Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan.

Tekniken går framåt på energiområdet och skapar utveckling. Med solen kommer möjligheterna och intresset att öka. Det är glädjande att se utveckling och potential. Det är positivt.

Riksrevisionen har dock gett regeringen tung kritik på området subventioner av solel. Det handlar om 1 miljard per år som regeringen nu använder till subventioner. Riksrevisionen är tydlig med vad som saknas: samhällsekonomisk analys, kostnadseffektivitet och statsfinansiell analys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Anser statsrådet, givet Riksrevisionens massiva kritik, att det är rimligt att använda 1 miljard kronor av skattemedlen till subventioner utan att ha satt upp mål för verksamheten?

Herr talman! Precis som ledamoten säger pågår det en väldigt snabb teknikutveckling inom energisektorn. Den är på många sätt väldigt glädjande. Jag tror att vi för första gången ser att vi kanske kan lösa mänsklighetens energiproblem utan att förstöra miljön och klimatet. Centralt för detta är kostnadsövergången just för solceller. En rad investmentbanker räknar med att solceller kommer att vara det billigaste sättet att producera elektricitet i 80 procent av världens länder i framtiden och att det kommer att vara huvudkällan för bostadssektorn.

Tyvärr är inte läget så i Sverige, utan här har vi, beroende på den ojämna solstrålningen, fortfarande en högre kostnad. Eftersom vi ändå vill att Sverige ska vara i framkant är det rimligt att vi hjälper till, och det är därför vi har tjugodubblat investeringsstödet. Det är någonting vi är stolta över, och jag tror att det också är någonting som är väldigt bra för Sverige i framtiden.

Herr talman! Det som Riksrevisionen lyfter fram är en avsaknad av klimatnytta per krona, det vill säga den kostnadseffektivitet som hela elmarknaden efterfrågar, en avsaknad av analys av statsfinansiella effekter på lång sikt och en avsaknad av samhällsekonomisk analys samt att man inte har gett fullgod information till riksdagen. Är det då verkligen rimligt med 1 miljard i subventioner av solel?

Herr talman! Det är till att börja med ett investeringsstöd. Det är alltså ingen subvention på det sättet. Vi har en rad andra stöd också.

Ja, det är rimligt, för vi vill vara i framkant. Om man bara tittar på en faktor är det mest kostnadseffektiva tyvärr ofta att behålla det man har. Men de länder som har följt den vägen, till exempel Storbritannien, märker ju att när den gamla produktionen går ur tiden blir det oerhört dyrt och ofta väldigt sent att göra någonting åt det. Jag vill att Sverige ska vara i framkant. Det är därför vi gör detta.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan.

För nästan fem år sedan infördes den lag som ger personer som vistas i Sverige utan tillstånd rätt till sjukvård och tandvård som inte kan anstå. Men det finns även sex landsting som erbjuder fullständig sjukvård och tandvård för de här personerna.

Sedan lagen infördes har kostnaderna fördubblats för den här gruppen. År 2014 låg kostnaden på 90 miljoner. Nu har den ökat till drygt 197 miljoner. Antalet som lever gömda har också ökat under perioden. Före lagens införande uppskattades antalet till 35 000. I dag är siffran ca 50 000.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den här lagen innebär att sjukvården och tandvården är kraftigt subventionerad. Ett läkarbesök kostar 50 kronor. Behandling som ges efter remiss kostar 25 kronor.

Min fråga är: Vad avser regeringen att göra för att kostnaden för vård av tillståndslösa inte ska fortsätta öka eller till och med fördubblas framöver?

Herr talman! Det här är i grund och botten en balansakt. Å ena sidan ska vi ha en strikt tillämpning av rätten till asyl och uppehållstillstånd. Det har denna regering verkligen haft under den här mandatperioden. Vi har lagt om politiken. Å andra sidan finns det också humanistiska inslag i detta.

Det är självklart så att hållningen att den som inte har rätt att uppehålla sig i landet ska lämna landet gäller. Vi har också ökat ansträngningen för att se till att så är fallet.

Däremot är det så att den typ av sjukvård vi talar om, den som inte kan anstå, ges på rent humanitära grunder. Alternativet vore att säga att människor som har akuta bekymmer och som till och med riskerar att dö inte ska ha vård. Nej, dit ska vi nog inte. Därtill är Sverige ett väldigt rikt land som är fullt kapabelt att hantera båda dessa två storheter samtidigt.

Herr talman! Som jag sa tidigare är det sex landsting som erbjuder fullständig tandvård och sjukvård. Detta kan gälla personer som antingen har tagit sig in i landet illegalt eller har fått avslag på asylansökan och valt att inte följa svensk lag utan i stället stanna kvar.

Anser ministern att det är rimligt att dessa personer får förmånen att till exempel betala 50 kronor för en rotfyllning medan en svensk pensionär får betala 4 000 för samma behandling?

Herr talman! Som jag sa infördes den här rätten därför att det i grund och botten handlar om sjukvård och tandvård som inte kan anstå. Sedan har en del landsting velat gå längre. Det är beslut som man har tagit lokalt.

Jag tror att de allra flesta människor i vårt land känner att man bör hjälpa till om det är akut fara för liv och lem, och det är precis det som den här lagen i grund och botten handlar om.

Herr talman! Min fråga går till äldreminister Lena Hallengren och handlar om tryggheten för äldre, som ni socialdemokrater talar om och som är väldigt viktig.

I går redovisades på Aktuellt att de som har äldreomsorg i sitt hem från kommunens sida får ta emot i snitt 16 personer. Det är inte rimligt. Och siffran stiger. Det här skapar otrygghet i allra högsta grad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ni från Socialdemokraterna vill förbjuda de privata alternativen, där det är betydligt färre i personalen, högst en handfull. Varför vill ni inte ge de äldre tryggheten i valfrihet och möjligheten att välja ett annat alternativ än det offentliga?

Herr talman! Jag vill kommentera frågan i egenskap av minister snarare än diskutera socialdemokratiska förslag. Det vill jag understryka.

När det handlar om att äldre personer har rätt att känna trygghet grundar det sig i många olika saker. Det handlar förstås om äldres ekonomiska trygghet. Det handlar också om tryggheten i att det finns boenden, hemtjänst och så vidare och att de resurser som vi avsätter är tillräckliga. Vi prioriterar detta före stora skattesänkningar.

Jag tycker väl att Solveig Zander skönmålar den privata verksamheten ganska mycket. Jag tycker att det finns såväl mindre bra som bra aktörer både inom det kommunala och inom det privata. Att det skulle vara så att de privata aktörerna har ett fåtal som gör besök inom ramen för hemtjänsten är en bild som jag inte känner igen. Däremot är det väldigt önskvärt att vi kommer dit. Det är klart att ingen vill att okända människor ska träda över tröskeln för att hjälpa en med saker som både är intima och går in på integriteten. Men det är viktigt att arbeta vidare för att se till att resurserna räcker, att scheman läggs och att man har förutsättningar för att ha färre i hemmet.

Herr talman! Menar ministern då att resurserna inte skulle räcka om man hade privata alternativ i högre grad än i dag och möjligheter att välja? Valfrihet är oerhört viktigt för den äldre. Det handlar om att kunna bestämma vilka som ska komma hem till en när man blir äldre. Det är ytterst angeläget. Men ni vill ju förbjuda möjligheten att ha vinst i välfärden, vilket företag måste ha. Därmed förbjuder ni också de privata alternativen.

Herr talman! Det är angeläget med valfrihet för den enskilde - att kunna välja vilka individer som kommer hem till den enskilde och träder över tröskeln. Men att ha aktörer som inte i huvudsak sätter den enskildes bästa i centrum utan också har ett behov och ett mål att göra vinst, tycker vi är oklokt. Det är också därför som riksdagen får möjlighet att ta ställning till detta nästa vecka. Då är det upp till alla partier att bekänna färg. Är det meningen att det ska vara en vinstjakt i välfärden? Är det meningen att man ska tjäna pengar och göra en vinst på de gamla framför att använda de resurser som vi alla avsätter till de gamla?

