Frågestund

Frågestund 27 maj 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenJessika Roswall (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  3. Hoppa till i videospelarenJessika Roswall (M)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  5. Hoppa till i videospelarenMikael Eskilandersson (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  7. Hoppa till i videospelarenMikael Eskilandersson (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  9. Hoppa till i videospelarenHelena Vilhelmsson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenHelena Vilhelmsson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  13. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  14. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  15. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  16. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  17. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  19. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  21. Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
  22. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  23. Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
  24. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  25. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  26. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  27. Hoppa till i videospelarenKristina Nilsson (S)
  28. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  29. Hoppa till i videospelarenUlrika Heindorff (M)
  30. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  31. Hoppa till i videospelarenUlrika Heindorff (M)
  32. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  33. Hoppa till i videospelarenCarina Ståhl Herrstedt (SD)
  34. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  35. Hoppa till i videospelarenCarina Ståhl Herrstedt (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  37. Hoppa till i videospelarenNiels Paarup-Petersen (C)
  38. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  39. Hoppa till i videospelarenNiels Paarup-Petersen (C)
  40. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  41. Hoppa till i videospelarenIlona Szatmari Waldau (V)
  42. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  43. Hoppa till i videospelarenIlona Szatmari Waldau (V)
  44. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  45. Hoppa till i videospelarenSofia Damm (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  47. Hoppa till i videospelarenSofia Damm (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  49. Hoppa till i videospelarenBjörn Wiechel (S)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  51. Hoppa till i videospelarenBjörn Wiechel (S)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  53. Hoppa till i videospelarenMikael Damsgaard (M)
  54. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  55. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  56. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  59. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  60. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  61. Hoppa till i videospelarenDaniel Färm (S)
  62. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  63. Hoppa till i videospelarenUlrika Jörgensen (M)
  64. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  65. Hoppa till i videospelarenKatja Nyberg (SD)
  66. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  67. Hoppa till i videospelarenPia Steensland (KD)
  68. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  69. Hoppa till i videospelarenAnna Vikström (S)
  70. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  71. Hoppa till i videospelarenViktor Wärnick (M)
  72. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  73. Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Skellefteå (SD)
  74. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  75. Hoppa till i videospelarenKjell Jansson (M)
  76. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  77. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  78. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 78

Anf. 45 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Häromdagen blev ett plan kapat i Belarus. Det tvingades ned av den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko. Han skickade upp stridsflygplan för att tvinga ned passagerarplanet. Nu har Roman Protasevitj, en 26-årig journalist och demokratiaktivist, och hans ryska flickvän Sofia Sapega arresterats i Minsk.

Det var bra och nödvändigt att EU kunde enas om åtgärder och sanktioner mot Belarus under Europeiska rådets möte tidigare i veckan. Något annat hade varit helt otänkbart, och det hade lett till att förtroendet för EU hade skadats.

Lukasjenkos flygkapning av planet som gick mellan två EU-länder måste få konsekvenser och tydligt fördömas. Det är nu viktigt att gå vidare med ytterligare åtgärder. Det upptrappade läget i Belarus kräver kännbara motåtgärder.

Jag vill därför fråga EU-ministern vilka breddade sanktioner regeringen avser att driva inom EU.


Anf. 46 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack, Jessika Roswall, för frågan!

Det är två uppsättningar av sanktioner som är aktuella efter den här fruktansvärda händelsen. Den ena är ytterligare listningar av personer i Belarus som är ansvariga för det som har hänt. Den andra är riktade ekonomiska sanktioner mot landet för att visa med vilket allvar Europeiska unionen ser på den här frågan. Det är två uppsättningar.

Sedan finns det naturligtvis ytterligare åtgärder såsom överflygningsförbud och förbud för det belarusiska flygbolaget att landa i EU-länder, de internationella utredningar som ska göras och inte minst det stöd som ska ges till civilbefolkningen och det civila samhället i Belarus för att de ska känna vår solidaritet med dem på ett konkret sätt.


Anf. 47 Jessika Roswall (M)

Frågestund

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det var nästan svaret på min andra fråga, för jag tänkte fortsätta med just det belarusiska folket.

Människor torteras i Belarus, och Lukasjenkos flygkapning är bara en ytterligare ökning av aggressiviteten. Den senaste tiden har Lukasjenkoregimen också blockerat nyhetssajter och infört medielagar som inskränker pressfriheten.

Min andra fråga är just vad regeringen gör för att stödja det belarusiska folket, oppositionen, de fria medierna och en demokratisk utveckling.


Anf. 48 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Det förekommer bilateralt svenskt stöd till det civila samhället i Belarus men också stöd genom Europeiska unionen, direkt till de frihetsrörelser det handlar om liksom genom kontakter med deras företrädare - nu tyvärr i exil i framför allt Litauen men också andra delar av Europeiska unionen.

Det finns en nära och, skulle jag säga, ökande samverkan med de här rörelserna för att vi tillsammans ska kunna nå en bättre lösning för dem.


Anf. 49 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Min fråga går till Morgan Johansson.

Undersökningar i Göteborg visar att det förekommer arrangerade äktenskap för att öka kriminella släkters makt i Sverige. I värsta maffiastil arrangeras äktenskap av klaner i utanförskapsområden.

För att förhindra arrangerade äktenskap införde Danmark redan år 2002 en 24-årsregel. Därefter har inte mindre än tre kraftfulla gettopaket genomförts i Danmark för att förhindra att kriminaliteten breder ut sig.

Jag vill nu fråga Morgan Johansson när Sverige får se det första gettopaketet.


Anf. 50 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Nu vill Mikael Eskilandersson använda ordet "gettopaket", och det gör inte jag.

Däremot vill jag gärna lyfta fram de satsningar som vi gör på de utsatta bostadsområdena. Det handlar om att satsa på till exempel skola, fritidsverksamhet, socialtjänst och annat som kan bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.

Nu har vi ett fönster som skapats genom att vi med de polisiära insatser som vi gjort med hårdare straff, fler poliser och bättre verktyg till poliserna har lyckats frihetsberöva fler av de gängkriminella än någonsin tidigare. Nu när det här fönstret har öppnats gäller det att gå in med särskilda, riktade insatser för att också bryta nyrekryteringen, och det gör regeringen på ett kraftfullt sätt.

Problemet för högern tror jag är att man nästan aldrig har några svar på det förebyggande arbetet mot kriminalitet. Men det har regeringen.


Anf. 51 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Under de senaste 20 åren har danska regeringar påverkats väldigt mycket av Dansk Folkeparti medan de svenska regeringarna snarare har påverkats av Miljöpartiet.

Därför vill jag ställa en följdfråga till Morgan Johansson. Om han gör en jämförelse mellan Sveriges och Danmarks utveckling under de senaste 20 åren, är det Morgan Johanssons uppfattning att Sverige har lyckats bättre i kampen mot kriminalitet än Danmark har gjort?


Anf. 52 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag är socialdemokrat, och jag har ett mycket gott samarbete med den danska socialdemokratiska regeringen och vet mycket väl vad man har gjort där.

Därför tittar vi också speciellt, inte minst när det gäller straffrätten, på vad Danmark har gjort. Vi har en pågående utredning som ser över straffen för gängkriminalitet, och den har specifikt i uppdrag att se på vad man har gjort i Danmark.

Jag tror säkert att det finns saker och ting att lära av Danmark, men från dansk sida kan man säkert också ibland lära saker och ting av Sverige. Det är så det nordiska samarbetet ska fungera.


Anf. 53 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Sverige är ett land med många dammanläggningar i våra vattendrag, stora som små. Det är anläggningar som har haft stor betydelse historiskt när det gäller att framställa kraft för olika ändamål. Många är förstås betydelsefulla än i dag. Dessa dammar är många gånger en unik berättelse om vår kulturhistoria, en levande historiebok som inte går att återskapa om dammarna försvinner.

