Vuxenutbildning

Fru talman! Vi i Moderaterna står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 19.

Herr talman! Jag vill inleda debatten med ett uttalande av Ulf Kristersson: Integrationen är vår tids ödesfråga.

Själv vill jag påstå att lärandet av svenska språket är vår tids stora frihetsfråga. Det handlar om friheten att kunna fråga om vägen, att förstå vad barnets lärare säger på kvartssamtalet och att kunna läsa kallelsen till mammografin. Det handlar också om friheten att kunna söka ett jobb och att kunna ta ett jobb, att kunna läsa en innehållsförteckning i matbutiken – Nötter eller inga nötter? – att kunna kommunicera med polis eller brandmän och att kunna söka hjälp vid behov. Att lära sig svenska är för många i Sverige den största frihetsfrågan. Det är en fråga om att vara med eller att hållas utanför.

Hundratusentals personer befinner sig i dag i en otrygg situation. När vi som stat och samhälle inte klarar av att erbjuda tillräckliga möjligheter och när vi som land inte har tillräckligt höga krav och förväntningar misslyckas vi. Vi sviker varje individ och samhället i stort.

Herr talman! Svenska för invandrare och vuxenutbildningen måste reformeras i grunden. Vi behöver en nationell vuxenutbildningspeng, något som gör det möjligt för de studerande att själva välja utförare. Den kan vara privat eller kommunal. Detta skulle också skapa möjligheten att faktiskt välja bort och helt enkelt tacka nej till dålig kvalitet. Det är dags att införa frivux.

Alliansregeringen tillsatte Frivuxutredningen, som 2008 kom med sitt betänkande Frivux – Valfrihet i vuxenutbildningen. Med utgångspunkt i denna utredning bör en valfrihetsreform genomföras. I detta system skulle ett nytt tag om ansvaret krävas. Att lära sig svenska är inte bara den snabbaste vägen in i samhället utan också den bästa vägen in på arbetsmarknaden.

Moderaterna föreslår ett nytt ersättningssystem som baseras på prestation. Det ska vara ett resultatbaserat system som helt enkelt innebär att ju bättre och snabbare eleverna lär sig svenska desto högre ersättning får utföraren. Vi menar att detta skulle skapa en effektivisering som i dag saknas.

Herr talman! Man skulle egentligen kunna gå ännu längre och säga att utövare som hjälper de studerande att få en anställning borde få en bonus. Detta omtag behöver självklart kombineras med höga krav och ordentlig kontroll som säkerställer en god kvalitet och förhindrar fusk. Vi föreslår därför en förändrad ordning av tillsynen. I dag sker en systematiserad tillsyn av vuxenutbildningen bara på huvudmannanivå. Vi menar att Skolinspektionen bör få i uppdrag att granska varje verksamhet på enhetsnivå.

Vuxenutbildningen behöver som sagt reformeras i grunden och bli mer tillgänglig och mångfasetterad. Framför allt behöver dock resultat åter komma i fokus.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig först yrka bifall till reservationerna 5 och 8.

Vuxenutbildningen är starkt kopplad till den diskussion om gymnasieskolan som vi precis har haft. De problem som möter gymnasieskolan är i de flesta fall också problem som möter vuxenutbildningen, i varje fall när det gäller utbildningsval och förkunskaper. Jag tänker därför inte förlänga debatten i onödan utan hänvisar till relevanta delar av det anförande om gymnasieskolan som jag nyss höll.

Det svenska systemet med vuxenutbildning är på sätt och vis unikt. Det finns få länder i världen som kan jämföra sig med oss när det gäller möjligheten till vidareutbildning senare i livet. Vi i Sverigedemokraterna tycker att det är bra. Så måste det vara. Om det är något vi under de senaste decennierna har lärt oss är det att världen är föränderlig och att samhällsutvecklingen går fortare än vad vi någonsin har trott. Därför måste det också finnas möjligheter att snabbt kunna anpassa sig till nya tiders krav och utmaningar.

