också Arbetsförmedlingens kundtorg med, som också är en viktig del av samhällsservicen.

Vår ambition är att det här ska växa och utvecklas, för det är så vi håller ihop vårt land. Det handlar i grunden om tilliten till samhällsservicen.

Fru talman! Jag är glad att ministern talar om vikten av att hålla ihop vårt samhälle, och jag är också glad över att hon lyfter fram det här med nytänkande och hur vi kan samverka framöver för att det ska finnas en tillgänglighet i hela landet.

Diskussionen om öppettider har inte undgått mig heller, och jag undrar hur ministern ser på det. Finns det någon kommentar och något klargörande kanske?

Fru talman! De här kontoren kommer till att börja med att ha öppet tre dagar i veckan, som jag har förstått det. Men ambitionen är att utöka öppettiderna, och då måste det finnas ett underlag – att det finns en samhällsservice och myndigheter som deltar i det här och att vi kan öppna fler kontor allteftersom och med utökade öppettider. Det är absolut ambitionen.

Det finns en utredning som Sven-Erik Österberg har ansvar för, och vi kommer att få ett underlag och svar på det i höst.

Fru talman! I Finland har nu nya ägardirektiv getts till motsvarigheten till svenska Sveaskog. De ägardirektiven gör de tydligt att man ska satsa på att stoppa utarmningen av biologisk mångfald och bedriva ett hållbart skogsbruk. Men i Sveaskog finns inte dessa ambitioner. Riksrevisionen kritiserar otydligheter från ägarnas, det vill säga vår, sida om hur Sveaskog ska bidra till hållbarhet.

Tittar vi på bolagsordningen som den ser ut nu ser vi att det inte finns ett ord om hållbarhet. Det primära målet för Sveaskog är att bedriva skogsindustri och närliggande verksamhet om det bidrar till ökad avkastning.

Trots misslyckande med att nå miljömålet Levande skogar har Sveaskog inte ens ett samhällsuppdrag. Därför blir min fråga till Ibrahim Baylan: Är det inte logiskt och på tiden att Sveaskog får just ett samhällsuppdrag?

Fru talman! Jag skulle ändå säga att det svenska skogsbruket hävdar sig väl när det gäller att kombinera produktivitet och hållbarhet. Varför är det så? Jo, vi har i Sverige, med rätta, genom åren tillfört ett stort antal krav på biologisk mångfald och hållbarhet, och vi undviker också en del misstag som både vi och andra länder har gjort historiskt sett.

Jag kan hålla med Rebecka Le Moine om att man alltid kan göra bättre, och det är mot den bakgrunden som det just nu bereds ett ärende som handlar om Sveaskog och som vi genomför tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna i enlighet med det januariavtal där vi har sett till att Sveaskog och det svenska skogsbruket görs ännu mer hållbart. I grund och botten är det vägen framåt att dra nytta av skogsprodukter på ett sätt som också är hållbart och i enlighet med biologisk mångfald.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag håller inte med om bedömningen att Sverige har ett hållbart skogsbruk. Det framgår också av Naturvårdsverkets rapporteringar och uppföljningen av målet Levande skog att det inte är så.

Samtidigt som man har höjt hållbarhetskraven i Finland har man också anpassat avkastningskraven. Det är ekonomi inom ekologins gränser. Jag undrar om Ibrahim Baylan skriver under på de principerna och är beredd att implementera sådana principer i Sverige och i Sveaskog.

Fru talman! Man behöver inte hålla med varandra. Det är kanske därför vi har en frågestund.

Jag har haft möjligheten att tidigare, som energiminister, engagera mig mycket i skogspolitiken, i biologisk mångfald med mera. Skogen är en av de största källorna för energi i vårt land. Jag konstaterar att i många andra länder pekar man på Sverige som ett land där man försöker hitta den här balansen mellan produktivitet och biologisk mångfald.

Har vi hittat den? Jag tror att det är farligt att säga att allt är perfekt, för det är det inte, och det är mot den bakgrunden vi kommer att fortsätta att jobba.