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lena Hallengren. Den handlar om trygghetsboenden, som vi båda bejakar. Men min fråga handlar om vad vi konkret kan göra för att få högre fart på byggandet och skapandet av dessa boenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har skrivit en lagrådsremiss om biståndsbedömt trygghetsboende. Då får vi lag nummer två, eftersom denna lag redan finns i socialtjänstlagen. Jag vet inte om en lag till innebär ett bättre startskott för detta.

Det andra handlar om stimulansbidrag. Men de är lite som att spotta en törstig i halsen. 119 000 lägenheter behövs. Det som finns räcker till omkring 7 000.

Herr talman! Jag tackar Barbro Westerholm för en väldigt viktig fråga. Det är riktigt att vi ser trygghetsboenden redan i dag på sina håll runt om i landet. Men att få lite mer fart när det gäller biståndsbedömda trygghetsboenden är lite grann en annan sak. Låt oss fortsätta dessa diskussioner nu när det finns en lagrådsremiss för att se hur vi kan göra detta på allra bästa sätt. Det är helt klart så att alternativen i dag i stor utsträckning är att man bor kvar hemma med hemtjänst eller att man bor på ett särskilt boende när man har stora behov av vård och omsorg. Vi saknar verkligen ett utbud av trygghetsboenden som människor kan få efter biståndsbedömning utifrån ensamhet och social isolering.

Låt mig även säga något om investeringsbidragen. Det är inte meningen att investeringsbidragen i något fall ska täcka kostnaden för att bygga särskilda boenden. De har minskat under en lång följd av år. Det är viktigt att vi bryter detta. Men de bidrar till att det byggs bostäder.

Herr talman! Jag skulle vilja se att lite av dessa pengar lades på en nationell studie om varför kommuner bygger och varför de inte bygger. Vilka hinder är det som ligger i vägen? Men det skulle också vara bra att se vilket värde det har haft hälsoekonomiskt och för individen att bo i trygghetsboende i stället för att bli kvar som fånge i sitt eget hem. Vi behöver fakta för att övertyga kommunerna om att de ska sätta fart.

Herr talman! Jag vill bara understryka hur viktigt det är att vi har ett individuellt perspektiv. Alla äldre vill inte bo hemma, på ett biståndsbedömt trygghetsboende eller i ett särskilt boende. Det beror på vem man är och hur situationen i övrigt ser ut.

När det gäller investeringsstöd och varför vi inte bygger är en fråga för bostadsministern. Men investeringsstöden bidrar ändå till att den stora investering som ett särskilt boende eller trygghetsboende innebär underlättas om det finns möjlighet att söka ett investeringsstöd på kanske 10-15 procent av kostnaden.

Herr talman! Jag riktar min fråga till bostadsministern.

Priserna på bostadsrätter har stigit med närmare 600 procent under de senaste åren. Det är alltså kraftiga prishöjningar som vi har sett. Samtidigt håller byggkonjunkturen på att vika. De privata bolagen vill inte bygga så mycket att priserna på sikt sjunker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att motverka detta har Vänsterpartiet och regeringen varit överens om ett investeringsstöd som är en veritabel succé. 11 000 billiga hyresrätter har byggts med hjälp av det. Men det behöver byggas 80 000 per år. Bolagen säger nu att de inte kan bygga mer, trots att priserna är superhöga, eftersom de inte vill att priserna ska gå ned.

Vad tycker bostadsministern? Kan staten gå in med till exempel billiga lån, som utredningen ska titta på, för att öka volymerna till 80 000 per år?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är definitivt en angelägen fråga att bygga fler bostäder. Exakt hur många som behövs är ganska oklart. Men vi vet att det finns en stor bostadsbrist, och det kommer att behöva byggas i stor utsträckning också framöver. Jag är glad över att det i dag byggs betydligt fler bostäder än för några år sedan. Men vi behöver bygga ännu mer.

Ett akut problem just nu är att man har byggt lite för mycket av en viss typ av bostäder. Det är i stor utsträckning dyra bostadsrätter som har byggts, särskilt här i Stockholmsregionen. Nu har det blivit för mycket av det.

Jag tycker att vi ska fortsätta satsa på investeringsstöd. Vi behöver ställa om till att bygga fler hyresbostäder till rimliga kostnader. Här är den stora utmaningen för framför allt kommunerna att börja planera för fler hyresbostäder i stället för fler bostadsrätter.

Herr talman! Jag instämmer i Peter Erikssons analys att det är detta som behöver ske. Men min farhåga är att aktieägarna i de stora privata bolagen inte är beredda att riskera sina pengar för att bygga de volymer som vi önskar och till de priser och hyror som vi önskar.

Kan det då inte vara klokt att göra som till exempel en utredning nu föreslår, nämligen att staten går in med billiga statliga lån så att det inte behövs ett eget kapital utan att man kan bygga ändå?

Herr talman! Jag tycker att man kan titta på finansieringsfrågorna. Vi har en utredning som tittar på finansieringsfrågorna när det gäller svaga marknader. Vi har sådana runt om i landet i mindre kommuner. Man bör också titta på finansieringsfrågorna när det gäller ungdomar, som vi vet behöver komma in på marknaden men nu har svårt att få banklån. Det finns väldigt mycket som man kan göra. Men den huvudsakliga frågan måste handla om att man koncentrerar sig på att bygga fler hyresrätter.

Herr talman! Min fråga går till äldreministern.

De äldre har fått betala ett högt pris för regeringens politiska passivitet. De drabbas värst av de kraftigt ökande vårdköerna. Var tionde äldre som sitter på en akutmottagning får nu vänta mer än åtta timmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De demenssjuka drabbades när regeringen direkt när den tillträtt strök budgeterade medel på nästan en halv miljard till en nationell demensplan. Och i äldreboendebristens spår har isolering och otrygghet blivit vardag för många.

Nu behövs det ett omfattande reformprogram, inte minst så att fler äldre får plats på ett äldreboende. Jag är övertygad om att det kräver en ny regering som prioriterar äldres behov hela mandatperioden.

Min fråga till äldreministern är: Om Socialdemokraterna, mot förmodan, får förnyat förtroende i regeringsställning, ska de äldre då förvänta sig en ny lika passiv mandatperiod när det gäller äldrefrågorna?

Herr talman! Det närmar sig val; det är ganska uppenbart. Jag tycker att det finns anledning att summera denna mandatperiod. Jakob Forssmed gör det på ett sätt, och jag gör det på ett helt annat sätt. Jag vill beskriva alla de satsningar som har gjorts genom Svenska Demensregistret och genom alla utbildningsinsatser. Mycket handlar om - eller hur, Jakob Forssmed - att de som arbetar i äldreomsorgen, i hemtjänsten och på särskilda boenden har kunskap när de möter människor med demenssjukdom. Då behöver de både kunskap och kompetens. Men de behöver också fler kollegor. 2 miljarder har varit oerhört väsentligt, och det har blivit 5 000 fler årsarbetare. Detta fortsätter i kombination med BPSD-register som allt fler kommuner använder. Det är ett fåtal kommuner som inte använder det i dag. Den nationella demensstrategin kommer också att vara oerhört viktig och att den inte bara finns på nationell nivå utan att den successivt också blir verklighet på lokal nivå, så att alla enhetschefer, verksamhetsledare och politiker vet att det är i denna riktning som vi går och att det är kunskap och forskning som vi grundar vård och insatser på.

Herr talman! Jag konstaterar att det är mycket som brister i äldreomsorgen. En person som summerar det på ett tredje sätt, utöver mitt och Lena Hallengrens, är Lena Hallengrens företrädare Åsa Regnér. Hon har i intervju efter intervju efter att hon slutade som statsråd för två månader sedan sagt att hon är besviken, att hon önskar att regeringen hade prioriterat äldrefrågorna högre och att hon hade gjort mer för äldrefrågorna. Har hon fel?

Herr talman! Jag tycker att vi alla ska rannsaka oss själva lite grann när det gäller frågan var de äldre är i den politiska debatten. Det är inte en fråga för enskilda individer, även om jag själv tycker att det är oerhört angeläget att jag är just äldreminister, utan det är faktiskt en viktig fråga för oss att ställa. Vilka frågor prioriterar vi, och vilka frågor diskuterar vi?

Jag har ingen annan önskan, och jag möter gärna Jakob framöver när det handlar om just välfärdsfrågor och fokus på gruppen äldre. Det handlar inte minst om resurser som ska stanna i äldreomsorgen och hemtjänsten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Anna Ekström.

