Trafiksäkerhet

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande 7, Trafiksäkerhet, med ca 110 yrkanden från den allmänna motionstiden. Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nr 20 från S, MP och V och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! WHO bedömer att trafikolyckor kommer att vara den femte vanligaste dödsorsaken i världen 2030. Trafiksäkerhetsarbetet är ett viktigt område både internationellt och i Sverige. Det handlar om att säkerställa att vi gemensamt kan röra oss i samhället och i trafikmiljön och samsas om de ytor som finns utan risk för skador, allvarliga olyckor och dödsfall.

Riksrevisionens rapport om invester-ingsstödet till särskilda boenden för äldre

Det finns en bred samsyn om vikten av att prioritera trafiksäkerhet, och det är något som har gjort att Sverige har varit och fortfarande i dag är ett föregångsland. Jag tänker inte minst på arbetet med och utvecklingen av nollvisionen.

Därför, fru talman, vill jag understryka vikten av att regeringen nu tydligt jobbar vidare med realiserandet av den nystart för nollvisionen som togs fram av den socialdemokratiskt ledda regeringen 2016. Det är Trafikverket som nu ansvarar för att leda arbetet. Nollvisionen ger i sig en väldigt viktig signal om att Sverige trots att vi är en ledande nation på området inte ger upp utan fortsatt har höga ambitioner när det gäller att ha en säker trafikmiljö.

I Trafikverkets arbete finns tre prioriterade områden: oskyddade trafikanter, nykterhet och hastighetsefterlevnad. Jag kommer att beröra dessa delar på lite olika sätt, men jag vill först säga något om trafiksäkerhetsarbetet mer generellt.

Sedan millennieskiftet har dödstalen i trafiken halverats, men under föregående år såg vi en ökning av antalet skadade och omkomna i trafiken. Enligt den preliminära statistiken från Transportstyrelsen omkom hela 325 personer i vägtrafiken. Detta är en ökning från 2017, då 253 personer omkom.

Takten i minskandet av antalet skadade och omkomna avstannade för några år sedan. Vi såg därför vikten av att ta ett omtag - därav nystarten för nollvisionen.

I förslaget där nollvisionen togs fram underströks att visionen anger inriktningen och det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet samt att ansvaret för arbetet bör delas mellan trafikanterna och de offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av olika delar av vägtransportsystemet liksom för olika stödsystem för säker vägtrafik. Detta är ett exempel som visar att det krävs samarbete för att nå nollvisionen.

Trafiksäkerhet

Fru talman! Frågan om behovet av alkobommar har diskuterats länge, inte minst i trafikutskottet. Vi socialdemokrater har jobbat länge och hårt för ett införande och ser nu äntligen att det börjar närma sig. Det är och har varit viktigt att införandet sker stegvis och med bred samsyn i branschen. Men det är Trafikverket och Polismyndigheten som tillsammans med andra aktörer avgör exakt hur införandet kan ske. Målet är dock tydligt. Det handlar om att säkerställa att ingen kör rattonykter på våra vägar.

I min valkrets Skåne läns södra har jag förmånen att ha nära avstånd till hamnarna i både Ystad och Trelleborg. Jag har själv pratat med Trelleborgs hamn, där man är tydlig med att man inom kort kommer att vara en av de första hamnar som inför alkobommar.

De chaufförer som kör av färjorna nere i Trelleborg eller i någon annan av våra hamnar kör rakt ut i en trafikerad stadsmiljö och rakt ut genom Skåne eller någon annan del av landet. Att kunna säkerställa att de chaufförer som lämnar hamnen inte kör rattonyktra är därför en väldigt viktig åtgärd ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Jag är väldigt glad att just Trelleborgs hamn nu är en av dem som anmält att man vill vara med och införa alkobommar. Jag ser fram emot att fler hamnar tar efter för att säkerställa ökad trafiksäkerhet.

Fru talman! Jag vill även särskilt lyfta fram några andra viktiga åtgärder som regeringen vidtagit i linje med nystarten för nollvisionen. Något som uppmärksammats i närtid är den olycksrisk som finns vid de obevakade järnvägskorsningarna. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att vidta åtgärder som ökar säkerheten vid plankorsningar vid den statliga järnvägen. Detta är ett exempel på en väldigt viktig åtgärd.

Fru talman! Vi vet även att hastighet är en viktig faktor för att få ned olyckorna i trafiken. Detta är något som inte minst viktiga organisationer som NTF påpekar och arbetar aktivt med. Under förra mandatperioden genomförde Trafikverket hastighetsreducerande åtgärder, och det har införts och fortsätter att införas fler fartkameror. Men vi ser samtidigt att nästan hälften av alla trafikanter inte håller hastighetsbegränsningarna. Det är en fara för trafiksäkerheten.

När det gäller särskilda åtgärder för att trygga trafikmiljön för de oskyddade trafikanterna vill jag bland annat understryka de åtgärder och regelförändringar som vi diskuterade här i kammaren för ungefär en månad sedan i samband med cykelbetänkandet. Cyklister är som oskyddade trafikanter en kategori som är särskilt utsatt.

Fru talman! Eftersom vår reservation rör frågan om illegal körskoleliknande verksamhet vill jag även beröra denna fråga. Under förra mandatperioden införde den socialdemokratiskt ledda regeringen en viktig reform som gjorde det möjligt för fler ungdomar att ta körkort genom lån från CSN. Det är viktigt att det inte är en klassfråga vem som ska kunna ta körkort och därmed få möjlighet att få sitt första jobb.

Men det är inte bara ekonomin som är viktig. Vi måste också säkerställa att det är en tillräckligt god kvalitet i utbildningen. Jag kan konstatera att det nu har gjorts en översyn av förarutbildningssystemet, vilket är väldigt viktigt. Denna översyn bereds för tillfället på Regeringskansliet. Det är viktigt att ta del av de slutsatser som dras i den översynen. Vi menar därför att det är orimligt att mitt i denna process föreslå en väldigt omfattande utredning med specifika riktlinjer.

Jag vill ändå tydliggöra att vi är överens. Kvaliteten på utbildningen måste höjas, och den illegala körskoleliknande verksamheten måste stoppas. De åtgärder som nu vidtas för att stoppa fusk vid förarprov är viktiga. Men mer konkreta steg måste tas.

Som socialdemokrat vill jag slutligen understryka att ordning och reda på våra vägar i sig är en stor och avgörande del i trafiksäkerhetsarbetet. Jag tänker då särskilt på sov- och vilotider, på att fordonen ska ha rätt däck och aldrig överlastas och på konkurrens med sjysta villkor.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar och beslutar vi om betänkande TU7 om trafiksäkerhet.

Först och främst vill jag lyfta fram en oerhört viktig fråga, nämligen att vi måste ta tag i de olagliga körkort som finns i Sverige. Det är inte rimligt att människor kan åka omkring i detta land utan vare sig utbildning eller giltiga körkort. Vi har varit tydliga med det i en av våra reservationer.

Vi vill att det ska vara flexiblare att byta från vinterdäck till sommardäck. Sverige är ett långt och avlångt land med många olika zoner när det gäller snö och värme. I dag är det snö i norra delen av Sverige och vårvarmt i södra delen av Sverige. Det är självklart att det måste vara så flexibelt som möjligt att byta från vinterdäck till sommardäck.

Vi vill ha en tydligare bötfällning av de personer som struntar i om de har kört för fort här i Sverige eller har olagliga körkort. Vi måste ha ett tydligare regelverk för att komma åt detta. Det är inte rimligt att man ska kunna smita från böter och andra avgifter i Sverige.

Fru talman! Betänkandet i sin helhet handlar om vägarnas utformning, säkerhet, fordon, hjälpmedel och utrustning samt körkortsutbildningar.

Först kan vi ändå konstatera att trafiksäkerheten är hög i Sverige och att Sverige länge har jobbat med trafiksäkerhetsfrågor. Vi har kommit långt i detta arbete, och fordonstillverkarna i Sverige är på många områden ledande i arbetet med att utveckla trafiksäkerheten. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det arbetet måste fortsätta och förbättras. Det saknas till exempel fortfarande bra vägar för motorcyklister. Vajervägar ökar säkerheten för bilister men kan öka risken för skador för våra mcåkare. Här finns fortfarande mycket kvar att göra. Hastigheten på de större vägarna behöver höjas. Det gäller både för att öka framkomligheten och för att minska restiden.

Fru talman! Våra vägar behöver byggas ut och rustas upp, och det behövs fler fyrfiliga vägar med bra säkerhet och ökad framkomlighet. Sverige är ett stort och glesbefolkat land som kräver bra vägar i hela Sverige. Bilen och vägtransporterna är oerhört viktiga för att hela Sverige ska fungera.

Därför måste vi nu tänka på både trafiksäkerheten och en ökad framkomlighet. För att minska köer och få färre stopp i trafiken måste vägar med ökad kapacitet byggas. Arbetet med att elektrifiera våra vägar måste öka. Det innebär mycket större miljönytta att elektrifiera våra stora vägar i stället för att bygga nya olönsamma höghastighetståg.

Tunga vägtransporter är blodomloppet för jobb och tillväxt i Sverige. De måste fungera. Bärigheten på vägarna måste klara tunga transporter. Det måste ske fler och bättre kontroller av nykterheten.

