Frågestund

Herr talman! Svenskt Näringsliv frågade nyligen tusentals företagare hur de ser på villkoren för att starta och driva företag i Sverige. Två av tre säger att det har blivit svårare och krångligare de senaste två åren. 1 procent, blott en av hundra företagare, säger att det har blivit enklare.

Det är ett klart underbetyg till regeringen, ett rimligt sådant sett till många av de besked och beslut som har kommit. Det har blivit dyrare att anställa och mindre lönsamt att jobba. Det är flygskatt, lastbilsskatt och en hel del andra reformer.

Med anledning av detta, herr talman, vill jag fråga näringsministern vad han tror är skälet till att landets företagare ger regeringen ett så kraftigt underbetyg för näringspolitiken.

Herr talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om man tittar på utvecklingen i svensk ekonomi men också företagandet i Sverige ser man att det är otroligt bra drag i svenskt näringsliv just nu. Det har sedan oktober 2014 skapats 200 000 nya jobb, 114 000 av dem i privata företag. Det kanske mest glädjande är att arbetslösheten har sjunkit från 8 procent till under 7 procent. Mest har arbetslösheten sjunkit för unga människor. Det var det fokus vi i regeringen hade, så vi är tacksamma för det.

Det vi gör är att vi jobbar brett med näringspolitik utifrån ett investeringsperspektiv eftersom vi vet att när det byggs bostäder, när man renoverar och underhåller järnvägen, när man bygger ut bredbandet och skapar bättre utbildningsmöjligheter, då skapas det också fler jobb i ekonomin. Det är den näringspolitiken som levererar ett gott resultat just nu.

Herr talman! Rätt är att konjunkturen går bra och att det går bra för många svenska företag.

Rätt är också att utfallet är tydligt när landets företagare betygsätter regeringens näringspolitik. Två av tre tycker att det är krångligare och svårare i dag än för två år sedan. En av hundra tycker att det har blivit bättre. I en undersökning nyligen har till och med åtta av tio sagt att de har inget eller litet förtroende för regeringens förmåga att fundamentalt förbättra villkoren för att starta och driva företag i Sverige.

Min följdfråga är om statsrådet Damberg är nöjd med det betyg företagarna ger honom och regeringen.

Herr talman! Jag är nöjd med att svensk ekonomi är en jobbmotor som producerar bra resultat.

Jag är orolig för att Moderaternas ekonomiska politik skulle innebära en investeringsbroms för Sverige. Ni har kraftiga besparingar i bostadspolitiken och underhållet av järnvägen, och en del utbildningssatsningar skulle tyvärr gå förlorade i ett läge där svenskt näringsliv verkligen behöver kompetent personal och matchning är det största tillväxthindret för Sverige.

Vi kommer att fortsätta bedriva en politik som satsar på investeringar, inte stora skattesänkningar.

Herr talman! Som vi alla vet befinner sig svensk sjukvård i djup kris. Vi har längst väntetider i hela Europa, vilket innebär att patienter i operationsköerna har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar.

Ett sätt att korta operationsköerna skulle vara att erbjuda patienterna rätten att välja slutenvård i hela landet.

För att alla här inne ska förstå hur orimligt dagens system är ska jag ta ett kort exempel: Som patient i Skåne får man vänta mer än 13 veckor för att byta hjärtklaffar, medan landstinget bredvid, Blekinge, har en kötid på fyra veckor för samma operation med ledig kapacitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är om statsrådet anser att det är rimligt att patienterna ska stå i en lång operationskö i sitt eget landsting när det finns ledig kapacitet i ett annat landsting. Om inte, tänker regeringen införa rätten att välja slutenvård i hela landet?

Herr talman! Sjukvården är en starkt prioriterad fråga för regeringen. Generellt sett kan man säga att svensk hälso och sjukvård håller hög kvalitet i internationell jämförelse. Men vi har utmaningar. Inte minst är kötiderna ett problem.

Därför har regeringen sedan dag ett jobbat med att se till att man klarar kompetensförsörjningen i landstingen, som är den stora tröskeln för att beta av köer. Vi har dessutom tillfört kommuner och landsting 10 välfärdsmiljarder långsiktigt för att man ska kunna jobba med kompetensförsörjning men också uppvärdera yrket så att fler söker sig tillbaka till det.

Vi presenterade häromdagen ambitionen om en patientmiljard ytterligare för att korta tiderna till sjukvård och omsorg i Sverige. Det här är en prioritering vi kommer att fortsätta jobba med.

Jag kan konstatera att Sverigedemokraterna inte har haft en politik som har prioriterat kommuners och landstings ekonomi. Det är snarare en av era största besparingsposter, i alla fall i er förra budget.

Man måste inse att sjukvård av hög kvalitet kostar pengar, och man måste våga prioritera den ekonomiskt.

Herr talman! Jag noterar att jag inte fick svar på min fråga. Det hade jag heller inte förväntat mig. Men vi talar alltså om mer än 30 000 patienter som har väntat längre på operation än vad som är tillåtet.

Regeringen aviserade för några dagar sedan att man ska skärpa vårdgarantin och införa ett patientkontrakt.

Min fråga är följande: På vilket sätt kommer garantier och kontrakt att korta operationsköerna inom sjukvården, när det i själva fallet är bristen på vårdpersonal som gör att köerna växer?

Herr talman! Den stora förändringen är ju den miljard som kommer med i det här. Vi ger pengar för att man ska kunna lösa de kompetensbrister som finns genom att avlasta befintlig personal och jobba med att göra yrket attraktivt så att fler söker sig tillbaka till det.

Återigen: Ska man förbättra hälso och sjukvården bör man koncentrera sig på att ge resurser, inte jobba med skattesänkningar som metod för att förbättra sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till statsrådet Anna Ekström.

Just i dag debatterar utbildningsutskottet vuxenutbildning här i kammaren. Vi har precis tagit fram ett tillkännagivande om att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras på olika sätt.

Jag vet ju att statsrådet känner till frågan väl, och just nu känns det relevant att ställa frågan hur statsrådet ämnar gå vidare med det tillkännagivande som ett enigt utskott föreslår i den pågående debatten.

Herr talman! Tack, Ulrika Carlsson, för frågan! Den är verkligen viktig.

Vi har i Sverige ett skolsystem som ska vara för alla och en skola som ska vara inkluderande. Jag är glad över att utbildningsutskottet visar den stora omsorg och det stora intresse för frågan som Ulrika Carlsson redogör för.

Vi har under åren gjort ett stort antal insatser för att säkra att den svenska skolan verkligen är en inkluderande skola. Jag kan som exempel nämna de stora insatser som har gjorts för elevhälsan men också de stora insatser som görs inom ramen för Samverkan för bästa skola och andra stora, generella och breda kompetensutvecklingssystem. Kanske viktigast av allt är den satsning som görs på specialpedagogik och speciallärare.

Jag ser fram emot att göra ännu mer och är glad över det stöd som riksdagen visar i den här frågan.