Att Sverige har världens mest liberala system när det gäller vinstdrivande verksamhet i skolsektorn är känt sedan länge, och vi är några stycken som har varnat för vad den ohämmade vinstjakten kan få för konsekvenser.

Nu har Skolverket efter en stickkontroll begärt att Praktiska Gymnasiet AB ska betala tillbaka medel som felaktigt tilldelats dem. I tisdags publicerade Institutet för Näringslivsforskning en studie av professor Jonas Vlachos som visar att det när man jämför betyg med resultat på nationella prov blir tydligt att friskolekoncernerna ger glädjebetyg. Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven. Skolor tillhörande Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan utmärker sig särskilt i detta avseende.

Därför vill jag fråga statsrådet: Vad anser statsrådet om de här resultaten? Och hur vet vi att det som kom fram i den enskilda stickkontroll som gjordes på Praktiska Gymnasiet AB inte har skett förut?

Herr talman! Tack för en väldigt viktig fråga, Niklas Karlsson!

Som frågeställaren säger har vi ett system som sticker ut. Det finns inga andra länder i världen, i alla fall inte i västvärlden, som tillåter en obegränsad vinstutdelning från sådana medel som faktiskt är skattepengar och som ska användas till i det här fallet skolan och utbildningen.

Jag blir väldigt upprörd när jag läser rapporten från Institutet för Näringslivsforskning. Betyg ska spegla elevens kunskaper och inte vilken skola eleven har gått på, och när betygen uppenbarligen sätts så olika beroende på vilken skolform det är och vilken driftsform det handlar om blir jag väldigt orolig. Jag är också orolig över att respekten för betygssystemet kan undergrävas, vilket kan få väldigt allvarliga konsekvenser.

Vi socialdemokrater har tillsammans med Miljöpartiet och i samarbete med Vänsterpartiet gått till riksdagen med ett förslag om att begränsa rätten att ta ut obegränsat med vinst. Vi får väl se hur riksdagen beslutar i den frågan.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det är ändå uppenbart att glädjebetygen syftar till att göra skolan attraktiv och till att få nya elever. Man vet nämligen att nya elever genererar mer vinst till koncernen och därmed i aktieägarnas fickor. Tillämpar man marknadens logik får man också marknadens resultat.

Nu är det så att vi går till riksdagen med en proposition om att begränsa vinstjakten i välfärden. Vi vet att det finns en majoritet mot förslaget. Därför vill jag fråga: Vad kan regeringen göra för att motverka betygsinflation när riksdagens högermajoritet vägrar ta ansvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Som ledamoten säger är det så att den lärare som sätter ett lite för högt betyg får en glad rektor, en glad huvudman, en glad ägare, glada föräldrar och glada elever. Den lärare som följer reglerna och sätter rättvisa betyg riskerar faktiskt att få en tuff tillvaro i dagens skolsystem.

För att underlätta för de lärare som gör rätt har regeringen med riksdagens hjälp ändrat reglerna så att resultatet från de nationella proven i större utsträckning ska stödja betygsättningen.

Herr talman! Som ung kvinna tidigare verksam i byggbranschen vet jag att min bransch har en del utmaningar, framför allt på jämställdhetsområdet.

Några av utmaningarna kom till allmänhetens kännedom efter metoo-uppropet Sista spiken i kistan. Efter uppropet kallade bostadsministern Peter Eriksson till sig byggbranschen för ett samtal om en kraftsamling mot detta beteende. Den 30 november hölls ett möte, och en avsiktsförklaring undertecknades. I den kan vi bland annat läsa: "Många kvinnor, och även många män, väljer att lämna byggbranschen. Inte på grund av att det är tungt utan för att de möts av sexism och machoattityder. Detta är förödande för hela branschen." Jag kan bara hålla med - det är förödande. Det är förödande för hela samhällsutvecklingen.

Det har gått ett halvår sedan detta undertecknades, och nu vill jag fråga bostadsminister Peter Eriksson: Vad har regeringen gjort? Är frågan aktuell, och finns den fortfarande på ministerns bord?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Frågan är i högsta grad aktuell och vid liv. Jag kan meddela att de företag och branschaktörer som var med vid det första mötet vi hade, på Näringsdepartementet före jul, har varit väldigt aktiva under den här perioden. Vi hade ett möte häromdagen där vi diskuterade vad som har gjorts under den här tiden och hur situationen ser ut. Jag är glad att kunna meddela att det har funnits en stor aktivitet och ett stort engagemang i branschen för att komma till rätta med de mycket allvarliga problem som har funnits länge inom byggsvängen.

Jag tror inte att man kommer att lösa det här snabbt, men det är alldeles uppenbart att man tar det på allvar både från företagsledningars sida och på golvet - och att man säger ifrån på ett helt annat sätt än tidigare när det händer saker. Jag är alltså ganska nöjd med den här processen och glad att vi har haft ett uppföljningsmöte där jag kunde se att det händer nya saker.

Herr talman! Det låter betryggande och bra att det händer grejer. För mig och många andra var metoo nämligen bara starten på ett arbete som vi nu behöver göra både politiskt och inom branschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Byggbranschen är traditionellt en väldigt mansdominerad bransch, och jag är ganska övertygad om att vi skulle se en naturlig förändring av detta om det fanns fler kvinnor i branschen. Hur jobbar regeringen för att det ska bli fler kvinnor och mer jämställt i byggbranschen?

Herr talman! Det var snällt att jag fick den frågan också.

Vi har antagit ett mål om att minst 25 procent av de nyrekryterade i framtiden ska vara kvinnor. Det är långt ifrån hur situationen ser ut i dag, men det finns nu företag inom branschen som har antagit målet att 50 procent av dem som jobbar där ska vara kvinnor. Det händer alltså väldigt mycket. Jag har varit på en rad företag som nu jobbar engagerat och tar in kvinnor trots att de inte har gått utbildningarna från början.

Herr talman! Under den här mandatperioden har utnämningspolitiken havererat. Tidigare partiledare för Socialdemokraterna har blivit samordnare, och tidigare partiledare för Miljöpartiet har blivit utredare. Men kantringen ligger egentligen inte där.

Det är ett absolut förfall när regeringen utser sittande riksdagsledamöter till att leda utredningar. I går fick en socialdemokratisk ordförande i ett utskott ett utredningsuppdrag, och i dag får en miljöpartistisk ledamot uppdraget att vara ordförande för Miljömålsberedningen. Var ska detta egentligen sluta? Är vi på väg mot en tid där ministrarna utser varandra till att vara utredare?

Herr talman! Om jag ska uppfatta det sista inte som retorik utan som en fråga är svaret: Nja, det är nog väldigt svårt att se det, för en utredning är per definition och enligt lag en myndighet. Om en minister leder en myndighet riskerar det verkligen att leda till så kallat ministerstyre, så det brukar inte vara att föredra.

Dock har jag faktiskt gjort det under den här mandatperioden! Energikommissionen är ett sådant exempel, där både riksdagsledamöter från alla partier och jag som minister satt med. Det gjorde vi för att vi skulle komma överens om en gemensam energipolitik, och det är i grund och botten vad det handlar om: att få fram bra förslag. I fallet med Energikommissionen ledde det till den första överenskommelsen i historien om en gemensam energipolitik, vilket kommer att vara till stor fördel för landet. Jag är därför inte helt säker på att det var en nackdel att just riksdagsledamöter från alla partier deltog - snarare tvärtom.

Herr talman! Åsa Romson, Maria Wetterstrand, Lise Nordin, Håkan Wåhlstedt, Anders Wallner och Emma Nohrén - vad har de människorna egentligen gemensamt?

Tittar vi ut i världen ser vi att det enda parti som kan jämföras med Socialdemokraterna när det gäller långa maktinnehav är Partido Revolucionario Institucional i Mexiko. Det partiet förlorade makten på grund av vänskapskorruption. Det borde regeringen tänka på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ledamoten ska nog vara lite försiktig med att kasta så många stenar i glashus. Om vi tittar på den föregående regeringen kan vi se att det inte alls var ovanligt att den utsåg riksdagsledamöter, också från de egna partierna, till utredare. Ofta handlar det om kompetenta personer som förstår det politiska systemet och som vet hur man ska jobba för att få fram förslag som det går att göra propositioner och sedermera lagar utifrån.