Sverigedemokraterna ser också att det råder en stor missmatchning inom flera olika sektorer i samhället. Här fyller vuxenutbildningen ett stort syfte. Detta förutsätter såklart att grundutbildningen i sig är så bra att det lätt går att skaffa sig ny kompetens. Detta är också en av anledningarna till att vi säger att den som har gått ett tvåårigt yrkesgymnasium ska, om man inte gör det i direkt anslutning till gymnasiet, ha möjlighet att gå en kompletterande kurs senare i livet, det vill säga en två-plus-ett-lösning.

Sverigedemokraterna tycker alltså att det är bra att det finns en uppdelning mellan studieförberedande och yrkesinriktade program på gymnasiet. Detta ställer krav även på den kommunala vuxenutbildningen. För att möta elevernas behov av utbildning måste komvux vara väl utbyggt. Ungdomar ska kunna komplettera sin utbildning eller byta inriktning helt och hållet, och då måste också vuxenutbildningen skapa reella möjligheter till detta.

Dagens vuxenutbildningssystem skulle jag vilja beskriva som väldigt spretigt. Det är kommunen som planerar. Det är kommunen som upphandlar. Det är kommunen som driver verksamhet i egen regi. Regelverken skiljer sig dessutom starkt beroende på vilken kommun du befinner dig i.

Det är svårt för alla aktörer, inte minst för aktörer från näringslivet, att orientera sig i denna snåriga djungel. Just därför menar vi sverigedemokrater att vuxenutbildningen, precis som grundskolan och gymnasieskolan, måste få ett statligt huvudmannaskap. Inte minst näringslivet skulle gynnas av detta, eftersom man då skulle kunna lägga mer tid på att höja utbildningskvaliteten och mindre tid på att anpassa sig till olika kommuners regelverk.

Vuxenutbildningen måste också se till att stärka kompetensen när det gäller bristyrken. Detta hänger nära samman med vår syn på satsningar på yrkesgymnasium, yrkeshögskola och lärlingsutbildningar. Vi vill därför se ökade satsningar på ett antal branscher som har behov av arbetskraft.

Bland annat ser vi att den svenska gruvnäringen är i behov av kompetens. Vi menar att det behövs utbildningsplatser med inriktning mot gruv- och mineralverksamhet, gärna i anslutning till de orter där gruvnäring bedrivs. Vi ser också möjligheten att det här bedrivs på distans genom att man utnyttjar de tekniska möjligheter som finns för detta.

En annan sektor där det finns ett stort behov av arbetskraft är stålindustrin. I dag är denna bransch väldigt högteknologisk, och det är viktigt att vi förser industrin med rätt kompetens på detta område. Vi ser i dag att det görs alldeles för svaga utbildningsinsatser – det krävs fler satsningar som är kopplade till stålindustrin. Även här ser vi fördelar med distansutbildning.

En tredje sektor som vi lyfter fram i vår motion är åkerinäringen. Vi vill se kraftiga satsningar på vuxenutbildningen inom åkerinäringen. Inom kort sägs det bli brist på exempelvis busschaufförer. Därför tycker vi att man bör öka antalet utbildningsplatser för yrkesförare.

Detsamma gäller skogsindustrin, som under lång tid har påtalat svårigheten att rekrytera kunnig personal på olika nivåer i företagen, inte minst i glesbygden.

Avslutningsvis, herr talman, menar vi sverigedemokrater att kraven på sfi-undervisningen måste skärpas avsevärt. Detta gäller inte bara kraven på närvaro och resultat utan även innehållet i undervisningen.

Vi vill att alla som anländer till Sverige ska få god kännedom om det svenska samhället. Vi vill därför se en obligatorisk samhällsorientering för samtliga som beviljas uppehållstillstånd. I denna ska det ingå undervisning i rättigheter och skyldigheter men också undervisning som ger kännedom om det svenska samhällets kultur, historia och värdegrund.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Grubb och Michael Rubbestad (båda SD).

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 9, men självklart står Vänsterpartiet bakom sina andra reservationer också.

