Framtidens infrastruktur

Fru talman! Vi debatterar nu regeringens förslag till infrastrukturproposition med förslag på inriktningen för infrastrukturpolitiken för perioden 2022-2033. Propositionen innehåller de ekonomiska ramarna och de politiska prioriteringarna för perioden.

Låt mig vara tydlig: Det här förslaget räcker inte. Det räcker inte för att möta de stora behoven av ökat resande med tåg. Det räcker inte för att underhålla våra järnvägar och vägar. Det räcker inte för att bygga ut cykelinfrastrukturen i den omfattning som behövs. Det räcker inte för att möta vårt klimatmål på transportområdet om att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030.

Fru talman! Det har stundtals varit direkt provocerande att lyssna på infrastrukturministerns och andra regeringsföreträdares försök att sälja in den här infrastrukturpropositionen till infrastrukturbranschen, miljörörelsen och hela svenska folket under förespeglingen att det här är århundrandets satsning. "Bigger than Biden", sa till exempel infrastrukturministern.

I propositionen sätts den ekonomiska ramen till 799 miljarder kronor. Det är visserligen en stor summa och mer än i tidigare propositioner, men det är långt mycket mindre än vad som behövs.

Sett i ett historiskt perspektiv är de här infrastruktursatsningarna alldeles för små. Ett par decennier tillbaka, fru talman, låg infrastrukturinvesteringarna i Sverige på ungefär 2 procent av bruttonationalprodukten. Med det här förslaget kommer infrastrukturinvesteringarna att årligen ligga på lite drygt 1 procent av bnp.

Vad än infrastrukturministern försöker ge sken av är det ett faktum att med regeringens förslag till infrastrukturproposition kommer ett antal viktiga järnvägsprojekt inte att bli klara i tid. Jag talar till exempel om Norrbotniabanan. Jag talar om dubbelspåret mellan Gävle och Härnösand och om nya Ostkustbanan. Jag talar om fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm, ny järnväg Alingsås-Göteborg och dubbelspår genom Skåne mellan Helsingborg och Hässleholm.

Det blir heller ingen adekvat upprustning av regionala banor som Bohusbanan, Kinnekullebanan, Stångådalsbanan och Tjustbanan, för att nämna några. Tvärtom förstärks hotet om nedläggning av de regionala banorna med regeringens förslag.

Fru talman! Det finns inga nya riktade satsningar till Inlandsbanan, den viktiga över hundra mil långa järnvägen från Gällivare ned till Kristinehamn i Värmland.

Det blir inte heller några nya godsspår till hamnar som Ystad eller nybyggda Stockholm Norvik Hamn söder om Stockholm.

Varken ny järnväg till Sälenfjällen eller nya järnvägsförbindelser Göteborg-Oslo och Stockholm-Oslo är finansierade eller ens nämnda i det här förslaget.

Då har jag inte ens kommit till det största sveket, nämligen höghastighetsbanorna.

Ursprungsförslaget liksom Trafikverkets förslag är att bygga dessa nya stambanor med lånade medel som ett separat industrialiserat projekt. Så blir det inte. I stället väljer regeringen att gå fram i snigelfart och lägga fram en infrastrukturproposition där höghastighetsbanorna fortfarande inte är fullt ut finansierade. Inte ens de tre prioriterade etapperna Ostkustbanan, Göteborg-Borås och ny järnväg Lund-Hässleholm har tillräcklig finansiering. Man har inte ens kommit igång med bygget av dessa tre objekt.

Fru talman! Apropå den votering vi hade här tidigare i dag och att riksdagen nu har uttalat sitt misstroende mot Stefan Löfven och regeringen tycker jag att hanteringen av höghastighetsbanorna är beskrivande för regeringens tondövhet inför riksdagsmajoriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Det finns som bekant en majoritet i form av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet för att bygga höghastighetsbanorna snabbt och effektivt. Hade regeringen förhandlat vidare med Vänsterpartiet hade man kunnat lösa denna fråga. Men vårt senaste förhandlingsmöte med regeringen om höghastighetsbanorna ägde rum, tror jag, den 16 januari 2020. Sedan dess har ingenting hänt.

Har detta möjligtvis med januariavtalets punkt om att Vänsterpartiet ska hållas borta från allt politiskt inflytande att göra? Ja, jag tror det. Det visar i vart fall på regeringens oförmåga att lösa en fråga som man faktiskt lätt skulle kunna finna majoritet för.

Fru talman! Det största problemet med infrastrukturproposition är ändå själva utgångspunkten för den. Regeringen fortsätter att bedriva infrastrukturplanering baserat på prognoser om ökad trafik, inte baserat på våra politiska mål. Sedan den senaste infrastrukturpropositionen togs fram har det som bekant hänt en del. Sedan 2018 har vi en klimatlag som säger att alla politikområden ska bidra till och verka för att klimatmålen nås. Vi har till och med ett separat mål om minskade utsläpp från transportsektorn. Utsläppen ska minska med minst 70 procent till 2030.

Men i regeringens proposition är det fortfarande prognosstyrning som gäller, inte målstyrning. Detta syns till exempel i alla de motorvägsprojekt som fortfarande planeras från regeringen. Det handlar om Tvärförbindelse Södertörn här i Stockholm, nya anslutningsvägar till Förbifart Stockholm, E22 i Skåne etcetera. Vi vet att nya motorvägar leder till ökad bilism och ökade utsläpp. Därför är dessa projekt och hela prognosplaneringen inte acceptabla ur ett klimatperspektiv. Det är inte bara vi i Vänsterpartiet som säger detta, utan det har även Naturvårdsverket och nu senast Klimatpolitiska rådet lyft fram. Vårt klimatmål, tillsammans med andra viktiga mål om jämlikhet och jämställdhet inom transportsystemet, måste vara styrande för infrastrukturplaneringen.

Med anledning av detta har vi i Vänsterpartiet lagt fram en motion om en förbättrad infrastrukturpolitik. Vår motion innehåller kortfattat följande:

Vi vill se en ny politisk inriktning för infrastrukturpolitiken i Sverige, där våra politiska mål blir styrande, inte prognoser om ökat bilresande. I synnerhet klimatmålet ska ha en sådan styrande funktion.

Vi föreslår också ökade ekonomiska ramar. Vi vill ha 170 miljarder kronor utöver regeringens förslag till investeringar i järnväg och utbyggd cykelinfrastruktur. Med anledning av detta vill jag också passa på att yrka bifall till reservation 26, som handlar just om våra ökade ramar.

Vi vill också ha 60 miljarder kronor mer än regeringen till en finansierad underhållsplan för järnvägssystemet, så att all järnväg i Sverige kan rustas upp och underhållsskulden arbetas av.

Vi har 9 miljarder kronor mer än regeringen till bättre vägunderhåll, i synnerhet i glesbygd.

Vårt förslag handlar också om att höghastighetsbanorna fullt ut ska finansieras med lånade medel och att de nya stambanorna ska byggas som ett sammanhängande projekt och stå klara till början av 2030. På så sätt kommer bygget av de nya stambanorna inte att konkurrera med andra viktiga infrastrukturinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Med dessa förslag är Vänsterpartiet det parti som anslår i särklass mest pengar till att ställa om transportsystemet så att det blir modernt, jämlikt, jämställt och helt i linje med våra klimatmål. Vi kan göra detta för att vi prioriterar annorlunda. Vi prioriterar inte stora skattesänkningar till redan välbeställda människor, exempelvis.

Med detta förslag handlar det inte bara om att bygga färdigt höghastighetsbanorna, utan även Norrbotniabanan kan bli klar i tid. Även dubbelspåret längs Norrlandskusten blir färdigt, liksom fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm och nya spår mellan Alingsås och Göteborg. Vi kan också få till stånd upprustningen av Inlandsbanan, dubbelspår genom Skåne, räddandet av våra regionala banor och upprättandet av ett antal viktiga godsspår till både hamnar och industrier. Allt detta kan vi göra.

Vi i Vänsterpartiet hoppas också att vi kan ta de första stegen mot att bygga ny, modern järnväg från våra två största städer, Göteborg och Stockholm, till Norges huvudstad Oslo. Med våra förslag kommer vi också att få en robust statlig medfinansiering för utbyggd cykelinfrastruktur.

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta med att kommentera tre tillkännagivanden som finns i betänkandet. Ett tillkännagivande är helt enkelt ett beslut från riksdagen där vi uppmanar regeringen att verkställa våra förslag.

Det första tillkännagivandet är att vi föreslår en finansierad satsning på elektrifiering av transportsektorn. Vi vill ha en utökad satsning på laddinfrastruktur längs våra vägar, på parkeringsplatser och mötesplatser och vid mackar och annat. Denna laddinfrastruktur måste också kopplas ihop med laddinfrastruktur i resten av Europa, så att man kan ladda sin elbil inte bara i Sverige utan även i Danmark, Tyskland, Frankrike och så vidare. Det är det första tillkännagivandet.

Det andra tillkännagivandet handlar om att vi vill ha en finansiering av inköp av nya isbrytare. Den finansieringen ska ligga inom ramen för infrastrukturplanen.

För det tredje vill vi höja Trafikverkets anslagskredit till 10 procent, för både vidmakthållande och utveckling av statens transportinfrastruktur. Detta innebär att om Trafikverket har ett projekt och pengarna är slut vid årets slut kan man låna lite pengar från kommande år så att man inte behöver avsluta projektet för att sedan dra igång det igen när nästa år har börjat.

Alla dessa tre tillkännagivanden är baserade på motioner från oss i Vänsterpartiet. Jag är väldigt glad och stolt över att förslagen i vår motion nu vinner en politisk majoritet i Sveriges riksdag.

Fru talman! I dag behandlar vi som sagt regeringens proposition Framtidens infrastruktur eller det som i allmänt tal kallas infraproppen. Samtidigt behandlar vi inte mindre än 341 yrkanden från allmänna motionstiden.

Inledningsvis skulle jag vilja yrka bifall till våra tre reservationer, reservation 28, 29 och 52. I övrigt står vi socialdemokrater bakom utskottets förslag.

Fru talman! Denna proposition föreslår de ekonomiska ramarna för nästa planperiod, 2022-2033, på totalt 799 miljarder kronor. Det är en ökning på 176 ½ miljard jämfört med perioden 2018-2029. Därtill kommer medel från banavgifter och trängselavgifter, som beräknas uppgå till 77 miljarder. Sammantaget blir det en ram på 876 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Det är naturligtvis mycket pengar, men i grunden handlar infrastrukturpropositionen inte om pengar utan om vad vi kan göra med dessa resurser och pengar. Det handlar om jobben, klimatet och framtiden.

Vid misstroendeomröstningen i dag var det svårt att tro att vi befinner oss mitt i en global pandemi. Men det är faktiskt så. Vi befinner oss i en pandemi, oavsett hur många personer i karantän som riksdagen väljer att samla på en och samma plats.