Det finns många intressen förknippade med dessa miljöer: naturvård, friluftsliv, kulturhistoria och möjligheter till småskalig energiproduktion, som inte minst denna kammare har slagit fast betydelsen av. Dessa intressen står uppenbarligen emot varandra, vilket inte minst vattenmyndigheternas olika syn på åtgärdsprogram inom vattendirektivet har visat - ett arbete som med all sannolikhet återigen hamnar hos regeringen för överprövning.

Kulturmiljövården har sällan stora, starka organisationer med ekonomiska muskler bakom sig utan drivs oftast av ideella krafter. Min fråga till kulturministern blir därför hur hon säkrar att kulturmiljövårdens intressen tas till vara i dessa uppenbara målkonflikter.


Anf. 54 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för frågan! Detta är en fråga som har diskuterats under en längre tid. Våra myndigheter är väl medvetna om komplexiteten i dessa frågor och arbetar aktivt med dem.

Precis som riksdagsledamoten säger är vattenvård ofta komplext. Natur- och kulturmiljövärden kan ofta stå emot varandra, och då är det viktigt både att vi har inventeringar, så att vi vet vad det är för typ av kulturmiljö vi jobbar med, och att det finns vägledningar för hur sådana här avvägningar ska göras.

Kort kan jag säga att regeringen sedan kulturarvspropositionen har stärkt arbetet med kulturmiljöer. Anslagen för arbetet med kulturmiljövård har höjts permanent, och ett antal myndigheter har fått i uppdrag att utarbeta både vägledningar för hur sådana här avvägningar ska göras och strategier för hur kulturmiljöerna ska kunna komma fler till del och bevaras i olika delar av landet.


Anf. 55 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Tack, kulturministern, för svaret! Jag vill bara skicka med att det ter sig lite ologiskt för människor att till exempel skogsnäringen knappt får bryta en kvist på en kolbotten medan en statlig myndighet som Naturvårdsverket i min hemkommun, som äger en dammanläggning, får ansöka om utrivning via domstol, varvid en kulturmiljö med flera hundra år på nacken går om intet. Detta är ett vattendrag som inte omfattas av vattendirektivet.

Min fråga blir återigen: Hur kan kulturministern säkra kulturmiljövårdens intressen i det här fallet?


Anf. 56 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Ett kort svar på en komplex fråga: Vi ska fortsätta jobba. Jag vill dels lyfta fram det uppdrag som Havs- och vattenmyndigheten har fått om att ta fram vägledningar för vad som är bedömningsgrundande. Det är ett viktigt steg. Men det är också viktigt att Riksantikvarieämbetet har ett uppdrag att samarbeta med länsstyrelserna och de myndigheter som har fått dessa fördjupade uppdrag, så att vi jobbar brett och har tillräckliga beslutsunderlag och väl utarbetade vägledningar när dessa komplexa beslut ska tas.


Anf. 57 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren. Sveriges Kommuner och Regioner bad den 22 maj regeringen att rikta en förfrågan till de nordiska grannländerna om personalstöd till svensk intensivvård under sommaren. Det är ett tufft läge inom vården, och personalen har slitit oerhört hårt.

I regionerna finns också förutsättningar för att vid en katastrofsituation ställa de privata vårdgivare som regionen har avtal med under regionen. Detta har inte skett. Under den tredje vågen av pandemin ställde 24 personer från privata vårdbolag upp och arbetade för Region Stockholm, exempelvis.

Är det inte dags för en nationell lagstiftning om att privata vårdföretag som har avtal med regionen ska ingå i regionens krisberedskap vid svåra situationer?


Anf. 58 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan! Först tänkte jag att den handlade mycket om själva skrivelsen och stödet från våra nordiska grannländer. Jag vill ändå passa på att säga att det inte i detta sammanhang finns anledning att tala om samarbetsavtalet och att man i en krissituation kan förvänta sig stöd. Däremot finns det förstås en väldigt god samverkan och dialog.

Men Karin Rågsjös fråga handlar mer om privata aktörer. Detta är naturligtvis något man får titta på och som Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap skulle kunna återkomma till, men frågan är inte aktuell i något förslag som just nu bereds. Det är dock en väldigt relevant fråga, tycker jag, som Karin Rågsjö ställer.


Anf. 59 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Samtidigt som detta sker kan vi också se att det är nedskärningar på gång i ett antal regioner som har en högermajoritet. Är inte det väldigt olyckligt, och ger det inte helt fel signaler till den personal som har slitit så hårt, så länge?


Anf. 60 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Det är väldigt viktigt att man reglerar i sina avtal att man ska ha möjligheten att avropa bistånd i olika situationer. Men detta är ganska komplext, och därför skulle vi säkert behöva titta på frågan; jag delar Karin Rågsjös uppfattning om det.

Olika regioner kanske hanterar detta lite olika och har olika andel privata aktörer, så man har inte samma utgångsläge i alla regioner. Men jag vill understryka att det är en väldigt relevant fråga som Karin Rågsjö ställer.


Anf. 61 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till justitieminister Morgan Johansson. Trafikbrott är en av de vanligaste formerna av brott som begås i Sverige. Förövarna gör det ofta vanemässigt; de återfaller och utgör en fara för andra. Ofta är också droger inblandade.

I många fall drabbas oskyldiga som skadas eller omkommer i samband med olyckor som orsakas av dessa ansvarslösa förare. Sorgen och saknaden efter en omkommen anhörig drabbar varje år många familjer.

Sedan november 2019 har en utredning funnits på Morgan Johanssons bord. I den föreslås en del skärpta straff och också ett nytt trafikbrott: grov trafikbrottslighet. Utredningen har remitterats, och remissvaren finns sedan mars 2020. Trots detta har vi ännu inte något lagförslag.

Med anledning av detta vill jag fråga ministern: Varför har inte ett lagförslag tagits fram? Vad är det som hindrar att det blir färdigt och kan lämnas vidare till Lagrådet och riksdagen? För varje dag som går riskerar fler oskyldiga att drabbas då samhället inte har ytterligare verktyg för att stoppa rattfyllerister som fortsätter att köra drogpåverkade.


Anf. 62 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det var precis för att vi skulle kunna skärpa regelverket som vi tillsatte den utredning som Ingemar Kihlström hänvisar till. Vi har fått den, och hela syftet är att vi ska få ökade möjligheter till frihetsberövande av dessa personer. Framför allt är det viktigt att i ökad utsträckning kunna frihetsberöva dem som återfaller i brott, liksom att höja straffen för denna typ av brott.

Den utredning som gjorts har, precis som Ingemar Kihlström säger, varit ute på remiss och fått ett blandat remissutfall - det har funnits kritik på en del punkter. Detta har inneburit att vi har varit tvungna att arbeta vidare med förslaget för att vi ska kunna lägga fram det på ett sådant sätt att det blir fungerande lagstiftning.

Vi är nu i slutskedet av denna beredning, och jag ser fram emot att vi kommer att kunna gå till riksdagen med detta när vi är färdiga med det.


Anf. 63 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! För oss kristdemokrater ser förslagen till lagändringar lovande ut. Men tyvärr kan man konstatera att det ännu inte finns någon proposition.

I samband med utredningens överlämnande var målet en ändrad lag den 1 januari 2021. Men trots att ministern vid flera tillfällen sagt att han ser detta som en prioriterad fråga är lagförslaget inte färdigt. Kan justitieministern ange vad en realistisk tidpunkt för lagändringen är? Kan vi hoppas på en mer prioriterad process så att lagskärpningar kan börja gälla från den 1 januari 2022?


Anf. 64 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Vi är som sagt i slutskedet av beredningen och kommer att komma till riksdagen med detta när vi är färdiga. Jag hoppas att vi ska kunna klara det under det här året. Sedan får vi återkomma till ikraftträdandetiden.

Men låt mig bara säga detta: Justitiedepartementet har nu levererat fler lagförslag än de allra flesta andra departement och, tror jag, haft en produktionstakt som överstiger de allra flesta tidigare regeringars. Jag tror att jag har lagt fram sammanlagt nästan 300 propositioner sedan jag tillträdde som justitieminister.


Anf. 65 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Min fråga riktar sig till socialminister Lena Hallengren. Den lyder: Avser regeringen att ansluta Sverige till Världshälsoorganisationens intensifierade kampanj mot ålderismen, den fördomsfulla synen på årsrika, och då med fokus på sjukvården?