Herr talman! Tack, Anna Ekström, för svaret! Just nu gäller det de elever som har gått på särgymnasiet, deras möjligheter till arbete och vidare studier och på vilket sätt man från regeringens sida ämnar arbeta med frågan hur man ska tillgodose det här behovet.

Vad vi vet har det varit många stängda dörrar för just den här gruppen elever genom åren, och det känns viktigt att en enig riksdag pekar på att här vill man se förbättringar och resultat.

Jag undrar hur ministern ämnar gå vidare med detta.

Herr talman! Tack för frågan, Ulrika Carlsson!

I den svenska gymnasieskolan har vi ett allmänt problem, som gäller för alla elever, men det blir kanske allra mest tydligt för de elever som finns inom särskolegrenen. Jag tänker på tillgången till APL-platser inom yrkesprogrammen.

Skolverket har nyligen beslutat att fördela statsbidrag för att säkerställa att det kan ske ett arbete med att säkra att särskoleeleverna också ska få tillgång till praktikplatser. Det är oerhört viktigt för deras arbetsmarknadsinträde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tänker fortsätta på samma tema. Vi fick inte riktigt svar på hur elever med en intellektuell funktionsnedsättning ska få möjlighet till vidare studier, nu när den inlåsning som särgymnasiet innebär ska tas bort.

Jag är otroligt glad i dag över det tillkännagivandet. Det innebär bifall på en motion från bland andra mig. Jag är fullt medveten om att beslutet inte är taget i kammaren än. Det är ett par timmar kvar. Men det är inte en ny fråga, och det är ett enigt utbildningsutskott som står bakom.

Jag vill veta hur gymnasieministern avser att gå vidare med hur inlåsningseffekten av särgymnasiet ska tas bort.

Herr talman! Tack för att du följer upp den här viktiga frågan, Christina Örnebjär!

Vi har problem med inlåsning, som är precis som ni beskriver, i den svenska skolan. Den tar sig flera olika uttryck. Ett av dem är att de elever som går ut från särskolan har en tuffare väg in på arbetsmarknaden.

Jag vill betona att det kan göras stora insatser, också för den här gruppen, i den mån vi genom gymnasieskolans yrkesprogram kan öppna upp för mer praktik och i den mån vi kan använda olika former av praolösningar och liknande.

Skolverket gjorde för något år sedan en rapport som handlade om kommunernas arbete med att säkerställa arbetsplatsförlagt lärande också för denna grupp. Den rapporten ger faktiskt grund för eftertanke. Den svenska skolan måste bli bättre på att inkludera alla elever i sin verksamhet.

Den målgrupp som utskottet och kammaren tydligen kommer att peka på är viktig.

Herr talman! Min oro blev egentligen lite större nu. Jag är orolig för att det här med gymnasiesärskolan och vidare studier på högskola kommer att försvinna bland andra reformer, som givetvis också är viktiga.

Min kollega Barbro Westerholm brukar säga att politik är som ett maratonlopp. Jag hade hoppats att vi nu skulle befinna oss på upploppet så att vi snart skulle se någonting, få ett beslut och snart vara i mål. När tror statsrådet att vi kommer att ha något på bordet som vi kan besluta om och som leder till att elever i särskolan också får läsa vidare på högskola och universitet?

Herr talman! Liknelsen med ett maratonlopp är väldigt bra.

Jag uppfattar det här som en fråga som inte är särskilt partiskiljande. Det är ett område där det är svårt att komma fram till ett resultat eftersom det är en stor utmaning för många skolor att klara den uppgiften. Men det är en viktig utmaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som vanligt finns det inga enkla, kvicka lösningar. Det handlar om tillgång till kompetent lärarpersonal, det handlar om att säkra kvaliteten i undervisningen och det handlar om att säkra en god samverkan med det omgivande samhället.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Mikael Damberg som är allmänpolitiskt ansvarig.

Jag tar min utgångspunkt i helgens lördagsintervju i Ekot. Där frågades socialförsäkringsminister Annika Strandhäll ut, framför allt om sjukförsäkringen men också om föräldraförsäkringen. När det gäller den senare framförde Annika Strandhäll ett antal förslag på hur försäkringen bör utvecklas framöver, bland annat att den bör kortas.

Jag vill fråga Mikael Damberg hur regeringen ställer sig till ett av Kristdemokraternas förslag. Vi vill se en helt flexibel föräldraförsäkring, där alla dagar kan överlåtas från den ena föräldern till den andra. Jag vet hur regeringen ställer sig i den frågan. Men vi tycker också att möjligheten att överlåta föräldrapenningdagar till andra närstående bör utökas. Det skulle kunna underlätta vardagen för många familjer, inte minst för ensamstående och samkönade föräldrar. Hur ställer sig regeringen till det?

Herr talman! Tack för frågan, Aron Modig!

En utredning arbetar nu. Det blir lite att föregå den utredningens resultat, om vi skulle låsa fast oss exakt vid resultatet av utredningen. Den ska gå på remiss. Sedan ska det komma synpunkter. Och sedan fattar regeringen beslut.

Det är klart att Kristdemokraterna och Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som sitter i regeringen, har olika uppfattningar när det gäller familjepolitiken. Ni har nämligen inga jämställdhetsambitioner i familjepolitiken. Ni vill dessutom försämra föräldraförsäkringen ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket du just redogjorde för. Och ni driver frågan om ett krav på vårdnadsbidrag som bevisligen var en kvinnofälla - framför allt för de många kvinnor som har kommit till Sverige på senare år. Där har vi olika uppfattningar.

Om en sak är vi däremot överens. Det är att titta på ensamstående. Är det möjligt för dem att överlåta dagar till närstående? Det är en sak som utredningen också ska titta på.

Herr talman! Jag är förstås väl medveten om den utredning som pågår. Regeringen brukar hänvisa till den i de här frågorna.

Det som var speciellt i lördagsintervjun var att ansvarigt statsråd ändå började resonera kring hur föräldraförsäkringen ska omformuleras framöver. Därför tänkte jag att det var värt att fråga om regeringen också har tagit ställning till frågan om bättre möjligheter att överlåta föräldrapenningdagar också till andra närstående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag lyssnade också på lördagsintervjun och noterade att det framfördes idéer och tankar om hur föräldraförsäkringen kan utvecklas i framtiden. Då gäller det inte bara någon form av försämring av försäkringen, vilket beskrevs här, utan snarare en utveckling. Till exempel skulle kontaktdagar också kunna vara en möjlighet framöver för många som har lite äldre barn.

Det talades också om hur försäkringen ska möta de moderna familjebildningar som finns i dag, som stjärnfamiljer och ensamstående. Det är definitivt en del av utredningens uppdrag att titta på det. Jag hoppas att de kommer med bra förslag.

Herr talman! En grundpelare i den svenska modellen är att det offentliga tar ansvar för utbildning av näringslivets kompetensförsörjning över hela landet. Människor ska rustas med den utbildning och kompetens som de behöver för att vi sedan ska kunna utveckla de näringar och branscher där vi har en möjlig ekonomi. Landsbygd och stad, förort och bruksort - alla delar av landet behöver utvecklas på sina villkor.