Framtida investeringar i infrastruktur kommer att ha en avgörande betydelse för hur vi klarar tillväxt och jobb. En ökad ram på 176,5 miljarder kommer naturligtvis att påverka detta. Rätt använda kommer det också att kunna bidra till att vi klarar klimatmålen och att vi får fart på ekonomin. När så mycket som 30 procent av utsläppen kommer från transportsektorn är det klart att de framtida investeringarna har en väldigt stor betydelse för omställningen.

Fru talman! För alla som håller på med infrastruktur är detta naturligtvis en stor dag. Men infrastrukturen är inte bara viktig för dem som finns i branschen eller för dem som nyttjar vägar eller järnvägar. Den är så mycket större. Den är själva blodomloppet i hela vårt samhälle.

Om tågen inte går eller om vägen inte finns går det inte att ta sig till jobbet eller skolan. Det går inte att träffa vänner och släktingar om de inte bor i ens absoluta närhet. Det går inte läsa morgontidningen, och det går inte att ta sig till sjukhuset snabbt om olyckan skulle vara framme. Om inte sjöfarten fanns skulle vi ha svårt att importera och exportera varor och därmed förlora mängder av arbetstillfällen. Utan flyget skulle vi ha svårt att få snabba transporter av till exempel en ny njure som någon har väntat länge på.

Infrastrukturen är helt enkelt själva kittet som håller ihop det moderna samhället. Den bidrar också till att skapa gemensamma drömmar om framtiden. Den skapar jobb och nya bostäder. Den bidrar till att klara målsättningarna i godstransportstrategin och omställningen från väg till sjö och järnväg.

Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Det är viktigt och kommer också genomsyra objektslistan när den så småningom fastställs i den nationella planen för transportsystemet.

Helheten måste bejakas, och för- och nackdelar måste vägas mot varandra. Hela Sverige måste ges goda förutsättningar att leva, växa och utvecklas. Transportinfrastrukturen spelar en viktig roll. Den bidrar till jämlikhet och utjämnar klyftor. Den skapar tillväxt och bidrar till regional utveckling i hela landet.

Fru talman! Önskemålen är många. Det vittnar inte minst de 341 motionsyrkandena från allmänna motionstiden om. Många av ledamöternas motioner handlar inte bara om enskilda objekt och projekt utan just om önskan om hur ett enskilt objekt eller projekt kan bidra till att utveckla en ort, en stad, en region eller hela vårt land.

Men oavsett vad utskottets ordförande säger här i talarstolen tar infrastrukturpropositionen inte ställning till de enskilda objekten, utan det handlar om att ge ramen och förutsättningarna för de projekt som så småningom ska fastställas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Fru talman! Apropå anförandet från trafikutskottets ordförande, vänsterpartisten Jens Holm, som också hänvisade till misstroendeomröstningen vi hade här i kammaren tidigare i dag, kan man konstatera att han talade sig varm för höghastighetståg. Men han har precis öppnat dörren för Ulf Kristersson. Då kan du se dig om i himlen efter några pengar till höghastighetståg och nya stambanor! Det blir tydligt inte minst när man läser Moderaternas motion på detta tema.

Fru talman! Det är en långtgående process att ta fram en infrastrukturproposition. Riksdagens trafikutskott är involverat på olika sätt, och jag utgår från att företrädare för samtliga partier har, har haft och kommer att ha en dialog med företrädare för kommuner och regioner, för branscher och intresseorganisationer för att bilda sig en bra uppfattning om helheten.

En sak som jag har kunnat urskilja och som har framgått mer än något från samtliga av dem jag har varit i kontakt med är budskapet om att lagt kort ska ligga. Just detta signalerar också regeringen tydligt i propositionen och i sin kommunikation om den. Jag har också uppfattat att det finns någon form av gemensam hygglig hållning i just denna fråga i trafikutskottet. Därför blir jag ganska förvånad över att en majoritet i utskottet nu har format sig kring att lyfta in finansieringen av isbrytare i detta.

Låt mig vara tydlig. Det råder ingen tvekan om att vi socialdemokrater ser betydelsen av en välfungerande sjöfart och att det förutsätter att vi har en isbrytarverksamhet som fungerar effektivt även under svåra vinterförhållanden. Detta är en förutsättning för att vårt land ska fungera.

Vi är också väl medvetna om att vår isbrytarflotta börjar bli ålderstigen. Här har också ett arbete inletts där Sjöfartsverket arbetar tillsammans finländska Trafikledningsverket i ett designprojekt. Detta ska vara klart i slutet av detta år. Att föregripa resultatet av detta arbete är inte seriöst.

Att redan nu peka ut isbrytarna som en del av den ekonomiska ram vi nu behandlar är förhastat och riskerar naturligtvis att tränga ut andra objekt. Det handlar om objekt som redan nu finns i den rådande investeringsplanen och det faktum att i princip alla intressen samfällt har uttalat att lagt kort måste ligga. Vi som har satt oss in i Trafikverkets förarbeten och underlag inför propositionen kan konstatera att det inte finns några ess i rockärmen. Den fråga man då måste ställa sig är: Vad vill ni ta bort?

På samma tema blir jag också djupt bekymrad över Moderaternas agerande i frågan kring höghastighetståg. Moderaterna är kanske det ledande oppositionspartiet och gör anspråk på att ta över statsministerposten. I Moderaternas motion på infrastrukturpropositionen vill man nämligen göra gällande att man håller sig till samma ekonomiska ram totalt sett men föreslår samtidigt en minskning av anslagen för utveckling av transportsystemet med totalt 33 miljarder.

Man konstaterar också att infrastrukturprojekten är underfinansierade. Det påståendet får väl stå för Moderaterna, men de gör här ändå en rejäl tankevurpa tillsammans med Kristdemokraterna, som vill skära ytterligare i medlen för utveckling av transportsystemet.

Ingen kan väl ha undgått att debatten om höghastighetståg pågått en längre tid i vårt land. Det hela började på allvar när den dåvarande moderata statsministern Reinfeldt tillsatte Sverigeförhandlingen med uppdraget att ta fram förslag till principer för finansiering av just höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm och Malmö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

I den nu gällande planen återfinns finansiering för Lund-Hässleholm, Göteborg-Borås och Linköping-Järna som inräknas i projektet med höghastighetståg. I en internationell kontext kan man naturligtvis fundera på om 250-350 kilometer i timmen är hög hastighet och om det verkligen är fråga om höghastighetståg. Men i vilket fall som helst innebär en minskning av anslaget, vilket Moderaterna alltså föreslår, att man sätter dessa projekt i gungning, och detta i en tid när investeringar behövs. Inte minst behövs de för tillväxt och för att skapa framtidstro.

Ytterligare ett förslag från Moderaterna, där de dessutom får medhåll av en majoritet i riksdagen och i trafikutskottet, gäller anslagskrediter för Trafikverket. Där vill man i ett tillkännagivande göra gällande att anslagskrediten för Trafikverket ska vara 10 procent. I sin motion anger Moderaterna att de vill ha en återgång till 15 procent, som de hävdar var gällande under Reinfeldts regering. Men det är ju inte sant.

Låt mig vara tydlig: Anslagskrediten regleras i budgetlagen, som senast beslutades 2011. Alltså lades den fram av - gissa vem! - den moderate statsministern Fredrik Reinfeldt. Den anger att anslagskrediten ska vara 3 procent men att den tillfälligtvis kan vara 10 procent. Moderaterna verkar uppenbart inte ha koll på hur budgetlagen fungerar, en lag som de själva lagt fram i riksdagen.

Jag måste också understryka att för innevarande år har Trafikverket en budget på 65 miljarder. En anslagskredit på 10 procent handlar alltså om 6,5 miljarder. Jag kan tycka att det är rimligt. Oavsett vilken regering vi har behöver man ha en bra kostnadskontroll. Om man sedan överskrider budgeten med 6,5 miljarder kan jag tycka att det ändå föranleder särskilda beslut i regeringen. Jag vill också poängtera att 3 procent är nästan 2 miljarder.

Ja, detta verkar ligga i tiden, fru talman. I jakten på att trycka till regeringen letar man krasst efter minsta gemensamma nämnare oavsett om det handlar om att fälla regeringen eller bara om att få till ett tillkännagivande.

Här kan vi, på motsvarande sätt, hitta en majoritet för ett tillkännagivande kring utbyggnad av elinfrastruktur, trots att man vet, eller åtminstone borde veta, att elinfrastrukturens investeringar ligger i utgiftsområde 22. Och utgiftsområde 22 hanteras av näringsutskottet.

Infrastrukturpropositionen, som vi nu behandlar, lyfter dock fram elinfrastrukturen som en viktig del för att man ska kunna minska utsläppen från transporter. Och regeringen jobbar med den frågan, inte minst i en infrastrukturkommission som ska ta fram en handlingsplan - det är ungefär det som man eftersträvar här. Man jobbar också med att ta fram ett arbete kring en nationell strategi för elektrifiering.

Hade ni bara pratat med era kollegor i näringsutskottet hade de kunnat informera er om i vilken budgetpost som elektrifiering finansieras och var man därmed borde besluta om detta.

Men ni kanske menar att elinfrastrukturen också ska finansieras inom infrastrukturramen. Det för mig osökt tillbaka till diskussionen kring lagt kort ligger. Vilka objekt är det som ska bort? Är det den efterlängtade stambanan mellan Linköping och Järna eller stambanan mellan Göteborg och Borås, som oavsett vad man tycker om höghastighetståg så väl behövs för att få ordning på den regionala trafiken så att människor kan ta sig till och från jobbet på ett bra och effektivt sätt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Jag kräver ett svar. Vilka projekt är det som ska bort?

Fru talman! Vi har en verklig chans att investera oss ur krisen. På så sätt klarar vi klimatet och kan samtidigt skapa nya jobb och ett bättre samhälle för alla i vårt land. Genom samhällsbygget kan vi skapa jämlikhet och jämställdhet.

Pandemin har slagit hårt mot vårt land. Den har haft allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi, och många har blivit av med jobbet.

Sverige var inte perfekt innan krisen. Klimatutsläppen måste fortsätta att minska. Utsläppen från transportsektorn oroar - såklart.

Det är trångt på spåren. Det finns problem efter år av eftersatt underhåll. Vi behöver därför modiga investeringar i mer järnväg så att fler kan resa hållbart och så att gods kan fraktas klimatsmart.

Vi vill satsa på elvägar och laddinfrastruktur för att säkra elektrifieringen av fordonsflottan och bana vägen för eldrift, vätgas och andra hållbara drivmedel. Så småningom behöver detta också ske när det gäller sjöfarten och flyget. Med satsningar på underhåll ska vi kunna rusta hela Sverige starkt.

Vi socialdemokrater vet att vi skapar nya jobb och kan lösa samhällsproblemen när vi investerar i hela landet och i klimatomställningen.