Anledningen till att WHO gick ut med denna intensifiering i mars är att man ser hur höga kostnader ålderismen förorsakar i sjukvården. I USA har man sett att det för de sex allvarligaste sjukdomarna handlar om 63 miljarder US-dollar per år. Det är alltså avsevärda belopp. Tänker vi följa upp detta i Sverige?


Anf. 66 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Barbro Westerholm, för frågan och för att du aldrig ger dig i de här frågorna! Ålderism är ett sätt att beskriva den diskriminering som finns i samhället gentemot personer som är åldersrika, årsrika, livsrika och rika på erfarenhet och kunskap på så många olika sätt.

Jag vill säga att vi behöver arbeta med detta på många olika sätt, och det gör vi också i Sverige. Den konkreta fråga som Barbro Westerholm ställde kan jag inte säga att vi har tagit ställning till i dagsläget. Men jag vill verkligen understryka att dessa frågor i högsta grad är levande.

Pandemin har verkligen synliggjort att det finns grupper i samhället som har fått stå tillbaka och inte bara kan gå och vänta på bättre tider. Jag vill också understryka de satsningar som görs när det gäller äldreomsorgen. Sjukvården tar ju inte minst sikte också på personer som är äldre. I fastläkarreformen, som ju Barbro Westerholms parti är väldigt delaktigt i, är ju fokus på att de äldre ska gå först. Vi försöker ha det tänkesättet.


Anf. 67 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Av de sju diskrimineringsgrunderna är ålderismen - den fördomsfulla synen på oss årsrika människor - den diskrimineringsgrund som det enligt WHO är svårast att göra något åt. Då känns det extra allvarligt när det syns så tydligt i sjukvården som i USA. I Sverige ser vi det också i de kronologiska åldersgränser som tillämpas på ett sätt som inte utgår från individen.


Anf. 68 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag vill också understryka att användning av kronologiska åldersgränser eller att hänvisa till dem i sjukvården faktiskt inte är förenligt med hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om vård efter behov. Oavsett hur vi ska ställa oss till WHO:s initiativ råder det ingen tvekan om att det finns kostnader förknippade med detta, men jag tycker också att vi ska tala om hur människor faktiskt begränsas i sitt sätt att leva. Det finns alltså också ekonomiska vinster att göra, men jag vill att vi ska sätta individen i centrum. Det ska vi fortsätta att göra, för det är en diskrimineringsgrund som vi inte ska acceptera.


Anf. 69 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Även min fråga går till socialminister Lena Hallengren. För mig är det oerhört angeläget att de skattemedel vi avsätter till vård och omsorg verkligen används till det. Den uppfattningen tror jag att större delen av svenska folket delar med mig.

Den senaste tiden har vi sett rapporter om vård- och omsorgsföretag som har tagit emot statliga coronastöd samtidigt som ägare och ledning tjänat stora pengar, till exempel genom bonusar. Jag tycker att man kan säga att detta vittnar om dåligt omdöme och att det är omoraliskt, men jag tycker att frågan är större än så. Den sätter fingret på att vi behöver få bättre insyn i hur våra skattemedel används.

I regioner och kommuner gäller offentlighetsprincipen. Därför blir min fråga till socialministern: Är ministern beredd att ta fram förslag om att detta även skulle kunna gälla privat vård och omsorg?


Anf. 70 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Kristina Nilsson, för frågan! Jag är liksom frågeställaren ganska övertygad om att detta är något som upprör väldigt många väldigt djupt. Man tycker att man arbetar och gör rätt för sig, och man betalar skatt. Sedan finns det verksamheter som tycker sig ha rätten att använda skattemedel på ett annat sätt än lagstiftaren eller beslutsfattaren har tänkt sig.

Redan 2015 utredde vi huruvida offentlighetsprincipen skulle gälla i all offentligt finansierad vård och omsorg, och vi lämnade förslag om detta till riksdagen 2016. Såvitt jag vet har majoriteterna inte ändrats sedan dess, då förslaget röstades ned, men det är förstås möjligt att ta upp frågan igen om majoriteterna i riksdagen förändras eller om många ger uttryck för dessa tankar.

Låt mig dock säga att även om frågan fokuserar på statligt coronastöd är det skattemedel precis som så mycket annat. Skattemedlen kan ha olika syften, men om de ska gå till äldreomsorg delar jag det eniga socialutskottets uppfattning att de också ska gå dit. Detta behöver vi stå för fullt ut.


Anf. 71 Kristina Nilsson (S)

Fru talman! Tack, socialministern, för svaret! Ja, utifrån det socialministern anförde tänkte jag precis att hela utskottet gemensamt har sagt att detta är oerhört viktigt. Det är viktigt att det granskas vart pengarna går, och i vissa fall ska de återbetalas om de inte har gått till det de är avsedda för, till exempel när det gäller regeringens satsningar på äldreomsorg.

Därför tycker jag att det borde finnas en öppning för att lägga fram ett sådant förslag. Då undrar jag: Är ministern beredd att göra det i närtid?


Anf. 72 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag vill understryka att detta inte är en del av januariavtalet som vi håller på att jobba med, men frågan är ändå otroligt angelägen. Skulle det visa sig att det finns stöd i kammaren är det inte svårt för regeringen att komma tillbaka. Vår uppfattning har i grunden inte ändrat sig: De medel vi avsätter till välfärden ska gå till välfärden. Om det sedan handlar om offentligt eller privat driven vård borde egentligen vara underordnat, men det påverkas förstås av majoriteterna i kammaren.


Anf. 73 Ulrika Heindorff (M)

Fru talman! God vård är viktigt. Vård i rätt tid är lika viktigt. Vi moderater sätter patientens bästa främst, och vi vill att Sverige ska ha en vård av hög kvalitet - men den ska också vara tillgänglig när man behöver den.

I Sverige är det faktiskt föreskrivet i lag när man ska få sin vård. Denna vårdgaranti har kraftigt försämrats sedan 2014. Håll kvar i minnet att den var dålig redan innan pandemin. Köerna var långa redan då.

Fru talman! Vårdköerna inom specialistvården har fördubblats de senaste åren. Det borde vara uppenbart för regeringen att man behöver agera. Vem som är utförare torde spela tämligen liten roll när det gäller liv och död.

Min fråga går till socialminister Lena Hallengren: På vilket sätt avser regeringen att underlätta för privata vårdgivare som vill hjälpa till att faktiskt minska köerna?


Anf. 74 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Ulrika Heindorff, för frågan! Låt mig understryka att innan pandemin, som ju naturligtvis har försvårat läget enormt och förlängt den tid som människor tvingas vänta på vård som inte är akut, hade vi en situation där allt fler regioner faktiskt gav vård snabbare än de hade gjort under samma månad året innan, vilket innebar att köerna kortades. Sedan fick vi en pandemi, och det sätter oss i ett unikt läge.

Nu frågade Ulrika Heindorff specifikt om hur de privata kan hjälpa till. Låt mig understryka att majoriteten av svenska folket bor i kommuner där Ulrika Heindorffs parti Moderaterna styr ihop med bland andra Kristdemokraterna. Det finns förstås alla möjligheter att se till att man tar in privata aktörer och konstruerar avtal där man hjälps åt.

Sedan vill jag understryka att oavsett vem som är huvudman - det är regionerna som är huvudmän för sjukvården - ska vi naturligtvis göra allt vi kan för att hjälpas åt. Det handlar om resurser men också om personal. Hur ser man till att personalen får sjysta förutsättningar?


Anf. 75 Ulrika Heindorff (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! I dag finns ju en hel del begränsningar för de privata vårdgivarna ute i regionerna. Man sätter produktionstak och så vidare där antalet operationer begränsas. Även om man vill hjälpa till får man inte göra det som privat vårdgivare. Därför kvarstår frågan: Vad avser regeringen och Lena Hallengren att göra i denna fråga?