En näring som växer så att det knakar är natur- och ekoturismen, som lockar människor från hela världen att komma till Sverige och uppleva alla olika aspekter av vår natur.

Ledamöterna i utbildningsutskottet har i flera års tid arbetat för att få till stånd en utveckling av naturbruksprogrammens naturturismutbildningar. Jag vill fråga Anna Ekström: Vad avser regeringen att göra för att förbättra kompetensförsörjningen inom naturturism?

Herr talman! Tack för frågan, Lena Hallengren!

Naturbruksgymnasierna är en viktig del av vår svenska gymnasieskola. Och de gröna näringarna är, precis som Lena Hallengren säger, ett viktigt inslag i vår strategi, för att hela Sverige ska leva men också för att hela Sverige ska växa och för att den här växande näringen ska kunna fortleva och utvecklas.

Naturturism utvecklas ständigt. Det gäller inte minst ekoturism. Det är en växande näring i hela vårt land.

Skolverket har i två rapporter lämnat förslag om hur naturbruksgymnasierna ska utvecklas i det här avseendet. Vi har dessutom mottagit gymnasieutredningen som har varit ute på remiss. Och regeringens sammanlagda bedömning är att arbetsmarknadsbehovet kommer att växa inom naturturismsektorn. Därför har vi för avsikt att gå till Skolverket och be dem ta fram en ny inriktning om naturturism inom naturbruksprogrammet.

Herr talman! Jag har en väldigt kort följdfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varför väljer regeringen att avisera de här förändringarna nu och inte vänta tills Skolverket får uppdraget i höst?

Herr talman! Det här är en fråga som verkligen har engagerat. Jag har fått frågor om den på frågestunden, interpellationer och en hel del frågor från både branschen och pressen. Det är uppenbart att det är en fråga som engagerar.

När vi nu hade satt ned foten och bestämt att vi vill ha en ny inriktning mot naturturism ville regeringen inte vänta med att lämna det beskedet. Vi valde därför att gå ut och säga det nu, även om uppdraget till Skolverket kommer först i höst.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Tak över huvudet är en mänsklig rättighet. Rätten till en bostad borde vara en självklarhet. Men det är det inte i dag.

Det byggs mer i Sverige i dag än på 40 år. Vi har två stora utmaningar: De som står utanför bostadsmarknaden måste komma in på den. Men det som byggs måste också bli bra, för både människor och miljö.

Trots detta är det flera grupper som i dag diskrimineras och inte kommer in på bostadsmarknaden. En av dessa grupper är romerna.

Jag vet att regeringen har gett Boverket i uppdrag att se över och motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden. Jag skulle vilja höra hur det går med detta uppdrag.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Antiziganismen har dessvärre en lång tradition och etablerad historia i Sverige. Romer har fortfarande en särskilt utsatt situation på bostadsmarknaden. Det finns dessutom en stor förtroendeklyfta mellan bostadssökande romer och hyresvärdar.

Det uppdrag som vi har gett till Boverket bygger på den romastrategi som arbetades fram av den förra regeringen och Erik Ullenhag. Denna strategi har vi breddat och fördjupat.

Boverket gör nu ett stort arbete och tar fram ett utbildningsmaterial, och det har kommit en delrapport. Man gör detta tillsammans med romska aktörer, och man ska nu rikta dessa utbildningar till hyresvärdar och fastighetsägare och till romska intresseorganisationer.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Du svarade lite på min följdfråga, Alice Bah Kuhnke, som gäller just om romerna också är inkluderade i arbetet. Det sa du att de är.

Men vad finns det för tidsplan för detta arbete? Är det tänkt att arbetet ska börja nu och finns det en viss framförhållning i detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Detta är ett pågående arbete, och det romska inflytandet har varit helt centralt. Det finns flera studier som visar att speciellt om man jobbar med utsatta grupper är det oerhört viktigt att man inte gör det med ett uppifrånperspektiv. Därför har de romer som har jobbat i projektet och de romska intresseorganisationerna varit mycket aktiva. Man jobbar alltså parallellt.

Vi kommer att sprida materialet och säkerställa att det får den effekt som vi vill att det ska få.

Herr talman! Min fråga går också till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Regeringen har valt att inte nominera några levande svenska traditioner till Unescos lista över immateriellt kulturarv. Man kan lätt få uppfattningen att regeringen saknar kunskap eller, ännu värre, att regeringen anser att svenskt kulturarv inte är värt att hamna på Unescos lista.

Därför vill jag fråga vad ministern tänker göra för att svenska traditioner ska få plats i världskulturarvet.

Herr talman! Jag tackar för att jag får möjlighet att tala om vårt svenska kulturarv som jag älskar och vurmar för och har ägnat mycket tid åt.

Självklart ska det svenska kulturarvet få utrymme på många olika sätt. Det finns tre olika listor som vi arbetar med gentemot Unesco. Bland annat har vi nominerat Sagobygden i Kronoberg till en av dem.

Men när det gäller just den som har varit uppe i debatten har expertmyndigheten i fråga, Isof, sagt att vi först behöver arbeta fram metoder för att nominera rätt, så att det inte blir godtyckligt och där politiker hakar på trender och nominerar. Vi ska veta att när vi lyfter fram det svenska kulturarvet på Unescos listor ska det vara någonting som också expertisen och professionen menar att vi ska sprida och vara stolta över i hela världen.

Herr talman! Det finns redan traditioner som blivit utpekade som svenskt kulturarv, bland annat luciatåg, majstången på midsommar och så vidare. Bekymret är att Kulturdepartementet skapar en känsla av att man inte skyddar kulturarvet tillräckligt mycket utan låter sig styras av tillfälliga intellektuella trender, till exempel när det gäller uppdraget för Östasiatiska museet och tre andra museer. Vad gör ministern för att förhindra detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tyvärr tror jag att det föreligger en rad missuppfattningar. När det gäller den lista som finns har Isof, expertmyndigheten, fått i uppdrag att göra en förteckning. Isof gör bedömningar och ger regeringen rekommendationer. Vi ska arbeta fram denna lista ordentligt och arbeta metoder för att det inte ska bli trender och nycker. Framför allt ska det inte vara politiker som sitter och tycker lite lättvindigt om vad som verkar hett eller bra. Det ska vara grundat på vad expertisen och professionen säger.

Herr talman! Min fråga gäller samma ämne. Jag anser att man som kulturminister har ett uppdrag att lyfta fram vår svenska kultur, och i detta fall våra svenska kulturarv, när man är på internationella och nationella uppdrag.

Några exempel - det nämndes en del tidigare - är luciatåg, fika, ålafiske med mera. Det är just de kulturarv som riskerar att försvinna som man bör gradera för att de inte ska försvinna.

I stället fastnar man i en rekommendation som är helt obegriplig för vettigt folk utanför departementets väggar.

Min fråga är: Varför väljer ministern att inte nominera svenska kulturarv till Unescos listor över immateriellt kulturarv?