Den typen av arbete har alltså också tidigare borgerliga regeringar gjort.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan.

Den senaste veckan har det uppmärksammats att andelen personer som har fått sin sjukpenning indragen har ökat kraftigt. År 2014 var andelen 1,2 procent eller nästan 5 900 personer. I fjol hade siffran stigit till 5,8 procent eller nästan 26 600 personer.

Denna stora ökning, trots att lagen inte har ändrats, samt stora lokala variationer har lett till att Inspektionen för socialförsäkringen har ställt sig frågande till om detta verkligen är rättssäkert.

Min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan är: Kan det vara på det sättet att denna kraftiga och snabba ökning av antalet indragna sjukpenningar har sin bakgrund i regeringens behov av besparingar för att finansiera en mycket kostsam migration?

Herr talman! I Sverigedemokraternas värld finns det ingenting som inte går att koppla till invandring och migration. Det finns inget ont som inte kan härledas till oss som har invandrat.

Faktum är att det sedan 2014 finns stora överskott i statens finanser, därför att vi har haft en stark arbetsmarknadspolitik. I dag är överskotten så stora att vi har den lägsta statsskulden sedan 1977.

Precis som Julia Kronlid säger har vi fått rapporter om att antalet utförsäkrade har blivit alldeles för stort. Vi ska ha en sjukförsäkring som vi kan lita på. Jag menar att det finns anledning att titta igenom det, inte minst att det har varit oerhört ojämnt mellan olika län.

Det har dock väldigt lite med migrationen att göra. Resurser har vi nämligen, tack vare en arbetsmarknadspolitik som har gjort så att människor har ett arbete att gå till och därmed kan betala skatter, och tack vare stora överskott i statsfinanserna.

Herr talman! Då undrar jag om statsrådet Ibrahim Baylan är medveten om att Magdalena Andersson, hans egen finansminister, vid en pressträff den 22 oktober 2015 sa: Vi måste arbeta med att fler länder tar emot asylsökande. Vi måste också dämpa kostnadsutvecklingen på andra områden, till exempel sjukskrivningar och assistansersättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Går det att tolka detta på något annat sätt än att regeringen prioriterar att finansiera en kostsam migration framför en hållbar och rättssäker sjukförsäkring?

Herr talman! Vi hade en helt annan situation 2015. Och regeringens politik har varit att vi bör ha ett solidariskt mottagande i hela Europeiska unionen, just därför att det var huvudsakligen Sverige, Tyskland och Österrike som tog ansvar för migrationspolitiken.

När vi tog över regeringsmakten hade vi också en ganska kraftig ökning i sjukförsäkringen. Jag tror inte att någon vill att folk ska ha sjukpenning. Vi vill att de ska vara friska och kunna komma tillbaka till arbetet.

Vi har satsat mycket resurser. Det är uppenbarligen inte helt tillräckligt. Vi kommer att fortsätta det arbetet. Det ska vara en sjukförsäkring man kan lita på.

Herr talman! Post- och telestyrelsen presenterade nyligen sin rapport Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2018. Det var minst sagt alarmerande läsning avseende bredbandsutbyggnaden i vårt land. Problemet gällde förutsättningar för att anlägga fiber längs mindre vägstråk där statliga Trafikverket förvaltar vägområdet.

Konsekvenser av detta kan bli att högt uppsatta bredbandsmål inte uppfylls, allt enligt Post- och telestyrelsen. I synnerhet mindre tätorter och landsbygd drabbas. PTS prognos går nedåt, inte uppåt.

Jag och Centerpartiet har i många olika sammanhang tagit upp och synliggjort konflikten mellan energiska bredbandsbyggare och regeringens myndigheter. Inget har hänt, tills i dag då regeringen fattade beslut om att äntligen samla sig om detta.

Jag vill därför fråga Peter Eriksson: Vad är den konkreta innebörden av regeringens beslut? Och hur upplevs skillnaden?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

I dag har vi som sagt tagit beslut om att ge nya uppdrag till Trafikverket om att ta fram nya metoder som är effektivare när det gäller att placera och landlägga fiberbredband i vägstrukturen. Jag har uppfattat det som att det under lång tid har funnits ett motstånd från Trafikverket när det gäller att anlägga fiber ute på landsbygden. Man har varit rädd för att det skulle kunna skada vägkonstruktionen.

Det har varit allvarligt. Vi har haft långa och många diskussioner. Jag har personligen pratat med generaldirektören, och det har funnits mycket kritik från företagen i branschen. Men nu har vi gett Trafikverket ett tydligt uppdrag om att stödja regeringens bredbandsstrategi och arbeta i enlighet med den framöver.

Det är en stor skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jo, jag noterade att regeringen har fattat beslut, efter mycket starka påtryckningar från riksdagen, kammaren, Centerpartiet med flera. Det är bra.

Det är i dag sex till åtta månaders väntetid för ett byalag eller en samfällighet som vill bygga, därför att det är en icke-transparent och mycket seg process. Man missar grävsäsongen, och man missar statsbidrag.

Men vad blir den konkreta skillnaden av det beslut som regeringen har fattat, för dem som vill bygga och binda ihop landet?

Herr talman! Den konkreta skillnaden bör bli att vi har myndigheter som mer aktivt prioriterar frågan om bredband. Trafikverket är också med och prioriterar i större utsträckning, och man lägger mer energi på att få fram effektiva och smarta lösningar för att bygga bredband i vägbanken, även ute i grusvägarna på landsbygden och i glesbygden runt om i Sverige.

Jag tror alltså att det är ett stort steg framåt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Hallengren.

Flera frågor här i dag har handlat om tillståndet i äldreomsorgen. Faktum är att regeringen har tagit en rad initiativ för att göra förbättringar i äldreomsorgen. Det senaste i raden är förslag om en demensstrategi. Vi här i riksdagen har också tagit beslut om en förenklad biståndsbedömning, och på bordet har vi snart ett lagförslag om biståndsbedömt trygghetsboende.

Till syvende och sist handlar dock kvalitet och förbättringar i äldreomsorgen om att ge personalen förutsättningar för att kunna ge de äldre en god vård och omsorg. Här dras man med en rad problem. Det handlar om anställningsförhållanden, arbetsmiljö och arbetsförhållanden över huvud taget.

Det har gjorts en del investeringar i mer personal i äldreomsorgen, och på flera håll har antalet heltidsanställningar ökat. Men det är fortfarande svårt att rekrytera och behålla personal och att hålla uppe kompetensen.

Jag undrar vad regeringen tänker göra åt detta.

Herr talman! Anna-Lena Sörenson ska ha ett stort tack för att hon adresserar den här frågan.

Arbetsmiljön är helt central för att vi ska kunna möta den demografiska utvecklingen med allt fler som blir allt äldre och som också blir sjuka. Demens är som alla vet en ålderssjukdom.

Om man ska kunna öka bemanningen och attraktiviteten i hela branschen handlar det om heltidsanställningar i stället för deltidsanställningar. Det handlar om att verkligen satsa de resurser som avsätts - 2 miljarder har avsatts årligen under mandatperioden - på personal, på deras kompetens, på fler kollegor och på att de som arbetar verkligen arbetar med det som de har kompetens för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att inte fler gör en koppling till att 4,7 miljarder tas ut i övervinst när det gäller äldreomsorgen. Det är mycket pengar. Det hade kunnat bli många fler kollegor och mycket utbildning av det. Och det hade såklart kunnat bli både mer hemtjänsttimmar och fler särskilda boendeplatser.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Nu verkar det som att en majoritet i riksdagen, med de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna, kommer att rösta för obegränsade vinstuttag i äldreomsorgen.

Vad kan regeringen göra för att se till att det ändå satsas resurser på personalen och kvaliteten i äldreomsorgen?

Herr talman! Ingenting är klart förrän det är klart, eller avgjort förrän det är avgjort. Nästa vecka när alla ledamöter ska trycka på knappen får man ta ställning till om det är obegränsade vinster och fortsatt vinstjakt som ska gälla eller inte.