Anf. 76 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Det blir en lite märklig fråga. Vem som är utförare ska tydligen inte vara så väsentligt, men vem som är huvudman är väl i allra högsta grad väsentligt? Om regioner har en massa privata aktörer som har skrivit avtal där man inte samarbetar, inte hjälps åt och där de privata aktörerna inte kan bistå för att man har satt tak för produktionen - det är något som varje region får svara på. Möjligheten att hjälpas åt borde naturligtvis finnas.

Om det finns ett intresse från moderat sida för att de privata aktörerna ska tvingas bidra mer på det sätt som Karin Rågsjö frågade om förut tycker jag att det skulle vara väldigt spännande att se hur Vänstern och Moderaterna kan enas om detta.


Anf. 77 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Fru talman! Min fråga går till Lena Hallengren. Sverige har klarat pandemin sämre än våra nordiska grannländer. Det är tyvärr ingen hemlighet när det gäller antalet smittade och avlidna. Rapporter har i över tio år påtalat bristerna i svensk beredskap.

Redan tidigt i pandemin stod det klart att Sveriges beredskap var undermålig vad gäller både skyddsutrustning och läkemedel. Bland annat var det brist på narkosläkemedel. Då fick vi ta hjälp av Norge, som skickade extra leveranser till oss.

Nu kan vi också konstatera att läget inom svensk intensivvård fortsatt är mycket ansträngt och att flera sjukhus har vädjat om att Sverige ska ta hjälp av sina grannländer för att klara vårdsituationen under sommaren. Det innebär att SKR ber regeringen att skicka en skrivelse och göra en förfrågan.

Hur ser ministern på det faktum att vi nu eventuellt behöver be om internationellt stöd för att vi ska kunna tillgodose vårdens behov i landet?


Anf. 78 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Tack, Carina Ståhl Herrstedt, för frågan! Jag måste säga att den kanske blandar både det ena och det andra.

Man jämför sig hela tiden med nordiska länder som med all rätt, tycker jag, kan beskrivas som länder som har klarat pandemin. Men i ett globalt och internationellt perspektiv sticker de verkligen ut. Det är ju inte riktigt så att Sverige sticker ut i ett europeiskt eller globalt perspektiv. När det till exempel gäller överdödlighet ligger vi betydligt lägre än de allra flesta länder i till exempel EU.

Jag tycker också att det blandas ihop när det gäller beredskap och den precisa frågan från Carina Ståhl Herrstedt, som handlar om huruvida man klarar att bemanna intensivvården under sommaren. Man får inte blanda ihop en situation där det är tufft, där personal har jobbat hårt och där de behöver vila och få semester med en katastrofsituation där vi begär internationellt stöd. Det är inte så det ser ut.

Vi har många gånger i den här kammaren diskuterat: Varför är det så många svenska sjuksköterskor som åker till Norge för att arbeta? När vi fick gränser till Danmark undrade vi hur dansk sjukvård skulle klara sig.

Jag får fortsätta i min nästa replik.


Anf. 79 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Fru talman! Jag har full förståelse för att ministern inte vill jämföra oss med våra nordiska grannländer, men det går inte att förbise att vi nu behöver begära internationellt stöd eller internationell hjälp. Det måste också kunna ses som ett mått på hur vi har klarat av pandemihanteringen. Detta är därför också en fråga som handlar om den beredskap man borde ha haft.

Jag skulle ändå vilja fråga hur ministern förklarar det faktum att vi nu behöver hjälp medan våra grannländer faktiskt kan erbjuda det.


Anf. 80 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! En minut är kort tid. En halv minut är ännu kortare. Sverige begär inte internationellt stöd - låt mig säga det! Men SKR vill hemskt gärna få möjlighet att få stöd av intensivvårdspersonal som skulle vilja jobba i Sverige, på samma sätt som Norge gärna tar svenska sjuksköterskor till hjälp och på samma sätt som svensk sjukvårdspersonal har åkt över Sundet under hela pandemin.

Det är ingen krissituation. Det finns inga avtal eller situationer som vi kan alertera. Men det finns förstås alla möjligheter att rekrytera personal. Det finns inga gränshinder oss emellan, utan här finns alla förutsättningar, om man så vill från båda sidor.


Anf. 81 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Min fråga går till justitieministern. Sedan 2015 har Sverige haft konstanta gränskontroller mot Danmark. Det är gränskontroller som tar polisresurser från hela landet och som skapar hinder för gränspendlare i Öresundsregionen.

Gränskontrollerna infördes i samband med flyktingkrisen. Det är en kris som sedan länge är över. Dock är gränskontrollerna kvar, och de fortsätter att ta polisresurser från hela landet. Regeringen säger att det förekommer ett hot mot Sverige och att det är därför de måste vara kvar. Enligt Säpo finns det dock inget större hot mot Sverige än mot något annat EU-land, och i övriga EU-länder är inte dessa gränskontroller kvar.

Jag skulle därför vilja höra från statsrådet varför gränskontrollerna inte kan tas bort och vad det är för konkret hot som finns mot Sverige som Säpo inte känner till.


Anf. 82 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det stämmer som Niels Paarup-Petersen säger: Vi införde gränskontrollerna framför allt för att få kontroll över migrationsflödena 2015. Det kom tidvis 10 000 i veckan i november 2015. Detta var helt avgörande för att vi skulle kunna skapa den kontrollen.

Det stämmer också att det är länge sedan vi hade denna flyktingkris. Vi är igenom den sedan länge. Men därefter kom frågeställningen om hela terroristhotet i EU upp. Det har varit mot bakgrund av det - terroristbrott och annan internationell organiserad kriminalitet - som dessa gränskontroller har fortsatt att motiveras. Jag tycker att det finns motiv för detta också fortsättningsvis.

Nu har vi en pandemisituation, men när vi är igenom den och börjar en diskussion om att ta bort gränskontrollerna måste vi ha något annat att ersätta dem med. Där finns det lite olika vägar att gå, men än så länge är vi inte beredda att ta bort dem.


Anf. 83 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Vi kan av siffrorna som kommer från polisen konstatera att antalet människor som arresteras och vapen etcetera som hittas vid gränskontrollerna är mycket litet. Det är inget nytt att statsrådet har lite svårt att lyssna på Öresundsregionen. Däremot lyssnar han kanske lite oftare på Stockholmsregionen. Då kan man i stället fråga: Varför anser statsrådet att det är bättre att poliser kollar på pendlare i Öresundsregionen än att de kollar på gängkriminellas skjutningar i Stockholm?


Anf. 84 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag är själv från Öresundsregionen - jag bor där. Min upplevelse är tvärtom. Jag uppfattar det som att det finns ett mycket starkt stöd, inte minst i Skåne, för dessa gränskontroller, inte minst mot bakgrund av att antalet inbrott i södra Sverige minskade med nästan 30 procent på ett enda år när vi genomförde detta. Vi kom alltså också åt en del av den internationella kriminaliteten.

Jag menar nog att det finns ett ganska stort stöd - det finns kanske inte alltid bland pendlarna, även om det nu är mycket lättare för dem att hantera det här - i södra Sverige för detta.


Anf. 85 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Nyligen utvisades den belgiska medborgaren och småbarnsmamman Zozan från Sverige trots att hon har både man och barn här. Nu har Migrationsverket beslutat att utvisa turkiska Kawa till Turkiet för att hans fru, den svenska statstjänstemannen Rozerin, påstås vara ett hot mot Sverige. Rozerin är höggravid med parets andra barn. Zozans och Rozerins brott är att de har ett kurdiskt ursprung och att de har tagit ställning för det turkiska partiet HDP och mot attackerna på Kobane. Ytterligare ett trettiotal personer med kurdiskt ursprung riskerar samma behandling.

Min fråga till Morgan Johansson är därför: Varför jagar regeringen småbarnsföräldrar med kurdiskt ursprung? Varför går den svenska regeringen Turkiets ärenden?


Anf. 86 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Detta är egentligen inrikesminister Mikael Dambergs ansvarsområde, men jag tror att jag kan svara ändå när det gäller lagstiftningen, eftersom jag hade den tidigare.