Sverige är unikt när det kommer till frågan om vuxenutbildning, och detta är någonting som vi ska vara stolta över. Den kamp som fördes av arbetarklassen för att ge alla människor i vårt samhälle rätten till det livslånga lärandet ser vi resultatet av i våra folkhögskolor, i yrkesutbildningarna och på komvux. Detta är någonting som vi ska bevara.

Under ett antal år var delar av vuxenutbildningen, exempelvis komvux, under nedmontering. När alliansregeringen satt vid makten försämrade man människors möjligheter och rätt till kunskap hela livet – till det livslånga lärandet. Man minskade antalet platser på vuxenutbildningarna runt om i landet samtidigt som man sänkte skatten för de rikaste i vårt samhälle.

Något som kom in i det övriga skolväsendet var vinstjakten – att lägga ut vår vuxenutbildning på entreprenad. Jag kommer från en kommun där i princip all vuxenutbildning ligger på entreprenad. Är kvaliteten högre? Svar nej. Kommer dessa uppgifter från mig eller från Vänsterpartiet? Nej. Det finns forskning som visar att kvaliteten inte blir lika hög när vinstdrivande aktörer driver vuxenutbildningar eller utbildningar överlag inom vårt skolväsen och enbart har som syfte att göra vinst.

Jag måste säga att det är väldigt provocerande att se allianspartierna – återigen – vilja ta ytterligare steg för att utsätta vår vuxenutbildning för ytterligare experiment som går ut på att låta andra vinstdrivande aktörer komma in och göra det de har gjort med det resterande skolsystemet, det vill säga ta våra resurser utan att erbjuda den kvalitet som vi söker. Det riskerar också att konkurrera ut de seriösa aktörer – privata såväl som offentliga – som inte har detta vinstincitament utan som är där för att göra det som vi har gett dem i uppdrag att göra.

Jag skulle också vilja lyfta upp vår reservation 9, som jag yrkade bifall till. Den handlar om lärarassistentutbildningarna.

I dag finns en bred uppslutning bakom att vi ska ha lärarassistenter på våra skolor, men vi måste också se till att kvaliteten på utbildningarna för lärarassistenterna är tillräckligt bra. Det finns yrkeshögskolor som erbjuder lärarassistentutbildningar, men vi vet ännu inte om kvaliteten är tillräckligt hög. Vi vet heller inte om de som ska arbeta i skolan som lärarassistenter får med sig de kunskaper som behövs för att arbeta i en verksamhet med barn och unga.

I många fall vet vi också att lärarassistenternas enda arbete inte är att göra det som lärarna inte hinner göra, utan det är faktiskt att göra det som i många fall är lärarnas uppdrag utifrån läroplanen: att arbeta med barn som behöver extra stöd i vår skola. Då är det ännu viktigare att se till att lärarassistentutbildningen fungerar och att man får med sig de kunskaper som man behöver.

I och med att detta är en debatt där vi debatterar motioner från den allmänna motionstiden och inte en generell betänkandedebatt tänker jag inte hålla på särskilt mycket längre. Jag vill dock återigen ta upp frågan om vinstjakten inom välfärden, inte minst inom vuxenutbildningen.

Vi har sett vad detta har gjort med vårt skolsystem – låt oss inte göra samma sak med vår vuxenutbildning! Låt oss inte lämna över det offentliga ansvaret när det gäller det livslånga lärandet till privata aktörer som inte är där för att hjälpa oss med detta uppdrag.

Låt oss se till att hålla en hög kvalitet. Det kan vi göra genom att stoppa vinstjakten i välfärden och i vuxenutbildningen.

Herr talman! Jag är nu inne på mitt andra anförande i kammaren på min tredje dag i riksdagen, så jag känner mig riktigt rutinerad vid det här laget!

Jag vill börja med att ställa mig bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer, men jag kommer i detta inlägg att nöja mig med att tala om reservation 16, om bland annat sfi-undervisningen, under punkt 10. Jag tänker också säga några ord om reservation 21, som handlar om sfi för asylsökande.