Vi socialdemokrater vet att investeringar i infrastruktur kommer att göra Sverige starkare.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Ledamoten överskred sin talartid med över 50 procent.)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att kommentera den så kallade anslagskrediten. Det finns en motion från Vänsterpartiet om att den ska höjas till 10 procent. Det är inte några konstigheter alls att myndigheter kan ha en anslagskredit. Man kan fråga sig varför vi landar på 10 procent. Jo, det är precis den summa som Trafikverket självt vill ha. Det är det som de har spelat in till Infrastrukturdepartementet.

Varför behövs det då en viss flexibilitet i hanteringen av Trafikverkets pengar? Jo, det var ett stort antal underhållsprojekt på järnvägssidan som för ett par år sedan fick avslutas därför att pengarna var slut det året. Sedan försökte man dra igång dem åren därpå. Hade Trafikverket haft en anslagskredit hade detta inte skett. De gick gång på gång till regeringen och vädjade om ett beslut om att de skulle kunna få en anslagskredit, och regeringen sa nej. Därför sätter vi nu ned foten och ser till att vi får lite ordning på detta.

Teres Lindberg talar om att lagt kort ligger. Det tycker jag är lite problematiskt från ett klimatperspektiv, eftersom vi nu har en klimatlag och nya klimatmål. Ska då gamla motorvägsprojekt finnas kvar inom infrastrukturplaneringen? Finns det ingenting som man ska revidera utifrån den nya klimatlag som har kommit? Och kopplat till detta är Norrbotniabanan, 27 mil ny järnväg längs Norrlandskusten upp till Luleå, som kommer att minska utsläppen med över 80 000 ton. Vi i Vänsterpartiet lovade att Norrbotniabanan ska bli klar senast 2030. Kan Teres Lindberg också lova att Norrbotniabanan ska vara färdig till 2030?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag överskred talartiden. Ibland är hjärtat fyllt av mycket. Jag vill också passa på att tacka Jens Holm för frågorna.

Först gäller det anslagskrediten. Jag har aldrig förväntat mig att Vänsterpartiet ska vara de som tar det stora ansvaret för svensk ekonomi. Däremot förväntade jag mig att Moderaterna skulle ha ett perspektiv på den här frågan och inte fara med osanningar, till och med, i sin egen budgetmotion. Jag tycker att det är ganska allvarligt för ett parti som gör anspråk på statsministermakten.

När vi pratar om infrastrukturplanering behöver vi ha en långsiktig horisont. Det behöver finnas långsiktiga perspektiv och långsiktiga förutsättningar. Just Norrbotniabanan finns med i den nuvarande investeringsplanen. För oss socialdemokrater är det självklart att den ska finnas kvar. Vad som bekymrar mig än mer är det faktum att Jens Holm i dag har öppnat dörren för Ulf Kristersson, vars parti lyfte ut Norrbotniabanan ur infrastrukturplaneringen. Hade de inte gjort det hade den redan funnits där i dag, för vi socialdemokrater lyfte in den under tidigare regering.

Jag skulle alltså snarare vara bekymrad över Jens Holms agerande just nu än över någonting annat när vi pratar om infrastruktur, för tar man in djävulen i sängen får man också leva med den. Det blir inte helt enkelt för er att få igenom de krav som ni ställer. Det är bara att titta på de motioner som finns på detta tema. Om jag var Jens Holm skulle jag snarare vara bekymrad för egen del. Jag skulle vara bekymrad över den politik som ni själva försöker att lyfta fram.

Fru talman! Jag beklagar det höga tonläget. Det vi ser är ett regeringsparti som ännu inte verkar ha förstått att man inte har majoritet i Sveriges riksdag. Man förväntar sig att Vänsterpartiet bara ska gapa och svälja när det gäller precis allting som kommer från Stefan Löfven och Annie Lööf. Vi tar inte det, Teres Lindberg, inte en dag till. Vi har inte släppt fram någon ny majoritet, och vi har hela tiden sagt: Vi vill ha Stefan Löfven som statsminister, men han kan inte bedriva nyliberal politik. Någonstans får man faktiskt sätta ned foten.

Jag frågade Teres Lindberg om klimatmålet och om det på något vis kan få regeringen att revidera infrastrukturpropositionen. Det är uppenbart att det inte finns några sådana ambitioner från regeringens sida. Det finns inte ett enda motorvägsprojekt som man har plockat bort från infrastrukturpropositionen. Det tycker jag är problematiskt, för motorvägsprojekten kostar väldigt mycket pengar förutom att de leder till ökade utsläpp. De kostar så mycket pengar att regeringen inte har råd att finansiera vare sig höghastighetsbanorna, som man talar så mycket om, eller Norrbotniabanan - vi i Vänsterpartiet var med och drev på regeringen för att de skulle föra in den i planeringen igen.

Nu finns det pengar till att bygga ett par mil räls norr om Umeå. Sedan är pengarna slut igen. När det gäller Norrbotniabanan har man vädjat till oss i riksdagen. Man har vädjat till regeringen: Se till att vi får full finansiering, så att vi kan bygga färdigt det här projektet i tid! Men det får man inte från regeringen, för det finns inga pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Jag vill återigen fråga Teres Lindberg: Kommer Norrbotniabanan att vara färdig i tid, till 2030?

Fru talman! Jag vill ändå påminna ledamoten Jens Holm om att vi höjer ramen med 176 ½ miljard. Det ger också utrymme för att tillföra nya projekt, nya objekt. Det tror jag behövs, såklart. Samtidigt vet jag att Jens Holm och hans parti konsekvent är emot vägar. Men man måste också se att hela vårt land ska fungera. Vi kommer aldrig att kunna bygga tåg så att varje medborgare i vårt land har en järnvägsstation att gå till.

Många kommer fortsatt att behöva vägen för att kunna transportera sig. Godstransporterna kommer även fortsättningsvis att behöva göras på väg. Sedan är det klart att det är bra och viktigt att de kan göras så hållbart som möjligt. Snarare måste vi se till att vi får en omställning, men att helt ta bort väginvesteringar löser inga problem utan skapar bara nya.

Man får heller inte glömma bort att nya vägar och investeringar i vägar också ger möjligheter för nya sätt att transportera sig på ett klimatsmart sätt. Utan vägar kommer heller inte bussen fram. I en framtid kanske vi reser uteslutande med elbussar i stället för med bussar som går på fossila bränslen. Jag skulle inte alls vara så bekymrad.

Låt mig vara tydlig när det gäller hastigheten. Vi socialdemokrater kommer, i alla fall så länge vi har regeringsmakten, att se till att Norrbotniabanan byggs. Men att säga ett specifikt årtal för när den ska vara färdigbyggd är såklart lite problematiskt. Det tar tid att bygga järnväg. Det är betydligt mer komplicerat än vad Jens Holm försöker göra gällande här. Men den kommer att byggas så länge vi får vara med och bestämma. Om detta råder inget tvivel.

Fru talman! Det är mycket annat som tar uppmärksamhet en dag som denna, men trots detta måste det här vara mandatperiodens viktigaste debatt, i alla fall för oss i trafikutskottet.

Infrastrukturen är en förutsättning för att Sverige ska fungera och för att människor ska kunna ta sig till och från sina jobb och hämta barn på förskolan. Den är också en förutsättning för att företag ska kunna få tillgång till råvaror och transportera sina slutprodukter ut till kunderna. En effektivt planerad och välfungerande infrastruktur är förutsättningen för jobb och tillväxt i hela landet.

Vi är överens med regeringen om vikten av att satsa mer pengar på infrastruktur. Faktum är, herr talman, att vår ram är densamma som regeringens. Vi har dock valt att göra en lite annan prioritering inom ramen.

Trafikverket var mycket tydliga i sitt underlag till infrastrukturpropositionen: Det behövs mer och bättre underhåll. Att underhålla de anläggningar vi har i form av vägar, järnvägsräls, hamnar och flygplatser är också det mest samhällsekonomiskt lönsamma vi kan använda pengarna till.

Det vi gjort är att omprioritera från nyinvesteringar till underhåll. Det är pengar som snabbt kan göra skillnad - skillnad för alla som kör på de 125 mil väg där Trafikverket sänkt hastigheten på grund av vägens dåliga skick. Det kommer att göra skillnad för alla som sitter fast på tåg som står stilla på grund av växelfel som beror på bristande underhåll av våra järnvägsanläggningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Herr talman! Moderaterna står bakom de övergripande transportpolitiska målen. Där betonas vikten av att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet.

I en värld där den tekniska utvecklingen går med en rasande hastighet och vi faktiskt kan se att alla trafikslag har en fossilfri framtid måste denna utveckling bejakas, men man måste också ta hänsyn till detta när man gör prioriteringar av framtidens infrastruktursatsningar.

Moderaterna värnar skattebetalarnas pengar - det är inte okänt - och vill utforma en modern infrastrukturpolitik som tar hänsyn till miljö, jobb och tillväxt. För att säkra jobb och tillväxt i hela landet behövs en välfungerande infrastruktur.

Moderaternas plan handlar om hur vi skapar förutsättningar för hela Sverige. Människor och företag ska kunna lita på att grundläggande funktioner i samhället fungerar och levererar den tilltänkta nyttan som planerat. Vi prioriterar därför vård av den befintliga infrastrukturen samtidigt som vi gör satsningar på att stärka transportsystemet där det behövs för att säkerställa att vi får en fungerande infrastruktur i hela Sverige.

Herr talman! Frågan om höghastighetståg har tagit nästan allt syre i infrastrukturdebatten de senaste åren. Kritiken är omfattande, från ledande forskare och andra experter men även från Riksrevisionen. Prislappen bara växer, och tidsplanen skjuts fram. När ska regeringen inse att vi är för få i Sverige för att det ska vara lönsamt att bygga höghastighetsbanor? Dessutom sjunker ju miljö- och klimatargumenten ihop som en misslyckad sufflé när övriga trafikslag går mot fossilfrihet.

Vi ser gärna investeringar i järnväg men prioriterar att bygga på det vi har, komplettera och optimera för att öka kapaciteten. Vår målsättning är ett väl fungerande järnvägsnät där det på viktiga stråk går att köra upp till 250 kilometer i timmen.

Vi vill också se en effektivare och mer sammanhållen process där man ser till helheter och snabbare kan få ut nyttan av de olika investeringar som görs.

Herr talman! Svensk infrastruktur har stora och allvarliga problem. En majoritet av alla större projekt tenderar att bli kraftigt fördyrade och mycket försenade. Moderaternas analys är att det behövs en mer omfattande genomlysning av arbetet med upphandling och genomförande av såväl underhåll som nybyggnation.

Vi behöver se över möjligheten till förbättrad organisation, bättre upphandlingsunderlag och bättre kontroll på anläggningarnas status. Det behövs en plan för att komma till rätta med underhållsskulden och också en plan för att finansiera beslutade projekt. Vi behöver ta ett större samlat grepp kring alla dessa processer för att säkerställa att vi får en effektiv framdrift och valuta för våra skattepengar.