Vi kommenterar aldrig enskilda ärenden och särskilt inte säkerhetsärenden, men jag vågar nog ändå säga: Det är aldrig så att Sverige utvisar någon enbart på grund av några partisympatier, utan det finns också annan information som alltid ligger i botten när det gäller den typen av beslut.

Utan att gå in på några detaljer vill jag försäkra allmänheten om detta. Jag menar att den ordning vi har trots allt bygger på en grundläggande rättssäkerhet, och jag står för den ordningen. Men det är aldrig så att man bör utvisa människor bara för vad de tycker, utan det finns också annan information i botten.


Anf. 87 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Både Zozan och Rozerin hävdar att de inte på något sätt har varit aktiva de senaste åren. De har inte gjort mycket mer än att de har deltagit på enstaka demonstrationer.

Ett stort problem är också att när Migrationsverket fattar beslut baserat på Säpos uttalanden får personerna inte ens möjlighet att försvara sig eller att kommentera det. De får inte ens veta vad de är anklagade för eller varför man bedömer att de är ett hot, vilket jag tycker borde vara självklart i en rättsstat.


Anf. 88 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Återigen: Jag kan inte gå in på enskilda ärenden. Men den erfarenhet jag har, efter att ha sett många sådana här ärenden, är som sagt att det aldrig är så att det bara finns någon åsiktsyttring i botten. Det finns också annan information i botten i sådana här ärenden.

Dessa ärenden prövas också i domstol, så de har tillgång till all den information som man behöver ha för att kunna göra en bedömning av huruvida en individ utgör ett sådant här säkerhets.


Anf. 89 Sofia Damm (KD)

Fru talman! Flygplanskapningen i Belarus är en ny nivå av hänsynslöshet för att gripa regimkritiker. Händelsen visar att inte heller de som befinner sig inom EU går säkra och att det nog inte är alldeles långsökt att anta att ett syfte för regimen i Minsk var att skrämma modet ur exilbelarusierna.

När Lukasjenko talade i parlamentet i Minsk i går försvarade han inte bara flygkapningen. Han hade också en direkt varning till andra oppositionella som har sökt skydd i exil. Den löd: Vi vet vilka ni är, och det är bara en tidsfråga innan vi får tag på er.

Många exilbelarusier befinner sig i grannlandet Litauen, och det står sedan tidigare klart att både rysk och belarusisk säkerhetstjänst helt ogenerat utför aktioner inom EU.

Jag vill därför fråga EU-minister Hans Dahlgren vad EU kan göra för att stärka skyddet för regimkritiker som lever i exil i EU och på vilket sätt Sverige faktiskt kan trycka på i den här viktiga frågan.


Anf. 90 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack, Sofia Damm, för frågan! Det är förstås en hemsk tillvaro att sitta kanske i Vilnius, bara några få mil från Belarus, och veta att ett flygplan på väg ned för att landa i Vilnius hejdades av det belarusiska flygvapnet. Man undrar vad Lukasjenko kommer att hitta på härnäst.

Vi behöver stödja civilsamhället i Belarus, som jag var inne på tidigare i svaret till Jessika Roswall, men vi behöver också ha en nära kontakt och gärna ge så gott skydd som möjligt till de aktivister som finns i Vilnius men också i andra delar av EU-länderna.

Det är förstås fråga om både ekonomiskt och moraliskt stöd, men jag tror också att vi måste se över vilka möjligheter vi har att ge stöd på säkerhetsområdet. Jag tror att det internationella samarbetet på säkerhetsområdet mellan polismyndigheter, åklagare och så vidare är en väldig tillgång för oss i EU i detta sammanhang.


Anf. 91 Sofia Damm (KD)

Fru talman! Om Lukasjenko tycker att det är värt att engagera säkerhetstjänsten och flygvapnet för att kidnappa en 26-årig journalist är det inte så konstigt att varenda människorättskämpe nu känner en otrolig oro. Vi kan utgå från att KGB har haft agenter på plats i Grekland och i Litauen under en längre tid. Vi kan också utgå från att de övervakar många av de belarusier som lever i exil i Litauen, Lettland, Estland och i Sverige.

EU måste agera för deras trygghet, och jag tackar Hans Dahlgren för svaret. Men hur ser Hans Dahlgren på EU:s stöd till koordinationsrådet? Hur bör det se ut?


Anf. 92 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt slutet på Sofia Damms fråga, men jag kan väl säga att jag verkligen hoppas att den internationella utredning som nu ska sättas igång skapar största möjliga klarhet kring vilka som ligger bakom det här.

I måndags hörde jag från den litauiske presidenten som var på toppmötet i Bryssel att det ju inte bara var de här två personerna som fängslades när de steg av planet. Ytterligare tre personer stannade kvar i Minsk. Man undrar vad det var för ena.


Anf. 93 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Även min fråga riktar sig till statsrådet och EU-ministern Hans Dahlgren.

Pandemin och de åtföljande restriktionerna påverkar som alla mycket väl vet rörligheten på olika sätt - lokalt, regionalt, nationellt och även på EU-nivå. Men i takt med att människor vaccineras - och vaccinationerna går ju i ett rasande tempo, vilket är positivt - ändras också förutsättningarna.

Jag tänker på de diskussioner som finns om de digitala resebevisen i EU, det vill säga vaccinationskorten. Har statsrådet möjlighet att redogöra för hur arbetet i EU fortskrider vad gäller resebevisen?


Anf. 94 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack, Björn Wiechel, för frågan!

Här kan jag faktiskt ge ett positivt besked. Arbetet med covidintygen har gått överraskande fort, och det har gått bra. För en vecka sedan blev det en politisk överenskommelse mellan rådet och EU-parlamentet om innehållet i de här intygen, så nu vet vi hur det kommer att bli. De formella besluten fattas redan i juni, och den 1 juli ska förordningen träda i kraft.

Det här är för att underlätta resande så att vi så fort som möjligt kan återgå till den fria rörligheten inom vår union. Det ska bli lättare att resa, helt enkelt. Tanken är ju att länder som har haft andra slags reserestriktioner ska kunna lyfta dem för personer som kan visa upp de här covidintygen. Det är särskilt länder i södra Europa som har varit väldigt angelägna om det här, men jag tror att vi alla runt om i unionen ser fram emot den dag då den fria rörligheten kan återupprättas.

Det ska också sägas att det inte är ett krav att man har ett covidintyg för att få resa. Är man inte vaccinerad kan man visa upp det här.


Anf. 95 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Tack, statsrådet! Det var positiva nyheter.

Minskad rörlighet och gränshinder har förstås sociala, politiska och ekonomiska konsekvenser för samarbetet. Finns det något att säga om prognosen? Jag förstår att det är svårbedömda faktorer utifrån smittspridning och annat, men finns det någonting som man tror om förloppet vad gäller rörligheten framöver?


Anf. 96 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack, Björn Wiechel, för frågan! Nej, jag vågar mig inte på några sådana prognoser. Den här pandemin har ju hela tiden visat oväntade drag. Det har gått upp och ned. Det har varit en första våg, en andra våg och en tredje våg, och vi hoppas verkligen att vi slipper en fjärde våg.

Det enda som jag verkligen vågar hoppas på är att utvecklingen går mot att vi får en större rörlighet. Men när den kommer och hur fort det kan gå får vi se.


Anf. 97 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Vi kunde i går ta del av Brottsförebyggande rådets rapport om hur Sverige sticker ut i en europeisk jämförelse vad gäller skjutvapenvåldet.

Inte helt sällan är minderåriga inblandade i det här våldet. Förra veckan häktades en 19-årig man misstänkt för ett mord i Örebro tidigare i år. Den misstänkte är dömd till sluten ungdomsvård för två fall av mordförsök men var på rymmen från Sundby ungdomshem i Västmanland, där han var placerad efter att förra sommaren ha blivit fritagen från ett ungdomshem i Skåne.

Det är uppenbart att säkerheten vid ungdomshemmen är behäftad med allvarliga brister. Förra året skedde 26 rymningar av personer dömda till sluten ungdomsvård, och antalet incidenter med hot och våld på institutionerna har ökat dramatiskt under senare år.