Språket är en nyckel till god integration i ett nytt samhälle, men det är också nödvändigt att få kunskap och kännedom om hur samhället är uppbyggt och om kulturella och sociala koder. Språkkunskaper ger också avsevärt bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Sfi-undervisningen behöver förbättras – det är många överens om. Vårt förslag om individuella prestationsplaner och större nivåindelning innebär därför viktiga förbättringar för de berörda. Jag vill betona att det inte handlar om en negativ klassindelning utan om att ge var och en möjlighet att lära utifrån sin egen förmåga. Vem av oss har inte hört exempel på att exempelvis akademiker blandas med analfabeter i en grupp? Det skapar frustration för alla parter.

Ingen ska hållas tillbaka, och ingen ska lämnas efter. Var och en ska naturligtvis ha möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, och där är förstås språket en nyckel. Förslaget att koppla ersättningen till sfi-anordnarna till elevernas resultat ger också en drivkraft att hålla god kvalitet på undervisningen.

Det är, herr talman, viktigt för självkänslan att så snart som möjligt komma i arbete och bli självförsörjande och slippa vara beroende av bidrag. Bästa sättet att lära sig svenska är att använda det, och då i en naturlig miljö. Därför vill vi förbättra möjligheterna att lära sig yrkessvenska på jobbet och kombinera sfi och yrkesvux.

Så några ord om min företrädare Jimmy Loords reservation 21. Asylsökande måste vänta länge på handläggning av sin asylansökan. Det kan innebära lång tid av ovisshet och passivitet. Jag instämmer i Jimmy Loords motion om att det bör ges undervisning i svenska och samhällsorientering redan på asylboendena från dag ett. En förkortad etableringstid är bra både för den enskilda människan och för samhället i stort.

Därmed, herr talman, ställer jag mig bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer och yrkar bifall till nr 16 och 21.

(Applåder)

Herr talman! Vuxenutbildning har alltid varit en väldigt viktig utbildning för oss socialdemokrater. Från början handlade det främst om att ge vuxna chansen att läsa in en gymnasiekompetens och att möjliggöra vidare studier. En del hade ofta en gammal utbildning, men det var också många gånger ekonomiska förutsättningar som gjorde att unga elever inte hade möjlighet att studera vidare. Därför var det väldigt viktigt att se till att starta en utbildning även för vuxna.

I år är det faktiskt 50 år sedan vi startade komvux som en skolform, främst riktad till just dessa vuxna som av olika anledningar hade behov av att ta en gymnasieexamen, växla yrke eller förverkliga en dröm och utbilda sig för att läsa vidare på högskola. Men komvux i dag handlar om så mycket mer. I dag är vuxenutbildningen ett helt avgörande instrument både för arbetsmarknadspolitiken, för integrationspolitiken och inte minst för att säkerställa kompetensförsörjningen både inom offentlig sektor och i det privata näringslivet.

Det blir alltmer tydligt att gymnasieskolan inte längre är tillräcklig för att ge alla som behöver det en grund för fortsatta studier, både inom yrkeshögskola och inom högskola. Det blir alltmer uppenbart att den kommunala vuxenutbildningen utgör en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en grund för fortsatta studier.

Vuxenutbildningen är en avgörande pusselbit för att möjliggöra ett livslångt lärande där varje människa kan växa under hela livet som aktiv samhällsmedborgare och skicklig yrkesperson. Den ger möjligheter att både växla och växa som inte bara skapar frihet och trygghet för individen utan också förbättrar matchningen och stärker vårt lands konkurrenskraft. Vuxenutbildningen ska vara en språngbräda till jobb och egen försörjning, en språngbräda till fortsatt utbildning eller nästa steg i kompetenstrappan men också en språngbräda till att etablera sig i det svenska samhället.