Alliansen har tidigare utrett och föreslagit att alkobommar ska sättas upp vid våra gränsstationer för att stoppa onyktra chaufförer från att ta sig in på våra svenska vägar. Men S-regeringen har nu vid sina fem år vid makten inte gjort något för att få upp dessa alkobommar i våra hamnar eller vid våra gränsstationer. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen fattat tydliga beslut om att alkobommarna ska upp, men ingenting har hänt under fem år med denna sosseregering. Det som var utrett och klart redan under Alliansen 2014 har man inte lyckats verkställa under dessa fem år, och fortfarande finns inte en enda alkobom uppställd i våra hamnar eller vid våra gränsstationer. Detta är en handlingsförlamad regering som inte klarar att göra verkstad av riksdagens beslut. Den 1 juli 2018, fru talman, skulle den första anläggningen ha varit på plats, och alla kan se att det snart har blivit ytterligare ett års försening.

En annan viktig fråga som regeringen inte har löst är att det behövs fler trafikpoliser som aktivt kan jaga den olagliga yrkestrafiken. Dessa olagliga fordon är i dag en trafiksäkerhetsrisk, och de snedvrider konkurrensen och förstör för landets lagliga yrkestrafik.

Fru talman! Våra bilar blir mer och mer utrustade med olika hjälpfunktioner, vilket ökar säkerheten ytterligare. Framtidens bilar kommer säkert att vara självkörande, vilket innebär att tekniken och datorerna mer och mer kommer att ta över förarnas arbete. Detta liknar utvecklingen inom flyget.

Tekniken ställer krav på nya lösningar och nya samhällsplaner. Här måste politiken bli snabbare på att hänga med. Annars riskerar regeringen att bromsa utvecklingen i Sverige. Det är viktigt för våra biltillverkare att de kan fortsätta forska, testa och utveckla dessa system i Sverige. Det skapar jobb och tillväxt i landet.

Fru talman! En av de viktigaste frågorna för trafiksäkerheten är körskoleutbildningarna och att fler verkligen tar körkort. Det ger jobb, möjlighet att bo och arbeta i hela landet samt ökad kunskap om trafiken.

Tyvärr har det länge varit problem med svarta, olagliga trafikskolor. Ofta kan eleven tro att man går på en riktig trafikskola, men utbildningen bedrivs av personer som saknar kunskap, struntar i lagar och regler samt inte betalar skatter och avgifter. Fru talman! Detta måste bekämpas.

Dessutom finns problem med att många elever efter bristfälliga utbildningar chansar med att köra upp. Detta bidrar till onödigt långa väntetider och köer till Trafikverkets uppkörningstider.

Fru talman! Redan förra året tillkännagav ett enigt trafikutskott för regeringen att man skulle ta fram förslag på hur det går att komma till rätta med de olagliga trafikskolorna. Tyvärr lyssnade inte regeringen på trafikutskottet och levererade inga lösningar på problemet. Regeringen struntade helt enkelt i trafikutskottets direktiv. Detta är allvarligt.

Nu har en tydlig majoritet i trafikutskottet återigen satt ned foten - och denna gång rejält. Utskottet kräver att man tar tag i de svarta trafikskolorna och att antalet tillstånd för elever som en handledare kan tilldelas begränsas till max tio. Ofta används begagnade bilar med dubbelkommando i den svarta, olagliga trafikverksamheten. I fortsättningen måste det finnas tillstånd. Vi måste ha kontroll över bilarna så att de inte används i den svarta trafikskoleverksamheten.

Dessa förslag kunde regeringen ha lagt fram för ett år sedan om man hade varit lite lyhörd för vad riksdagen sa vid det tillfället. Det är allvarligt att regeringen struntar i vad trafikutskottet för fram. Dessa förslag ser vi som ett första steg för att försvåra för och få bort de olagliga trafikskolorna. Nu måste faktiskt regeringen i Sverige vakna och agera.

Fru talman! Utskottet vill också att en bredare utredning ska tillsättas med uppgift att få bort de olagliga trafikskolorna, modernisera och förnya förarutbildningen, korta uppkörningsköerna och göra det möjligt att "släcka tvåan". Körskolorna har framfört förslag om ett regelverk som skulle underlätta för dem när eleven har gjort ett litet fel vid uppkörningen. Då skulle eleven i det läget kunna träna några gånger extra på det moment som gick fel och sedan få körkortet. Trafikskolorna har framfört många goda förslag. Dessa förslag har regeringen struntat i helt.

Det kan också vara bra att se över frågan om det behövs olika körkort för att få köra bil med automatlåda eller en manuellt växlad bil. Ett annat förslag är att införa fasta uppkörningstider för trafikskolorna, vilket kan underlätta om de ser att en elev utvecklas bättre än en annan elev. Då kan man enkelt byta plats för dessa vid uppkörningstiderna.

Det här är enkla och tydliga förslag som trafikskolorna har lagt fram, och regeringen kunde ha tagit med förslagen i utredningen redan för ett år sedan. Men regeringen hoppade över att ta del av de förslag körskolorna förde fram.

Det är också nödvändigt att se över kostnader och avgifter för att ta körkort i dag. Det är viktigt att fler tar körkort.

Fru talman! Vi räknar med att regeringen skyndsamt kommer att tillsätta en ny utredning och att det snart läggs fram en rad olika förbättringsförslag på trafikutskottets bord för nya beslut.

Vi kan konstatera att regeringen borde ha låtit sätta upp alkobommar vid våra gränsstationer, fått fram fler trafikpoliser, lagt fram lagförslag om en moderniserad körskoleutbildning, fått bort de olagliga trafikskolorna, minskat kötiderna och underlättat för fler att få uppkörningstider. Allt detta har regeringen struntat i trots att det för ett år sedan fanns en bred majoritet i Sveriges riksdag att gå vidare med dessa förslag.

Fru talman! Bilen och transporterna på vägarna är helt avgörande och nödvändiga om hela Sverige ska fungera.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 9, 21 och 23.

(Applåder)

Fru talman! Rubriken på trafikutskottets betänkande nr 7 är "Trafiksäkerhet". För mig som har ägnat nära nog hela mitt vuxna liv åt just trafiksäkerhet är frågan viktig.

Förra året, 2018, var det 325 personer som inte kom hem till sina nära och kära. Vart och ett av dessa dödsoffer har en stor krets av människor omkring sig. Det är föräldrar, barn, syskon, släkt och vänner. Ett dödsfall i trafiken berör således en stor mängd människor. 325 personer; fundera ett ögonblick över den siffran.

I den här kammaren sitter det 349 ledamöter. Nästan lika många omkom alltså i trafiken 2018. Det sätter ljuset på det vi pratar om här i dag. Trafiksäkerhet är något som angår oss alla. Det är viktigt att vi i den här kammaren agerar för att öka säkerheten på våra vägar.

Vi sverigedemokrater står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 13 och 15.

Fru talman! Arbetet med trafiksäkerhet måste börja redan i grundskolan. Att i tidig ålder få kunskap om hur man uppför sig, går och cyklar i trafiken är en god grund för att utvecklas till en säker trafikant.

Vi sverigedemokrater menar att barn har nytta av denna kunskap senare i livet, när det är dags för moped, mc eller bil. Några av barnen kommer dessutom att bli yrkesförare och då få vägen som arbetsplats. Det är därför viktigt att körkortsutbildningen håller god kvalitet.

I utskottet har vi fått berättat för oss hur omfattande fusket med svarta körskolor är. Körkortsaspiranten har helt enkelt inte fått nödvändiga kunskaper på grund av att den som agerar trafiklärare själv inte har tillräckligt med kunskaper för att fungera som lärare. Det innebär att eleven är för dåligt rustad inför en uppkörning och ett liv som fordonsförare.

Vi fick också en redovisning av omfattningen av fusk vid förarproven. Den här utvecklingen måste ovillkorligen brytas, och svarta trafikskolor måste bekämpas med alla tänkbara medel. Ska vi nå våra trafiksäkerhetsmål måste utbildningen kvalitetssäkras. Då finns det inget utrymme för svarta och fuskande trafikskolor.

Fru talman! År 2017 omkom 81 personer i alkohol eller drogrelaterade trafikolyckor. Det är 32 procent av alla omkomna i trafiken det året. Enligt Transportstyrelsen har var femte förare av ett motorfordon som omkom i trafiken de senaste tio åren varit påverkad av alkohol. Enligt forskningen har var 500:e bil en alkoholpåverkad förare bakom ratten. Det är en skrämmande siffra som borde stämma till eftertanke. Var 500:e bil som ni möter där ute har alltså en alkoholpåverkad förare. Vi vet att riskerna ökar betydligt med påverkade förare. Tyvärr visar också statistiken på ett ökat antal dödsfall där alkohol eller droger är inblandade.

Sverigedemokraterna menar att antalet drog och alkoholrelaterade kontroller måste öka avsevärt. År 2009 gjorde polisen 2,7 miljoner utandningsprov. I fjol var siffran nere på 957 700 prov. Det är en dramatisk minskning. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är den utvecklingen inte acceptabel.

Fru talman! Arbete som utförs på vägen eller nära vägen är förenat med stora risker eftersom många bilister inte respekterar skyltar eller varningsljus. Varje år dödas och skadas flera personer när de utför arbete på eller nära vägen. Särskilt utsatta är vägarbetare, bärgare, räddningstjänst och polis. Jag själv klarade livhanken med nöd och näppe en sen vinterkväll 1997. Två år senare höll en kollega till mig på att bli ihjälkörd på en olycksplats. Av någon anledning accepterar och respekterar inte bilister de varningsljus som finns på både fordon och skyltar.