Riksdagen gav den 22 april regeringen ett tillkännagivande om att utreda frågan om att flytta ansvaret för den slutna ungdomsvården till Kriminalvården. Jag vill därför fråga justitie- och migrationsministern när regeringen avser att tillsätta en sådan utredning.


Anf. 98 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det korta svaret är inom kort. Faktum är att vi avvaktade riksdagens ställningstagande när vi skrev direktiven, eftersom vi ville se vad riksdagen sa och hur tillkännagivandet skulle se ut så att vi visste vilka ramar vi har att hålla oss inom.

Jag delar naturligtvis uppfattningen i sak att vi behöver göra en hel del när det gäller ungdomsvården, både när det gäller vårdens innehåll, hur man skärper och ökar säkerheten på ungdomshemmen och vilken lagstiftning som ligger i botten.

Här delar jag och socialministern på ansvaret. Socialministern har ansvar för själva ungdomsvården, och jag har ansvar för lagstiftningen. Vi arbetar nu med ett utredningsdirektiv, och nu när vi vet vad riksdagen har sagt kommer vi som sagt att kunna tillsätta denna utredning inom kort. Jag tror att det finns ett stort behov av att se över både lagstiftning, eftervård och säkerhet på de institutioner som vi talar om.


Anf. 99 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Ingen har väl undgått den krishantering som Sveriges Radio gick igenom under hela förra veckan. En islamist har haft en nära relation till en journalist och reporter på en nyhetsredaktion.

Sveriges Radio är inte vilket mediebolag som helst. De har ett särskilt uppdrag inom krisberedskapen och är en del av vårt totalförsvar. Av den anledningen är det särskilt oroväckande att en person som är ett säkerhetshot kan ha infiltrerat den enda radiokanal som ska rapportera vid kriser.

Flera partier tillsammans med en samlad mediekår har krävt att en oberoende, extern utredning påbörjas snarast. Kulturministern har dock varit oroande tyst i frågan. När kommer regeringen att tillsätta en sådan utredning? Den här frågan är nämligen något annat än ett personalärende.


Anf. 100 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Sveriges Radio är ett självständigt medieföretag. Det är inte min eller regeringens sak att lägga oss i vare sig hur verksamheten bedrivs eller vilka publicistiska beslut som fattas. Sådana försök skulle vara ett ingrepp i den grundlagsskyddade redaktionella självständigheten och strida mot principerna för styrning av public service.

Jag tycker att det vore en mycket olämplig idé om staten skulle vilja initiera granskningar av public service mellan de punkter då vi fastställer sändningstillstånden för public service. Det skulle underminera public services oberoende, och det ankommer självklart på Sveriges Radio självt att hantera den uppkomna situationen på det sätt som de finner lämpligt. Vill de initiera en utomstående granskning finns det inget som hindrar dem, men det vore mycket olämpligt om regeringen tog ett sådant initiativ.


Anf. 101 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Vi var nog många som studsade till i söndags när nyheten kom om att ett civilt flygplan med hjälp av ett stridsflygplan och ett påhittat bombhot hade tvingats ned över Belarus och två oppositionella hade tillfångatagits av den belarusiska säkerhetstjänsten KGB. Flygplanskapningen har lett till ett kraftigt fördömande från omvärlden.

Efter det förfuskade valet i augusti förra året försökte EU samla sig till att införa sanktioner mot Lukasjenkos regim i Belarus. Den gången gick det inte så bra. Cypern, där Ryssland har starka ekonomiska intressen, blockerade med hänvisning till deras problem med Turkiets aggressioner. Därigenom tappade EU viktig kraft i att fördöma regimen. När väl sanktionerna kom på plats var de för svaga och omfattade för få.

Nu pratas det om att utöka sanktionerna mot Belarus regim, särskilt mot de företag som finansierar regimen. Kommer EU denna gång att agera snabbt och resolut och rikta sanktioner mot de två statliga energibolagen Minskenergo och Brestenergo sedan Exportkreditnämnden, EKN, precis beslutat sig att dra sig ur en kritiserad affär?


Anf. 102 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

Jag menar att det finns stora förutsättningar att göra ett klokt arbete i den beredning som nu pågår inom EU-systemet mellan utrikestjänsten och kommissionen för att ta fram exakt hur sanktionerna ska riktas på bästa sätt. Vilka företag det kommer att bli kan jag inte uttala mig om, men jag är säker på att man gör sitt bästa för att vara så träffsäker som möjligt.

Jag hoppas verkligen att vi ska slippa en upprepning av det som hände i höstas efter de så kallade valen i Belarus. Det är pinsamt för Europeiska unionen att inte kunna vara mer kraftfull i det utrikespolitiska agerandet. Vi har också sett andra exempel på hur illa det kan gå när ett medlemsland inte ens kunde vara med och vädja om ett eldupphör i Mellanöstern efter de fruktansvärda scener som utspelade sig där för några veckor sedan.

Vi behöver skärpa EU:s utrikespolitik.


Anf. 103 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Läkarförbundets etiska regler anger följande i regel 2: "Läkaren ska besinna vikten av att skydda människoliv och får aldrig vidta åtgärder som syftar till att påskynda döden."

Vi kunde i veckan i en undersökning som Läkarförbundet har gjort se att det har skett en glidning i den svenska läkarkåren. Den är mer splittrad i dag än tidigare. Läkarförbundet är i grunden negativt till dödshjälp, och skälet är följande enligt hemsidan: "Sjukvårdens uppgift är att ge vård och bota, behandla och lindra sjukdomar. Dödshjälp bör inte vara samhällets svar på lidande och är inte i samklang med sjukvårdens syfte."

Jag delar den uppfattningen. Men utifrån undersökningen finns skäl att efterhöra socialministerns syn i frågan. Kan vi fortsätta att räkna med att dödshjälp inte är tillåtet och att vårdens syfte även i framtiden är att värna människolivet?


Anf. 104 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tackar Acko Ankarberg Johansson för frågan.

Ett mycket kort svar är att jag delar Acko Ankarberg Johanssons uppfattning i frågan. Det är inte fråga om några opinionsmätningar eller undersökningar i olika fackliga organisationer eller hos allmänheten, utan det kan finnas en majoritet i kammaren som kan behöva ändra på sådana ställningstaganden. Men jag och socialdemokratin kommer inte att vara drivande i de frågorna.


Anf. 105 Daniel Färm (S)

Fru talman! Migrationen till ett land behöver utgå från integrationsförutsättningarna. Sverige har tagit emot oproportionerligt många skyddssökande jämfört med andra EU-länder. Nu har regeringen vidtagit åtgärder för att kraftigt minska antalet asylsökande till Sverige, men det räcker inte med nationella åtgärder. Migrationen är en global och europeisk angelägenhet.

I oktober 2020 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny migrations- och asylpakt i EU. Pakten har en heltäckande ansats som inkluderar alla aspekter av migration, asyl, gränshantering, återvändande med mera. Det betonas även att asylsystemet ska bygga på ansvarstagande och solidaritet mellan medlemsstaterna, vilket är viktigt för oss i Sverige.

Jag vill därför ställa följande fråga till migrationsminister Morgan Johansson: Hur ser du på förslagen i pakten, och vilka är särskilt viktiga för svensk del?


Anf. 106 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det stämmer att Sverige tidigare tog ett oproportionerligt ansvar. När jag tillträdde som migrationsminister tog Sverige emot 12 procent av alla asylsökande som kom till EU. Då utgör Sveriges befolkning ungefär 2 procent. Det är oproportionerligt. I dag tar Sverige emot ungefär 3 procent av dem som kommer till EU, och vi ligger alltså ungefär där vi ska ligga proportionsmässigt. Det är en följd av bland annat de beslut som fattades när det skedde en uppstramning och vi fick kontroll över detta igen.

När vi har fått kontroll över migrationen i Sverige måste vi också få kontroll i EU. Därför ser jag positivt på de förslag som nu har lagts av EU-kommissionen i sina huvuddelar. De leder till ökad gränskontroll, ökad europeisk solidaritet och ett effektivare återvändande. Det är förslag som i grunden värnar asylrätten men samtidigt ser till att de som inte behöver skydd återvänder till sina hemländer. I grunden ser jag positivt på detta.