Herr talman! Sfi-undervisningen är avgörande för nya svenskars möjlighet att etablera sig i samhället. Oavsett tidigare utbildningsbakgrund är språkkunskaperna helt avgörande. Vi har i alltför många år haft ett system där man inte deltar i svenskundervisning eller samhällsintroduktion förrän den sökande fått besked om uppehållstillstånd. Jag är väl medveten om att bildningsförbund och andra under senare år har gjort ett heroiskt arbete vad gäller svenskundervisning och samhällsintroduktion. I januariöverenskommelsen slås det dock nu fast att vi ska ha samhällsintroduktion och undervisning i svenska från dag ett i vårt land, och det välkomnar jag verkligen. Det är ett viktigt tydliggörande och en helt nödvändig satsning som kommer att förbättra förutsättningarna för våra nya svenskar att snabbare bli en del av vår arbetsmarknad och det svenska samhället.

Men sfi-undervisningen behöver också fortsätta att moderniseras och förbättras. Inte minst måste man även när det gäller sfi utgå från individuella utvecklingsplaner för att tydliggöra individens möjligheter och förutsättningar att lyckas etablera sig på arbetsmarknaden, detta oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund. Kvaliteten måste höjas på undervisningen, och detta måste säkerställas oavsett om det är kommunala eller privata aktörer som står för undervisningen.

Här finns flera lyckade exempel att ta efter där kommuner och fristående utbildare tillsammans med lokala företag lyckats kombinera sfi, praktik och yrkesarbete för att skapa snabba vägar till jobb. I vissa fall har samtliga deltagare gått vidare till arbete eller fortsatt yrkesutbildning. Här behöver vi särskilt utveckla stödet för personer med kort utbildning och matcha dessa utbildningar mot de bristyrken som vi har i det svenska samhället i dag.

Herr talman! Min slutsats är att det måste bli betydligt enklare och smidigare att hitta den gyllene kombinationen av svenskundervisning, yrkessvenska av olika typer, praktik och lärlingsplatser. Min tro är att det med de nu beslutade uppdragen och den vässade ambitionsnivån vad gäller både komvux i allmänhet och sfi-undervisningen i synnerhet finns goda förutsättningar att lyckas. Då kan vi både korta etableringstiden för nya svenskar, skapa nya jobb, möta kompetensbristen och möjliggöra för fler att göra ett utbildningssprång och – faktiskt – en livsresa.

Herr talman! Yrkeshögskolan är en annan oerhört viktig pusselbit i det livslånga lärandet. Genom att den utformas i nära samarbete med näringsliv och arbetsmarknad och mot utpekade bristyrken ser vi att en mycket hög procentandel av dessa elever går vidare direkt till ett jobb efter genomförd utbildning. Här är jag både glad och tacksam över att regeringen har beslutat att fortsätta utveckla yrkeshögskolan. Efter den nyligen genomförda socialdemokratiska partikongressen, som beslutade att fortsätta bygga ut yrkeshögskolan, känner jag också en stor stolthet och förhoppning inför framtiden.

I dag hamnar drygt 50 procent av utbildningarna i de tre största städerna. Här menar jag att vi måste jobba aktivt för att se till att dessa nya satsningar verkligen kommer hela landet till del. Yrkeshögskolan ska byggas ut, den ska utvecklas och den ska nå ut till hela landet.

Herr talman! Låt mig slutligen konstatera att det i ett modernt samhälle som vill vara i utbildningens och teknikens framkant är helt avgörande att vi lyckas erbjuda möjligheter till alla att ta del av det livslånga lärandet. Det livslånga lärandet är en förutsättning för en innovativ och konkurrenskraftig arbetsmarknad där vi inte konkurrerar med låga löner och usla arbetsvillkor utan med kunskap.

I den tid som vi nu lever i är kunskap mer än någonsin en trygghet. Kunskap är också styrka. Jag vill se ett samhälle där vi rustar varandra för ett långt och utvecklande arbetsliv. I det samhället är det viktigt att skapa ett lärandeklimat som både tar vara på tidigare arbetslivserfarenheter och möjliggör påbyggnad och vidare utbildningar genom hela livet. I det samhället är alla de nu nämnda skolformerna av helt avgörande betydelse.

Jag vill också passa på att yrka bifall till utbildningsutskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Pia Nilsson (S).