Så kallade TMA-fordon används som skydd vid olika arbeten på väg. Ni har säkerligen sett dessa fordon med sina stora krockkuddar baktill. Dessa fordon har till uppgift att med sin närvaro och utrustning uppmärksamma andra trafikanter på ett pågående arbete. Trots både skyltar och varningsljus blir TMA-fordon påkörda, och dessa påkörningar ökar i frekvens. Trots att TMA-fordonen till sin konstruktion är utformade på ett sådant sätt att en förare i ett annalkande fordon ska bli varse om ett framförvarande hinder sker dessa påkörningar, och man kan fråga sig varför. Situationen är inte acceptabel.

Trafiksäkerhet

Jag talar ofta med personer som upplever otrygghet när de arbetar på väg. Den här utvecklingen måste vändas, och för oss sverigedemokrater är det en prioriterad fråga. De som arbetar på vägarna gör det för att vi andra ska komma fram tryggt och säkert. Då måste vi visa dem som jobbar på vägen respekt, och det gör vi bäst genom att hålla nere hastigheten.

Fru talman! Trafiksäkerhet angår oss alla, och vi här i Sveriges riksdag har verktygen för att öka säkerheten på våra vägar.

Behöver jag tillägga att vi behöver fler trafikpoliser?

(Applåder)

(forts. § 7)

Fru talman! Ledamoten Thomas Morell talade i sitt anförande om vikten av att öka säkerheten på våra vägar. Jag lyfte också upp i mitt anförande att det historiskt sett har funnits en bred samsyn kring nollvisionen och trafiksäkerhet. Men inte minst den senaste veckan har jag och Socialdemokraterna blivit väldigt oroliga för den fortsatta utvecklingen.

Trafiksäkerhet

Jag undrar hur Sverigedemokraterna kommer att agera nu när Sverigedemokraterna tillhör en grupp i Europaparlamentet där man gör allt man kan för att motsätta sig arbetet med det så kallade Vägpaketet, som har en stor och avgörande roll för trafiksäkerheten.

Tänker Sverigedemokraterna bidra till att det på riktigt blir ordning och reda på våra vägar?

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Elin Gustafsson för frågan.

Trafiksäkerhet

Det är lite intressant att frågan kommer upp. Alla som har följt arbetet vet mycket väl att vår representant i Europaparlamentet, Peter Lundgren, har drivit frågan mycket hårt. Han hade också ett nära samarbete med framlidne parlamentsledamoten Jens Nilsson.

I det arbete och det mobilitetspaket som lades fram fanns många förslag på förändringar för att få stopp på cabotagetrafiken. Det fanns lösningar på hur vi skulle kunna få styr på allt som sker inom transportnäringen. Tyvärr behandlades inte ärendet i veckan som gick. Talmannen plockade bort det från dagordningen. Det fanns nämligen 1 500 ändringsyrkanden i det. Då ansåg man att det inte var möjligt att behandla. Ärendet kan möjligtvis komma upp i april. Men det är ingen som tror det.

Vår historia i detta är alltså att vi har drivit frågan mycket hårt genom vår representant, Peter Lundgren. Vi kommer också att driva frågan hårt här hemma i Sveriges riksdag.

Vi måste få ordning ute på vägarna. Det kan inte fortsätta på det här sättet, med otillåten cabotagetransport, otillåten kombitrafik, trafik med fordon som inte har tillstånd, bromslösa fordon, fordon som inte har tillräckligt mönsterdjup på däcken, förare som saknar körkort, förare som saknar yrkeskompetensbevis och så vidare. Det duger inte.

Jag tar gärna i hand och jobbar vidare med frågan. Vi måste komma fram till en lösning.

Fru talman! Jag vill tacka Thomas Morell för svaret.

Det har arbetats i fem år med det förslag som har varit på väg fram för beslut i EU. Det handlar inte minst om just kör- och vilotiderna och om att stoppa social dumpning men också om nya regler för cabotage. Det är som sagt helt avgörande punkter för att vi ska nå en ökad trafiksäkerhet.

Nu har förslaget dock, som Thomas Morell själv lyfte upp, stoppats från att ens läggas fram för beslut. Det är oklart hur det kommer att påverka trafiksäkerheten på våra svenska vägar.

Thomas Morell lyfte upp att Sverigedemokraterna skulle ha varit drivande i arbetet. Från min och Socialdemokraternas sida är det oklart hur Sverigedemokraternas arbete för detta de facto ser ut. Det är nämligen vi socialdemokrater som gång på gång står upp för sjysta villkor på hela arbetsmarknaden, även i transportsektorn. Det här är helt avgörande. Det är inte på det sättet att vi har drivit på för lite i frågan. Vi har tvärtom varit mycket drivande. Och nu ser vi att Sverigedemokraternas grupp i Europaparlamentet de facto har gjort allt för att förslaget inte ska kunna läggas fram för beslut.

Är det inte bara retorik från Sverigedemokraterna när ni påstår att ni står upp för detta, Thomas Morell? Eller tänker ni gå vidare på riktigt, som du säger här? Är det retorik, eller kommer det att bli verkstad av det här för ökad trafiksäkerhet?

Fru talman! Ledamoten Elin Gustafsson kan andas lugnt. En sak kan jag lova: Vi kommer att kämpa med den här frågan. Och vi kommer att ligga på för att få till stånd en lösning. Vi måste få kontroll på vägarna.

Socialdemokraterna talar gärna om att de förlängde klampningstiden från 24 till 36 timmar. Det var tämligen verkningslöst i verkligheten. De talar om skärpt beställaransvar. Men det var bara på papperet. Det som de gjorde var att ändra texten lite när det gällde tillstånd. De bommade helt och hållet det här med cabotage och kombitrafik och når inte det egentliga fusket.

Vi har inte sett någon ökning av antalet trafikpoliser. Under tiden som den här regeringen och den tidigare regeringen har verkat har antalet trafikpoliser, mina gamla kollegor, minskat. Det är någonstans kring 120-150 personer som går ut på asfalten varje dag. Det är för få om man ska komma åt det här. Det måste till en ändring.

Jag går gärna i armkrok med Elin Gustafsson och Socialdemokraterna för att få ut fler trafikpoliser på vägarna. Det är ett absolut krav om vi ska komma till rätta med det här. Det kontrollerar inte sig självt. Det är inte på det sättet att de som har gjort fel själva kliver in och betalar böter. Det måste finnas en myndighet som talar om att det är stopp och att man kommer att få betala om man inte sköter sig.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar trafikutskottets betänkande TU7 om trafiksäkerhet. Jag kommer att göra visa nedslag gällande trafiksäkerheten.

Inledningsvis vill jag meddela att Centerpartiet självklart står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10.

Viltstängsel räddar liv. Ändå saknar många landsvägar fortfarande viltstängsel. Som exempel kan jag nämna min valkrets Sjuhärad och riksväg 27 mellan Borås och Gislaved med bland annat genomfart i Svenljunga och Tranemo kommuner. Delar av denna väg är utrustad med viltstängsel. Vissa delar är det inte. Vägsträckan är ett stort pendlingsstråk som knyter samman flera kommuner och län. Vägen trafikeras också av tunga transporter, vilket gör att viltstängsel behöver prioriteras högre.

Vid analyser av viltstängslens effekter framträder en tydlig bild av att viltstängsel är det effektivaste sättet att förhindra viltolyckor. Viltstängslen bör även kombineras med viltvarningssystem samt lösningar som gör att vilt kan ta sig både över och under vägarna, för att inte skapa inlåsningseffekter och förskjuta olycksriskerna till någon annan plats.

Centerpartiet tycker att det är angeläget att ta ansvar för att våra större vägar med omfattande pendlingstrafik är säkra att färdas på. Med anledning av de stora samhällskostnader som viltolyckor genererar måste det även vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i viltstängsel på de vägsträckor som i dag är mest olycksdrabbade.

Att ha bra däck året om ökar trafiksäkerheten på våra vägar. Enligt svensk lagstiftning ska vinterdäck användas på personbilar, lätta lastbilar och bussar med en totalvikt av högst 3,5 ton mellan den 1 december och den 31 mars då vinterväglag råder. Vinterdäck ska vara däck som är särskilt framtagna för vinterväglag och kan antingen vara så kallade friktionsdäck eller dubbade däck. Mellan den 16 april och den 30 september är det förbjudet att använda dubbade vinterdäck, om det inte är vinterväglag som motiverar användning av just dubbade däck. Det är alltså tillåtet med dubbdäck mellan den 1 oktober och den 15 april.

Centerpartiet kan konstatera att dessa regler innebär att man på hösten har två månader på sig att byta från sommardäck till dubbade vinterdäck men bara två veckor på våren för att byta från dubbade vinterdäck till sommardäck. Många behöver hjälp med att byta däck på sin bil. Det skapar samtidigt arbetstillfällen för många verkstäder, inte minst specialiserade däckverkstäder. Ofta är dessa verkstäder mindre företag som har en hektisk tid då det är säsong för däckbyte.

Vi vill trycka på att vårt land är avlångt. Det finns olika typer av väderförhållanden i vårt land under samma tider på året. För att ge rimlig chans till planering och spridning av arbetet anser Centerpartiet att tiden mellan kravet på att ha vinterdäck och när dubbade vinterdäck inte längre får användas åtminstone bör fördubblas från dagens två veckor till fyra veckor på våren.