Herr talman! Jag tackar för att jag får möjlighet att tala om detta, eftersom jag tror att detta är en helt central diskussion för att vi inte ska ha godtycklighet i fråga om detta och för att vi som politiker inte ska nominera och lyfta fram trender och vända kappan efter vinden i fråga om vad som gäller för tillfället.

Det finns en profession och expertis som arbetar med det svenska kulturarvet. Det är något som vi ska vara oerhört stolta över. Men då ska vi också ta stegen i rätt ordning. Jag vidhåller att vi bör undvika subjektiva värdehierarkier som är godtyckligt beslutade. Vi ska göra detta på professionens grunder. Då är det bättre att det tar tid och blir rätt än att det blir fel och trendigt.

Herr talman! Återigen visar ministern en stor okunskap. Det finns listor som allmänheten har gjort, och det finns en expertis. Varför använder man inte dem? Om man låter tiden gå kommer vårt kulturarv att försvinna. Just nu finns det många som står och faller samman.

Jag frågar återigen: Varför vill ministern inte lyfta fram de kulturarv som vi har på Unescos lista?

Känslan som man får är att vårt kulturarv inte är värt någonting, och det är oerhört tråkigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Här krävs det uppenbarligen att stora kunskaper inhämtas.

Det finns tre olika listor. Till en av dessa listor nominerade vi för någon månad sedan Sagobygden i Kronoberg - ett immateriellt kulturarv.

När det gäller den lista som är aktuell i diskussionen gör expertmyndigheten, Isof, bedömningen att vi först behöver en metod för att nominera för att det inte ska bli godtyckligheter. Vi ska inte bara vända kappan efter vinden så att det blir kortsiktiga trender, utan vi ska ha en metod som håller.

Herr talman! Jag ska ställa en fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som jag har gått och grunnat på en del, och den gäller en ny filmutredning. Jag är, med tanke på det tillkännagivande som har kommit från riksdagen om filmpolitiken och en ny filmutredning, intresserad av att få veta när denna filmutredning kommer.

Det handlar om att få en fungerande filmpolitik framöver. Frågan är helt enkelt när utredningen kommer.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag hade den stora glädjen att få debattera filmpolitiken mycket under förra året. Nu har vi en ny svensk filmpolitik på plats som borgar för att vi kommer att ha många goda och bra filmer att se som är producerade och gjorda av svenska konstnärer. Det är också en filmpolitik som skapar utrymme för biografer och film i hela vårt land. Det känns mycket häftigt att vara en del av en regering som tar fram detta.

När det gäller det tillkännagivande som Roland Utbult lyfter fram och som vi självklart ska tillmötesgå arbetar vi just nu med den nya filmpolitiken. Den måste först upp och rulla innan vi kan ta tag i tillkännagivandet.

Jag vill påminna om att den dåvarande regeringen, under den förra mandatperioden, tog i snitt tre år på sig att tillmötesgå tillkännagivanden.

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Jag är ändå orolig att tiden rinner iväg och att det så småningom kan bli så att tillkännagivandet egentligen inte får någon effekt. Det vill jag alltså gärna bli förvissad om. Det är ju en konstitutionell fråga att man tillgodoser ett tillkännagivande och inte bara hanterar eller tittar på det, så jag vill gärna ha ett mer konkret svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Självklart respekterar regeringen riksdagens ordning, och självklart kommer vi att tillgodose och tillmötesgå tillkännagivanden.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Morgan Johansson.

Många är de hyresgäster som efterfrågar tydligare regler och större inflytande för att öka tryggheten för dem som hyr sitt boende. Sommaren 2015 tillsatte också regeringen en utredning som handlar om en stärkt ställning för hyresgäster. Uppdraget till utredningen var bland annat att se över om hyresgästernas inflytande behöver stärkas och se över möjligheterna att vidta åtgärder om en fastighetsägare missköter sina fastigheter.

Utredningen har nu presenterat sina slutsatser, och man har föreslagit ökade krav på information och att större hänsyn ska tas till hyresgästernas intressen vid renoveringar. Dessutom behövs möjligheter att agera mot fastighetsägare som inte sköter sig på ett bra sätt. Min fråga är: Varför tycker statsrådet att det är viktigt att titta på stärkta rättigheter för hyresgäster?

Herr talman! Det korta svaret är att vi såg det behovet hos hyresgästerna. Det var skälet till att vi tillsatte utredningen - för att stärka hyresgästernas ställning.

Det handlar till exempel om renoveringssituationer. Vi vet att det på många håll finns en del bostadsbestånd med ett ganska eftersatt underhåll. Man måste renovera och underhålla. Samtidigt vet vi att det finns en risk att hyran höjs varje gång det görs, och i en del fall kan hyresgäster hamna i väldigt besvärliga situationer där de helt enkelt inte har råd att bo kvar längre. Det är den balansen vi hela tiden måste ta hänsyn till.

De förslag jag nu har fått syftar till att i bland annat dessa situationer öka informationen. Det handlar också om möjligheten att vara med och göra sin röst hörd i besluten och öka inflytandet. Utredningen är ute på remiss, och vi kommer senare att ta ställning till exakt hur vi ska gå vidare med varje enskilt förslag.

Herr talman! Min fråga handlar även om huruvida statsrådet anser att de förslag som har kommit från utredningen - ganska nyligen, i och för sig - möter behovet av stärkta rättigheter för hyresgäster och hur regeringen kommer att gå vidare med frågan.

Herr talman! Jag tog emot detta för några veckor sedan av Agneta Börjesson, som var utsedd till särskild utredare. Hon hade en lång rad förslag där kanske det viktigaste handlade just om att utöka skyldigheten att informera hyresgästerna i dessa situationer, men det handlade också om att se på hur balansen mellan hyresgäster och fastighetsägare ska se ut när det gäller inflytandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utredningen är ute på remiss i ytterligare några månader, och när vi får in remissynpunkterna kommer vi att ta slutlig ställning. Inriktningen är dock att vi vill stärka hyresgästernas ställning.

Herr talman! Flygskatt, finansskatt, kilometerskatt, entreprenörsskatt, höjd marginalskatt - listan över regeringens skattehöjningar på jobb och företagande blir allt längre och alltmer oroande.

Skatter påverkar människors beteende. Det är därför vi har hög skatt på alkohol och tobak; på så sätt begränsar vi användningen. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att regeringen så tydligt väljer att beskatta dem som skapar jobben. Vi vet nämligen att fyra av fem jobb skapas i småföretagen. Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg: Hur många jobb kommer att försvinna som ett resultat av regeringens skattehöjningar på jobb och företagande?

Herr talman! Jag sa i ett tidigare inlägg att det som bekymrar mig är Moderaternas skattepolitik. Den innebär kraftiga skattesänkningar som inte bara skulle slå mot välfärdsjobben utan även innebära en investeringsbroms i Sverige.

Det största problemet företagarna har runt om i Sverige är att få tag i rätt kompetent personal. Det finns hundra tusen lediga jobb, men vi lyckas inte matcha utbildningssystemet mot de lediga jobben. Det innebär att tillväxttakten i företagen begränsas samtidigt som arbetslösheten i Sverige blir kvar på en för hög nivå. Det största tillväxthindret för större städer runt om i Sverige och i många olika mindre städer är en historiskt sett bristande bostadspolitik. Därför gör vi historiskt stora satsningar på investeringar i bostadsbyggande, för vi vet vad det betyder för företagande och nya jobb i Sverige.