Herr talman! Som flera av mina kollegor har sagt före mig hänger den här debatten om vuxenutbildning tätt samman med den om gymnasieutbildning som vi just hade. Så som man ser på gymnasiet och dess utmaningar och möjligheten där att förberedas för yrkeslivet och vuxenlivet ser man också delvis på vuxenutbildningen när man funderar på hur den ska utformas – eller åtminstone följer man samma principer.

En av de principer och viktiga prioriteringar för Miljöpartiet som jag nämnde i den förra debatten var att vi vill ha ett utbildningssystem utan återvändsgränder och där vi värnar den krokiga bildningsresan och möjligheten att göra olika saker genom livet och lära, lära om och lära nytt. För att åstadkomma det är tillgången till vuxenutbildning helt avgörande. Vuxenutbildningen kan ge behörigheter som man inte fått tidigare i skolsystemet för att kunna söka vidare till akademisk utbildning, den kan ge möjlighet till nya kunskaper som behövs för att ta ett nytt steg i yrkeslivet och den kan ge helt nya kunskaper som man kanske inte från början visste att man efterfrågade. Jag återkommer till det.

Det finns särskilt två delar som är viktiga för oss när det gäller detta och som betänkandet behandlar mycket. Den ena är utbyggnaden av Kunskapslyftet som nu också är en del av januariavtalet. Det är bra att detta finns med där, för ska vi verkligen kunna värna den krokiga bildningsresan behövs det helt enkelt fler utbildningsplatser och fler möjligheter att utbilda sig. Den andra delen är att vi stärker kvaliteten i sfi. Det är helt avgörande för att man ska kunna ta makten över sitt liv oavsett om det handlar om möjligheten att vara medborgare i en demokrati eller att ha ett yrke. Förutsättningen är såklart att man får en god kunskap i svenska, och det kräver en sfi av allra högsta kvalitet. I betänkandet beskriver vi arbetet som pågår och det arbete som är aviserat i och med januariavtalet.

En reflektion som jag förutskickade att jag ville göra, herr talman, är att i den här diskussionen blir det lätt så att vi håller oss till den vuxenutbildning som är avgörande för att man ska bli anställbar, alltså den vuxenutbildning som är tätt kopplad till olika branscher. Det där är jätteviktigt, och precis som Tomas Kronståhl beskrev är yrkeshögskolan en oerhört bra del av den svenska vuxenutbildningen som just ger de där möjligheterna till ett jobb. Men det finns också andra delar av vuxenutbildningen och annan utbildning där du inte när du börjar är övertygad om exakt vad du ska använda din utbildning till.

Jag skulle vilja ägna någon minut åt att tala om bildning som sådan.

Steve Jobs, grundaren av Apple, lär en gång i ett tal för studenter på Stanford ha beskrivit hur han under sin högskoletid halkade in på en kurs om kalligrafi. Den kursen valde han för att det fanns någon som också gick den kursen som han ville spendera tid med och inte för att han trodde att han någonsin skulle få nytta av kalligrafin som sådan.

Det är väl ingen rikshemlighet att riksdagen håller oss med Appletelefoner, även om jag personligen tycker att det finns bättre alternativ. Men jag får konstatera när jag använder min Appletelefon att Apple flera gånger under it-revolutionen har gjort samma sak, nämligen tagit det som var tekniskt svårt och gjort det användarvänligt. Det har varit hela affärsidén sedan grundandet av det företaget. Det är det som byggt det företaget stort och revolutionerat it-användningen. Ledtrådarna till hur det skulle göras, sa Steve Jobs, fick han i kursen i kalligrafi.

Idéhistorikern Sven-Erik Liedman har uttryckt det så här: Kunskapens vägar är ofta omvägar. Vi får olika ledtrådar under utbildningsresan som sedan vi sedan visar oss ha en helt annan nytta av än vad vi först trodde. Därför är folkbildningen och folkbildningens roll i vuxenutbildningen – folkhögskolorna där man får breda kunskaper vare sig man går på de inriktade utbildningarna eller allmän linje och studiecirklarna – helt avgörande. Jag tyckte att det behövde framföras även i den här debatten.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga någonting om det sista ställningstagandet som utskottet gör i betänkandet. Det handlar om vuxenutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Där konstaterar utskottet tydligt att Komvuxutredningen i sin tur har konstaterat att det finns alldeles för få möjligheter till den typen av vuxenutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning i dag.