Fru talman! Vidare kan vi i Centerpartiet konstatera att den enskilde medborgaren måste uppfylla krav på medicinsk lämplighet för att få lov att ta och behålla körkort i Sverige. Kraven syftar till att bidra till god trafiksäkerhet och handlar bland annat om syn, hörsel och andra hälsoaspekter som är viktiga i trafiken.

Centerpartiet har noterat att antalet återkallelser av körkort på medicinska grunder nu ökar. Transportstyrelsen bedömer att det trots detta finns betydligt fler som på grund av medicinska orsaker inte klarar trafikens krav än de som får sina körkort återkallade.

Personer som får körkortet indraget på grund av synfältsbortfall kan ansöka om att testa sin syn och får därefter i många fall tillbaka körkortet. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har tillsammans med medicinsk expertis på uppdrag av Transportstyrelsen arbetat fram ett simulatortest som bedömer körförmågan hos personer med synfältsbortfall. Testresultaten kan sedan användas som underlag vid dispensansökan. Centerpartiet kan dock konstatera att det är en långdragen och kostsam process för den enskilde med en synskada att få tillbaka körkortet.

I många andra EU-länder är ordningen en annan. Där ges den enskilde möjlighet att få sin körförmåga prövad innan körkortet dras in. Centerpartiet ställer sig positivt till ett motsvarande system i Sverige för personer som inte har allvarligare synavvikelser än vad som är möjliga att få dispens för. För att ändra dagens system krävs dock en ändring i körkortslagen. Centerpartiet anser därför att regeringen bör se över gällande lagstiftning och återkomma med förslag till riksdagen om en förändrad lagstiftning som ger möjlighet för personer med mindre allvarliga synnedsättningar att få sin lämplighet prövad, genom exempelvis ett körprov, innan körkortet eventuellt dras in.

Att ha körkort är för många livsnödvändigt. Många kan säkert komma ihåg den dag då man körde upp och fick sitt körkort. Men som allt annat i samhället måste saker och ting ständigt förnyas och uppdateras. Det tillkännagivande som riksdagen kommer att rikta gentemot regeringen i denna fråga angående en generell översyn av förarutbildningen är mycket välkommet. Det är viktigt att denna översyn tittar på ny teknik och kostnader för och förenkling av körkortsutbildningen men också ser över hur man ska kunna komma åt olagliga trafikskolor, som på sina håll blivit allt vanligare.

Fru talman! Tidsomställningen mellan vinter- och sommartid är en fråga som flitigt diskuteras runt om i landet, vid köksbord och vid olika samlingsplatser. I tisdags denna vecka kom beskedet från EU-parlamentet att tidsomställningen inom unionen ska slopas och att varje land har fram till mars 2021 på sig att bestämma vilken tid man vill ha, vinter- eller sommartid.

Statskontorets utredning som presenterades den 9 november 2018 visade att de områden som påverkas av tidsomställningen är folkhälsan och samordningen av tiden i andra länder. Inom övriga områden som man undersökt, som energi, transporter, jordbruk och turism, har tidsomställningen endast marginell påverkan. De positiva folkhälsoeffekterna av sommartiden beror bland annat på att de ljusare eftermiddagarna och längre kvällarna gör att viljan till fysisk aktivitet utomhus ökar.

Under vinterhalvåret ger normaltiden en betydligt större tillgång på dagsljus före kl. 10 på förmiddagen, vilket enligt sömnforskarna är viktigt för människans dygnsrytm. Det innebär att både permanent vintertid och permanent sommartid skulle medföra negativa effekter för folkhälsan jämfört med dagens situation.

Forskning från Karolinska institutet visar dock samtidigt att omställningen av tid orsakar ett påslag av stress, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och därmed också dödsfall. Exakt hur den ökade stressen slår mot dödligheten i andra sjukdomar är fortfarande okänt.

Frågan ligger nu hos regeringen och EU:s medlemsländer att hantera vad gäller hur förslaget ska bli för varje land och hur lagtexter ska skrivas. Det finns sammanfattningsvis både negativa och positiva hälsoaspekter i fråga om tidsomställning att ta hänsyn till. Sammantaget anser Centerpartiet dock att tidsomställningen vår och höst bör upphöra.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 14.

Bashastigheten i tätort är i dag 50 kilometer i timmen. Vi anser att den ska sänkas till 40 kilometer i timmen. Sänkt hastighet i tätbebyggt område skulle dels innebära lägre bränsleförbrukning, mindre utsläpp av partiklar och växthusgaser, dels ha en positiv effekt för trafiksäkerheten med färre dödade och skadade i trafiken, detta enligt en utredning gjord av Trafikanalys. En tryggare trafikmiljö i kombination med en förändrad stadsmiljö skulle i förlängningen också kunna innebära att andelen gång- och cykeltrafik ökar. Fördelen med en sådan åtgärd är att den skulle få ett snabbt genomslag och ge en mer likartad tillämpning av hastighetsgränserna över hela landet.

Fru talman! I Sverige finns ett akut och växande problem med illegala trafikskolor. Det är ett problem som har funnits i runt 20 års tid, och det blir allt värre, utan att de åtgärder som vidtas verkar ge någon egentlig effekt.

Illegal trafikskoleverksamhet får allvarliga följder både för trafiksäkerheten och för säkerheten för dem som har laglig verksamhet. I dess spår finns grov kriminalitet, hotsituationer mot de tjänstemän som genomför förarprov och teoriprov och hot mot dem som arbetar i laglig verksamhet. Det finns förare som har direkt fuskat sig till sin behörighet och som befinner sig ute på våra vägar utan fullgoda kunskaper. De riskerar därmed inte bara sina egna utan även alla medtrafikanters liv. Myndigheterna har i dag uppenbarligen inte tillräckliga verktyg för att kunna komma åt dessa skurkar och fuskare.

Det finns ett antal åtgärder som omgående skulle kunna vidtas för att åtminstone påbörja arbetet med att få bukt med den kriminella verksamheten inom körkortsutbildningen. Vi i Vänsterpartiet förväntar oss kraftfulla åtgärder från regeringens sida. Bland annat bör man minska antalet handledartillstånd till fem samtidigt som man tar bort rätten att pausa ett tillstånd och starta ett nytt. I praktiken innebär det att man i dag kan ha fler än de tillåtna 15 tillstånden genom att pausa sina tillstånd mellan körtillfällena. Det kan knappast finnas orsak för någon privat handledare att övningsköra med fler än fem elever.

Vi anser också att tillståndsgivning för privata bilar med dubbelkommando ska införas. Normalt är detta inte något en privatbilist behöver. Ändå rullar på våra vägar flera tusen privata bilar med dubbelkommando utan att vara knutna till någon trafikskola eller annan legal verksamhet. Efterfrågan på dessa bilar är av någon anledning också väldigt stor.

Behovet av att vidta konkreta åtgärder finns nu. Den utredning som regeringen beställt och som nu behandlas handlar egentligen inte om olagliga körskolor, även om åtgärder mot dessa finns i utredningen. I stället handlar den främst om körkortsutbildningen.

Utskottet har nu föreslagit en ny utredning angående körkortsutbildningen. Men i ett läge där vi ser att åtgärder som gör att vi kommer åt problemen brådskar är det inte en ny utredning vi behöver. Nu kommer vi att få vänta ytterligare ett par år på konkreta åtgärder medan man återigen utreder vad som ska göras. Problemen har växt under 20 år, och något behöver göras nu.

I utskottets tillkännagivande, som en majoritet har ställt sig bakom, finns krav på ett par åtgärder. Men mycket mer behöver göras, och man riskerar nu att ytterligare pausa arbetet. Det är tid för handling, inte utredning.

Jag vill i sammanhanget också nämna trafikskolelagen. Det är en tandlös lag med en straffskala som inte är speciellt avskräckande. Det högsta straffet är en bot som är mycket liten i förhållande till den förtjänst som den illegala verksamheten kan generera.

Det finns en dom från tingsrätten i Karlstad, som också har blivit fastställd av hovrätten, där en man som bedrev illegal verksamhet har blivit dömd till fängelse och näringsbegränsning. Denna dom har dock inte baserats på trafikskolelagen, utan han fälls för ekobrott i form av skattebrott och bokföringsbrott. Man har alltså varit tvungen att gå en omväg för att komma åt verksamheten. Det hade egentligen varit mycket lättare att göra det genom en bra trafikskolelag. Samtidigt håller de lagliga körskolorna på att konkurreras ut av den svarta verksamheten.

I grunden handlar detta om en brist på respekt för körkortet som ett kunskapsbevis. Det är också ett slags brist på respekt för den farliga miljö som trafiken är och en brist på respekt för sina medmänniskor, vilkas liv man riskerar genom att använda sig av bristfällig undervisning. En del i att komma till rätta med dessa allvarliga problem är att se till att de riktiga körskolorna har möjlighet att bedriva sin verksamhet utan konkurrens från kriminell verksamhet. Det ska inte löna sig att anlita svarta körskolor och fuska sig till körkort. Detta måste få ett slut.