Fru talman! Skåne lider av högre arbetslöshet och lägre skattekraft än de andra storstadsregionerna, och coronakrisen har gjort situationen ännu sämre. Samtidigt saknar Skåne fullgoda väg- och järnvägsförbindelser som kan utvidga arbetsmarknadsregionen och underlätta för människor att ta sig dit där jobben finns.

Att rusta upp infrastrukturen är ett bra sätt att komma ur krisen och skapa nya arbetstillfällen. Därför vill jag fråga statsrådet Baylan om regeringen tänker satsa på utbyggnad av viktiga och nödvändiga skånska vägar som exempelvis E6:an mellan Helsingborg och Vellinge, E65:an mellan Svedala och Ystad, ringvägen runt Trelleborg med flera.

Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för en viktig fråga om vår infrastruktur! Sverige är som bekant ett glesbefolkat och stort land – EU:s fjärde största till ytan.

Det är mot den bakgrunden denna regering har lagt fram en infrastrukturplan som är den största någonsin i modern tid med över 700 miljarder i investeringar. Det är också mot den bakgrunden vi har ökat investeringarna i underhåll såväl på vägar som på järnvägar.

Skåne är en av våra viktigaste regioner, och vi investerar självklart i infrastruktur där. Det som blir den stora utmaningen för oss nu, när vi är inne i en ganska stor kris och där just infrastrukturinvesteringar skulle kunna vara en väg att komma ur detta, är både att se till att resurserna räcker och att se till att vi får fart på processerna. Så kan det också hjälpa till konjunkturellt i alla dessa investeringar som jag talar om.

Fru talman! Jag undrar: Är regeringen beredd att tidigarelägga infrastruktursatsningar på Skåne, som kommer att underlätta för människor att pendla och ta sig till sina jobb och som även kommer att skapa nya arbetstillfällen?

Fru talman! Sedan i mars till i dag har vi presenterat åtta tilläggsbudgetar med fokus på att mildra effekterna av pandemin på jobb och företagande i hela vårt land. Det är det som har varit i fokus.

Men Boriana Åberg är inne på något viktigt: När vi nu ändå blickar framåt – hur kan vi då också se till att få fart på vår ekonomi när vi går igenom pandemin? Då kommer infrastrukturinvesteringar i vårt land att vara ett av verktygen. Det jag pekar på är att om det ska fungera konjunkturellt måste det också fungera med dessa processer.

Fru talman! Myndighet uppmanar personalen att radera mejl om kritik gällande brist på munskydd. Detta, fru talman, kunde man läsa i en granskning som SVT har gjort gällande Arbetsmiljöverkets agerande efter skandalen gällande munskydd på äldreboendet Serafen i Stockholm.

Enligt SVT:s avslöjande har man anpassat sig efter påtryckningar från SKR – allt för att man vill tona ned och undvika en svår debatt i frågan. Hanteringen har väckt starka reaktioner, och flera anmälningar har strömmat in till Justitieombudsmannen. Vissa sakkunniga menar att generaldirektören bör sparkas.

Fru talman! Frågan måste ställas: Vad är regeringens roll i detta? Vi kommer ihåg turerna kring Försäkringskassan, där regeringen utsåg generaldirektören till syndabock för att dölja sitt eget agerande. Detta gör att det automatiskt väcks frågor även gällande regeringens roll i Arbetsmiljöverkets agerande.

Min fråga går till statsrådet Baylan: Hur hanterar regeringen detta, och har man fortsatt förtroende för sin generaldirektör i Arbetsmiljöverket?

Fru talman! Låt oss börja med själva grundfrågan: Ja, det har varit viktigt att se till att få fram skyddsutrustning. Det har varit uppenbart såväl i Sverige som globalt att det inte har funnits en beredskap för den typ av gigantiska pandemier som vi har sett.

Mot den bakgrunden tror jag att både myndigheter, privata företag med flera har gjort sitt yttersta för att se till att avhjälpa denna brist. Glädjande nog – och där har jag själv som näringsminister deltagit i många av samtalen – har vi lyckats få fram inhemsk produktion och sett till att myndigheter och i det här fallet företag och även regioner och kommuner har försökt att hjälpas åt att lösa detta.