Regeringen valde när den tillträdde att sänka den anslagskredit som Trafikverket hade. Jag ska erkänna, Teres Lindberg, att vi hade fel i vår motion. Vi skrev 15 procent, men det var 10 procent, vilket var max enligt budgetlagen, precis som Teres Lindberg tog upp i sitt anförande. Generaldirektören själv har varit ute och sagt att för stora projekt och stora underhållsprojekt som löper över flera år innebär den låga nivå som regeringen har satt för anslagskrediten, 3 procent, att man är tvungen att avsluta ett arbete därför att pengarna tar slut i november för att sedan starta upp arbetet igen när man har passerat årsskiftet. Detta leder till ökade kostnader och förseningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Det är glädjande att det nu finns en majoritet. Jens Holm pratade om att det var en motion från Vänsterpartiet, men vi andra partier hade också med det i våra motioner. Därför har vi nu en majoritet för ett förslag om ett tillkännagivande att regeringen ska se till att anslagskrediten ökas. Där har finansutskottet inte velat uttala sig, vilket tyder på att alla de anklagelser som Teres Lindberg kom med i sitt anförande inte riktigt stämmer. Annars hade de velat uttala sig.

Herr talman! Elektrifieringen av trafikslagen är viktig för omställningen. För att människor och företag ska våga köpa ett eldrivet fordon krävs att de kan känna sig trygga med att de kan ladda överallt. Man ska inte behöva välja bort att köpa en elbil, elbuss eller mindre lastbil som drivs av el av oro för att inte kunna ladda den. Här har vi också ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen.

Min bild av hur arbetet med elektrifieringen går till i det här landet är att det är mycket snack och lite verkstad. Infrastrukturministern åker land och rike runt och tar åt sig äran för det som regionerna gör. Man har tillsatt en elektrifieringskommission med en massa kompetenta människor, men det är väldigt lite verkstad. Det är ju verkstad som vi behöver se för att människor ska våga köpa elbil.

Förslaget om ett tillkännagivande tyder på en otålighet hos en majoritet här i riksdagen. Vi vill se en finansierad plan. Att köpa bil är något som man gör långsiktigt. Därför måste människor kunna känna sig trygga med att det löser sig, att de vågar satsa på en elbil och att de kan räkna med att ladda hemma större delen av tiden. Man behöver veta hur planen ser ut. Det behöver bli verkstad, helt enkelt.

Herr talman! Flyget svarar, utöver höghastighetstågen, för en stor del av konfliktytan inom infrastrukturområdet. Flyget behövs i Sverige för att stärka jobb och tillväxt i hela landet. Trots flygets betydelse för Sverige upptar det en väldigt liten del av infrastrukturpropositionen.

Reaktionerna på regeringens sorgliga hantering av Brommafrågan och det engagemang detta har utlöst runt om i landet är en tydlig indikation på hur viktigt flyget är för att hela Sverige ska leva och utvecklas.

Även flyget har en plan för fossilfrihet, och det övergripande arbetet med att förbereda allt inrikesflyg för framtida fossilfrihet behöver intensifieras. Introduktionen av elflyg kommer att förändra flygmarknaden, och behovet av de regionala flygplatserna kommer att öka. De är viktiga i dag, både för att människor ska kunna resa men inte minst för samhällsviktigt flyg och för krisberedskap. Det har inte minst pandemin visat oss.

Moderaterna vill långsiktigt göra alla flygplatser till beredskapsflygplatser. Slutligen vill vi moderater när det gäller flyget bygga ut Arlanda och infrastrukturen kring flygplatsen med målet att den ska bli Nordens ledande flygplats med fler direktflyg ut i världen.

Herr talman! Sjöfarten är en viktig och underutnyttjad resurs för godstransporter. Vi har vatten runt stora delar av vår kust och dessutom en hel del inre vattenvägar. För några veckor sedan startade en pendeltrafik med pråm mellan Norvik och Västerås. Det är en spännande utveckling som, om den får fart, kan avlasta både väg och järnväg. Svensk sjöfarts konkurrenskraft behöver stärkas genom en översyn av våra nationella krav och kostnader så att det säkerställs att detta inte sammantaget innebär betydande konkurrensnackdelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Sjöfarten är unik i så måtto att rederier kan flagga sina båtar i vilket land de vill. Om Sverige ger sämre villkor för sjöfarten riskerar vi att i dag svenskflaggade båtar flaggas i ett annat land med lägre klimatkrav och sämre arbetsmiljö.

Ett annat problem för sjöfarten är de kostnader som är förknippade med att köra fartyg i svenska vatten, inte minst farledsavgifterna. Den modell för finansiering av Sjöfartsverket som vi har i dag är inte hållbar. Och det finns ett tillkännagivande från riksdagen om att se över det, ett tillkännagivande som regeringen ännu inte har tagit tag i.

För att sjöfarten i norra Sverige ska fungera vintertid krävs isbrytare. Den svenska flottan av isbrytare består av tre fartyg byggda på 70-talet. De behöver i närtid bytas ut för att säkerställa godstransporter från norra Sverige även vintertid, och organisationen behöver i grunden utredas. Även här har vi ett tillkännagivande, vilket var en viktig markering från en majoritet i utskottet. Jag tror att vi alla hade väldigt mycket kontakt med företag i norra Sverige och med olika branschorganisationer kring just frågan om att man behöver ha signalen att isbrytarna är på gång. Dessutom pågår ett arbete tillsammans med Finland som det är viktigt att vi inte tappar fart i. Då riskerar våra isbrytare att bli betydligt dyrare än nödvändigt.

Herr talman! Avslutningsvis står vi naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 32.

Herr talman! Jag tänkte först att jag bara skulle ställa frågor. Men jag blev apostroferad om att jag kom med anklagelser kring anslagskrediten. Det gjorde jag faktiskt inte. Möjligen anklagade jag Moderaterna för att inte kunna räkna och att de inte har koll på hur budgetlagen fungerar. Maria Stockhaus bekräftade också att man hade fel på 5 procent. 10 eller 15 procent är inte så noga, det handlar ju bara om 3 000 miljoner kronor hit eller dit.

Det är detta som är själva bekymret med frågan om anslagskrediten. Jag tycker att budgetlagen fungerar ganska bra som den är i dag. Jag tycker att det är viktigt att inte minst Trafikverket som jobbar med stora projekt har en möjlighet att gå till regeringen och få en utökad anslagskredit. Men att de per definition alltid ska få gå över sin budget med 10 procent i stället för 3 procent som gäller alla andra myndigheter är jag inte så säker på är seriös ekonomisk politik. Men det verkar Moderaterna vara, och det spelar ingen roll om det är 6 eller 9 miljarder hit eller dit. Men det är ganska mycket pengar även för ett land som Sverige och för statskassan, skulle jag vilja säga.

Dessa slarviga påståenden kommer från ett parti som faktiskt gör anspråk på regeringsmakten. Jag tycker att man kanske borde tänka till både en och två gånger innan.

När det kommer till just kopplingen till mitt eget anförande och de nya satsningar som Moderaterna vill lyfta in här måste jag återigen upprepa min fråga som jag ställde tidigare i talarstolen. Vilka projekt är det som Moderaterna vill lyfta ut? Vad är det som inte kommer att ingå i "lagt kort ligger" för Moderaterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Herr talman! Nu tycker jag att Trafikverket med sina enorma projekt har lite av en särställning i förhållande till andra myndigheter. Därför finns det anledning att se över deras anslagskrediter.

Sedan kan jag tycka att detta med att kunna räkna är väsentligt när man sitter i regeringsställning. Då är detta med "lagt kort ligger" lite intressant. Den befintliga planen är underfinansierad. Det krävs ett antal miljarder till för att klara av att bygga dessa projekt.

På presskonferensen när propositionen presenterades var både infrastrukturministern och miljö- och klimatministern tydliga med att höghastighetsbanorna ska in inom plan. Dessutom åker infrastrukturministern nu land och rike runt och pratar om alla nya projekt som ska in i planen, exempelvis Oslo-Stockholm och Öresundsförbindelsen. Jag kan säga att det inte krävs särskilt avancerade kunskaper i matematik för att förstå att denna ekvation inte går ihop.

Vi väljer bort höghastighetstågen. 400 miljarder kronor är vad experterna säger att kostnaden för dem kommer att landa på. Egentligen är det rimliga som jag vill säga till Teres Lindberg att det är regeringen som kommer att behöva prioritera bort. Regeringen kan absolut inte lägga till några nya projekt. Men det handlar om 400 miljarder kronor, i princip hälften av denna ram. Hälften av projekten måste alltså bort, Teres Lindberg. Vilka projekt är det som ska bort?

Herr talman! Min fråga rörde inte detta. Detta handlar om att ni nu vill lyfta in isbrytarna inom ramen för infrastrukturplaneringen. Ni vill lyfta in elinfrastrukturen inom ramen för infrastrukturplaneringen. Det betyder att den totala ramen blir mindre för allting annat. Det säger sig självt.

När man läser er budgetmotion ser man samtidigt att ni vill dra ned på nyinvesteringar för att ni är emot höghastighetståg. Att göra det betyder per definition att stambaneprojekten Linköping-Järna, Göteborg-Borås och Helsingborg-Hässleholm faktiskt på allvar är i gungning. Vilka projekt är det som ni vill ta bort? Till vilka i landet Sverige vill ni nu lämna besked om att de inte ska få möjlighet att på ett lättare sätt transportera sig och att regionaltrafiken inte ska fungera på ett bättre sätt? I planeringen just nu finns inte resurserna för sträckorna här emellan. De finns inte där. Ni måste därför ta bort något som redan finns. Men det vill ni inte tala om.

Detta kan jag tycka är ett väldigt stort bekymmer. Det är väldigt lätt att göra anspråk på regeringsmakten och att stå här och lova guld och gröna skogar men inte tala om var pengarna ska komma ifrån. Vilka projekt ska bort, Maria Stockhaus? Jag vill att du svarar på den frågan. Och jag vill att du inför hela svenska folket svarar på vilka projekt som Moderaterna vill stryka ur infrastrukturplaneringen.

Herr talman! Teres Lindberg och jag måste ha lärt oss matematik på väldigt olika sätt. Vi moderater har gjort en omfördelning med 33 miljarder kronor. Teres Lindbergs parti vill lyfta in hela höghastighetsbanan med 400 miljarder kronor. Jag tror att det är Teres Lindberg som är svenska folket svaret skyldig när det gäller vad som ska prioriteras bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Vi vill bygga nya sträckningar - de som ligger i befintlig plan. Men vi vill inte ha höghastighetsstandard på dem. Det är en viss skillnad kostnadsmässigt på att bygga för höghastighetståg och att bygga för vanlig järnvägstrafik. Det är en stor del. Därför kan vi ha råd med nya isbrytare och med laddinfrastrukturen. Jag tror till och med att vi har råd med nya infrastrukturpolitiska projekt, till exempel Oslo-Stockholm. Det kommer inte Socialdemokraterna och denna regering, om de sitter kvar, att ha råd med i och med att 400 miljarder kronor för höghastighetsbanor enligt både infrastrukturministern och miljö- och klimatministern ska in i denna plan. Det är hälften av pengarna i planen. Det innebär att det inte finns pengar till de projekt som redan ligger där.