Moderaternas politik presenterades häromdagen. Ni har ju kört det första, andra, tredje, fjärde och femte jobbskatteavdraget, och nu blev det ett sjätte. Jag håller knappt reda på hur många skatteavdrag ni har infört. Problemet är ju att det inte skapar jobb; i stället minskar det skatteintäkterna till välfärden.

Herr talman! Jag noterar att jag inte fick svar på min fråga. Det är riktigt som statsrådet säger: Moderaterna vill öka drivkraften för jobb och företagande, och vi driver en politik som vi vet fungerar på det området. Regeringen verkar å andra sidan göra precis motsatsen. Regeringens eget mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Hur menar regeringen att man ska nå detta mål när man samtidigt höjer skatten för dem som skapar jobben?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Man kan ju titta på skillnader i resultat. Vi hade en borgerlig regering som leddes av Moderaterna under åtta år, och under den tiden genomförde ni dessa ofinansierade skattesänkningar. De ledde till ett ökat underskott, ökad arbetslöshet och ett underskott i investeringar. Nu har vi vänt den politiken, och nu går svensk ekonomi väldigt bra. Om vi inte investerar i utbildning, infrastruktur, bredbandsutbyggnad och bostadspolitik är risken att tillväxten stannar av. Det är alltså viktigt att hålla ordning i den offentliga ekonomin, så att man kan göra de investeringar som krävs.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

I går var det Pressfrihetens dag. Att vi har en fri press är en viktig del i en demokrati. Tyvärr ser vi att pressen i andra delar av Europa får det allt svårare att agera därför att man vill styra och smalna av den. I Sverige har vi under de senaste åren sett hur journalister har fått ta emot hot och utsatts för allvarliga trakasserier. Min fråga till ministern är: Vad gör regeringen för att förbättra villkoren för journalisterna i Sverige?

Herr talman! Tack för denna angelägna fråga, Gunilla Carlsson!

Ja, i går var det Pressfrihetens dag. Jag var med Eskilstuna Kuriren, som har gjort ett fantastiskt journalistiskt arbete under många, många år, men inte minst under det senaste året. Det är ju så att hot och hat mot journalister är hot och hat som egentligen får konsekvenser för hela vårt samhälle. Det drabbar oss alla och hotar vår demokrati. Journalister är en av tre identifierade grupper som utsätts för hot och som jobbar med opinionsbildande frågor.

Därför har vi under det senaste året arbetat intensivt med en handlingsplan som vi kommer att presentera om några månader. Där riktar vi in stödet och resurser för att säkerställa att de som arbetar med det fria ordet, de som bildar opinion, de som är journalister, de som är förtroendevalda - inte minst lokalpolitiker - och de som är konstnärer ska kunna bedriva sina verksamheter, för allas vårt väl och ve.

Herr talman! Jag tror att detta är otroligt viktigt om vi ska värna demokratin. Vi måste hitta verktygen för att människor ska kunna vara journalister. Men en annan fråga är också hur vi agerar för att faktiskt se till att detta sker. Vilket ansvar har vi som medborgare? Det handlar om hur man stöttar de journalister som blir utsatta för hot och hat, men hur kan vi också få medborgarna att fundera på vilket ansvar de har i processen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det finns mycket man kan göra. Bland annat stöttar regeringen arbetet med MIK, alltså medie- och informationskunnighet. Vi behöver alla bli bättre på att kolla källor för att inte sprida falska nyheter och inte underminera journalistikens viktiga roll. I biblioteksstrategin har vi dessutom inte bara ett arbete med att öka kunskapen hos skolbarnen utan också planer på att sätta in resurser för att öka kunskapen hos vuxna.

Herr talman! Min fråga går också till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Frågan gäller kulturskoleutredningen. Vi ser alla ser fram emot att det så småningom ska komma en proposition.

Jag hade nyligen förmånen att få medverka när Rum - Sveriges största ungdomsförbund för musik - hade sitt årsmöte, för att tala om just kulturskoleutredningen.

Utredningen är bra och intressant, men det finns delar i den som åtminstone vi moderater inte är så väldigt förtjusta i. Det står att kulturskolan ska vara tillgänglig för alla. All verksamhet är ju dock inte skattefinansierad, eftersom kulturskolorna inte kan erbjuda detta.

Jag tänker till exempel på dans, som är väldigt populärt bland många ungdomar. Där får föräldrarna gå in och betala, för det är inte skattefinansierat.

Hur ser kulturministern på detta?

Herr talman! Tack, Eva Lohman, för frågan!

Kulturskoleutredningen har jag tagit emot. Vi har gått igenom remissvaren, och vi jobbar med några remissinstanser - inte minst med SKL och med moderatledda kommuner.

Detta är ju en kommunal verksamhet och ska så förbli. Men den är av nationellt intresse, och vi ser att ojämlikheterna är väldigt stora. Därför är det helt centralt att vi säkerställer att de insatser som regeringen nu gör sker på rätt sätt.

För första gången satsar vi 100 miljoner kronor på att alla barn ska få möjligheten att stå på scen och få lära sig ett instrument, lära sig att dansa eller spela teater. Vi behöver säkerställa att dessa resurser hamnar rätt och att de verkligen stimulerar till ett ökat och jämlikt deltagande över hela vårt land.

Jag håller med om det som Eva Lohman säger: Det finns mycket i utredningen som är bra, men det fick även en del områden där vi behöver ta omtag. Framför allt behöver vi ha Sveriges kommuner med oss. Regeringen kommer inte att lägga fram någonting som inte Sveriges kommuner också känner att de vill bära och göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det låter positivt, för det är viktigt att det här förblir en kommunal verksamhet.

Det kom upp en annan sak som gäller just musik- och ungdomsförbundet Rum. I utredningen står att grupparbete ska vara norm, vilket är lite oroande.

Hur ska de som vill utveckla sin konstnärliga och tekniska begåvning och som behöver enskild undervisning få detta? Sverige kommer i framtiden att behöva särskilt utbildade vad gäller konstmusiken.

Herr talman! Bredd ger spets. För mig och för regeringen är det självklart att vi både ska skapa möjligheter för bredden - för alla - och vara ett land som har råd att investera i spetsen.

Vi ska ha de bästa konstnärerna, kulturskaparna, dansarna, skådespelarna och musikerna. Det kommer denna regering att arbeta tydligt för.

Herr talman! De sista elever som jag var klassföreståndare för innan jag blev riksdagsledamot kommer i år att ta studenten. Jag är oerhört stolt över dem, och jag har med glädje följt deras år under gymnasiet.

Jag vet dock att enligt statistiken kommer ungefär en tredjedel av dem tyvärr inte att få fullständiga betyg när de lämnar gymnasiet. Detta är en stor sorg för mig och ett stort problem för vårt samhälle.