Sedan har det uppkommit en del frågetecken kring hur man har hanterat det här. Men här har vi tydliga regler. Vi har en offentlighetsprincip, och vi har andra tydliga regler för hur myndigheter respektive kommuner och privata företag ska bete sig.

När det gäller förtroendefrågan har regeringen allt förtroende för alla sina generaldirektörer tills någonting annat har meddelats.

Fru talman! Anser ministern att Arbetsmiljöverket har agerat rätt när det gäller den kritik som har förts fram? Anser inte ministern att man behöver vidta någon form av åtgärder från regeringen så att detta inte upprepas?

Fru talman! Precis som Magnus Persson sa här tidigare har det gjorts en del anmälningar.

Då har vi en ordning för hur det ska redas ut, och då får det också ske enligt konstens alla regler. Jag tror att det är viktigt att det görs på det viset, för trots allt ska våra regler inte bara fungera när det är solsken utan också när det regnar.

Om det skulle visa sig att det finns brister är vi naturligtvis beredda att vidta de åtgärder som krävs för att rätta till dem.

Fru talman! Sverige genomgår den mest genomgripande krisen i modern tid. Tusentals kvinnor står nu i frontlinjen för kampen för liv och hälsa. Deras insatser ska lyftas och uppmärksammas, inte bara nu utan även framöver.

De historiskt stora krispaket som vi har sjösatt de senaste månaderna har varit helt nödvändiga, men på befintliga strukturer. Dessa befintliga strukturer gynnar nästan alltid män.

Jag undrar därför vilka andra åtgärder statsrådet Åsa Lindhagen planerar just nu för att stärka den ekonomiska jämställdheten i Sverige, som är ett av delmålen i de av riksdagen beslutade målen för jämställdhetspolitiken.

Fru talman! Tack, riksdagsledamoten, för en viktig fråga! Det är en grundläggande del i regeringens jämställdhetsarbete att vi ska ha jämställdhetsintegrering i allt vi tar oss för. Vi ska ständigt analysera hur de reformer som genomförs slår mot kvinnor respektive män och deras möjligheter.

Vi befinner oss i en tid där det finns väldigt stora osäkerhetsfaktorer. Jag tror att vi kommer att behöva följa kvinnors situation framöver, för det är hel del i dagsläget som vi inte vet. Det är oerhört viktigt att se hur detta påverkar kvinnor och män. Men att det påverkar kvinnor, precis som riksdagsledamoten tar upp, är uppenbart.

Jag tror att en del som vi kommer att behöva fortsätta att jobba mycket med är utrikesfödda kvinnors situation på arbetsmarknaden. Vi vet att det har funnits brister där också tidigare och att vi inte gör ett tillräckligt bra jobb.

Det är oerhört viktigt att vi nu gör allt vi kan med de krispaket som har skjutits till för att människor ska kunna vara kvar i jobb. Det handlar inte minst också om att vi ser till att människor snabbt kommer tillbaka till arbetsmarknaden.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret och för det arbete hon gör för ökad jämställdhet i Sverige!

Jag upplever ändå att jag inte riktigt fick svar på min fråga. Finns det några konkreta åtgärder som planeras just nu för att se till att vi når de delmål som den här församlingen har varit med och fattat beslut om?

Fru talman! Alla åtgärder som nu vidtas handlar både om att rädda liv och hälsa och om att rädda svenskars jobb.

Jag tror att de stora resurser som har tillskjutits kommuner och regioner också gynnar kvinnors situation, eftersom vi vet att många kvinnor jobbar till exempel inom offentlig sektor.

Vi kommer att behöva fortsätta med det här. Vi kommer att behöva göra mer, och jag tror att det är en hel del som vi inte vet i dagsläget. Vi kommer att fortsätta att jobba för ekonomisk jämställdhet; det är helt centralt. Regeringen har tillsatt en kommission gällande detta, som också kommer att behöva väga in coronakrisens konsekvenser och se vilka förslag man behöver lägga fram. Detta får regeringen sedan ta del av.