Kort och koncist är det ett problem som vuxit under 20 års tid och som innebär kriminalitet, hot, dålig arbetsmiljö, förlust av skatteintäkter och inte minst stora risker ute i trafiken. Vill vi ha kvar lagliga trafikskolor och god kvalitet i förarutbildningen är det dags att regeringen visar att den tar frågan på allvar och tar riktiga initiativ för att myndigheterna ska ha riktiga verktyg att kunna motverka den kriminella verksamheten.

(Applåder)

Fru talman! I dag ska vi samtala om trafiksäkerhet. Det är ett allvarligt ämne där det finns stor samsyn i viljan att se till att så få som möjligt skadas eller dör i trafiken.

Trots att antalet döda i trafiken har legat på ungefär samma nivå sedan 2010 - ca 250-270 döda per år - har antalet i relation till hur många som befinner sig i trafiken faktiskt gått ned. Det är positivt, men vi verkar liksom köra fast vid 250 döda om året. Det måste vi jobba vidare med. Vi får alltså inte luta oss tillbaka, utan vi måste alltid arbeta för att det ska ske färre olyckor i trafiken.

Fru talman! För att lyckas med nollvisionen måste vi jobba med både trafikkultur, tekniska åtgärder och kriminella handlingar. Nej, det är inte vi som ska göra de kriminella handlingarna, men vi ska åtgärda dem.

Kulturellt är det viktigt att vi strävar efter en trafikkultur där man visar respekt för varandra, oavsett vilket sätt man transporterar sig på. Gående, cyklister och motorcyklister är mindre skyddade än de som transporterar sig i bil eller lastbil. God trafikkultur ska därför uppmuntras i utbildningen och i dialog med trafikanterna. God trafikkultur är också något som vi själva ansvarar för i relation till varandra och i relation till våra egna barn och ungdomar när vi går före i vårt eget körande.

Vi måste också använda oss av de tekniska möjligheter som finns för att skapa en bra och tryggare trafik. Alkolås, kameror, differentierade hastigheter, bättre vägar och vägräcken ska användas samt utformas på ett sådant sätt att man minskar risken för olyckor. Här är det extra viktigt att nämna mc-olyckorna, där en del teknik skyddar vissa men riskerar att inte skydda alla på samma sätt. Det gäller exempelvis vajerräcken.

Tyvärr finns det också de som väljer att bryta mot våra lagar och exempelvis köra onyktra eller drogpåverkade. Det finns även de som framför fordon som inte är godkända. För att möta detta är det viktigt att vi får fler trafikpoliser som genomför fler kontroller längs våra vägar. Det räcker liksom inte att tala om det, utan vi måste samfällt arbeta för att de kriminella trafikanterna ska klämmas åt.

Fru talman! I detta betänkande hanterar vi även frågor som berör körkortsutbildning. Då körkort är en nödvändighet för att många ungdomar och invandrare ska komma in på arbetsmarknaden är det viktigt att reglerna är sådana att det är enkelt att ta ett körkort. Dagens regelverk avseende bland annat kunskapsprovets och körprovets giltighetstid skapar stress för de som behöver göra ett omtag. I vissa delar av landet kan det även vara svårt att få en ny tid för omprov på grund av långa köer hos Trafikverket.

Vi bör därför se över dessa regler. Vid en sådan översyn bör man även fundera på möjligheten att kunna göra ett omprov på enbart den del i exempelvis uppkörningen som man hade problem med vid uppkörningstillfället - att man så att säga släcker tvåor. Detta är något som trafikskolorna har rekommenderat oss.

Utöver att vi vill göra det lättare att ta körkort är vi tillsammans med övriga utskottet med och tar initiativ till en tydligare linje mot de illegala körskolorna. En begränsning av antalet personer en privatperson får handleda samt ett förbud mot privatägda bilar med dubbelkommando är några idéer som kan begränsa förutsättningarna för de illegala körskolorna. Enligt vår uppfattning ska det aldrig vara okej att lura människor och konkurrera ut hederliga körskolor.

Fru talman! Jag står bakom Kristdemokraternas alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 5.

Fru talman! Få som ger sig ut i trafiken funderar över säkerheten, oavsett om man är bilförare, cyklist eller fotgängare. Man utgår från att trafiksystemet är säkert. Tyvärr får vi konstatera att i över 90 procent av olyckorna är det vi själva, alltså den mänskliga faktorn, som är orsaken. Hur kan vi skapa en trafikmiljö som hjälper människan i den komplexa trafiken?

De två största orsakerna till olyckor är för hög hastighet och alkohol och droger. Inte ens hälften av trafikanterna höll hastigheten på våra statliga vägar 2017, och av alla dödsolyckor bedöms ungefär en tredjedel vara alkohol- eller drogrelaterade. En annan orsak är att förarna är ouppmärksamma.

Vad kan vi göra åt det här? Man har sett att om alla höll hastighetsbegränsningarna skulle 100 liv kunna räddas. En viktig åtgärd för att minska hastighetsöverträdelserna är att öka användningen av trafikövervakningskameror. Det har visat sig minska hastigheten på vägen och rädda många liv, vilket är väldigt positivt.

Här har röster höjts för att man ska införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelser, eftersom det ibland kan vara svårt att identifiera föraren. Här är Liberalernas ståndpunkt att vi även i fortsättningen ska ha föraransvar enligt principen att det är den som är skyldig som ska dömas och få böter.

Fordonsindustrin har successivt infört allt fler förarstöd för att underlätta för föraren och minska antalet olyckor som orsakas av ouppmärksamhet. Därför välkomnar Liberalerna att man nu på EU-nivå föreslagit att förarstödsystem som nödbromsassistans blir obligatoriskt.

Fru talman! Sverige är bäst i världen när det gäller trafiksäkerhet. Men ska det ske en radikal förbättring av trafiksäkerheten från dagens nivå på mellan 250-300 omkomna per år behöver vi bland annat införa fler förarstöd i våra fordon och successivt gå mot självkörande bilar, något som faktiskt startade utifrån att man ville ha en förbättrad trafiksäkerhet.

Liberalerna vill verka för att underlätta denna övergång på ett säkert och kontrollerat sätt i en successiv anpassning av tillståndsgivning och våra lagar. Det handlar inte bara om fordonen, utan här är det viktigt att vi också arbetar med infrastrukturen, till exempel kommunikationen mellan fordon.

Vi får samtidigt inte glömma bort basinfrastrukturen, till exempel att vägmarkeringar fungerar. I nuläget är det faktiskt bara 25 procent av vägmarkeringarna på svenska vägar som är synliga i vått väglag, och det är inte tillräckligt bra.

Fru talman! Liberalerna ställer sig positiva till att också i andra sammanhang använda ny teknik. Ett sätt att öka personsäkerheten är att utveckla och införa geofencing för att begränsa hastigheten i olika stadszoner.

Vi behöver också satsa mer pengar på forskning för att bättre förstå till exempel trafiksäkerheten runt cykling. Det gäller inte minst påverkan från de nya elcyklarna. Den kunskapen kan vi sedan använda till att vidareutveckla våra trafikmiljöer för oskyddade trafikanter.

Vi behöver även stödja högskolor, universitet och institut runt om i Sverige i utvecklingen av nya testmetoder och testarenor för att bättre kunna förstå de trafiksäkerhetsmässiga konsekvenserna av de nya system vi för in. Liberalerna ser fram emot att i juni ta del av Trafikanalys rapport om effekter av ny teknik på transportområdet.

Fru talman! Fokus i svensk debatt i dag är att förebygga olyckor, men vi får samtidigt inte glömma bort hur vi hanterar allvarliga olyckor när de händer. Ett sätt att minska konsekvenserna av en trafikolycka är att arbeta med den så kallade golden hour, alltså timmen direkt efter en olycka. Här behövs mer forskning för att rädda liv, bland annat när det gäller hur man kan använda bilens data. Med teknikens hjälp skulle man till exempel kunna identifiera inre blödningar direkt i ambulansen och på det sättet underlätta för SOS Alarm och vid prioriteringen av vårdinsatser. Stora vinster skulle kunna göras framför allt i ökade överlevnadsmöjligheter och minskade framtida komplikationer för dem som är med i olyckan, men det skulle även ge stora ekonomiska vinster för samhället och vården genom en bättre prioritering av de resurser vi har.

En viktig faktor för trafiksäkerheten är naturligtvis utbildning av nya förare. Det handlar om att kunna köra bil och förstå trafikregler. Men allra mest kanske det handlar om att de nya bilförarna måste förstå riskerna med bilkörning och hur man minimerar dem.

En mer grundläggande genomlysning av hela körkortsutbildningen behövs. Här behöver man se över anpassningen till ny teknik när vi nu inför allt fler avancerade förarsystem och man går över till självkörande fordon. Hur ska de nya bilförarna förhålla sig till den nya tekniken?

Vi behöver också titta på kostnader och förenkling av körkortsutbildningen och kanske framför allt på åtgärder för att stävja trafikolyckor. I väntan på den nya utredning som vi vill se vill Liberalerna minska antalet tillstånd som en handledare kan ha till tio. Vi vill även se över möjligheterna att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando. Liberalerna ställer sig därför bakom utskottets tillkännagivande till regeringen.

Fru talman! Avslutningsvis diskuterar vi här väldigt mycket våra problem. Det är viktigt att peka på att Sverige kommer att stå värd för FN:s konferens om trafiksäkerhet 2020. Låt oss vara stolta för att vårt gemensamma uthålliga trafiksäkerhetsarbete har gett oss förstaplatsen i världen. Det är här i Sverige som hela världen kommer att samlas för att diskutera hur de globala målen för trafiksäkerhet kommer att utvecklas.