Därför är jag tacksam över att vi lever i ett land där vi har många andra vägar tillbaka till studier och till arbete. Ett lysande exempel på dessa vägar är våra folkhögskolor, som jag nu vill lyfta upp.

Därför vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anna Ekström: Vilken roll anser statsrådet att folkhögskolorna kan spela för att fler ska kunna delta i samhällslivet och etablera sig på arbetsmarknaden?

Herr talman! Tack, Anna Wallentheim, för frågan!

Vi har talat en del om skatter under denna frågestund. Här har vi en nationell skatt - våra svenska folkhögskolor - som kan erbjuda inte bara ungdomar utan även den övriga befolkningen en rik flora av utbildningar. Folkhögskolorna kan också erbjuda en fullkomligt livsnödvändig ingrediens i vårt utbildningssystem, nämligen en ordentlig portion bildning.

Vi lever i en tid då folkbildning kanske är viktigare än någonsin - en tid då alternativa fakta uppstår och världen, problemen och lösningarna målas i svart och vitt. I denna tid kan folkhögskolorna bidra till att vi får en lite gråare förståelse för hur stora och svåra problemen i samhället är.

Jag vill se folkhögskolor som står på folkbildningens grund men som erbjuder utbildning till fler grupper än vad som i dag är fallet. Jag skulle gärna se att fler grupper med bristfällig gymnasieutbildning hade möjlighet att gå på folkhögskolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag blir väldigt glad av att höra att Anna Ekström verkar ha samma syn på folkhögskolorna som jag har, nämligen att de är en fantastisk arena för att folk ska få bildning samt för att människor ska kunna hitta tillbaka till samhällslivet och till arbete när till exempel gymnasieskolan inte har fungerat för dem.

Men jag måste såklart också ställa frågan: Finns det inte en risk att folkhögskolornas särart försvinner när vi satsar och gör dem väldigt stora?

Herr talman! Anna Wallentheim har alldeles rätt: Det här är en utveckling som vi måste hålla ögonen på. Jag och regeringen vill att folkhögskolorna ska kunna nå fler - jag tänker inte minst på de många ungdomar som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg och på de många nyanlända elever som har kommit hit, som kan erbjudas en bra start i det svenska samhället.

Vi vill öka antalet platser på folkhögskolorna, men vi vill göra detta på ett sådant sätt att folkhögskolans särart, där bildning och ett lite långsammare lärande kan få ges plats, finns kvar.

Herr talman! Jag har en allmänpolitisk fråga till näringsminister Mikael Damberg. Frågan är i ja-eller-nej-form, så det går inte att slingra sig.

Riksdagen har beslutat om ett tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen, som skulle tillföras senast den 31 mars. Riksdagen ansåg att utredningen ska ta fram förslag på hur delar av Arbetsförmedlingens uppdrag som inte innebär myndighetsutövning kan läggas ut på andra aktörer.

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit med anledning av detta, och har det tilläggsdirektiv som skulle tillföras utredningen senast den 31 mars tillförts utredningen?

Herr talman! Arbetsförmedlingen debatteras ju ofta - inte minst i dag, då arbetsmarknadsministern själv har hållit en presskonferens där flera nya åtgärder från regeringens sida har presenterats. Dessa åtgärder innebär tuffare krav på Arbetsförmedlingen att leverera bättre resultat och på att kunna följa upp verksamhet bättre.

Åtgärderna innebär också en omsvängning och ett förtydligande av Arbetsförmedlingens regionala uppdrag - att kunna samverka med kommuner och regioner för kompetensförsörjning. Detta är en av nycklarna, inte minst för Sveriges tillväxt.

När det handlar om alternativa utförare och komplement till Arbetsförmedlingens verksamhet har regeringen gjort en satsning på matchningsaktörer. Vi går nu in och stimulerar andra aktörer som kan matcha mot jobb. Detta projekt drivs av Tillväxtverket i samarbete med Arbetsförmedlingen och är ett exempel på arbete som går i linje med det som Erik Andersson efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag lyssnade också på presskonferensen. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson var tydlig i sin otydlighet - frågan om tillläggsdirektivet kom upp även där, och jag kunde inte tolka det på annat sätt än att man inte har tillfört det.

Eftersom riksdagen har beslutat om detta tycker jag att regeringen visar nonchalans mot riksdagen genom att man ännu inte har tillfört tilläggsdirektivet. Jag hoppas att näringsministern talar med den övriga regeringen och ser till att detta blir gjort snarast.

Herr talman! Jag kan garantera att vi i regeringen ofta talar om att vi ska behandla tillkännagivanden med respekt och att vi ska göra det som grundlagen kräver av oss.

Å andra sidan kan man säga att Arbetsförmedlingen var i mycket dåligt skick när vi tog över. Vi har fått vända om Arbetsförmedlingens verksamhet för att man ska bli mer av en matchningsaktör, så att man också arbetar med att förmedla jobb och utbildning till de bristyrken som vi ser runt om i Sverige.

I dag gjorde arbetsmarknadsministern ytterligare utspel för att stärka Arbetsförmedlingens regionala koppling. Jag tror att det är en välkommen utveckling.

Herr talman! Jag ska inte upprepa Roland Utbults luring till kulturministern - min fråga är nämligen riktad till henne.

Kulturministern sa i ett tidigare svar att det är fel och att trendigt är dåligt, vilket jag håller fullkomligt med om. Den nya filmpolitiken är fel och trendig, och på mindre än ett halvår har konsekvenserna börjat att visa sig.

Till exempel har biobesöken gått ned på grund av att skatten på biobesök har gått upp från 6 till 25 procent. Filmproduktionen, som kulturministern pratade så mycket om, har fått 30 miljoner kronor mindre för detta år.

Min fråga är: Vad tänker kulturministern göra för att vända den trend som redan har börjat att visa sig vad gäller den nya filmpolitiken?

Herr talman! Tack för frågan, Cecilia Magnusson!

Jag höll på att börja lägga ut ett svar som berörde alternativa fakta, men det kanske inte vore lämpligt.

Det är så här: Det blir mer pengar till svensk film. I det gamla filmavtalet inräknades de pengar som SVT bidrog med. I den nya filmpolitiken hamnar SVT:s insatser i stället ovanpå de redan stora investeringar som denna regering gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är väldigt viktigt att hålla reda på fakta i debatten. Det är en självklarhet. Du gillar sifferexercis, förstår jag. Om vi har lovat att det ska finnas minst lika mycket pengar, då finns det minst lika mycket pengar. Jag vill bara ha det tydligt och klart innan vi står och debatterar frågan här i kammaren.

Herr talman! Vi brukar inte tilltala talmannen med du. Jag ska svara på frågan. Det är Svenska Filminstitutet som redovisar dessa siffror att det blir 30 miljoner kronor mindre till svensk filmproduktion. Den stora vinnaren i detta är staten som vinner 65 miljoner kronor till, som kunde gått till svensk film. Hur ska svensk film få mer pengar? Det vill jag gärna ha svar på.