Fru talman! Min fråga är övergripande och går därför till näringsminister Ibrahim Baylan.

Det är med stor oro jag konstaterar att Kina håller Gui Minhai fängslad. Kina hotar enskilda ministrar när de är hos PEN-klubben för att dela ut Tucholskypriset. Kina har hotat KDU, och nu senast hotar Kina Ebba Busch.

Det är djupt oroande när ett annat land på det här sättet går in och lägger sig i hur vi jobbar i Sverige.

Min fråga är därför: Vad ämnar regeringen göra för att stoppa Kinas alltmer aggressiva ton mot oss i Sverige?

Fru talman! Inte bara i Sverige utan även internationellt har vi sett ett alltmer offensivt Kina.

För Sveriges del har linjen varit tydligt både när det gäller Gui Minhai – att han måste släppas fri – och när det gäller de andra inslag som har funnits. Kina har alltså haft synpunkter på vad svenska politiker säger. Det kan vi i och för sig som svenska politiker leva med. Men Kina har också haft synpunkter på vad fria svenska medier skriver och inte skriver.

Mot denna bakgrund har min kollega utrikesministern ett flertal gånger haft en dialog med Kinas representant här i Sverige, ambassadören. Hon har då fört fram både den svenska regeringens och, som jag uppfattar det, hela det svenska politiska systemets uppfattning att vi förbehåller oss rätten att ha synpunkter när vi anser att grundläggande värden hotas.

Fru talman! I min tidigare egenskap av kommunalråd har jag varit med och tecknat avtal med en stad i Kina; vi har haft utbildningssamarbeten mellan Uddevalla och Kunming. Vi har många företag i Västsverige som är beroende av Kina, och vi samarbetar med Kina och har haft respekt för Kina. Men det har skett någonting i den kinesiska nationen under de senaste åren som vi som politiker måste observera, och vi måste stå tillsammans. Jag vill därför också påpeka att jag var noga med att visa att även ministrar har blivit hotade, precis som min partiledare. Därför är jag glad om regeringen är tydlig med att Kina faktiskt inte ska agera på ett olämpligt sätt mot oss i Sverige.

Fru talman! Det är korrekt som Magnus Jacobsson säger: Det är ett viktigt land som också blir allt viktigare, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Man har vuxit till att vara en av de största ekonomierna – ja, ibland, med vissa mått mätt, till och med den största ekonomin i världen. Det ändrar dock inte det faktum att vi förbehåller oss rätten att ha en fri debatt och en fri diskussion samt ha synpunkter när vi anser att grundläggande värden inte respekteras. Där tror jag att vi står enade i hela den svenska riksdagen, också när det gäller synpunkter på våra politiker.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

I veckan meddelade regeringen att ett nytt klimatkollegium ska inrättas. Tanken är att det ska få en central roll i att genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen och nå de klimatmål vi har satt upp. I kollegiet kommer ett flertal ministrar att ingå. Det finns även andra länder som har liknande funktioner; i exempelvis Tyskland finns ett klimatkabinett, och i Danmark leder landets klimat- och energiminister sedan ett år tillbaka en ministergrupp som ska arbeta för grön omställning.

Min fråga till statsrådet är vilka förutsättningar han ser att det finns för att få till de stora, sektorsövergripande åtgärder som krävs för att återställa ekonomin och få en rättvis klimatomställning i samhället.

Fru talman! Tack för frågan, Marlene Burwick!

Jag menar att förutsättningarna är goda. Vi har stora klimatvinster att göra i omställningen av transportsektorn, både när det gäller personbilar och när det gäller tunga fordon. Det handlar om elektrifiering men även om biodrivmedel. Inom industrin har vi Hybrit, det första projektet i världen där man ska ställa om till en koldioxidfri stålproduktion. Vi har en betydande cementproduktion som kan elektrifieras på marginalen men också använda sig av CCS, carbon capture and storage, för att klara sina utsläpp. Vi har ett jordbruk som faktiskt kan både elektrifieras och digitaliseras för att göra stora miljövinster.