Fru talman! Trafiksäkerhet är ett väldigt viktigt område. Varje år får anhöriga besked om att nära och kära har dödats eller skadats i vårt transportsystem. Enligt preliminära siffror från Transportstyrelsen dödades 325 personer i vägtrafiken i Sverige under 2018. De senaste siffrorna för svårt skadade är från 2017 då 2 275 skadades svårt, enligt Trafikanalys.

Vi behöver ständigt sträva efter att eliminera antalet dödade och skadade. Det är då viktigt att också se på frågan ur ett lite bredare perspektiv så som det föreskrivs i det år 2012 reviderade hänsynsmålet. Det innebär att förutom att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt ska det också bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö samt miljökvalitetsmålen nås och bidra till ökad folkhälsa.

Då behöver man ta ett bredare grepp om frågan och inte bara se till de dödsfall som orsakas av en trafikolycka utan också inkludera de ca 3 000 förtida dödsfall per år som orsakas av trafikens luftföroreningar. Det är 3 000 dödsfall bara i Sverige. Det är fler som dödas av luftföroreningar än antalet personer som skadas svårt i trafiken. Av dessa dödsfall beräknas 2 800 bero på avgaser. Det är både partiklar och kvävedioxid med mera. Cirka 200 beror på slitagepartiklar, alltså partiklar från däcken och vägen.

Ska transportsystemet dessutom bidra till ökad hälsa så som föreskrivs behöver transportsystemet i än högre utsträckning uppmuntra till aktiv mobilitet genom att människor går och cyklar i högre utsträckning. Det kan antingen ske som en del av resan, exempelvis till kollektivtrafik, eller under hela resan. Då kan folkhälsan förbättras. Det behövs helt enkelt ett utvidgat trafiksäkerhetsbegrepp som omfattar både trafikens direkta och indirekta dödsfall och skador.

Fru talman! Även om man tar ett breddat grepp om trafiksäkerhet är det såklart viktigt att arbeta också med de direkta skadorna och dödsfallen. Det är därför bra att regeringen har tagit ett förnyat grepp om arbetet med nollvisionen. Ingen ska behöva dödas eller skadas svårt i transportsystemet. I det förnyade nollvisionsarbetet sätts särskild fokus på olika grupper av oskyddade trafikanter, och barn står fortsatt i fokus.

När det gäller de oskyddade trafikanterna var det 20 cyklister som omkom under 2018 jämfört med 26 omkomna under 2017. Av dessa omkomna cyklister var 13 i åldern 65 år eller äldre, och ingen var under 18 år. Under 2018 omkom 33 fotgängare efter att ha blivit påkörda av motorfordon jämfört med 37 under 2017. Av dessa var 6 under 18 år och 18 personer var 65 år eller äldre. Det finns därför anledning att även fortsatt särskilt fokusera på barn men även titta på äldres säkerhet i trafiken.

För att förhindra olyckor där oskyddade trafikanter skadas och dödas är trafikseparering ett väldigt viktigt instrument. Motorfordonsförare, cyklister och gångtrafikanter är tre trafikantgrupper som har väldigt olika behov och rör sig på olika sätt. Samtidigt vet vi att en fullständig separering inte alltid är möjlig. Därför är visat hänsynstagande mellan motorfordonsförare, cyklister samt gångtrafikanter mycket viktigt. Här kan det behövas ytterligare åtgärder för att säkerställa att bilister visar cykeltrafikanter tillräcklig hänsyn och exempelvis håller tillräckligt respektavstånd vid omkörning.

Fru talman! För att uppnå trafiksäkerhet behöver vi arbeta både med trafiksystemets utformning och med beteendet hos människor som använder trafiksystemet. Tyvärr är det alltför många förare som brister i både omdöme och ansvarstagande. Därför är både hastighetsöverträdelser och rattfylleri viktiga orsaker till olyckor. På det statliga vägnätet höll 45 procent av trafiken hastigheten år 2017, och 70 procent av de tunga lastbilarna håller sig inte inom hastighetsgränserna. Av alla dödsolyckor beror cirka en tredjedel på alkohol och droger. Det är skrämmande siffror.

I betänkandet konstaterar utskottet att polisens erfarenheter visar att många förare har en trafikfarlig körstil och framför fordonet på ett sätt som skapar irritation och osäkerhet hos andra trafikanter. Utskottet delar polisens bedömning att mycket skulle kunna vara vunnet vad gäller trafiksäkerheten på vägarna om man lyckas förändra dessa förares beteende.

Enligt generaldirektörerna på Trafikverket och Transportstyrelsen skulle sänkt hastighet rädda många liv. De menar att trafiksäkerhet bygger på ett samspel mellan bättre infrastruktur, säkrare fordon och ansvarsfulla förare. Åtgärder för att få bilister att i större utsträckning hålla hastigheten och vara nyktra är viktiga och skulle rädda många liv. Regelefterlevnaden är viktig.

Inom Trafikverket sker en kraftsamling på trafiksäkerheten där de prioriterade områdena är oskyddade trafikanter, hastighetsefterlevnad och nykterhet, vilket är väldigt positivt. En viktig del i arbetet med en nystart för nollvisionen är att öka säkerheten för oskyddade trafikanter i vägtrafiken eftersom de är särskilt utsatta.

Fru talman! Även i tätort överskrider många bilister hastighetsgränserna, skulle jag vilja påstå. Hastigheten är avgörande för om man ska överleva att bli påkörd av ett fordon. De flesta människor klarar en kollision där hastigheten vid kollisionstillfället inte överstiger 20 kilometer i timmen. Vid 30 kilometer i timmen överlever nio av tio oskyddade trafikanter som blir påkörda av en bil. Vid 40 kilometer i timmen överlever sju av tio. Men vid 50 kilometer i timmen överlever bara två av tio.

Att sänka hastigheter i de trafikmiljöer där många oskyddade trafikanter rör sig är därför en viktig åtgärd för att minska både olycksrisken och skadeverkningarna vid en olycka. Därför ser Miljöpartiet positivt på frågan om sänkt bashastighet i tätort. Trafikanalys menar att en sänkt bashastighet till 40 kilometer i timmen ger 3-17 färre omkomna per år.

En sänkt bashastighet skulle också leda till en tryggare trafikmiljö, vilket skulle göra att fler känner sig trygga med att gå och cykla. Det skulle i sin tur ha positiva effekter för både miljön och folkhälsan.

Det är såklart redan i dag möjligt för kommuner att sänka den skyltade hastigheten till 40 eller 30 kilometer i timmen inom tätbebyggt område. Det är enligt Trafikanalys en tydlig trend att sträckorna med 50 kilometer i timmen minskar till förmån för sträckor med hastighetsgränser på 30 och 40 kilometer i timmen i det kommunala vägnätet. Samtidigt skulle en sänkt bashastighet säkra upp på alla sträckor som inte är skyltade.

Trafikanalys redovisade i oktober 2017 rapporten Sänkt bashastighet i tätort, och den bereds nu i Regeringskansliet.

Överträdelser av hastighetsbegränsningen ökar inte bara risken för allvarliga olyckor. De leder också till att utsläppen av växthusgaser, partiklar och kväveoxider ökar. Hastigheten påverkar nämligen bränsleförbrukningen och därmed också utsläppen.

Det finns därför goda anledningar att även av klimatskäl arbeta för att sänka hastigheten och få fler att efterleva de hastighetsbegränsningar som gäller. Därför är det olyckligt att som vissa partier gör föreslå höjda hastigheter på vägarna.

Fru talman! I betänkandet uppmärksammar utskottet också vikten av att barn och ungdomar får kunskaper om trafiksäkerhet. Ansvaret för undervisning om trafik ligger som bekant på skolan och regleras i läroplanerna för grundskolan respektive gymnasieskolan.

Undervisning om trafik ska enligt Skolverket handla om både trafiksäkerhet och trafikregler och om resor, transporter, miljö och samhällsplanering. Samtidigt ser vi att många skolor inte tar detta uppdrag på tillräckligt stort allvar och att undervisningen ser väldigt olika ut i olika delar av landet.

Utskottet uppmärksammar också problemet med skjutsarkultur, som leder till att trafikmiljöerna vid skolor och förskolor samt i anslutning till fritidsaktiviteter blir mer och mer otrygga då allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn. Detta leder i sin tur till att ännu fler väljer att skjutsa sina barn.

Här har kommunerna ett viktigt ansvar när det gäller att reglera trafiken runt skolor och förskolor. Det är även viktigt att skolan fullgör sin roll när det gäller att föra en dialog med föräldrar och vårdnadshavare. Om fler barn går och cyklar till skolan påverkas såväl miljön som barnens hälsa positivt. Mer rörlighet i vardagen ger dessutom barnen bättre möjlighet att tillgodogöra sig kunskap i skolan. Barnen får också med sig vanor som kan påverka deras resval även i vuxen ålder.

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag, förutom under punkt 11, där jag yrkar bifall till reservationen från S, V och MP.

Jag kan också konstatera att vi nog i princip är överens i utskottet om vikten av att motverka svarta körskolor. Vi anser därför att detta tillkännagivande är onödigt. Den utredning som gjorts bereds fortfarande inom Regeringskansliet, och vi från Socialdemokraterna och Miljöpartiet tycker att det är angeläget med kraftfulla åtgärder för att stävja förekomsten av så kallade svarta körskolor. Samtidigt förutsätter vi att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att reformera utbildningssystemet och stävja olovlig övningskörningsverksamhet.