Komvuxutredningen lägger fram en del förslag på hur detta ska kunna rättas till och hur man bygger upp den typen av utbildningar. De förslagen bereds nu på Regeringskansliet, och jag hoppas att vi kommer att kunna få den typen av förslag på riksdagens bord, för det skulle kunna göra stor skillnad för många människor i Sverige som i dag inte har just den grundläggande möjligheten att ta makten över sitt liv som alla ska ha, även de med intellektuell funktionsnedsättning.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 6. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag alltså bifall endast till reservation nr 6.

Det betänkande vi i dag diskuterar handlar om vuxenutbildning, som är en oerhört viktig del för att skapa förutsättningar för människor att kunna omskola sig och vidareutbilda sig senare i livet. Utskottet diskuterade tidigare gymnasieutbildning, och som då nämndes hoppar var fjärde elev antingen av gymnasiet eller lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg. Att det finns en vuxenutbildning av hög kvalitet är helt avgörande för att skapa ytterligare förutsättningar för de här personerna att få nya och bättre chanser senare i livet.

Det svenska utbildningssystemet präglas av valfrihet och möjligheten att kunna välja utbildningsanordnare – förutom när det handlar om kommunal vuxenutbildning. Det är ett av de få system som det de facto är upp till kommuner att avgöra om det ska finnas valfrihet i eller inte. Centerpartiet vill se en vuxenutbildningspeng så att valfrihet möjliggörs för personer som vill läsa på vuxenutbildningen. Det vore ett bra steg för att skapa mer valfrihet och stärka studenternas och elevernas förutsättningar.

Vuxenutbildningen spelar också en viktig roll för att klara det behov som finns på arbetsmarknaden. Många rekryteringar bland företagen misslyckas i dag. I den bästa av världar lyckas vi få människor att läsa yrkesprogram på gymnasiet, men när det inte sker är det otroligt viktigt att det finns vägar till dessa yrken via vuxenutbildningen. Vi behöver stärka yrkesvux för att möta den efterfrågan som finns och även stärka kvaliteten.

En fråga som det här betänkandet även berör är den om svenska för invandrare, sfi. Det är glädjande att flera delar av det som Centerpartiet har drivit under en längre tid kopplat till sfi finns med i januariavtalet som är skrivet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Fokus ligger på att öka kvaliteten, få fler timmar för de elever som behöver det och även utreda förutsättningarna för att få en sfi-peng på plats.

Herr talman! Betänkandet lyfter också den otroligt viktiga formen yrkeshögskoleutbildningar, som är en framgångssaga i Sverige sedan en tid tillbaka. De flesta studenter som hamnar på en sådan utbildning får jobb. Nio av tio kommer i ett kvalificerat arbete efter utbildningen.

Samtidigt finns det många utbildningar som i dag har hög kvalitet men som inte lyckas att få platser för att konkurrensen är så hård. Det är bra att utbyggnaden av yrkeshögskolan nu fortsätter tack vare januariavtalet. Det är ett viktigt steg framåt. Men från Centerpartiets sida skulle vi också vilja skapa förutsättningar att möjliggöra för de privat finansierade utbildningsplatser som finns genom yrkeshögskolan i dag att öppna platser den vägen så att fler utbildningar kan starta och bedrivas utöver de offentligt finansierade utbildningar som finns inom yrkeshögskolan.

Vi lär väl få återkomma till diskussionen om hur vi stärker vuxenutbildningen. Det är en otroligt avgörande fråga att det är en bra kvalitet på utbildningen och att vi ökar valfriheten inom vuxenutbildningen så att fler personer kan gå från utanförskap till arbete. Därmed skapar vi bättre förutsättningar för fler i vårt samhälle.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)