Det är Teres Lindberg som är svaret skyldig. Det är 400 miljarder kronor som ni måste plocka bort. Det innebär att de som vill ha Norrbotniabanan byggd kan titta i stjärnorna efter att det kommer någon ny räls på plats där. Ska höghastighetsbanorna ha företräde kommer norra Sverige inte att få någon ny järnväg.

Herr talman! I dag debatterar vi framtidens infrastruktur. Ska vi satsa på rymdturism, flygande bilar eller kanske hyperloop, som kan komma upp i hastigheter mellan 600 och 1 000 kilometer per timme? Nej, herr talman, riktigt så rolig blir inte denna debatt.

Om Socialdemokraterna får fortsätta att styra det här landet kommer Sverige - dock om ganska lång tid - att ha världens nyaste, världens mest omoderna och världens långsammaste höghastighetsjärnväg. Det är ingenting att skryta om direkt. Frågan är när regeringen lägger det förslaget i malpåse.

Sverigedemokraterna vill bygga mer järnväg, men då smart järnväg - en järnväg som kan nyttjas maximalt, med både godstransporter och persontransporter. Än mer övertygad blev jag när vi på trafikutskottets senaste möte talade om att man i Europa försöker samsas om en gemensam struktur och göra det enklare för resenärer att byta tåg. Då handlar det om taktfasta tidtabeller enligt knutpunktsprincipen.

Med enklare ord ska tågen enligt tidtabell vara inne på en station då andra tåg också är där, för att folk ska kunna byta linje och resa vidare. Detta innebär att det inte är någon större fördel med supersnabba tåg. Mer viktigt är att tågen kommer i tid, och här kommer det viktiga med ett sådant system: att tågen går. Vad behövs för att tågen ska gå? Jo, underhåll i massor. Vi måste ha en järnväg vi kan lita på dygnet runt, året om.

I går läste jag följande i tidningen: "Även idag ersätts tågtrafiken mellan Göteborg och Strömstad, samt mellan Varberg och Uddevalla, med buss fram till midnatt. Risken för solkurvor och bränder i skog och mark är för stor." Solkurvor kan man undvika genom att ha bra sliprar med bättre befästningar, herr talman, samt genom att det finns ballast mellan sliprarna. Bränder är lite svårare, men jag återkommer till det senare i anförandet.

Vintertid är det inte mycket bättre - lite snö så står både järnväg och vägtrafik stilla. Vi måste kunna lita på vår infrastruktur. När man bokar en resa tror jag att det är mer viktigt att det som är avtalat hålls. Det blir en stor oro när tåget är sent, herr talman: Hur ska jag hinna med nästa anslutning? Hur kommer jag ifrån stationen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Vi sverigedemokrater anser att man bör knyta ihop transportslagen när man bygger infrastruktur. Men man måste också vårda infrastrukturen. Det kostar massor av skattemedel att bygga våra vägar och järnvägar, och underhålls de inte är det som att kasta pengarna i sjön.

Herr talman! För att befintlig järnväg ska bli bättre bör vi inte bara underhålla utan också bygga ut och trimma systemet så att vi kan få mer trafik i anläggningen. Det kan handla om att bygga mötesspår, dubbelspår eller fyra spår eller om längre perronger och att bygga ut bangårdar så att vi kan ta emot framtidens tåg. De är 1 050 meter långa, medan vi i dag endast har 630 meter långa tåg i Sverige. Det är väldigt korta tåg internationellt sett.

Sverige är sårbart; vi har bara en fast förbindelse till övriga Europa, nämligen Öresundsbron. Sverigedemokraterna vill att Trafikverket ska utreda ytterligare en fast förbindelse för godståg, persontåg och vägtrafik - speciellt nu när Fehmarn Bält-tunneln byggs.

Herr talman! Jag är inte helt säker på att vi kan lita på att regeringen hedrar utskottets tillkännagivande om att ha en redundans i järnvägsfärjorna från Ystad och Trelleborg till Polen och Tyskland. Ystad har i dag ingen järnvägstrafik via fartyg, och vad jag har hört har de företag som kör järnvägsfärjor inte fått ekonomiska medel av regeringen för att säkra järnvägsfärjorna.

Herr talman! Jag sa tidigare att jag skulle återkomma till bränderna. Här har vi ett problem. Vi har under de senaste åren blivit varse att skogsbränderna har ökat i antal och omfattning, och det brinner just nu i Mönsterås skogar.

I Sverige behöver vi ha en god beredskap, och det vore en stor fördel om man dessutom hade stor kapacitet i form av egna plan eller helikoptrar så att man snabbt kan släcka bränderna. För detta behöver vi de regionala flygplatserna, herr talman. Vi behöver dem för att resa, för att släcka bränder och för att hantera ambulansflyget och försvaret, med mera. Sverige borde göra de regionala flygplatser som är villiga att ställa upp till beredskapsflygplatser och dessutom betala vad det kostar att hålla dessa i beredskap.

Herr talman! Man kan undra varför folk köper stadsjeepar när de bor i stan. Men det kanske inte är så konstigt med tanke på bristen på underhåll av vägarna, potthål med mera. Stadsjeepar klarar den miljön mycket bättre. Och handlar hastighetssänkningar på vägarna om en nollvision, eller är det bara en effekt av uselt underhåll? Vi sverigedemokrater har blivit nedringda av arga medborgare, och jag gissar att vi inte är det enda partiet.

Trafikverket sänker hastigheten på massor av vägar och skyller på att det handlar om att rädda liv, men i själva verket beror det många gånger på att det inte finns ekonomi att upprätthålla vägstandarden. I stället för att underhålla vägen sänker Trafikverket hastigheten. Snart får man gå till bilhandlaren och fråga: Hur sakta går den här bilen att köra? Skämt åsido - vi måste hålla efter vår infrastruktur.

Herr talman! Finns det någon sjöfart? Läser man de ekonomiska planeringsramarna för 2022-2033 börjar man undra. Det står visserligen att transporter ska flyttas från väg till järnväg eller sjöfart. Men var finns satsningarna på sjöfarten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

En utskottsmajoritet kände stor oro för isbrytningen. De svenska isbrytarna lever på övertid, och åtminstone tre av dem behöver bytas ut snarast. Vi föreslog ett tillkännagivande om att de ska finnas med i en nationell plan som kommer 2022. Regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna motsätter sig detta förslag. Isbrytare är som ni vet inga billiga båtar. När ska man få fram dessa summor om inte nu när regeringen har lagt fram den största budgeten under åtminstone min tid? Den är på närmare 900 miljarder.

Inte heller vill regeringen och dess samarbetspartier öka anslagskrediten från dagens 3 procent till 10 procent för att ge möjligheten att göra färdigt projekt i stället för att låta dem vänta till nästa budget.

Jag ser att min talartid rinner ut, herr talman. Jag har fått det mesta sagt, så jag vill bara snabbt passa på att säga att vi står bakom alla våra reservationer men att jag yrkar bifall endast till reservation 25.

Herr talman! Huvudpjäsen i denna debatt är givetvis den proposition som är lämnad till riksdagen för ställningstagande i dag. Huvudpjäsen i dag är ju dock någonting helt annat; det kanske ges utrymme att ställa frågor om detta också.

Infrastrukturpropositionen är framtagen av Centerpartiet, Liberalerna och regeringen tillsammans. Den är bra. Är den tillräckligt bra? Nej. Jag har tidigare sagt i denna kammare och i dessa sammanhang att den dag då någon regering eller riksdag fattar ett beslut som innehåller tillräckligt mycket av precis allting går inte solen upp. Men den kanske är tillräckligt bra för att kunna gå vidare.

Vi i Centerpartiet hade några ingångsvärden som parti när vi satte oss ned med regeringen och förhandlade fram denna proposition.

Det handlade om klimatansvaret och om att gjorda nationella och internationella åtaganden gäller och ska färga in den här propositionen. Check på det! Detta är en mycket tung del av denna proposition. Vi försöker att på olika vis möta, möta upp och ge förutsättningar för full tillgänglighet i hela landet och för alla transportslag med ett stärkt klimatansvar.

Det handlade om de riktigt stora åtaganden som har legat under mycket lång tid för att få järnvägens huvudpulsådror i vårt land att fungera bättre, som nya stambanor i söder, Norrbotniabanan i norra Sverige och ytterligare järnvägssatsningar i norra Sverige. Check på det - det finns med!

Det handlade om vägunderhållet, med fokus på bärighet och tjälsäkring samt funktionalitet och tillgänglighet året om, på både de stora och de små vägarna i hela landet. Även detta får gedigen uppmärksamhet i den här propositionen. Check på det, herr talman!

Järnvägens underhåll har ofta diskuterats. Under mina tio tolv år i riksdagens trafikutskott har den mest diskuterade frågan varit: Hur underhåller vi järnvägssystemet bättre? Detta är gediget framskrivet i en proposition som pekar ut både huvudpulsådrorna och de mindre, regionala järnvägarnas utomordentliga betydelse tillsammans, eftersom det är ett system.

Väldigt mycket av de industristrukturer som finns i vårt land är helt beroende av till synes rätt lågt trafikerade järnvägssystem för att nå ut till sin marknad i och utom Sverige. Dessa industrier är inte sällan av stor betydelse för att vi ska klara den omställning vi gjort med anledning av klimatåtaganden, och de är spridda över hela landet. Check på det, herr talman!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Den här propositionen kopplar samman de fem transportslagen. Jag har hört sägas här att sjöfart och flyg inte nämns, men om man säger det har man inte läst propositionen, herr talman. Det borde man möjligtvis göra innan man ger sig in i en sådan här debatt.

Propositionen om transportinfrastruktur har alltid, i och med att detta rör anslagsmedel till Trafikverket, finansierat vägar och järnvägar. Det finns element i den nuvarande nationella planen som handlar om stora marina åtaganden och flygåtaganden. Den här propositionen öppnar för ett än mer intermodalt synsätt för att koppla ihop transportslagen samt för att göra verklighet av ett mantra och flytta tung, långväga trafik från väg till järnväg och sjöfart. Det finns öppningar för att gå från prat till verkstad; den som läser propositionen ser att de är tydligt anvisade där.

Centerpartiet har under en lång följd av år drivit på för att it - informationsteknologi - ska betraktas som ett transportslag. Det står inte "it, det femte transportslaget" - så långt nådde inte Centerpartiet i förhandlingarna. Men it omnämns som en absolut förutsättning för den intermodala, transporteffektiva och miljösmarta lösningen. Check på det, herr talman!