Men det är helt uppenbart; om vi gemensamt avsätter skattemedel till inte minst äldreomsorg är det oerhört viktigt att de resurserna inte bara stannar där utan omsätts till boende, till personal, till utbildning och till kvalitet.

Herr talman! Min fråga är till utbildningsminister Anna Ekström. Den gäller vikten av att få en bra utbildning, vilket inte nog kan understrykas. I dag är det nästan bara om man har klarat en gymnasieutbildning som man kan få ett jobb och komma in på svensk arbetsmarknad.

Vi ser att skolresultaten inte är till fyllest. 80 procent av ungdomarna klarar grundskolan och kan gå vidare till gymnasiet, men det är 20 procent som faktiskt inte kan det.

4-8 procent av svenska barn, ungdomar och vuxna har dyslexi. Man märker det ofta väldigt tidigt, redan i förskolan, och det är fler pojkar än flickor som har dyslexi. Ofta får de inte de hjälpmedel och det stöd som de behöver. De har ofta svårt att fullgöra sin utbildning beroende på detta, men det har absolut inget med intelligens att göra.

Vad vill ministern göra åt detta?

Herr talman! Att lära sig läsa, skriva och räkna tidigt i livet är väldigt viktigt. Att ha en god behärskning av det svenska språket, att skriva, läsa och tala, är avgörande för att klara skolan, klara sig i arbetslivet och också klara sig som en ansvarskännande samhällsmedborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är frågor som regeringen har lagt oerhört stor vikt vid. Vi har satsat stora resurser på ett stort projekt inom de nationella skolutvecklingsprogrammen som kallas för Läslyftet, som blir väldigt viktigt. Vi har också, så sent som i går, här i riksdagen fått ett beslut om en läsa-skriva-räkna-garanti. Jag kan försäkra att läsa-skriva-räkna-garantin kommer att bli viktig också för barn som har dyslexi och deras föräldrar, för att ju tidigare man upptäcker den här typen av problem, som det ju blir för barnen, desto tidigare kan man se till att det finns hjälpmedel tillgängliga.

Lagstiftningen är tydlig: Barn och elever ska få det stöd som behövs. Det som behövs är resurser.

Herr talman! Ja, precis, lagstiftningen är tydlig. Men i min region och min kommun, Örebro som jag kommer från, kan man få vänta så länge som två år på att få en dyslexiutredning. Det gör att det är två år som man får gå i skolan utan att känna att man är med på banan; man kommer två år efter. Samtidigt är det i vår region 56 miljoner kronor som våra vårdcentraler gör i förlust. Våra offentligt drivna vårdcentraler går med förlust med 56 miljoner kronor. Det skulle räcka till många dyslexiutredningar.

Herr talman! Det är för mig alldeles uppenbart att den valrörelsen som vi står inför kommer att handla om väldigt viktiga vägval. Ett vägval är om man ska satsa våra gemensamma resurser på skattesänkningar eller på att effektivt investera i vår gemensamma välfärd. De barn som har dyslexi skulle verkligen tjäna på om vi satsar pengarna på rejäla tillskott i välfärden.

Det handlar också om tillgång till utbildad personal. Också här blir det oerhört viktigt att vi verkligen säkerställer att vi har tillräckliga resurser för att se till att vi har tillgänglig personal.

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär.

SVT har gjort en granskning av korruptionen på de svenska ambassaderna. Tyvärr har resultaten inte varit vad vi hade hoppats på. Visum har stulits och sedan sålts, visum har getts ut till personer som har saknat skäl för att få visum och människor har mutat sig till bättre köplatser på ambassaderna.

Till följd av detta har Riksrevisionen gjort ett gediget arbete med att granska skyddet mot korruption på svenska ambassader, och de har kommit med omfattande kritik mot regeringens arbete.

Dessutom har ambassaden i Jordanien, i samband med avslöjandena, mörkat genom att sekretessbelägga delar av mejl som har begärts ut.

Detta är fullkomligt oacceptabelt, så min fråga är ganska enkel: Varför har regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är en mycket viktig fråga som Markus Wiechel tar upp.

Korruption är ett av de värsta cancerliknande beteenden man kan ha i ett samhälle. Jag är född i ett sådant samhälle. Om korruption får råda i ett samhälle blir det aldrig någon utveckling, utan det blir en misstro mot samhällskroppen. Det är därför så oerhört viktigt att vi i Sverige bekämpar korruption, var vi än hittar det. Tyvärr förekommer det inte bara på våra ambassader, utan det finns exempel också här i Sverige.

Regeringen har, inte minst via civilministern, vidtagit ett stort antal åtgärder både för att öka öppenheten och för att bekämpa korruptionen där vi ser den. Vi har ibland också flyttat på generaldirektörer och till och med avskedat dem när vi sett att korruption har förekommit. Detta arbete kommer regeringen att fortsätta med, för korruption får aldrig accepteras.

Herr talman! Jag instämmer med ministern om att korruption är fruktansvärt. Det ska inte förekomma, och det är skamligt att det förekommer på svenska ambassader.

Det är just därför som jag skulle vilja återkomma till frågan: Varför har regeringen inte gjort tillräckligt för att förhindra detta? Riksrevisionen har varit väldigt tydlig. Och är det verkligen rimligt att utlandsmyndigheterna utreder sig själva, så som de gör i dag?

Herr talman! Regeringen, inte minst civilministern med ansvar för statsförvaltningen, har under hela mandatperioden jobbat aktivt med att bekämpa korruption, även tecken på korruption, i vår statsförvaltning i det svenska samhället. Det är ett arbete som jag tror att vi aldrig någonsin får lägga ned, för det kommer aldrig att vara ett läge där vi kan säga att korruptionen är utrotad för tid och evighet, och det gäller också vid våra utlandsbeskickningar.

Vi kommer att fortsätta bekämpa detta av det mycket enkla skälet att det aldrig ska få fotfäste, oavsett om det är på ambassader eller här i landet.

Herr talman! I går blev jag kontaktad av Ebbas mamma. Ebba bor i min hemkommun i Skaraborg och är 23 år. Hon har en funktionsnedsättning som gör att hon behöver personlig assistans för att kunna kommunicera med sin omgivning. Ebba kommunicerar med hjälp av ord, tecken, bilder och text. Att kunna kommunicera är grundläggande för att Ebba ska kunna handla, hämta sin medicin, förmedla vart hon vill åka, ringa, läsa sin post med mera.

När det nu blir dags att göra en ny ansökan om assistans kommer Ebba inte att få rätt till den hjälp som hon har haft, eftersom rätten att få assistans för kommunikation som grundläggande behov har försämrats kraftigt.

Jag skulle vilja att ansvarigt statsråd, Hallengren, bemöter den oro som många nu känner efter de besparingskrav som regeringen redan har ställt inom LSS.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Annika Eclund, för möjligheten att, återigen, få försöka bringa lite reda i en väldigt komplex fråga, som ju LSS är.

Det är ett faktum att lagen inte har förändrats men att domar däremot avges och att Försäkringskassan sedan tolkar domar på ett sätt som förändrar människors vardag väldigt snabbt.

Alla ni som sitter här i kammaren som riksdagsledamöter och lagstiftare vet att det i normala fall av en anledning tar tid att ändra en lagstiftning. Vi vill vara säkra på vad det får för konsekvenser. Är vi beredda på de konsekvenser som blir? På vilket sätt kan vi förhindra eller bemöta dessa?

Problemet som vi i dag har är att politiken inte ens är involverad i de fall där det handlar om domar som förändrar rättspraxis.

När det gäller de besparingskrav som Annika Eclund hänvisar till har det funnits i direktiv till en utredning. Men det har inte funnits några besparingskrav hos Försäkringskassan.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Beskedet som Ebba har fått är tydligt. De timmar som hon har haft kommer inte att tillåtas fortsättningsvis.

Nu låter det som att regeringen har tagit bort besparingskravet i LSS, att det inte finns något besparingskrav, vilket många också har lurats att tro. Sanningen är att regeringen redan har gjort besparingar med 4 miljarder per år och att det egentligen är ytterligare besparingar man menar. Prognosen är också väldigt lågt ställd.

Vad är regeringens svar till alla dem som blivit av med sin assistans?