Herr talman! Det finns mer pengar till svensk film. Jag uppmanar riksdagsledamoten att sätta sig in i siffrorna i bokföringen på riktigt för att säkerställa att man inte säger fel saker här i kammaren. Det är dessutom så att svensk film har gått så strålande bra att biograferna har tjänat mer pengar än vad SFI kalkylerade för. Det är en positiv sak.

Herr talman! Under veckan blev jag kontaktad av Karl-Axel, som har utbildat sig till sitt drömjobb. Han har dessutom startat ett företag med sitt drömjobb.

Han kontaktade ett försäkringsbolag för att teckna försäkringar, bland annat en livförsäkring och en olycksfallsförsäkring, som han kände att han behövde ha som företagare. Man ska i det här sammanhanget komma ihåg att Karl-Axel genomgår en könskorrigering. Han fick nej på att teckna försäkringar för att han genomgick könskorrigeringen.

Jag förstår att man inte kan kommentera enskilda fall på det sättet. Men det intressanta i det här fallet är att vi har hört talas om när försäkringsbolag säger att den ena eller andra inte får försäkringar av det ena eller andra skälet.

Jag skulle vilja fråga: På vilket sätt ska man kunna förändra den bilden så att inte försäkringsbolagen nästan godtyckligt kan avvisa försäkringarna?

Herr talman! Precis som Börje Vestlund säger kan jag inte kommentera enskilda fall. Jag kommer att med stort intresse vilja sätta mig in i situationen. Det korta svaret är naturligtvis att man inte på osakliga grunder kan förvägras att teckna en försäkring.

Jag vill gärna hämta in lite mer underlag vad gäller hur den här situationen ser ut. Men vi ska inte ha någon diskriminering av dem som håller på att genomgå könskorrigering eller av andra skäl i det här sammanhanget. Låt mig gärna återkomma till frågeställningen senare, när vi hämtat in mer underlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag får nog erkänna att jag inte har någon följdfråga. Vi får återkomma när det är utrett i sak.

Herr talman! Min fråga är till statsrådet Anna Ekström.

I går och i dag är det väldigt många lärare, rektorer och andra skolintresserade som befinner sig ute på Kistamässan. Det är SETT-mässa, som är en mässa som är helt inriktad på it-användningen i skolan.

It i skolan har stora möjligheter när det gäller både förenklad administration och pedagogisk utveckling. Helt avgörande för att det ska lyckas är att lärarna har rätt kompetens för att hantera teknikens möjligheter.

Tyvärr ser det inte riktigt ut så. En undersökning från Berättarministeriet visar att hälften av landets lärare och studenter upplever sig illa förberedda för att bedriva digital undervisning.

Min fråga till statsrådet Anna Ekström är: När avser regeringen att stärka lärarutbildningen så att alla lärarstudenter får med sig de kunskaper som krävs för att jobba i en digital skolmiljö?

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan!

Det är alldeles riktigt, när vi diskuterar it i skolan, att det är klart att utrustning, innehåll i programvara och liknande spelar roll. Men det absolut avgörande är lärarnas kompetens.

I samtliga de utvärderingar som har gjorts av Skolverket och andra utvärderare ser vi att bristen på kompetens hela tiden uppges som det största problemet och det största hindret för framgång, detta oavsett vem vi frågar. Också lärarna själva uppger att de har ett mycket stort behov av kompetens.

Inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogram som regeringen har satsat väldigt stora belopp på under mandatperioden ingår olika former av stöd för lärarnas kompetensutveckling också på it-området som en väldigt avgörande del.

Självklart är också lärarutbildningen viktig. Jag hoppas kunna få en möjlighet att komma tillbaka i nästa inlägg till den frågan, för nu är min talartid slut.

Herr talman! Vi har en situation just nu i Sverige där många skolor och kommuner satsar på att få till it-infrastrukturen på ett bra sätt. De satsar också stort på att fortbilda lärare som de redan i dag har ute i sina klassrum.

Vi moderater har föreslagit att man ska ha med sig digital didaktik och metodik när man kommer som nyutexaminerad lärare. Min fråga är: Tycker statsrådet att det är rimligt att vi har en situation, som vi har i dag, där det första man får göra som huvudman är att sätta igång och vidareutbilda nyutexaminerade lärare för att de inte har digital kompetens?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Förutsättningen för att kunna undervisa i en skola där den digitala miljön redan finns, och där till exempel ämnen som programmering nu kommer att ingå i kursplaner och läroplaner, är att lärarutbildningen ska ge en sådan bra grund. Vi arbetar med den frågan i Regeringskansliet. Samtidigt är det så att en väldigt stor andel av den undervisning som finns bedrivs av lärare som redan finns i vår skola. Också där behövs betydande insatser.

Herr talman! Jag har en fråga om etableringar av datahallar i Sverige, som jag skulle vilja ställa till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Bakgrunden till min fråga är egentligen det uppenbara. Det är bra för Sverige, arbete, tillväxt och välfärd om vi ligger i framkant när det gäller olika delar av digitaliseringen. Jag har själv haft möjligheten att besöka till exempel Luleå och LTU, som jobbar strategiskt med att till exempel få etableringar som Facebook till sin region.

Det är nu glädjande att andra internationella företag kommer att etablera sig i Sverige. Därför blir min fråga till närings- och innovationsministern: Hur arbetar regeringen för att få fler dylika investeringar till Sverige?

Herr talman! Tack för frågan! Det är en viktig fråga. Detta har möjlighet att bli en ny basnäring i Sverige. Det kommer att driva på digitaliseringen av övrigt svenskt näringsliv om vi får investeringarna till stånd.

Luleå var först ute och banade väg. Vi har mycket att tacka dem för i deras arbete när de drog hit Facebook. I går var jag på en konferens där jag välkomnade Amazon Web Services som nu bygger nya serverhallar i Västerås, Katrineholm och Eskilstuna. Också i Avesta har en väldigt stor aktör bestämt sig för att göra investeringar.

Regeringen har lagt ett uppdrag på Business Sweden. Man jobbar nu med investeringsfrämjande direkt mot till exempel dataserverhallar. Men vi jobbar också med skattefrågan. Numera är dataserverhallar att betrakta som övrig svensk industri. En väldigt konkurrenskraftig energibeskattning är en väldigt viktig del av utvecklingen framöver.

Herr talman! Just när det gäller datahallar tänker jag att olika regioner i Sverige kanske snarare kompletterar varandra än konkurrerar. Som ledamot från Tyresö i Stockholmsregionen är jag naturligtvis nyfiken på vad ministern tror om orsakerna till att Amazon nu etablerar sig i Stockholms- och Mälardalsregionen och även vad ministern tror om regionens framtida konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Här får jag vara lite försiktig. Vi brukar inte från regeringens sida ha några uppfattningar om var privata företag väljer att göra sina investeringar, under förutsättning att de gör dem i Sverige, vilket är vårt intresse.

Jag träffade Amazon Web Services i går. Då förklarade de att det var deras närhet till kunder. Detta är molntjänster. De vill jobba nära sina kunder, titta på kompetensförsörjning och ha ett väldigt grönt och stabilt energisystem. Alla de parametrarna hittade man här.