Vi har även ett antal bra färdplaner från det svenska näringslivet som visar vägen framåt. Nu kan vi använda den här tragiska pandemin, alla de människor som friställs och alla de resurser vi har för att faktiskt ta ett enormt grönt kliv framåt i Sverige.

Fru talman! Tack så jättemycket för svaret, statsrådet!

Statsrådet nämner många av precis de frågor som finns i det brev som Klimatpolitiska rådet har sänt till regeringen. I statsrådets portfölj finns många helt avgörande frågor för att klara omställningen, och jag är väldigt glad över att det nya klimatkollegiet nu inrättas. Det har nämligen varit en del av den kritik regeringen har fått, och jag är glad att man nu lyfter upp det här – och att vi får ännu större kraft bakom klimatomställningen.

Fru talman! Målet finns där: Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Vi ska klara att kombinera ekonomisk utveckling med de högsta klimatambitionerna i världen. Då kan vi nämligen visa de länder i östra Europa som nu tvekar att det inte handlar om att välja mellan klimat och välstånd utan om att klara välståndet och välfärden genom att föra en aktiv klimatpolitik. Vi kan göra världen både lite grönare och lite rödare.

Fru talman! Min fråga går till näringsministern.

Coronakrisen har slagit hårt mot besöksnäringens företag. Visita berättade vid ett möte vi hade att ett viktigt stöd för deras medlemsföretag är hyresreduceringen. Där är man dock beroende av att hyresvärden väljer att utnyttja detta stöd och erbjuder det till sina hyresgäster. Visita vittnar om att många statliga bolag i allmänhet, och Jernhusen i synnerhet, har valt att inte utnyttja möjligheten. Jernhusens hyresgäster i de 40 stationer och 90 vänthallar som företaget äger går miste om det stöd som hyresreduceringen skulle kunna ge.

Anser näringsministern att det är rimligt att statliga bolag inte föregår med gott exempel när det gäller att erbjuda stöd till företag som kämpar för sin överlevnad?

Fru talman! Jag tror att det i viss mån är gammal information som ledamoten har, för under de senaste veckorna har det slutits över 8 000 avtal om just hyresreduceringar. Det är bra. Det har gjorts både från offentligt ägda och drivna fastighetsbolag och från privata fastighetsägare, och det är gott det. Vi är nämligen i en djup kris, och då behöver vi hjälpas åt.

Utöver hyresstödet har regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna infört ett omställningsstöd. Det är ett stöd som vi just nu bearbetar tillsammans med Europeiska unionen och som också bidrar till att underlätta och mildra effekten för en hårt drabbad besöksnäring – i det här fallet, men det gäller även många andra branscher – som ju har haft det svårt eftersom efterfrågan har fallit så kraftigt.

Fru talman! I den senaste PISA-undersökningen höjde Sverige sina resultat efter en lång tids nedgång. Dock uppstod ganska snart tveksamheter gällande att Sverige hade undantagit hela 11 procent av utsedda elever. Skolverket bedyrade dock inför utbildningsutskottet att reglerna hade följts till punkt och pricka. Sedan kom Expressens trovärdiga avslöjande att elever med förmodat svaga resultat felaktigt hade gallrats bort. En rektor trädde fram och erkände rakt upp och ned att hon felaktigt hade plockat bort elever från testet, och just där föll väl allt hopp om att det hade gått rätt till.

Vad anser näringsminister Baylan nu om trovärdigheten i våra stigande resultat i testet, och vad anser ministern om att en myndighet förmodligen har lämnat felaktiga uppgifter i ett utskott?

Fru talman! Ja, ministern i fråga säger att det är vådligt att basera hela sin uppfattning om sakernas tillstånd på en enskild artikel i en tidning.