Herr talman! Jag tror att Annika Eclund egentligen vet att det inte finns några besparingskrav på assistansen gentemot Försäkringskassan. Om vi vill förändra tillämpningen av assistansen får vi ändra lagstiftningen.

Jag väntar på den utredning som kommer i december. Och jag ser fram emot en dialog med partierna i riksdagen, så att vi får en tydligare och mer förutsägbar lagstiftning som verkligen svarar mot de intentioner som den ska ha.

Jag vill också lugna dem som är oroliga med att säga att det inte görs några tvåårsomprövningar. Jag hoppas att det lugnar den kontakt som hade hört av sig till dig, Annika.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Ibrahim Baylan.

Segregationen är en av våra största samhällsutmaningar. Den finns i hela landet men är mest påtaglig i våra storstadsregioner och syns i allt från inkomst och tillgång till makt till livslängd och hälsa. I Stockholm, Sveriges mest segregerade region, har klyftorna mellan fattiga och rika ökat under lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den socialdemokratiska samhällsmodellen bygger på ett jämlikt samhälle som håller ihop, och jag vet att regeringen under dessa fyra år har gjort flera stora satsningar för att just minska segregationen.

Samtidigt ges ständigt en bild av att inget sker. Min fråga är därför: När kommer vi att se resultat?

Herr talman! Jag tackar Alexandra Völker för en viktig fråga.

Läser man tidningarna och ser den utveckling som har varit under en 20-årsperiod finns det all anledning att vara orolig. Vi ser att det är tydliga skillnader och klyftor i inte minst sysselsättningsgrad, disponibel inkomst och skolresultat - allt det som spelar stor roll för att kunna integreras och ha egen makt i vardagen.

Även om vi ser att skillnaderna fortfarande är stora har vi börjat se effekt av regeringens politik. Regeringen har ställt om politiken från kortsiktighet och det som ger rubriker till långsiktighet, tidiga insatser och det som forskning och beprövad verksamhet visar funkar.

Herr talman! I dag ser vi att sysselsättningsgraden ökar kraftigt, att den disponibla inkomsten ökar och att andelen elever som får behörighet till gymnasiet ökar i våra segregerade förorter. Vi ser också en ökad tilltro till det allmänna. Det är bra. Det är dock fortfarande för stora skillnader, och därför är jag inte helt nöjd.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det är positivt att det sker mycket i rätt riktning, men precis som ministern säger är det fortfarande lång väg kvar att gå.

Vad anser Ibrahim Baylan behöver göras för att bryta segregationen?

Herr talman! Vi fortsätter det goda arbetet. Tillsammans med Vänsterpartiet har vi precis sjösatt en stor satsning där det finns som störst behov, och den kommer att byggas ut till 2,5 miljarder per år.

Dessutom håller vi just nu på att ta fram en långsiktig plan för att fortsätta motarbeta segregationen. Jag hoppas kunna ha en dialog med oppositionen så att vi kan komma överens brett över blockgränsen om långsiktiga insatser, för just kortsiktigheten har varit ett problem.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lena Hallengren.

Regeringen berättar gärna hur bra det går för Sverige och vilket reformutrymme som finns. Men det är uppenbart att det inte gäller alla. Människor med funktionsnedsättning och deras familjer får uppleva in på bara skinnet vad det innebär att inte kunna leva som andra.

I dag får åtta av tio personer som ansöker om personlig assistans avslag från Försäkringskassan, och ungefär 1 400 personer har förlorat rätten till personlig assistans. De som har förlorat sin assistans de senaste åren behöver verkligen få sina rättigheter tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag frågar å deras vägnar inte om utan när statsrådet tänker göra något åt detta.

Herr talman! Jag tackar Bengt Eliasson för frågan.

Låt mig understryka att det inte är en fråga om ekonomi. Personer blir av med sin assistans på grund av domar, förändrad rättspraxis och oklarheter mellan huvudmän.

Den som inte beviljas statlig assistans ska inte stå utan hjälp, stöd eller assistans. Då hänvisas man till kommunen, och kommunen är sedan skyldig att ta kontakt med den enskilde. Detta förtydligande har regeringen nyligen gjort.

Jag skulle uppskatta om vi kan föra en diskussion framöver om hur vi tydliggör lagstiftningen så att vi politiker inte hamnar i situationen att vi överraskas, för rättspraxis och människors vardag förändras snabbt. Oavsett om man själv är drabbad eller inte vet jag att många går runt med en klump i magen och funderar på hur det ska bli framöver.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Larmen fortsätter att dugga tätt om människor som plötsligt förlorar sitt livsviktiga stöd. Dagligen hör vi om det.

Statsrådets kollegor går ofta ut i medierna med förvarning om att ändra lagar som håller på att glida iväg inom en rad olika områden väldigt snabbt. Samtidigt sitter regeringen ganska still och inväntar en utredning som nyligen fått nya direktiv.

Frågan kvarstår: När kommer man att göra något åt detta?

Herr talman! Låt mig understryka att det inte sker några tvåårsomprövningar, att väntetid och beredskap ska räknas in i det grundläggande behovet och att regeringen inte sitter still i båten utan har tillsatt en utredning som ska vara klar i december.

Ingen hade varit gladare än jag om den förra regeringen hade tillsatt en utredning, som nu låg färdig, redo att förändra och uppdatera lagstiftningen och göra den mer tydlig och förutsägbar. Det gäller inte minst relationen mellan de båda huvudmännen.

Den enskilde ska inte påverkas av om det är stat eller kommun som ansvaret landar hos, men så är det i dag.

Herr talman! Vi är många som är glada över att vi i brett samförstånd har antagit världens kanske mest ambitiösa klimatmål. Det förpliktar. Vi ska vara ett grönt föredöme genom att minska våra utsläpp samtidigt som vi fortsätter att öka tillväxten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi är dock inte ett grönt föregångsland om vi minskar våra egna utsläpp genom att flytta dem till andra länder. Denna viktiga princip var vi också överens om i Miljömålsberedningen.

Nu kommer oroväckande signaler om att det är precis just detta som sker på grund av regeringens nyligen införda flygskatt. När Atlantflygningar flyttar från Arlanda till Kastrup har vi inte minskat de globala utsläppen, utan vi har bara flyttat de svenska utsläppen till Danmark.

Anser statsrådet Baylan att nuvarande flygskatt är förenlig med principen om att inte minska de svenska utsläppen genom att flytta dem?

Herr talman! Jag tackar Maria Malmer Stenergard.

Ja, det är en styrka att vi är överens om målen. Det hade även varit en styrka om vi, i likhet med i energiöverenskommelsen, också hade varit överens om åtgärderna. Det hade nog fått stor effekt, inte minst för dem som ska göra investeringar. Investeringar görs ofta för lång tid, och då behövs förutsägbarhet. Men nu är vi inte överens.

Regeringen har infört en flygskatt, och syftet är att minska på utsläppen. Jag tror att alla begriper att vi inte kan fortsätta som vi har gjort. När havsisarna smälter och Golfströmmen försvagas måste något göras.

Precis som ledamoten säger hör vi nu att en del bolag tänker flytta trafiken. Ett av dessa bolag gick dock ut i dag och sa att man skulle öppna tre nya linjer i Sverige. Jag är därför inte säker på att flyttbeskedet handlade om flygskatten, utan det kan ha att göra med att dessa linjer har dålig lönsamhet och att man därför slår ihop dem med fler. Det är ett rimligt företagsekonomiskt beslut som jag inte har några synpunkter på.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Även jag beklagar att vi inte är överens om hur vi ska nå de viktiga klimatmålen. Men här skiljer vi oss verkligen åt. Medan vi ställer krav på effektivitet för att vi bryr oss om klimatet ägnar sig Socialdemokraterna och Miljöpartiet tyvärr mycket hellre åt symboler. De som förlorar på det är klimatet och skattebetalarna.

Herr talman! Sådan är Moderaternas politik. Man står bakom långsiktiga mål men är emot varenda föreslagen klimatåtgärd. Det går inte ihop. Vill man på allvar göra något åt klimatförändringarna och att Sverige ska stå längst fram, både genom att göra vårt liv här mer hållbart och genom att sälja den tekniken till andra länder, måste man göra något. Då kan man inte säga nej till allt som föreslås.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan.