Mot denna bakgrund finner vi att det inte finns skäl för utskottet att ta något initiativ när det gäller en generell översyn av förarutbildningen.

(Applåder)

(forts. § 10)

Herr talman! Det var ett vackert tal om trafiksäkerheten i Sverige, men det är tydligt att det fortfarande fattas några saker. Det är lite anmärkningsvärt med tanke på att Miljöpartiet ändå utgör regeringsunderlag och har suttit vid regeringsmakten i Sverige i snart fem år.

Fortfarande har alkobommarna inte satts upp. De var färdigutredda 2014. Alliansregeringen jobbade fram dem, lät prova ut dem och gjorde en utvärdering som pekade på positiva resultat i fråga om att avskräcka onyktra förare från att försöka ta sig in i landet.

Har Miljöpartiet prioriterat ned frågan om att sätta upp alkobommar i våra hamnar? Varför har inte frågan varit högre upp på agendan, så att bommarna hade kunnat tas fram under dessa fem år? Varför händer ingenting?

I dessa tider när vi pratar om miljö och klimat måste vi värdera hur pengarna kan användas så effektivt som möjligt så att det verkligen blir klimatnytta och inte bara symbolpolitik. Därför har jag följande frågor till Miljöpartiets representant här. Hur ser ni på att välja mellan att bygga ut för höghastighetståg eller att elektrifiera våra vägar? Vilket prioriterar Miljöpartiet?

Trafiksäkerhet

Herr talman! Det saknas trafikpoliser som kan kontrollera yrkestrafiken i landet, och det saknas alkobommar. Ändå har Miljöpartiet valt att satsa över 1 miljard på elcyklar. Är det verkligen en åtgärd som höjer säkerheten i trafiken och ger de effekter vi behöver? Är detta ett sätt att finansiera något som faktiskt inte hjälper trafiksäkerheten? Varför finns inte fler poliser utan i stället en mängd elcyklar?

Herr talman! Som min kollega Elin Gustafsson sa här tidigare är alkobommar på gång i Trelleborg. Vi vet allihop att det har varit en hel del praktiska frågor som rör hur man kan sätta upp dessa alkobommar som har varit föremål för utredning. Alkobommar är alltså på gång, och det är självklart viktigt även för Miljöpartiet.

Sedan var det detta med effektivitet och hur vi använder våra pengar på bästa sätt.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet prioriterar höghastighetståg och järnvägen väldigt högt. Men vi ser ingen anledning att ställa de investeringarna mot andra investeringar.

Det finns investeringar i delar av infrastrukturbudgetarna som inte är de högst prioriterade för Miljöpartiet; det tror jag att alla miljöpartister kan skriva under på. Det handlar om investeringar som utökar vägkapaciteten och därmed också ökar utsläppen. Jag tror att det snarare är där vi ska hämta finansieringen av ytterligare åtgärder gällande till exempel elektrifiering.

När det gäller trafikpoliser har det också under den föregående regeringsperioden skett stora satsningar på polisen. Även här är det självklart viktigt med trafikpoliser för ökad regelefterlevnad - däför talade jag så mycket om regelefterlevnad i mitt anförande.

Elcyklar är en viktig satsning. Det har visat sig vara ett effektivt sätt att få människor att välja cykeln framför bilen. Det har gett människor som annars har alltför långa avstånd för att kunna cykelpendla möjlighet att börja cykelpendla. Vi ser alltså satsningen på elcyklar som en väldigt lyckad satsning - som nu tyvärr har skjutits ned av Moderaterna och Kristdemokraterna i deras budget.

Herr talman! Tack för svaret, Emma Berginger! Jag konstaterar att i stället för satsningar på polisen och fler trafikpoliser har ni valt att satsa 1 miljard kronor på elcyklar.

När det gäller höghastighetsjärnvägen anser Miljöpartiet att den ska byggas. Samtidigt ser vi inga satsningar på elvägar i era budgetar. Det är faktiskt så att elvägarna kan börja rullas ut redan nu, men i stället ägnar ni er åt att fortsätta utreda och utreda. Däremot jobbar man stenhårt med att försöka få fram ett olönsamt höghastighetståg genom landet som kommer att äta upp det mesta av investeringsarvet och möjligheten till nya investeringar i andra delar av landet.

Ni borde väl lyfta upp elektrifieringen av vägar på en högre prioriteringsnivå med tanke på att all miljöexpertis säger att det är där vi kommer att rädda miljön och uppfylla klimatkraven på ett helt annat sätt än vi gör med höghastighetståg.

Ni planerar också nya bensin och dieselskatter trots att de vi har ligger bland de högsta i Europa och att bilen måste finnas ute i glesbygd. Där saknas alternativ. Ändå planerar ni nya bensin och dieselskatter att finansiera diverse saker med. Anser ni fortfarande att miljö, bensin och dieselskatterna är för låga i Sverige?

Herr talman! Jag har en fråga till. För ett år sedan diskuterade vi i utskottet att vi måste ta tag i detta med olagliga trafikskolor och få bort den svarta biten från marknaden. Då var vi överens i utskottet. Miljöpartiet var med på detta. När vi såg att regeringen inte levererade detta satte vi ned foten lite mer rejält. Men då klev Miljöpartiet och Socialdemokraterna av det tillkännagivande till regeringen som skulle pressa på i frågan. Varför har ni backat i detta? Tycker ni att det är tillräckligt, det som regeringen har gjort med svarta körskolor?

Herr talman! Det var många olika frågor. Jag ska se om jag hinner besvara allihop.

När det gäller att satsa både på trafikpoliser och på elcyklar tycker jag att det lite är att jämföra äpplen och päron. Vi har gjort både och - vi har satsat på polisen, och vi har haft en satsning på elcyklar. Det behöver inte finnas någon motsättning.

När det gäller höghastighetståg skulle jag vilja säga att det är en av de viktigaste satsningarna för svensk utveckling, inte bara som ett miljöprojekt utan också för näringslivets utveckling då vi kan knyta samman hela södra Sverige till en arbetsmarknadsregion. Ju snabbare vi kan genomföra det projektet, desto mer lönsamt kommer det att bli för både klimatet och Sveriges ekonomi. Därför vidhåller jag att höghastighetståg och höghastighetsjärnväg är ett viktigt projekt för Sverige.

När det gäller nya bensin och dieselskatter behövs det som sagt en rejäl översyn av skattesystemet. I januariavtalet har vi lagt fram ett förslag om en stor grön skatteväxlingsreform. Det finns mycket som behöver diskuteras inom ramen för den reformen.

Under förmiddagen fick vi i trafikutskottet information från Klimatpolitiska rådet, där man bland annat lyfte fram behovet av att se över fordonsbeskattningen utifrån att vi inom en snar framtid kommer att ha en stor andel elektrifierade fordon. Då behöver vi se över vilken typ av skatter som vi har på fordonstrafiken.

Olagliga trafikskolor tycker jag också är ett stort problem, absolut. Men som jag konstaterade här tidigare har man gjort en utredning som för närvarande bereds inom Regeringskansliet, och det tycker vi är tillräckligt i detta läge.

Herr talman! Jag vill tacka Emma Berginger för ett bra anförande. Men det fanns en passus som jag funderar lite grann över. Det handlar om tanken, idén, att sänkt hastighet i någon mening alltid är rätt.

I min värld är livet inte riktigt så enkelt. Jag har någon gång tidigare här i talarstolen sagt att min upplevelse av Miljöpartiet är att det är ett parti för städer och att man inte riktigt har känsla för det som finns utanför städerna.

Om man kör förbi en skola eller kör i tätbebyggt område kan det vara lämpligt att sänka hastigheten utifrån ljudnivåer, trygghet eller olika andra säkerhetsaspekter. Men om man har alltför låg hastighetsbegränsning på exempelvis en motorväg mellan två städer uppstår ett annat fenomen: Den som kör på vägen känner ingen tilltro till lagstiftarna. Man tycker att hastigheten är för låg i relation till säkerhet på vägen och säkerhet på bilen, alltså följer man inte regelverket. Om vi stiftar lagar som människor de facto inte tror på skapar vi ett dilemma som får trafiksäkerhetspolitiska konsekvenser.

En annan sådan bit att fundera över är att lastbilar som har förbränningsmotor tenderar att ha en viss ljudnivå. Då kan det vara lämpligt att ha en viss hastighet. Men om vi skulle komma fram med elektrifiering, exempelvis av sträckan Stockholm-Göteborg, bör vi nog fundera på om inte en ellastbil ska få gå snabbare än en lastbil med förbränningsmotor. Om du får ha lite högre hastighet stämmer det nämligen bättre med vilotiderna. Du kör från Stockholm och är framme i Göteborg på fyra och en halv till fem timmar och får en bra vilotid för att sedan kunna köra tillbaka.

Ibland finns det alltså skäl att titta på hastigheter och inte bara ha inställningen att nu klämmer vi till bilen och sänker farten.

Herr talman! Med tanke på att det är så pass låg regelefterlevnad på hastigheter tycker jag att det är viktigt att man vågar se över detta och vågar prioritera en sänkning av hastigheten i väldigt många fall.