Anf. 107 Ulrika Jörgensen (M)

Fru talman! Personal inom den svenska intensivsjukvården har under hela pandemin arbetat under tuffa arbetsförhållanden - många utan återhämtning. Nu kommer sommaren, och personalen behöver sin förväntade ledighet. Samtidigt som behovet av iva-personal är stort, givet pandemin, växer vårdskulden för patienter som väntar på vård. Köerna var ett känt faktum redan innan pandemin, och de har nu eskalerat.

Förra veckan skickade SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, en skrivelse till regeringen om att lägga fram en nationell förfrågan till våra grannländer om personalstöd till den svenska intensivvården under sommaren. Detta kan vara ett sätt att säkra intensivvården i sommar men även ett sätt att se till att vår intensivvårdspersonal kommer att orka hantera den växande vårdskulden framöver.

Min fråga går till socialministern: Tänker regeringen hörsamma SKR och ställa en formell fråga till våra grannländer?


Anf. 108 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag har kommit in på frågan vid flera tillfällen.

Låt mig vara tydlig: Det vore önskvärt om alla ledamöter i Sveriges riksdag också är väl medvetna om att det inte går att bara ställa en fråga till ett land och sedan skickar landet personal, utan det här är särskilt reglerat i det nordiska samarbetsavtalet. Då handlar det om katastrofsituationer. Vi är länderna emellan överens om att katastrofsituation inte föreligger i ett läge där man med all rätta känner att man vill ha möjlighet att få tid för återhämtning och semester. Men det är inte att beteckna som en katastrofsituation där man kan räkna med att inhämta hjälp.

Däremot finns alla möjligheter att rekrytera, samarbeta och försöka agera på det sätt vi hela tiden gör, nämligen att arbeta över gränserna. Där föreligger inte några som helst hinder.

Låt mig också säga att det finns en utmaning inför sommaren och en utmaning framöver. Alla de som leder våra kommuner och regioner har förstås ett stort arbete att göra, och i det ska vi hjälpas åt.


Anf. 109 Katja Nyberg (SD)

Fru talman! Flera tungt kriminella i Sverige har dömts och låsts in tack vare att Europol har lyckats hacka sig in i Encrochatsystemet och avlyssna dess användare. Svensk lag förbjuder dock preventiv avlyssning. Hade det inte varit för att fransk polis beviljats möjlighet att avlyssna personer utan konkreta brottsmisstankar hade inte ett så stort antal gängkriminella dömts i Sverige och antalet skjutningar tillfälligt gått ned.

Regeringen talar om HDA som en game changer, men den svenska lagstiftningen gällande HDA och Encrochat har inget med varandra att göra. Ett genombrott liknande det i Frankrike är inte möjligt i Sverige på grund av de begränsningar som regeringen själv föreslagit. Hade svensk polis utfört samma operation hade de riskerat åtal för grovt dataintrång.

Är det Morgan Johanssons uppfattning att den svenska lagstiftningen har möjliggjort framgången med Encrochat i kampen mot gängkriminaliteten? Om inte, avser regeringen att föreslå några förändringar av regelverket?


Anf. 110 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Till följd av de satsningar vi har gjort på senare år har Sverige fler poliser än någonsin, poliserna har mer resurser än någonsin och det utdöms hårdare straff än tidigare i modern tid för den typen av brott. Det finns också fler frihetsberövade än någonsin. Så var det faktiskt redan innan Encrochat. Häkten och anstalter fylldes redan 2018-2019. Många av de åtgärder som vi genomförde förra mandatperioden fick alltså genomslag redan 2018-2019.

Sedan har Encrochat kommit ovanpå detta, vilket är positivt. Men nu har polisen bättre verktyg än vad svensk polis någonsin haft, bland annat avlyssningsmöjligheter. Katja Nyberg nämner hemlig dataavläsning. Jag påstår att detta verkligen är en game changer till stor nytta för polisen när det gäller att klara upp dessa brott.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta att utveckla både resurser och verktyg till polisen framöver för att sätta åt .


Anf. 111 Pia Steensland (KD)

Fru talman! År 2016 gav regeringen ett regleringsbrev till Försäkringskassan med direktiv om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar. Myndigheten agerade genom att börja tolka gamla domar från 2009, 2012 och 2015 mycket mer restriktivt än man gjort tidigare.

Nationell statistik visar att avslagsbesluten började accelerera kraftigt efter 2016, och det är tusentals människor med omfattande funktionsnedsättning som har farit oerhört illa när de har förlorat sin rätt till assistans på grund av den striktare rättspraxisen. Jag blir därför förvånad när socialministern gång på gång, senast i går, uttalar att personer som tidigare haft assistans har förlorat den utan att politiska beslut har fattats.

Fru talman! Jag vill fråga socialministern: Är det statsrådets generella uppfattning att ett regleringsbrev är ett icke-politiskt beslut som inte heller förväntas ha påverkan på myndighetens verksamhet, eller gäller det enbart i detta specifika fall?


Anf. 112 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan!

Ett regleringsbrev kan inte stå över lagstiftning. Det är jag övertygad om gäller i det här fallet och i andra fall. Lagstiftning gäller, men däremot kan lagstiftningen prövas. Det är också det som har hänt inte minst inom LSS, som Pia Steensland och jag har diskuterat många gånger. Det handlar alltså inte om lagstiftning som har ändrats, utan det är domar som har prövats och praxis som har utarbetats. Om man bryter en utveckling där man sett en ökning under en ganska kort tid - och som innebar att inte så många fler fick assistans men att de fick desto fler timmar - förtjänar det väl att tittas på för att man ska se vad det berodde på.

Om det nu skulle vara så att regleringsbreven stod över lagen på något sätt kan man tycka att det borde ha haft samma effekt när detta sedan togs bort. Jag vill bestämt hävda att det handlar om att lagstiftningen inte har ändrats men att vi har fått praxisförändringar. Vi arbetar otroligt hårt för att se till att ändra lagstiftningen, vilket är det verktyg som riksdagen och regeringen har att ta till för att förändra på ett område där man inte är nöjd med hur det ser ut.


Anf. 113 Anna Vikström (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Morgan Johansson.

Förra året beslutades på regeringens förslag att stärka skyddet för minoritetsägare i aktiebolag och minoritetsmedlemmar i ekonomiska föreningar, till exempel bostadsrättsföreningar. Bolagsverket ska kunna utse en särskild granskare i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening utan att frågan först prövas på en bolags- eller föreningsstämma och utan att minst en tiondel av aktieägarna eller medlemmarna står bakom ansökan. Syftet är bland annat att göra det svårare för styrelser att motarbeta minoriteters rätt till en oberoende granskning av verksamheten.

Det förekommer att bostadsrättsföreningar utsätts för bedrägerier. Det senaste exemplet är en misstanke om bedrägeri i en nybildad bostadsrättsförening i Sollentuna. I det fallet var det möjligt att använda regeringens nya lagändringar för att begära en granskning av Bolagsverket. Hur ser statsrådet på att bostadsrättsföreningar är utsatta för denna typ av brott?


Anf. 114 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Vi ser naturligtvis allvarligt på det, och det är bakgrunden till de lagändringar vi har gjort. Det här fallet är från Sollentuna, och vi har tidigare sett exempel i Malmö där bostadsrättsföreningar har mer eller mindre kapats av personer med en del ljusskygga, skulle jag nog vilja påstå, intressen.

Det var just för att kunna undvika och förebygga sådana situationer som vi drev igenom den här lagstiftningen, som gör att en minoritet kan kräva en särskild granskning av bostadsrättsföreningen och dess ekonomiska förvaltning för att i tid upptäcka oegentligheter eller om någon form av kriminalitet är på väg att krypa in i föreningen. Vi kommer att fortsätta att utveckla lagstiftningen här; vi arbetar med förslag om att stärka konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden som bland annat handlar om skärpta krav på ekonomisk plan, intygsgivare och förhandsavtal. Det ger ytterligare trygghet till den som står beredd att köpa en bostadsrätt. Vi fortsätter att följa detta.