Sverige ska vara fossilfritt år 2045. Det är en stor utmaning men fullt möjligt med progressiv politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att lyckas krävs det en omfattande omställning av våra drivmedel och energikällor. Här kan biogasen spela en viktig roll. Svensk biogas är i dag pressad eftersom vår import av biogas från framför allt Danmark har ökat de senaste åren. Man drar nytta av Danmarks produktionsstöd och Sveriges konsumtionsstöd.

Det är glädjande att regeringen har ökat stödet för produktion av biogas med 270 miljoner under innevarande år. Men har statsrådet fler förslag på hur vi kan säkra biogasproduktionen i Sverige?

Herr talman! Biogasen är en av de saker som kan ställa om transportsektorn men också många andra delar av energisektorn.

Vi har haft en fantastisk utveckling med många investeringar fram till ganska nyligen, då en del entreprenörer kom på den briljanta idén - ur deras perspektiv - att utnyttja såväl Sveriges som Danmarks offentliga stöd på en och samma gång och därmed skaffa sig en konkurrensfördel. Detta har skapat en orimlig situation i södra Sverige.

Det var mot denna bakgrund som regeringen föreslog ett kortsiktigt extra stöd i den vårbudget som vi lämnade till riksdagen. Det var också mot denna bakgrund som regeringen i dag beslutade att tillsätta en utredning med ordföranden för riksdagens miljö- och jordbruksutskott Åsa Westlund som utredare, för att ställa om vårt system så att det blir jämna konkurrensförhållanden mellan utländska och svenska biogasproducenter.

Herr talman! Tack för svaret!

Det är glädjande att vi tar denna fråga på allvar. Om vi ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle behöver vi agera.

Om vi tittar lite längre fram, statsrådet: Ser vi något bakom nästa horisont som vi ska göra på biogasområdet om vi ska utveckla biogasproduktionen?

Herr talman! Om vi tittar på hur det ser ut ute i Europa ser vi att nästan alla länder har produktionsstöd av olika slag. Sverige har haft ett konsumtionsstöd och var därmed den främmande fågeln. Detta har gått ganska länge därför att det inte har funnits andra stöd i vår närhet. Men nu har vi fått det, och därför behöver vi se över detta.

Jag vill inte redan här och nu säga hur detta ska landa, men det är helt uppenbart att vi måste ha ett system som går ihop med andra länders och se till att ge svensk biogasproduktion en skjuts framåt.

Herr talman! Tack för att jag får möjlighet ställa en fråga till bostadsministern!

Det är ett välkänt faktum att bostadsbyggandet håller på att avstanna. Det finns en mängd skäl till detta, men formatet här är alltför litet för att diskutera det.

Kritiken mot Lantmäteriet och de långa handläggningstiderna fortsätter att strömma in. Trots att jag vet att myndigheten jobbar på och förbättrar sitt arbete finns det fog för kritiken mot systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Senast var det SKL som i en skrivelse till regeringen både vill se en förändrad roll för Lantmäteriet och en utveckling mot fler kommunala lantmäterimyndigheter än de 39 som finns i dag. Sveriges Kommuner och Landsting vill att regeringen tydliggör förutsättningarna för dessa och anger skälen till ingen av de sju kommuner som har ansökt om att få inrätta kommunal lantmäteriverksamhet beviljas det.

Min fråga till Peter Eriksson är densamma som SKL:s: Ser han de kommunala lantmäterierna som en resurs, och håller han med Lena Micko om att Lantmäteriets roll som central myndighet behöver stärkas?

Herr talman! Tack för frågan!

Jag håller med om att det har varit ett problem att tidsutdräkterna för Lantmäteriets beslut har varit alldeles för långa. Jag har engagerat mig mycket i den frågan. Vi har bytt ut större delen av styrelsen, vi har en ny generaldirektör och vi har angett tydliga och tuffare krav på att Lantmäteriet ska korta ned handläggningstiderna. Den senaste tiden har vi fått tydliga resultat i rätt riktning.

Jag är nöjd med utvecklingen på sistone, men det går att göra ännu mer. De kommunala lantmäterierna är naturligtvis en resurs, precis som den statliga, men vi har fått en utredning som visar att organisationen att ha både kommunala och statliga inte är det mest effektiva. Vi behöver se över denna struktur i stort.

Herr talman! Jag tolkar bostadsministerns svar som att det inte finns några planer över huvud taget på att se över lantmäteriverksamheten i det avseendet att det finns fler alternativa lantmäterier att vända sig till.

Detta understryker SKL:s oro för att man inte ser någon framtid ens för de kommunala lantmäteriverksamheter som finns i dag, i och med att man inte beviljar några nya tillstånd eller uttalar en viljeinriktning för dessa verksamheter, som är mycket viktiga för vårt samhällsbygge.

Herr talman! Det stora problemet för Lantmäteriet har varit brist på kompetens och resurser. Det är ingen lösning att göra fler kommunala lantmäterier, för det blir inte fler lantmätare på det sättet. Den satsning vi gör på att utbilda fler lantmätare är den långsiktigt riktiga lösningen för att organisera verksamheten på ett effektivare sätt. Problemet är att med fler kommunala lantmäterier minskar egentligen den totala resursen för det gemensamma och för övriga kommuner.

Vi får ett långsiktigt problem om vi fortsätter på den vägen.

Herr talman! Jag har en fråga till äldreminister Hallengren.

Äldre är en grupp i Sverige som mår allt sämre. Ensamheten, oron, ångesten och den psykiska ohälsan växer, och det är verkligen inte bra. Vi fick för någon månad sedan höra att självmordstalen för äldre män ökar markant i Sverige. Många äldre som är riktigt sjuka är fångna i ensamhet i sitt eget hem, och hemtjänstpersonalen har inte alltid rätt kompetens för att klara av problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De äldre får allt mer ångestdämpande mediciner. Var fjärde får tio eller fler mediciner, och akutmottagningarna fylls av gamla med olika biverkningar. Detta är en rundgång för äldre sjuka som är ovärdig och inte bra men som tyvärr ökar i omfattning.

Jag vill fråga ministern: Vad gör regeringen för att garantera de äldres välbefinnande på ett bättre sätt än vad som sker i dag?

Herr talman! Utan att på något sätt säga att Katarina Brännström ger en felaktig bild vill jag säga att Sverige är världens bästa land att åldras i. Vi blir äldre och håller oss friska allt längre.

Allt fler äldre lever långa, socialt aktiva och rika liv, men detta hindrar inte att de kan lida av psykisk ohälsa. Katarina har rätt i att de som gör det blir allt fler. Det handlar om att möta detta med kunskap i den mån den psykiska ohälsan handlar om diagnoser, det vill säga olika typer av depressioner och så vidare.

Jag menar att man måste börja mycket tidigare. Det är regeringens uppfattning att man på olika sätt måste arbeta med det sociala innehållet gentemot våra folkrörelser och pensionärsorganisationer, med dagverksamheter och mötesplatser, och se till att de äldre har möjlighet att delta i sociala aktiviteter och att civilsamhället uppmuntras att ge dessa möjligheter.

Om det är en situation där äldre befinner sig på ett särskilt boende är det lite annorlunda, och jag återkommer till det.

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

Jag tror också att Sverige är det bästa landet för den som är frisk och pigg, så länge man är det när man är gammal. Sedan tror jag att det går ganska fort utför.

Tyvärr har vi i dag hemtjänstpersonal som i många fall saknar kompetens och som inte får rätt och adekvat vidareutbildning för att ta hand om dem som är alltmer sjuka, som har många mediciner och som vårdas i hemmet, där ganska avancerad sjukvård sker.

Jag tror att det måste till krafttag för att vi ska klara detta.

Herr talman! Jag vill understryka behovet av att satsa på personalen och deras kompetens och förmåga att möta människor som både lider av psykisk ohälsa och som har behov av rent sjukvårdande insatser. Då är det viktigt att vi har resurser för att satsa på utbildning.

Det är positivt att regeringen har presenterat så kallade yrkespaket som gör att vi enkelt kan utbilda många fler vårdbiträden och undersköterskor, så att ingen som är outbildad eller obehörig ska möta våra äldre, vare sig i hemtjänsten eller på särskilda boenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till bostadsminister Peter Eriksson.