Men självklart finns det vägar som är anpassade för höga hastigheter som också klarar höga hastigheter. Därför har också Trafikverket när man sett över hastigheter valt att på vissa håll justera upp hastigheten, men på många andra håll har man valt att sänka hastigheten. Vi ser stora vinster för säkerheten och när det gäller utsläpp. Vi ser till och med att det går att få in fler bilar, att vägen klarar en ökad trafikmängd, när vi har något lägre hastigheter.

Självklart är det viktigt att människor ska kunna känna tillit och att man ska kunna ha stark regelefterlevnad. Men man får fundera på hur regelefterlevnaden ska uppnås.

Lastbilar och elektrifiering tycker jag är en fråga att följa, men frågan är om en lastbil som är elektrifierad är lättare och därmed säkrare än en lastbil som går på fossila drivmedel. Man får fundera på energiåtgången för att driva fram ett fordon i högre hastighet jämfört med lägre hastighet och så vidare. Det finns många olika frågor att beakta, så den frågan tror jag att vi får återkomma till.

Herr talman! Jag delar Emma Bergingers uppfattning att efterlevnaden är låg när det gäller hastigheter, och det är just detta jag talar om. När vi politiker trycker fram ett system som människor egentligen inte tror på hjälper det inte vad vi står och säger till varandra i kammaren.

Redan 1998, när jag satt i trafikutskottet förra gången, var jag inne på idén om ny teknik och försökte lyfta fram denna tanke. Jag sa det även i mitt anförande i dag.

Man kan mycket väl tänka sig att exempelvis en motorväg på väg in i någon av våra större eller mindre städer har olika hastighet vid olika tider. Man kan också tänka sig olika hastighet beroende på väder och klimat. Allt detta är i dag fullt möjligt att lösa med digitala skärmar.

Att vinna förtroende i detta kan göras genom att man tillåter en högre hastighet klockan tio på kvällen och en betydligt lägre hastighet klockan åtta eller nio på morgonen när folk åker in i Lund eller någon annan stad.

Detta med hastigheter är inte så enkelt. Man kan inte bara säga att efterlevnaden är dålig och att vi därför ska sänka hastigheten. Efterlevnaden är dålig - därför måste vi jobba med hastigheterna så att vi får en trovärdighet och en trygg och väl fungerande trafik.

Det är också så att trafiken är överbeskattad med ungefär 60 miljarder. Vi har i dag haft ett intressant möte. Det har redan nämnts, i och med att Sten Bergheden tog upp frågan, och frågan har redan i någon mån besvarats. Men jag är ändå - även utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv - lite nyfiken på hur vi ska jobba vidare för att få ett väl fungerande skattesystem på detta område. Har ni funderat på det?

Herr talman! Jag frågar mig: Är det den hastighet som känns bra som är rätt, eller är det den hastighet som gör att olyckorna minskar och att människor faktiskt överlever olyckorna som är rätt? För min del är det självklart att vi behöver ha hastigheter som gör att vi kan minska olycksrisken och att människor har en chans att överleva en eventuell olycka.

Jag ser också fördelar med att sänkta hastigheter ger en möjlighet till lägre utsläpp. Som jag nämnde i mitt anförande är det framför allt sänkt bashastighet i tätort som vi talar om här.

Det finns redan i dag intelligenta trafiksystem som kan reglera hastigheten på olika sätt beroende på väderförhållanden eller tid på dygnet, som Magnus Jacobsson konstaterade. Men det är också en möjlighet att faktiskt sänka hastigheten vid de tillfällen då detta behövs.

När det gäller överbeskattning av bilen är jag inte säker på att jag håller med fullt ut. Det finns väldigt många externaliteter när det gäller vägtrafiken och bilar. Vi kan konstatera att allt inte är internaliserat i priset i dagsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att förtälja att vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservationerna 13 och 15. Jag vill också instämma i mycket av vad Sten Bergheden och Magnus Jacobsson har anfört i talarstolen.

Herr talman! Jag vill dra en lans för landets motorcyklister, även för dem som är blivande motorcyklister. Att ta körkort är för den mc-intresserade i dag inte bara dyrt utan även omständligt. Givetvis ska man genomgå en omfattande och väl genomtänkt utbildning innan man får sitt körkort, men det ska också vara rimligt. Det finns moment som skulle kunna förenklas och i ett par fall faktiskt plockas bort.

Som det ser ut i dag krävs det hela fyra uppkörningar eller prov för den moped- och motorcykelintresserade ungdomen om man ska ta körkort i alla moped- och mc-klasser.

Först är det en teori- och körutbildning för EU-moppe, vanligen för 15åringar. Detta får anses rimligt. Därefter väntar ett ordinärt teoriprov samt uppkörning för den som är 16 år eller äldre och som vill ha körkort för lätt motorcykel. För den som sedan vill ha körkort för tung mc är detta numera indelat i två klasser: tung och mellantung mc. När du är 18 år får du bara körkort för mellantung mc - sedan måste du köra upp en fjärde gång för att få körkort för tung mc när du fyllt 20 år.

Här ligger det största felet. När någon kör upp för mellantung mc borde denna uppkörning göras på en vanlig, tung mc. Skillnaden vid uppkörning mellan en mellantung och en tung mc är i princip omärkbar. Behörigheten ska sedan automatiskt gälla för tung mc efter två år. På så vis hade man kunnat eliminera en uppkörning.

Kortfattat, herr talman: En uppkörning ska räcka för tung eller mellantung motorcykel i stället för, som i dag, två uppkörningar. I stället ska det efter två år automatiskt ges behörighet att framföra motorcykel över 35 kilowatt. Utöver att detta uppfyller lika höga krav ur trafiksäkerhetssynpunkt ger det något rimligare kostnader för den som vill köra motorcykel och blir också betydligt mindre omständligt.

Det andra momentet som bör ses över är uppkörningens del med förarprovsbiten gällande krypfart. Detta förefaller inte vara förankrat i verkligheten. Man ska framföra en motorcykel i krypfart längs en lång bana i två minuters tid utan att sätta ned fötterna. Den som har kört motorcykel vet att detta aldrig tillämpas i verkligheten. Därför menar vi att detta moment i uppkörningen omgående bör avlägsnas.

Slutligen bör man se över om uppkörningens delar kan brytas i två. Körprovet består av en praktisk del på bana och en del i trafikmiljö. I det fall man blir godkänd på manöverprovet men underkänd på trafikprovet borde man inte behöva göra om manöverprovet vid nästa uppkörning. Det är redan påvisat att man har godkänts på detta område. Detta kan däremot inte tillämpas omvänt - man måste kunna manövrera sin motorcykel innan man släpps ut i trafiken.

Detta är ett system som lite liknar det som har framförts här tidigare - det som kallas att släcka tvåor - fast på en körskola.

Jag vill också, herr talman, säga några ord om vägräckens utformning.

Vägräckens huvudsakliga uppgift är att hindra avåkningar och att se till att fordon inte kör över till mötande trafik. Vägräcken finns i flera olika utföranden. På senare tid har det dock byggts flest vajerräcken, då dessa är bra för bilar och lastbilar. Tyvärr är de dock rena dödsfällor för motorcyklister.

Ur denna synpunkt är de oskyddade stolparna med skarpa kanter samt själva vajern det största problemet. Vägräcken är kostsamma men nödvändiga ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vi menar dock att trafiksäkerhet ska gälla alla i trafiken. Sverigedemokraterna vill därför att hänsyn ska tas till alla, självklart även till motorcyklister, vid planering av nya vägräcken. Detta gäller även, vid behov, utbyte av befintliga vägräcken.

En modell som är skonsam och har extremt låga underhållskostnader är de betongelement som används för mötesseparation av körbanor. Dessa är både skonsamma att kasa in i och står kvar om en bil kör in i dem. Dessutom blir bilen bara skrapad om man kör in i dem, inte helt söndertrasad som när man kör in i ett vajerräcke. Denna modell hade räddat livet på många mc-åkare.

Till sist, herr talman, tänkte jag ta upp vårt förslag om höjd hastighetsgräns på motorväg. Andra talare har varit inne på samma sak.

Trafiksäkerhet

På svenska motorvägar har sedan länge hastighetsgränsen 110 kilometer i timmen varit rådande. Sedan elva år tillbaka har även hastighetsgränsen 120 kilometer i timmen varit tillåten på flera motorvägssträckor.

I de flesta europeiska länder råder 130 kilometer i timmen, vilket många människor önskar som gräns även på motorvägarna i Sverige. 130 kilometer i timmen på motorväg infördes för några år sedan i Danmark, och även länder som Frankrike, Nederländerna, Österrike, Italien, Tjeckien och Slovakien har denna hastighetsgräns. Polen och Bulgarien har 140, och Tyskland har ofta ingen hastighetsgräns alls.

Effektiva persontransporter är eftersträvansvärt, och att få kortad restid är för många önskvärt. Även sett ur en demokratiaspekt är det rätt att ha hastighetsgränser som har en bred folklig acceptans, vilket även Magnus Jacobsson har varit inne på. På de sträckor som anses lämpade och säkra föreslås därför att Trafikverket inför en hastighetsgräns på 130 kilometer i timmen.

Effekterna av hastighetsgränshöjningen ska givetvis utvärderas. Skulle effekterna därefter visa sig positiva, eller i vart fall ej negativa, i trafiksäkerhetshänseende bör standarden vid nybyggnation av motorväg anpassas för 130 kilometer i timmen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 april.)

Näringspolitik