Jag vill betona att Luleå var framme, Avesta är framme, och jag tror att det kommer fler.

Herr talman! Min fråga går till migrationsminister Morgan Johansson.

I natt togs id-kontrollerna bort mellan Danmark och Sverige. Det fick polisen veta med mycket kort varsel. Jag tror att det var i förrgår de fick veta det. Polisen kallades till krismöte. De vet helt enkelt inte hur de ska lösa det.

Id-kontrollerna har tagits bort, men gränskontrollerna ska i princip fördubblas. Hur har regeringen tänkt att det ska gå till rent praktiskt? Hur ska man få fram personal med så kort varsel? Hur ska man få till exempel kameror på plats? Vad saknas?

Jag är orolig för att många asylsökande ska söka sig till Sverige på det sätt som skedde hösten 2015. Vad gör regeringen för bedömning? Hur många fler tror regeringen kommer att söka asyl i Sverige nu när man har tagit bort id-kontrollerna?

Herr talman! Det är intressant att få den frågan från en moderat, för när det verkligen begav sig och vi drev igenom id-kontrollerna orkade Moderaterna inte rösta för utan lade ned sina röster. Ni kritiserar oss både när vi inför id-kontrollerna och när vi avskaffar id-kontrollerna. Det är också en form av opposition, men ni borde kanske vara lite mer konsekventa.

Vi sa från början att id-kontrollerna är temporära. Vi ska ha dem så länge vi behöver dem, och när vi inte längre behöver dem får vi avveckla dem.

Det vi sa häromdagen är att vi dessutom skärper gränskontrollerna. Intensiteten i gränskontrollerna har faktiskt redan ökat. Mellan 90 och 100 procent av alla som passerar Hyllie har kontrollerats av polisen de senaste veckorna. Man har alltså redan ökat intensiteten, och så kommer det att fortsätta.

Man behöver säkert anställa mer personal. Jag tror att det framför allt handlar om mer civil personal. Vi skjuter ju till 700 miljoner kronor till svensk polis i och med vårändringsbudgeten.

Herr talman! Det finns redan många asylsökande i Sverige som inte har kommit ut i samhället. Det är brist på bostäder och sysselsättning, och det är ganska stora problem på skolor och många andra ställen. Till exempel har Malmö sagt att man vill ha en flyktingpaus för att hinna i kapp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har sagt att man är beredd att återinföra id-kontrollerna om det skulle behövas. Var går gränsen? Är det 500 fler i veckan, 1 000 fler i veckan eller 3 000 fler i veckan som gäller för att återinföra id-kontrollerna?

Herr talman! Vi har tydligt sagt att Sverige inte ska tillbaka till samma situation som 2015. Det var därför denna regering tog ansvar genom gränskontroller, id-kontroller och förändrad lagstiftning.

Det som skiljer läget nu från för ett år sedan är att vi har ändrat lagstiftningen så att Sverige ligger på EU:s miniminivå men också att Tyskland har betat av sin backlog, alltså de som inte var registrerade tidigare. Det gör att vi nu vågar ta detta steg.

Vi följer detta dag för dag och vecka för vecka, men efter vår totalbedömning anser vi att det är möjligt att ta bort id-kontrollerna.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Mikael Damberg.

I går var jag på ett mycket uppskakande seminarium om Kinas transplantationsindustri. Det är en verkligt mörk historia där man genom att olagligt avlägsna organ från kinesiska samvetsfångar tjänar in 9-10 miljarder dollar årligen.

Den kinesiska regimens brott mot mänskligheten har givetvis uppmärksammats, och det internationella samfundet har reagerat kraftfullt.

Hur tänker den svenska feministiska regeringen agera konkret för att uppmärksamma Kina på dessa brott mot mänskligheten?

Herr talman! Jag ska vara ärlig och säga att jag inte är lika uppdaterad i denna fråga som ledamoten. Jag var inte på seminariet i går.

Sverige är dock tydligt i fråga om mänskliga rättigheter och bevakar dem i alla sammanhang. Ibland får vi kritik för att vi för fram kritik mot andra länder när det gäller brott mot mänskliga rättigheter. Det kommer vi att fortsätta att göra.

Jag hoppas att ledamoten kan ställa denna fråga till utrikesministern eller annat statsråd som har bättre kunskap i frågan. Jag vill inte säga något som jag inte har täckning för.

Herr talman! Jag hade förväntat mig att ministern skulle reagera mänskligt. Men ministern vill ha bevis som redan finns och påpekar att han inte är insatt i frågan.

Jag anser att mot bakgrund av regeringens ansvar för utrikespolitiken borde det finnas ett svar. Det som händer i Kina är ju ett välkänt faktum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag anser att det är mänskligt att inte ha koll på precis varenda politisk fråga, även när man går till riksdagens frågestund.

Regeringen är dock fast besluten att stå upp för mänskliga rättigheter i alla länder över hela världen. Det är en viktig princip som jag hoppas och tror att det finns en bred politisk enighet om i Sveriges riksdag.

Herr talman! Min fråga är också av allmänpolitisk karaktär och går till statsrådet Mikael Damberg.

Min fråga gäller också Kina, dock Demokratiska Republiken Kina, Taiwan, som ju Sverige har goda affärsrelationer med men inte fullt ut diplomatiska relationer givet situationen.

I Fastlandskina, alltså den kommunistiska Folkrepubliken Kina, jobbas det hårt på att Taiwan inte ska delta i internationella församlingar. Senast gällde det Världshälsoorganisationen, där man för första gången på länge inte är inbjuden.

Hur kommer regeringen att jobba för att republiken Kina, Taiwan, ska kunna delta i internationella sammanhang, exempelvis i FN och WHO?

Herr talman! Sverige har en viktig roll i att kämpa för att folk i de områden som inte ens är Kina men som Kina anser sig ha bestämmanderätt över ska ha rätt att påverka och bestämma över sin egen framtid och att de i förekommande fall ska kunna ha demokratiska val och själva bestämma och inte få ledare utsedda åt sig. Det finns flera sådana områden som Kina gör anspråk på.

Det är viktigt att vi i olika internationella forum för fram att vi anser att folk ska ha rätt att bestämma över sin egen framtid och att också Kina bör respektera internationell rätt.

Herr talman! Kan jag tolka Mikael Dambergs svar som att Sveriges regering kommer att driva på för att representanter för det demokratiska Kina, Taiwan, kommer att få delta i internationella sammanhang?

Regeringen driver ju på för att Palestina ska delta på olika sätt. Det är också en stat med komplicerade relationer.

Det är viktigt att Taiwan får delta.

Herr talman! Det är en viss skillnad mellan Taiwan och Palestina eftersom den svenska regeringen har erkänt Palestina som stat. Därmed har Palestina en del rättigheter internationellt som andra områden inte har.

Frågestund

Det betyder dock inte att Sverige inte ska vara aktivt för att fortsätta att diskutera att människor och folk i olika delar av världen också har rätt att bestämma och påverka sin egen framtid.