Anf. 115 Viktor Wärnick (M)

Fru talman! Med vaccinationernas genomslag hoppas vi nu se ljuset i tunneln. Vi längtar alla efter både kulturupplevelser och idrott av olika slag, vars betydelse för vår livskvalitet verkligen har blixtbelysts under pandemin när vi inte har kunnat ta del av dem på samma sätt som förr.

Regeringen har för avsikt att låta återöppningen av Sverige ske i flera steg, och det är gott så. Problemet är bara att det för just kulturen och idrotten inte verkar vara fullt ändamålsenliga bestämmelser som börjar gälla från den 1 juni. Publiktaken är statiska både för inomhuspublik och för utomhuspublik, och de tar inte hänsyn till lokalens eller arenans storlek eller antalet platser. Exempelvis får inte mer än var hundrade plats på Friends Arena användas - man får bara vara 500 i publiken, trots att arenan rymmer 50 000 platser. Det är exakt samma gräns som för Gavlevallen i mitt hemlän Gävle, som har 6 400 platser.

Min fråga går därför till kultur- och idrottsminister Amanda Lind: Kommer regeringen att differentiera publiktaken för att inte onödigt försvåra den efterlängtade återöppningen?


Anf. 116 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack för frågan, Viktor Wärnick!

Vi gläds alla åt att den 1 juni äntligen få det nya, mer träffsäkra regelverket på plats. Det stämmer inte att regelverket inte tar hänsyn till arenans storlek, för det gör det indirekt. I och med att Folkhälsomyndigheten utfärdar föreskrifter för och krav på avstånd mellan sittplatser kan man inte ta in lika många i en liten källarlokal, till exempel, som på en stor arena. Vi skiljer nu också äntligen på utom- och inomhusverksamheter.

Vi jobbar vidare med de fortsatta stegen. På inrådan av Folkhälsomyndigheten är förslaget att även i nästa nivå utgå från deltagartak, om än väsentligt höjda, för att sedan i nästa skede helt ta bort dessa. Det är naturligtvis någonting som vi kontinuerligt jobbar med, och jag har en nära dialog med både mindre och större aktörer inom kulturen och idrotten - det har även Folkhälsomyndigheten - för att se hur föreskrifterna kan anpassas så att reglerna inte är hårdare än vad som krävs för smittskyddet. Vi gläds alla åt de steg som snart kommer att tas.


Anf. 117 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Fru talman! Ikeamordet i Västerås, terrorn på Drottninggatan och sedan vansinnesdådet, eller terrordådet, i Vetlanda där bara millimeter skilde mellan liv och död för oskyldiga offer - gemensamt för dessa är att det rör sig om migrationsrelaterade brott som aldrig borde ha tillåtits ske.

Uppgifterna om den afghanske gärningsmannen i Vetlanda visar att han sökte asyl i Sverige som ensamkommande barn, född 1999 - detta efter att först ha fått avslag i Norge som vuxen, född 1988. Jag vill därför fråga migrationsminister Johansson: Hur kan det komma sig att en vuxen man som saknar asylskäl i Norge får asyl som barn i Sverige, och varför finns det luckor i lagen som gör att Migrationsverket inte omedelbart skickar tillbaka asylsökande till säkra länder som Norge?


Anf. 118 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag kan naturligtvis inte kommentera enskilda fall, men lagstiftningen är tydlig: Har du sökt asyl i ett land inom EU, som vi nu talar om, är det också det som gäller. Då är det Dublinreglerna som gäller, och då ska du skickas tillbaka dit. Detta fungerar i de allra flesta fall, vågar jag påstå. Likaså finns det ett bra nordiskt samarbete på det här området. Jag vet inte vad som har hänt i det här enskilda fallet - det är det upp till Migrationsverket att svara på - men så ser regelverket ut.

Det är viktigt att det är så, för vi kan inte ha en ordning där man kan åka runt och söka asyl i olika länder och så att säga testa sig fram. Det ska inte fungera på det sättet. Men vad som har hänt i det här enskilda fallet kan jag naturligtvis inte svara på, utan det måste vara upp till Migrationsverket att göra. Jag kan svara för hur lagstiftningen ser ut, och den ser ut på följande sätt: Har du sökt asyl i ett annat EU-land är det också det EUlandet som ska pröva din asylansökan, och då är det helt enkelt det som ska gälla.


Anf. 119 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Det är känt att regeringen planerar att annektera stora delar av fjällskogen uppe i Norrland. Det är naturligtvis ett extremt intrång i äganderätten och en tragedi för alla familjer som har drivit sitt skogsbruk i generationer.

Jag förstår att det är Miljöpartiet som driver på detta, men min fråga till justitieminister Morgan Johansson är: När kommer justitieministern att väcka liv i den parlamentariska kommitté som riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om i juni 2019, utifrån konstitutionsutskottets betänkande KU27? Den parlamentariska kommittén ska alltså stärka äganderätten och egendomsskyddet.


Anf. 120 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag tror att vi har haft ett par interpellationsdebatter om detta där jag har svarat på precis denna fråga.

Äganderätten, som den är utformad i regeringsformen, alltså grundlagen, är en överenskommelse mellan samtliga partier som satt i riksdagen vid det tillfället. Moderaterna var en del av detta. Vi har en överenskommelse om att äganderätten ska regleras så som det står i grundlagen.

Jag tänker stå fast vid de överenskommelser som jag har, och som mitt parti har, när det gäller grundlagarna. Jag förväntar mig också att Moderaterna står fast vid sina överenskommelser i grundlagsfrågor. Tänker man riva upp detta och ändra sig i dessa frågor är det faktiskt en ganska stor sak.

För att lösa det som Kjell Jansson tog upp ser jag inte att det är grundlagsändringar som vi ska gå in på, utan då är det fråga om själva sakdiskussionen och hur lagstiftningen reglerar dessa frågor. Gå inte in och peta i grundlagarna, för då avviker ni i Moderaterna från den uppgörelse som ni faktiskt är bundna av!


Anf. 121 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Som en konsekvens av regeringens migrationspolitik våldtogs en 14-årig flicka i Mellansverige av två afghanska asylsökande. De skulle aldrig ha fått komma hit, men det fick de. Nu har de förstört en 14årig flickas liv.

Morgan Johanssons straff till dem var pinsamt: ett och ett halvt år. Nu har de avtjänat straffet, men båda afghanerna är kvar i Sverige. En av dem dömdes inte till utvisning, då han ansågs ha anknytning. Den andre dömdes men utvisas inte, då han vägrar att covidtesta sig eller vaccinera sig.

Nio av tio som döms till utvisning håller sig kvar i landet genom att vägra covidtest. Varför anstränger sig regeringen för att behålla kriminella utlänningar i Sverige genom kryphål likt detta?


Anf. 122 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det är aldrig lagstiftningen i sig som begår brott, utan det är alltid individer som begår brott. Det är de som är skyldiga till sina brott - ingen annan. Detta är viktigt att poängtera.

Frågestund

Vi har i grunden ett bra system för utvisningar. Vi utvisar 600-700 personer per år - ungefär två om dagen. Det är klart att vi har stött på problem under pandemin. En del länder har motsatt sig detta och även ställt upp krav, bland annat på covidtestning. Detta tycker jag är ett problem, och det behöver vi adressera.

Vi kommer inte att kunna komma åt detta med ny lagstiftning, för det hinner vi inte göra. Dessutom finns det grundlagsaspekter som man måste ta hänsyn till.

Men när det gäller det aktuella landet, Afghanistan, tänker jag ta initiativ till ett samtal med ambassadören i Afghanistan för att diskutera de restriktioner som Afghanistan har påfört och de regelverk som landet har. Jag menar att avvisningar av brottsdömda måste kunna fungera till det här landet. Ett sådant initiativ kommer vi att ta inom kort.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Socialminister Lena Hallengren (S)
  • Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  • EU-minister Hans Dahlgren (S)
  • Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Socialminister Lena Hallengren (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.