Den här propositionen lyfter upp hela landets behov av investeringar, underhåll och tillgänglighet för människor och för gods. Den lyfter också fram det regionala medinflytandet och den regionala politiska nivåns betydelse för att detta ska fungera i verkligheten.

Herr talman! I torsdags var jag i Torsås, en liten ort söder om Kalmar. Det är en liten kommun som tillsammans med den region som kommunen är verksam i under flera år har verkat för att få till en cykelväg. Det har fullständigt knutit sig.

Man tog sina bästa vägingenjörer och räknade fram att man klarar detta och kan finansiera det. Man gick sedan till Trafikverket, och tillbaka kom en kostnad som var två till tre gånger högre.

Vi måste få till en lex Torsås. Det finns ingen mening med att denna riksdag år efter år anslår medel som aldrig blir använda, eftersom den näst bästa lösningen för att få till en fungerande transportinfrastruktur för någonting så enkelt som cykling alltid väljs bort. Det näst bästa duger inte; det bästa blir det näst bästas fiende. Så går det inte att hantera detta.

Genom att den regionala politiska nivån ges ett stort inflytande i arbetet kommer fler saker att bli gjorda. Detta finns med i den här propositionen.

Det har diskuterats i denna debatt huruvida staten behöver ha en pålitlig eller inte pålitlig samarbetspartner. Jag kan försäkra kammaren om att jag inte har träffat någon politisk företrädare från något parti - och det finns rätt många olika partier ute i Sverige; mängden är större än vad den för närvarande är i denna kammare - utan att personen som första punkt har tagit upp följande: Om staten har sagt något, gjort upp något eller förhandlat, stå för guds skull fast vid det! Ryck inte undan förutsättningarna!

Mot statens planering planeras för bostadsbyggande och görs samhällsplanering och regionplanering. År av förberedelser läggs ned; då kan inte staten rycka undan förutsättningarna. Detta var en av grundförutsättningarna, och det finns med i denna proposition.

Här diskuteras skeenden i vår omvärld, kontinentalt kopplat ned mot Centraleuropa, Norge och så vidare. Den som läser propositionen, herr talman, ser att även detta finns med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Transporteffektivitet finns med här. Centerpartiet har drivit på, och kommer att driva på, väldigt hårt för längre och tyngre fordon, oavsett om det handlar om väg- eller järnvägsinfrastruktur.

Det här är ett rambeslut. Efter riksdagsbeslutet i morgon går detta vidare till Trafikverket med direktiv från den regering som vi hade fram till i morse; nu är det en expeditionsministär. Jag vet faktiskt inte riktigt, men de som tog initiativ till omröstningen i morse vet säkert vad som händer nu.

Det normala hade varit ett regeringsbeslut med direktiv till Trafikverket om att lägga fram ett mycket konkret förslag i oktober. Sedan skulle det gå ut på remiss till landets regioner, kommuner, näringslivsorganisationer och så vidare och därefter komma tillbaka till Regeringskansliet för fastställelse i en konkret nationell plan ungefär vid denna tid nästa år.

Det är så infrastrukturplanering går till i vårt land. Att konkreta projekt står omnämnda i mängder i en proposition har aldrig skett, och låt oss för guds skull hoppas att det aldrig gör det. Så bygger vi inte - långsiktigt, stabilt och med ett engagemang i hela landet - väginfrastruktur, järnvägsinfrastruktur, sjöfart, flyg eller it i vårt land.

Utöver propositionen hanteras en rad motioner från allmänna motionstiden. Centerpartiet har givetvis följt upp sina reservationer i den. Det mesta är mycket väl tillmötesgånget i propositionen. Därför är den bra. Vi har likväl valt att reservera oss mot de tre tillkännagivandena, det vill säga att Centerpartiet yrkar bifall till reservationerna 28, 29 och 52. Därutöver yrkar Centerpartiet bifall till reservation 6, som för Centerpartiet rör en särskilt viktig fråga, det vill säga jämställdheten i trafikbehandlingen.

Herr talman! Anders Åkesson nämnde både klimatfrågan och transporteffektiviteten och att det finns med i regeringens proposition, och så är det ju. Det finns ofta många fina formuleringar i propositioner från regeringen, men det som verkligen får något att hända är om det är lite mer än bara fina formuleringar. Det måste vara direkt styrande.

Jag har läst remissvaren från Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet, som har sagt att nu har vi en klimatlag, ett klimatpolitiskt ramverk och till och med ett särskilt utsläppsmål för transportsektorn. Utsläppen ska minska med minst 70 procent till 2030. Detta måste få ett genomslag i infrastrukturplaneringen. Men både Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet beklagar att de inte ser att detta på något vis har fått något genomslag i infrastrukturpropositionen. De och även forskare från KTH till exempel lyfter upp vikten av att man kanske inte kan utgå från att lagt kort ligger vad gäller storskaliga vägprojekt, som slukar enorma summor pengar och som kommer att leda till väldigt stora utsläpp. Jag ser inte ett enda vägprojekt som föreslås lyftas ut ur infrastrukturplaneringen.

Jag vill därför fråga Anders Åkesson: På vilket sätt har vårt klimatpolitiska ramverk fått ett genomslag i infrastrukturpropositionen? Jag skulle också vilja fråga varför ni inte föreslår att byggandet av höghastighetsbanorna ska lånefinansieras, så att de kan byggas snabbt och effektivt i separat ordning. Med det här förslaget kommer höghastighetsbanorna tyvärr inte att bli klara förrän om många decennier, om de ens blir det då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Herr talman! Tack för frågorna, Jens Holm!

Jag vill inleda med en fråga till Jens Holm. Jens Holm är en mycket engagerad trafikpolitiker, en mycket skicklig ordförande i riksdagens trafikutskott och mycket ordentlig.

Med vilken ambition gick Jens Holm till riksdagen i morse? Var det för att skapa förutsättningar för att fatta ett bra beslut kring framtidens transportinfrastruktur, som direkt efter ett riksdagsbeslut i morgon ska expedieras av en handlingskraftig regering som utifrån propositionen ska ge direktiv till Trafikverket, att agera och ta fram ett konkret förslag till ny nationell transportplan under hösten? Det är ju den normala gången, Jens Holm. Eller gick Jens Holm till riksdagen i morse i syfte att skapa en oro, ett regeringskaos?

Jag vet att detta inte har med trafikpolitik att göra, men agerandet från det parti som Jens Holm företräder här i kammaren får en direkt påverkan på det politikområde som vi just nu diskuterar. Jag är lite förvånad.

Det hade varit lättare, herr talman, att svara på Jens Holms frågor om vi inte hade slängt in landet i ett parlamentariskt kaos.

Om Jens Holm läser propositionen ser han att det finns tydliga anvisningar om att den klimatlagstiftning och de åtaganden som Sverige har gjort nationellt och internationellt ska följas och tas hänsyn till. Nu gällande nationell plan och liggande objekt, oavsett vilket transportslag det handlar om, kommer också att prövas, Jens Holm, i det förslag som Trafikverket ska lägga fram.

Herr talman! Jag noterar att jag inte fick svar på min fråga om lånefinansiering av höghastighetsbanorna. Jag vill påminna om att det är en fråga där mitt parti och Anders Åkessons parti länge har tyckt samma sak. Våra partier har till och med suttit i samma förhandlingsrum med finansministern och infrastrukturministern och diskuterat den här frågan. Jag hade i alla fall uppfattningen att Centerpartiet var för att höghastighetsbanorna skulle byggas i en separat organisationsform och att pengarna skulle lånas upp så att de inte konkurrerar med andra viktiga objekt.

Jag tycker också att det var ett intressant svar från Anders Åkesson gällande att objekt ska prövas utifrån vårt nya klimatmål. Men innebär det då, Anders Åkesson, att lagt kort inte ligger? Innebär det att exempelvis ett antal storskaliga vägprojekt kan plockas bort från infrastrukturplaneringen just med hänvisning till våra klimatmål? Det är inte det som Teres Lindberg från Socialdemokraterna sa här tidigare, och det är inte heller det som infrastrukturministern själv har sagt.

Åkesson frågade med vilken ambition jag gick hit. Jag gick hit med ambitionen att vi ska ha en handlingskraftig regering som förstår att man är en minoritetsregering och som behöver prata med riksdagens partier.

Vi i Vänsterpartiet har varit väldigt tydliga. Vi har under två och ett halvt års tid sagt: Vi vill inte ha marknadshyrorna. Driver ni igenom det där förslaget kommer vi att stoppa er som regering. Vi kommer att göra allt vi kan för att stoppa er. Och det är precis det vi har gjort, så Anders Åkesson, Annie Lööf och deras parti kan nu gå tillbaka och meditera lite över det så kallade januariavtalet och punkt 44 om marknadshyror. Tar man bort den kan vi börja prata med en ny regering igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Herr talman! Det här är en ny proposition. Vart fjärde år antas ungefär en sådan här i svensk riksdag. Det innebär att den transformeras genom direktiv till Trafikverket, utifrån den proposition, de direktiv och den lagstiftning som de hänvisar till, att utveckla ett förslag till ny nationell transportplan. Givetvis kommer alla objekt att prövas enligt gällande svensk lagstiftning.

Det är däremot så, apropå det som Jens Holm tar upp kring nya vägar, att jag väldigt ofta också möter frågetecken kring nya stambanor. Jag vill påstå, herr talman, att det oavsett vilken transportinfrastruktur vi ger oss på att finansiera och bygga är en mycket stor utmaning att bygga den på ett sådant sätt att både byggandet och användandet av den får minsta möjliga klimatpåverkan. Även detta, herr talman, innehåller propositionen förslag till lösningar på.

Vad gäller hur vi finansierar nya vägar och järnvägar och vidmakthåller de vi har leder den här propositionen fram till ett rambeslut som handlar om att en regering, vilken det nu blir efter Jens Holms uppvaknande i morse, ska ge 437 miljarder kronor för nyinvesteringar. Om Centerpartiet får råda, herr talman, kommer en rejäl andel av dessa, sett över den tidshorisont som det handlar om för att bygga nya stambanor och nya vägar och vidmakthålla de vi har, att fördelas så att bygget av de nya stambanorna kommer igång och får upp hastigheten i sitt byggande.

Herr talman! Då detta är vår sista debatt innan sommaren på trafikutskottets område vill jag passa på att önska alla mina kollegor en fin sommar när debatten väl är över. Jag vill även önska alla er andra en fin sommar.

Herr talman! Vi står bakom utskottets förslag till tre tillkännagivanden till regeringen avseende elektrifiering av transportsektorn och fungerande laddinfrastruktur i hela Sverige, finansieringen av nya isbrytare samt att Trafikverkets anslagskredit bör höjas till 10 procent. Vi står även bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar vi bifall enbart till reservation 4.