Att det byggs många bostäder är givetvis nödvändigt för att komma till rätta med bostadsbristen i Sverige. Men även rörlighet på bostadsmarknaden är en av de pusselbitar som måste falla på plats för att lösa bostadsbristen.

Rörligheten i hyresbeståndet är mycket större än i det egna beståndet. Fler kan flytta till jobb och studier om vi har ett stort utbud av hyresrätter. Därför är det glädjande att det under 2017 har byggts över 10 000 nya hyresrätter med rimliga hyror med hjälp av investeringsstöd.

Nu har nivåerna i investeringsstödet justerats. Hur förväntar sig ministern att detta ska påverka byggandet av hyresrätter?

Herr talman! Vi gjorde nyligen en justering av reglerna för detta - det stämmer. Detta innebär att det blir lite mer attraktivt att bygga nya hyresrätter med det statliga investeringsstödet, till exempel i Stockholm, Uppsala och större städer, där priserna är något högre än annars. Jag har fått signaler från både Uppsala och Stockholm om att dessa kommuner kommer att använda sig av investeringsstödet framöver. Här får vi en skillnad som inte är oväsentlig.

Vi införde dessutom en ny regel som innebar att det blir enklare och billigare att bygga på en våning eller två. I Sverige finns nämligen 1 miljon hyresbostäder på två- eller trevåningsnivån. Man kan också få stöd som gör att man kan få råd att bygga till exempel en hiss, vilket ger en ökad tillgänglighet.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Vi är överens om att det är väldigt viktigt att det byggs fler hyresrätter. Förutom investeringsstöd undrar jag vilka fler åtgärder Peter Eriksson tror skulle behövas för att öka byggandet av hyresrätter i Sverige. Vidtar regeringen redan nu fler åtgärder?

Herr talman! Generellt sett tror jag att vi behöver se över hela skattefrågan på området, men vi får nog vänta med det till efter valet som det ser ut nu.

Jag har nyligen fått en utredning överlämnad till mig som föreslår en ny bostadsförsörjningslag. Genom den skulle kraven på kommunerna att ta bostadsförsörjningsansvar även för olika kategorier och grupper i kommunen förtydligas och skärpas. Det tror jag kan vara en viktig fråga.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Lena Hallengren. Jag har besökt ett antal äldreboenden i Malmö, och jag har även besökt hemtjänsten. Genomgående är att personalen gör ett väldigt bra arbete. De äldre är mycket nöjda med den service som de får. Det här gäller de grundläggande behoven. Man får sin mat, man blir tvättad, man får hjälp med städning och så vidare. Men det som hela tiden efterlyses är guldkanten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Precis samma budskap fick jag av personalen. De önskar inget hellre än att de äldre ska få en guldkant på tillvaron och inte bara få de grundläggande behoven tillgodosedda. Det handlar om bara en sådan sak som att hinna sitta ned och fika och prata med de äldre. Men personalen har ett hektiskt schema, och det är väldigt svårt att hinna med detta.

Min fråga till ministern är: Hur går vi vidare med visionen om att de äldre ska få en guldkant på tillvaron?

Herr talman! Tack, Hillevi Larsson, för frågan! Tack också för att du besöker många äldreboenden och hemtjänsten! Också de behöver känna att vi ser dem och att vi är många som engagerar oss i äldrepolitik i allmänhet och äldreomsorgen i synnerhet.

Det ser väldigt olika ut beroende på var man är och vem man besöker. Det finns personal som sliter hårt. Men det beror på hur man satsar i kommunen, och hur man använder de 2 miljarder per år som har funnits under mandatperioden. Man har såklart arbetat på olika sätt med sociala aktiviteter, innehåll, verksamhet och träffpunkter.

Jag besöker många boenden och hemtjänst där de känner att den här guldkanten finns. Men vi har utan tvekan mer att göra. Jag är framför allt bekymrad över hur vi möter framtiden. Allt fler blir allt äldre. Vi måste verkligen prioritera välfärden framför stora skattesänkningar så att dagens anställda får fler kollegor och bättre arbetsvillkor.

Herr talman! Det är helt rätt att det ser ut på olika sätt. Det är också olika hur dåliga de äldre är. När många är väldigt dåliga orkar man kanske inte ta del av de sociala aktiviteterna. Man måste verkligen individanpassa och se till att de äldre är med i den utsträckning som de orkar.

Mycket handlar också om att satsa på personalen. Då får den tid och ork att satsa på de äldre. Jag gläds därför mycket över att regeringen jobbar med detta. Jag tror för övrigt att vi måste få bort övervinsterna i välfärden. De pengarna ska gå till de äldre och till personalen.

Herr talman! Många som bor på ett särskilt boende har mycket riktigt väldigt stora omsorgsbehov. Hur mycket de orkar är individuellt, men generellt kan man säga att de orkar betydligt mindre. Därför måste vi förebygga och se till att de kommer in i god tid.

Vi behöver försäkra oss om att de resurser vi gemensamt avsätter verkligen används till mer personal, till utbildad personal och till både insatser och verksamheter som gör att den som är äldre inte känner sig vare sig ensam eller isolerad. De måste få uppleva att de år efter pensionen när man blir allt äldre också är en tid då man kan glädjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Peter Eriksson. Vi har tidigare hört i dag att bostadskrisens effekter har blivit tydliga. I Boverkets senaste prognos står det att bostadsbyggandet i Sverige kommer att sjunka. Byggsubventionerna har blivit ett fiasko. 5 procent har betalats ut. Jag tror att man har byggt en hyresrätt i Stockholm.

Detta är inte bara ett storstadsproblem, herr talman, utan det gäller runt om i landet. Om man googlar på ordet "byggstopp" kan man hitta byggstopp i var och varannan stad, till exempel i Umeå. Där säger HSB att de hade en god försäljning av sina bostadsrätter, men när regeringen införde amorteringskrav, krav på hur mycket man får låna och hela det paketet tvärnitade försäljningen. Från att ha sålt ett antal lägenheter i veckan säljer man nu någon i månaden. Vd:n för HSB Norr säger att "alla i byggbranschen sitter och väntar på vad som ska hända".

Detta är en rimlig fråga att ställa till bostadsministern: Är du nöjd med de beslut som har ni har tagit och som har gjort att det har blivit ett byggstopp i Sverige?

Herr talman! Byggstopp är en helt felaktig beskrivning av läget i Sverige i dag. Vi bygger mer - dubbelt så mycket - än vad som gjordes under förra mandatperioden. Enligt alla prognoser kommer vi att fortsätta göra det under kommande år.

Däremot har det blivit en stor förändring när det gäller bostadsrätter i framför allt Stockholmsregionen. Det stämmer. Det är oroande, men det är ett resultat av att man under en tid har haft en väldigt kraftig inriktning på dyra bostadsrätter i Stockholm. Detta har sedan spridit sig lite grann utåt, men i de allra flesta delar av Sverige byggs det för fullt. I större utsträckning riktar man dessutom in sig på hyresbostäder. Det måste man även göra i Stockholmsregionen framöver om man ska klara av de bostadsförsörjningsbehov som finns och kunna minska bostadsbristen i landet.

Herr talman! Umeå är ingen förort till Stockholm utan ligger en bra bit därifrån. När Peter Eriksson flyger hem till Norrbotten flyger han över Umeå.

Det var Umeå som jag tog upp i mitt exempel, och det var i Umeå som man efterfrågade vad regeringen tänker göra. Det är nu tvärstopp, byggstopp, i Umeå. Man hänvisar till att det är regeringens politik som har gjort att det är byggstopp i Umeå och på många andra orter i Sverige.

Frågan från HSB Norr och mig kvarstår: Vad tänker regeringen göra?

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa sist finns det inget byggstopp i Umeå, inte heller i övriga Sverige och inte ens i Stockholm. Det byggs ganska mycket i både Umeå och Stockholm, och det kommer att fortsätta byggas. Det krävs dock att man ställer om i större utsträckning. Man kan inte fortsätta springa på samma boll. Alla kan inte bygga nya bostadsrätter för flera miljoner kronor. Man måste i större utsträckning rikta in sig efter behoven. Alla har inte klarat av det än, men man måste lära sig det.

Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.