När det kommer fram sådana uppgifter måste man ta dem på allvar, men man ska också gå till botten med dem. Detta handlar ju om väldigt viktiga värden, nämligen hur det går för våra barn och elever i den svenska skolan. Det finns mycket som tyder på att det går bättre, om än inte tillräckligt bra – vi vill ju att alla elever ska gå igenom skolan med godkända resultat, och där är vi inte riktigt. Men när den här typen av tvivel eller tveksamheter ändå förekommer är det viktigt att man gör som min kollega utbildningsminister Anna Ekström gör, nämligen ber den som utformar regelverket och genomför provet att göra en oberoende granskning för att se om det är på detta vis eller om uppgifterna inte stämmer.

Jag tror att det är bättre att utgå ifrån en ordentlig genomgång så att det sker seriöst, för det är i grund och botten väldigt viktiga frågor det handlar om.

Fru talman! Min fråga rör situationen i gränsregionerna i Sverige och riktas väl just i dag till statsrådet Baylan.

Fru talman! Under coronapandemin har svenska medborgare, svenska företag och hela den svenska ekonomin drabbats hårt av gränsstängningar och inreseförbud i våra grannländer. Det har självklart slagit extra hårt i gränsregionerna i Skåne, i länen längs den norska gränsen och i Norrbotten. I dag kom ännu ett dråpslag när den finska regeringen meddelade att man kommer att öppna gränserna mot övriga Norden och Baltikum – men inte mot Sverige. Vi kan under den närmaste veckan vänta oss liknande besked gällande hur Norge och Danmark avser att agera.

Min fråga till statsrådet är: Hur ska regeringen verka för att dessa restriktioner och stängda gränser ska försvinna, så att vi kan återgå till ett normalläge där människor, varor och handel kan röra sig över gränserna i Norden?

Fru talman! Jag tror att vi får komma ihåg att den situation som Magnus Ek redogör för gäller i princip i alla länder, i Europa och globalt, av ett mycket enkelt skäl: att vi har en global pandemi.

När pandemin bröt ut gjorde den att väldigt många människor hamnade i svåra situationer. Vi känner ju alla till exemplen på svenska turister som helt plötsligt blev utan hotellrum och saknade möjligheter till kommunikation. Vi fick hjälpas åt att hämta hem dem.

Detta har naturligtvis satt sig i form av olika restriktioner som påverkar ekonomin i alla länder. I grunden handlar det om att föra en diskussion om hur vi kan öppna dessa gränser på ett säkert sätt. En sådan dialog pågår naturligtvis med våra grannländer, men också inom Europeiska unionen. EU-kommissionen har meddelat att man avser att se till att alla gränshinder tas bort inom Europeiska unionen och inom den inre marknaden. Jag tror att det är den typen av tillvägagångssätt som i grund och botten är bäst.

Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan.

Vi vet att svensk innovation leder till tillväxt. Det var mycket glädjande att läsa att Patent- och registreringsverket i mars publicerade uppgiften att Sverige ligger högst i Europa när det gäller patentansökningar. Sverige är också bra på att ta innovationer till marknaden. Svenska startups och svenska scaleups är kort sagt mycket framgångsrika. Samtidigt vet vi att svenska startups och svenska scaleups verkar på en global ytterst konkurrensutsatt marknad. Vi vet att de är centrala för den svenska tillväxten – de har varit det, är det och kommer att vara det i framtiden.

Därför är min fråga till näringsministern hur vi kan stärka de små och innovativa företagen i Sverige och framför allt hur vi kan använda Almi Invest under krisen.

Fru talman! Det som Mathias Tegnér säger är korrekt – vi tillhör de länder i Europa, kanske i världen, som har störst innovationskraft. Därmed har vi också väldigt många startups och bolag som förhoppningsvis ska bli scaleups. Ett område som naturligtvis är högaktuellt under coronakrisen är life science-sektorn, där Sverige verkligen gör en stark comeback.

Men jag är väldigt orolig över de små och innovativa företagens möjligheter att finansiera sig, särskilt som det sker en del indrag från privata aktörer som vanligtvis är med och investerar i ett tidigt skede.