Herr talman! Även om vi ser att de senaste årens underhållssatsningar på järnväg har resulterat i bättre turtäthet har vi fortfarande stora problem med underhållet, vilket leder till att tåg inte alltid kommer fram i tid. Vi har också genomfört för lite investeringar, vilket gör att godståg, fjärrtrafik och regiontrafik konkurrerar om tiden på spåret.

Vi ser hur dagens isbrytare håller på att bli uttjänta. Ändå väljer regeringen att inte hantera dessa i denna proposition. Vidare ser vi hur flyget har drabbats av sin största kris någonsin. Ändå ser vi inte att regeringen vidtar några långsiktiga åtgärder för att säkerställa denna viktiga del av den svenska infrastrukturen.

Vi ser också hur våra vägar förfaller. Allt fler drabbas av allt sämre vägar, vilket försvårar för både näringslivet och dem som bor utanför våra större städer. Trafikverket sänker hastigheter i stora delar av landet med hänvisning till att man inte har tillräckligt med resurser för att rusta upp vägarna, vilket bland annat har uppmärksammats av Transportföretagen via hemsidan Vägfakta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Vi ser också att investeringar i och upprustningar av BK4-vägar tar alltför lång tid, vilket försvårar för vårt näringsliv då det helt enkelt inte går att använda sig av BK4-systemet innan det är utbyggt över hela landet.

Herr talman! Regeringen satsar 799 miljarder kronor under perioden 2022-2033, varav 165 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga vägar och 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Detta är mycket pengar, men om man läser vad Trafikverket tidigare har sagt kan man konstatera att de ansåg att det behövdes en ökning på 25 procent för att klara av det bristande underhållet. Om man tar hänsyn till olika beräkningsgrunder har regeringen i praktiken höjt anslagen med 20 procent. Samtidigt har man fördelat resurserna på ett sådant sätt att man ökar investeringarna och i praktiken minskar på underhållet, vilket innebär att alla våra nuvarande järnvägar och vägar kommer att fortsätta att försämras.

Trafikverket var tydliga med att man önskade att ett eventuellt höghastighetståg skulle hanteras utanför ordinarie ram. Men regeringen väljer att stoppa in det i ramen, vilket innebär att 165 miljarder är låsta till detta projekt, vilket i sin tur innebär att andra projekt tvingas stå tillbaka.

Trafikverket, Riksrevisionen och olika delar av näringslivet konstaterar att om man ska bygga höghastighetståg måste det ske i en egen organisation, både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och framför allt utifrån ett tidsperspektiv. Ska höghastighetståg vara lönsamma måste de byggas på 5-6 år, inte under 15-20 år. Regeringens beslut att lägga in höghastighetstågen i ordinarie ram är därför otroligt förvånande.

Flera av järnvägsbolagen samt Riksrevisionen har kritiserat införandet av det nya digitala systemet ERTMS. Kritiken handlar om att systemet är dyrt och att det inte fungerar på ett tillförlitligt sätt. Ett införande av ERTMS kommer att kosta cirka 30 miljarder för staten. Därtill kommer kostnader för järnvägsoperatörerna. Vi borde vänta med detta projekt till dess att vi ser hur framför allt Tyskland och Danmark kommer att agera.

Regeringen avsätter inga pengar för att säkerställa den infrastruktur som behövs för att säkerställa att vi har ett fungerande flyg i hela Sverige. Man visar inte heller hur man tänker säkerställa att den norrländska industrin har isfria hamnar även i framtiden.

Summerar vi regeringens förlag innebär det att man har stoppat in två tunga gökungar i form av höghastighetståg och ERTMS i budgeten, vilket gör att man misslyckas med att ta itu med det bristande underhållet inom både järnvägen och våra vägar.

Det är också uppenbart att regeringen har en kraftig obalans mellan satsningar på järnväg och väg. Trots att 80-90 procent av alla transporter som sker inom Sverige sker på väg satsar man framför allt på järnväg. Argumentet för detta är att man önskar få till en överflyttning från väg till järnväg. Problemet är bara att regeringen inte verkar ta hänsyn till hur otroligt mycket gods som går på väg samt det faktum att vi aldrig kommer att kunna bygga järnväg fram till varje husknut.

Ska vi leva upp till de miljömål som vi har antagit i riksdagen måste vi börja investera i våra vägar. Det är miljövänliga person- och godstransporter på väg som är nyckeln till en framgångsrik miljöpolitik.

Herr talman! Kristdemokraterna säger nej till Sverigeförhandlingen, men vi ställer oss bakom den ekonomiska ramen avseende 799 miljarder kronor under perioden 2022-2033. Det gör att vi har samma ram som regeringspartierna, men vi väljer att använda pengarna på ett annat sätt. Vi skjuter även på ERTMS i syfte att vänta in hur Tyskland och Danmark agerar, då det framför allt är dessa två länder som våra godståg kommer att trafikera. Båda dessa beslut frigör resurser som vi framför allt använder för att vidta åtgärder som gynnar godstågstrafiken, lokaltrafiken och våra vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Vi gör också en satsning på de lokala flygplatserna under de närmaste fyra åren, samtidigt som vi önskar få till en utredning som utreder hur flygplatserna ska vara organiserade i framtiden. Vidare stärker vi det lokala flyget genom att möjliggöra för lokala huvudmän att upphandla flyg på samma sätt som man får lov att upphandla all annan kollektivtrafik. Vi vill också se en utveckling av Arlanda så att det inte bara blir Sveriges viktigaste flygplats utan en nod för hela Norden.

Herr talman! Vi ser hur näringslivet genomför stora investeringar i Norrland. Detta gör att vi måste genomföra en godssatsning som gynnar både det lokala och det internationella näringslivet. Vi satsar därför på att bygga ut järnvägen längs med Norrlandskusten och förbättra järnvägen i Västra Götaland ned mot Göteborgs hamn, samtidigt som vi vill få till en utredning av Europaspåret. Genomför vi dessa satsningar minskar vi den tid då godståg måste stå stilla och vänta på andra tåg, samtidigt som vi stärker arbetsmarknadsregionerna i och runt våra storstadsregioner.

För att ytterligare säkra industrins behov har vi valt att redan nu slå fast att nya isbrytare behövs och måste finansieras av staten. Därför har vi valt att ta med dem redan i samband med denna proposition. Vi kan inte skjuta på dessa investeringar. Sjöfarten och näringslivet behöver få ett tydligt besked avseende när de nya isbrytarna kan vara på plats. Med vårt förslag anslagsfinansieras isbrytarna.

Förutom att ha en tydlig godsstrategi för järnväg och sjöfart måste vi rusta upp våra vägar. Utifrån vårt perspektiv finns det tre strategier som måste till avseende Sveriges vägar.

Den ena strategin hänger ihop med vår godsstrategi. Därför satsar vi 24 miljarder mer än regeringen för att bygga fler BK4-vägar, vilket möjliggör längre och tyngre lastbilar.

Den andra strategin är att vi måste få stopp på sänkta hastigheter i hela Sverige med hänvisning till bristande underhåll. För oss kristdemokrater är det helt oacceptabelt att det svenska vägnätet försämras. Vi avsätter därför 56 miljarder mer än regeringen till våra vägar.

Den tredje strategin är att vi vill ha till en seriös miljöpolitik inom fordonssektorn, vilket omfattar alternativa bränslen inklusive vätgas, biogas, biodiesel, hybridfordon och el samt en tydlig strategi för en elektrifiering av det svenska vägnätet via både elvägar och ett väl utbyggt nät av laddstationer för både bilar och lastbilar.

Herr talman! Vid sidan av de satsningar som vi lyfter fram i den nationella planen avsätter vi 55 miljarder till landets regioner, vilket gör att vi satsar 6 miljarder mer än regeringen på de regionala planerna. Vi vet att det finns stora behov av bättre infrastruktur i hela landet. Genom att vi stärker de regionala planerna får våra regioner bättre förutsättningar att genomföra investeringar där de anser att pengarna behövs.

Herr talman! Innan jag går in för landning vill jag bara konstatera att inom det transportpolitiska området är det framför allt Miljöpartiet och Vänstern som är de extrema partierna. Deras aversion mot bilar och flyg skadar svenskt näringsliv och alla dem som bor på landet och är beroende av bilen för att hantera vardagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Herr talman! Låt mig avslutningsvis sammanfatta Kristdemokraternas infrastrukturpolitik:

Vi vill underlätta för industrin med en tydlig godsstrategi.

Vi vill stärka svensk sjöfart via muddring av strategiska hamnar och genom att vi påskyndar införskaffandet av nya isbrytare.

Vi vill säkerställa att flyget får möjlighet att utvecklas.

Vi vill förbättra miljön genom alternativa drivmedel och en elektrifiering av fordonsparken och flyget.

Vi önskar utveckla kollektivtrafiken och cykellederna, framför allt i våra tätorter.

Vi vill ha fungerande post och bredband i hela landet.

Vi vill rusta upp våra vägar så att Trafikverket inte tvingas att sänka hastigheter på grund av bristande underhåll.

Kort och gott vill vi ha en politik som stärker svenskt näringsliv och gör det möjligt för medborgarna att bo och verka i hela landet. Förr i tiden hade detta varit en politik som även socialdemokratin hade kunnat ställa sig bakom, men nu för tiden har man ett större intresse av att hänga med MP på Rosenbad än att bygga landet. Det anser vi är beklagligt.

Tack för ordet, herr talman!

Herr talman! Jag tycker att det var en orättvis beskrivning av Vänsterpartiet att vi - vad var det - hatar bilister och vägar eller något liknande med tanke på att vi anslår 9 miljarder kronor mer än vad regeringen gör till upprustning av vägnätet i Sverige. Vi anslår 9 miljarder mer. Till detta anslår vi dessutom 60 miljarder mer till upprustning av våra järnvägar. Vi vill alltså verkligen ha bättre framkomlighet i hela landet, och vi vill ha ett hållbarare transportsystem.

Det jag sa i mitt anförande var att vi avvisar ett antal storskaliga motorvägsprojekt både för att de slukar pengar från andra viktiga investeringar och för att de kommer att leda till stora utsläpp. Många av de här motorvägsprojekten ligger dessutom i våra storstadsområden, så de är inte något som direkt gynnar glesbygdens folk, som jag vet att Magnus Jacobsson gärna pratar om.

Min fråga till Magnus Jacobsson är: Hur mycket mer pengar än regeringen satsar Kristdemokraterna sammanlagt i sin motion på underhåll av järnvägar och vägar?

Herr talman! Jag skulle först vilja säga att för dem som just nu tittar på det här är det två partier som antagligen i någon mån är varandras ytterligheter som står här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

I de anföranden som har hållits här har Vänsterpartiet lyft fram järnvägen med stort engagemang. Det man nämnde om vägar i sitt anförande var framför allt att man helst av allt vill lyfta ut delar av järnvägsnätet ur planen. Vi kristdemokrater är i det förslag i motionen som vi har lämnat in väldigt tydliga med att vi måste ta itu med de problem som finns med vägarna.