Det är mot den bakgrunden regeringen har skjutit till både ökade lånemöjligheter via Almi och nu senast ytterligare 400 miljoner till Almi Invest för att hjälpa till när det gäller dessa små och innovativa företag, som rätt hanterat kan bli morgondagens Astra Zeneca. Vi kommer att fortsätta att jobba tätt ihop med de här företagen och se till att vi kan stötta dem.

Fru talman! Regeringen har genom mediala utspel krävt att regionerna ökar antalet coronatester till 100 000 per vecka. Samtidigt visste regeringen att beställd utrustning som behövs för att kunna utföra detta ännu inte ens kommit inom landets gränser.

Kraven från Hallengren var omöjliga att uppfylla. Men där verkar regeringens ansvar för situationen ta slut. Provutrustningen hade ju ändå beställts, även om den råkat fastna utomlands.

I stället för att ta ansvar för bristande skyddsutrustning inom äldreomsorgen eller misslyckandet med att uppnå målet om antalet tester skyller regeringen sitt coronastrategifiasko på regionerna och kommunerna.

Min fråga till statsrådet Baylan är: Varför ägnade sig regeringen åt mediala utspel om krav på testning fast man visste att detta var omöjligt för regionerna att uppfylla?

Fru talman! I mars gick vi in i den största och djupaste kris vi sett i modern tid, den pandemi som vi fortfarande är mitt i. Jag tror att alla, såväl regering som regioner, kommuner och privata företag, i ett mycket osäkert läge har gjort sitt bästa för att mildra effekterna och skydda medborgarna. Det handlar om att rädda människoliv men också mildra effekterna för jobb och företagande. Undan för undan har vi både identifierat och åtgärdat en rad brister.

Ann-Christine From Utterstedt pratar om problemen med testningen. De hör till de problem där vi inte kommit så långt som vi hade önskat. I stället för att peka finger i ett läge där vi fortfarande är mitt i en pandemi tror jag att det är viktigt att man steg för steg åtgärdar dessa problem. Det är mot den bakgrunden min kollega Lena Hallengren jobbar tillsammans med regioner och andra och har tillfört ytterligare resurser, så att vi kan få igång testningen till den nivå vi vill ha för att skydda medborgarna.

Fru talman! Jag ställer min fråga i egenskap av både gränsbo och ledamot i Nordiska rådet.

Under den tid då vi har haft stängda gränser i Norden har jag haft ett flertal samtal med statsrådet Hallberg, som är vår Nordenminister. Hon säger att samtalen som hon har med sina kollegor runt om i Norden är positiva och konstruktiva. Hon ser positivt på framtiden.

Vid lunch i dag kom det en nyhetsflash som visade att Finland kommer att öppna sina gränser, men inte mot Sverige. Om detta med de stängda gränserna kommer att fortsätta kommer vi att få miljardförluster, som statsrådet var inne på i sitt svar till Magnus Ek. Det blir konkurser.

Men vi har även en social aspekt, med släkt och familjer som splittras, vänskapsband som drabbas och föreningsliv som inte fungerar. Finlands beslut pekar på Sveriges gedigna misslyckande. Vi behandlas som någonting som man inte vill ta i med tång en gång.

Vad kommer regeringen att göra? Hur kommer regeringen att växla upp för att motverka det här? Vi måste få öppna gränser.

Fru talman! Vi för en väldigt tät dialog med våra grannländer för att försöka hitta lösningar på en del av de faktiska utmaningar vi alla har med coronapandemin, men också för att få bort en del missförstånd. Det senare gäller till exempel gränstrakterna mellan Skåne och Danmark. Vi vet att smittspridningen har varit betydligt större på Själland än i Skåne. Har det funnits sakliga skäl för den typen av gränshinder? Nej, kanske inte.

Det är mot den bakgrunden vi försöker föra den dialogen, så att vi får den öppenhet som jag tror att vi alla tjänar på i längden. Som jag sa tidigare för vi också denna dialog inom Europeiska unionen. Vi är trots allt med i samma union med gemensamma regler. Precis som det ”flashades” om Finland har det också kommit nyheter om att EU avser att ta bort alla gränshinder inom unionen redan nästa vecka.

Frågestunden var härmed avslutad.