Vi har varit tydliga i vår motion med att vi säger nej till Sverigeförhandlingen och därmed till de pengar som där är avsatta. Vi har samma ram som regeringen, vilket innebär att vi har en mindre ram än Vänsterpartiet. Men vi använder den ramen till att satsa på järnvägen norrut, och vi har i vår motion lyft fram järnvägen från Alingsås och ned mot Göteborg, för det handlar om godsstråket. Vi har pekat på att man måste utreda Europaspåret och skynda på Norrbotniabanan. Men framför allt, och det har vi satsat mycket på i vår motion, måste vi ta itu med problemen med vägsystemet, och vi måste ha en miljöprofil.

80-90 procent av alla transporter sker på väg, och de kommer inte att försvinna bara för att man likt Vänsterpartiet lyfter fram järnvägen i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Vi måste våga erkänna den verklighet som råder.

Svaret på frågan är att vi satsar ungefär lika mycket pengar som regeringen men placerar dem på ett helt annat sätt och framför allt förstärker vägsidan. För att vara väldigt tydlig: Vi satsar alltså mindre på järnväg och mer på väg.

Herr talman! Då är jag rädd för att resultatet av det blir sämre möjligheter för personer och gods att ta sig fram i Sverige och sämre möjligheter för oss att nå vårt klimatmål inom transportsektorn med minskade utsläpp på 70 procent till 2030.

Det jag egentligen ville ha sagt med min replik är att det som Magnus Jacobsson tillskriver Vänsterpartiet inte stämmer, alltså att vi tycker så illa om vägar. Vi vill vårda det som vi vill ha, men vi vill inte bygga nya och dyra motorvägar. Därför berättade jag för riksdagens kammare att Vänsterpartiet anslår 9 miljarder extra till underhåll av vägnätet och i synnerhet till underhåll av vägnät i glesbygd. Det blir totalt sett 207 miljarder kronor.

Jag ställer en rak fråga till Magnus Jacobsson: Hur mycket mer anslår Kristdemokraterna till underhåll av både järnväg och väg?

Herr talman! Som jag svarade redan i min förra replik satsar vi lika mycket som regeringen, men vi har omfördelat pengarna så att vi satsar 56 miljarder mer än regeringen på väg totalt. Det är i och för sig både underhåll och nyproduktion men med fokus på underhåll. Det är skillnad mot Vänsterpartiet som lyfter med 9 miljarder. Vi satsar, som sagt, 56 miljarder.

Jag vet att externa aktörer som har tittat på de olika motionerna konstaterar att Kristdemokraterna är det parti som satsar absolut mest på väg. Det är vi faktiskt stolta över! Vi måste ta itu med vägproblemen. Vi kan inte ha en situation där man fortsätter att sänka hastigheter därför att man egentligen har brist på underhåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Ska vi klara miljömålen är det på vägsidan vi måste gå in. Det är där de stora flödena sker. Vi har en fantastiskt bra järnväg som behöver rustas upp. Det behöver göras strategiska bitar, men det är fortfarande så att enbart järnvägen inte kommer att lösa det här.

Det pågår i Sverige ett fantastiskt arbete inom sjöfarten där man byter ut dåliga bränslen mot bättre bränslen. Vi ser hur flyget håller på att förbättras. Vi ser hur järnvägen redan är bra. Från vårt håll skulle vi gärna se exempelvis vätgas på Inlandsbanan.

Det sker alltså en hel del på det tekniska området, men ska vi klara miljömålen måste vi ta itu med de problem som finns inom person- och godstransporterna på väg. Det har vi valt att fokusera på.

Herr talman! Jag står bakom alla mina reservationer och yrkar bifall dels till utskottets förslag till ram för infrastrukturåtgärder 2022-2033, dels till reservation nummer 16 om forskning och innovation.

I dag ska vi debattera framtidens infrastruktur. Det som är speciellt just i år är att det på bordet ligger en infrastrukturproposition som trafikutskottet har behandlat.

Hur mycket ska vi investera i infrastruktur under de kommande tolv åren? Det rör sig om mycket stora belopp, 799 miljarder, som tillsammans med trängselavgifter och banavgifter på totalt 77 miljarder blir den största infrastruktursatsningen någonsin.

I dag sätter vi de ekonomiska ramarna och inriktningen på de åtgärder som ramen ska användas till. Det är först i nästa steg, i åtgärdsplaneringen, som konkreta objekt väljs ut och beslutas. Behoven är många i vårt avlånga land, långt fler än vad den här budgeten kommer att räcka till, trots en ökning med över 20 procent mot nuvarande infrastrukturplan. Därför är inriktningen för hur man prioriterar viktig.

Liberalerna har förhandlat fram innehållet i propositionen, och vi har nått viktiga liberala framgångar. Liberalernas ingångar har varit elektrifiering av transporterna, fungerande vardagspendling, att bygga bort kapacitetsbrister på järnväg och väg, flygets och sjöfartens infrastruktur, att vi ska vårda det vi har och inte minst att det behövs teknikoptimism för att klara klimatet. De gör att allas vår vardag fungerar, ser till att våra företag mår bra och att vi dramatiskt kan minska våra klimatutsläpp.

Liberalernas viktigaste framgång i infrastrukturpropositionen är att klimatmålen är i fokus. För första gången har elektrifieringen av transportsektorn en framträdande roll i infrastrukturplaneringen. Det är en förutsättning för att vi ska kunna nå klimatmålen. Elektrifiering ger snabbt minskade utsläpp redan i dag. Där spelar laddinfrastrukturen en nyckelroll framöver.

Den dagliga pendlingen till jobb och studier ska prioriteras. Transportsystemet ska stärka utbildning, jobb och företagens konkurrenskraft. Det är en förutsättning för Sveriges välfärd. Liberalerna har drivit på för att flaskhalsar ska öppnas, för att kapacitetsbrister ska byggas bort och för att tillgängligheten ska öka.

Vi ser fram emot att det kommer satsningar i norr och ut till våra hamnar, inte minst det dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås som behövs för att komma till rätta med Sveriges värsta kapacitetsbrist.

Transportsystemet ska också hänga ihop. Liberalerna har drivit på för att transportsystemet ska fungera från dörr till dörr för både personer och gods. Det är den totala transporttiden som ska vara i fokus, inte tiden det tar att åka en viss delsträcka. Därför är det viktigt att knutpunkterna mellan väg, järnväg och kollektivtrafik, sjöfart och flyg fungerar. Exempel är omlastning mellan tåg och lastbil till sjöfart i våra hamnar. Ett annat exempel är effektiv kollektivtrafik till våra större flygplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Det är också viktigt att finansieringen av isbrytarna löses, så att företagen i norr kan vara säkra på att kunna exportera sina varor även vintertid.

Liberalerna ser att alla transportslag behövs. Det är ett effektivt utnyttjande av varje transportslags fördelar som bygger en sammanhållen, stark infrastruktur i Sverige. Samtidigt måste infrastrukturinvesteringarna i Sverige knyta an till investeringar i våra grannländer. Samverkan mellan länder och transportslag är prioriterat för Liberalerna.

Sverige ska hålla ihop. Sveriges väg- och järnvägsnät är i många delar 60-70 år gammalt, och underhållsbehovet är mycket stort, inte minst på landsbygden. Det är också mer samhällsekonomiskt effektivt att underhålla det vi har. Därför välkomnar vi en rekordstor satsning på underhåll av väg och järnväg.

För att vi ska klara klimatmålen behövs teknikoptimism. Sverige ska vara ledande i att utveckla och tillämpa nya tekniker och nya idéer på transportområdet. Det är nödvändigt för att nå klimatmålen och samtidigt få bättre tillgänglighet och öka företagens konkurrenskraft. Det har därför varit mycket viktigt för Liberalerna att det i propositionen är ett stort fokus på forskning, innovation och teknikutveckling.

Slutligen måste kostnadskontrollen i beräkningar och budget öka, också i tidiga skeden. Det är orimligt att stora infrastrukturprojekt spräcker budgeten och därmed tränger undan många andra projekt. Propositionen innehåller tydliga markeringar om att komma åt kostnadsökningar och att åtgärder ska prioriteras utifrån samhällsnytta.

Godsets betydelse för prioritering av åtgärder måste också öka. Näringslivets behov är prioriterat.

Liberalernas prioriteringar har sammantaget fått stort utrymme i riktlinjerna för hur ramarna ska användas i nästa steg. Det är vi stolta över. Vi yrkar bifall till utskottets förslag i denna del.

Herr talman! Transportsektorn står för en tredjedel av de svenska utsläppen, och den största delen kommer från vägtrafik. Därför måste den svenska fordonsflottan bli mer hållbar, och utsläppen måste minska. Det var Liberalerna som tog initiativ till Elektrifieringskommissionen, som till hösten kommer med en handlingsplan för infrastruktursatsningar i laddinfrastruktur, för att underlätta övergången till eldrivna, tunga fordon. Det är ett av de viktigaste områdena för att vi ska nå våra transportmål när det gäller klimatet.

Samtidigt behövs ett landstäckande nät av laddstolpar vid bostäder och parkeringar så att privatpersoner vågar satsa på en laddbar bil. Om vi inte löser det riskerar vi att bromsa hela omställningen inom transportområdet. Om vi inte får fler laddbara bilar kommer vi inte heller att få biodrivmedel över som kan användas till de områden som har svårare att ställa om, till exempel flyget och sjöfarten.

Flyget och sjöfarten har en plan för att komma bort från sitt beroende av fossilt bränsle. För flygets del sker en lovande utveckling av elflyg, som innan 2030 kan få större genomslag för kortare distanser upp till 40 mil. Liberalerna vill att en kommande flygplatsstrategi tar hänsyn till elflygets möjligheter att effektivare binda samman Sverige genom direktflyg mellan regionala flygplatser. Här är Bromma flygplats en viktig knutpunkt. Det är därför vi engagerar oss starkt i att Bromma flygplats ska vara kvar: för att kunna driva på utvecklingen av elflyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Även här behöver hänsyn tas till behovet av laddinfrastruktur, precis som när det gäller vägtransporter. Biodrivmedel och elektrobränslen är viktiga både för flygets och för sjöfartens klimatpåverkan, speciellt när det gäller de långväga transporterna.

Fru talman! Slutligen - om vi ska klara våra klimatmål och effektivisera våra transporter krävs forskning, innovation och teknikutveckling, inte minst inom vägtransporter. Vi behöver utveckla självkörande, eldrivna bilar som är uppkopplade och betjänar en delningsekonomi i samhället. Vi behöver en lagstiftning som möjliggör att vi kan utnyttja den snabba teknikutvecklingen så länge den uppfyller säkerhetskraven och kraven på personlig integritet.

Digitaliseringen ger stora möjligheter. Där ingår tillgången till data som en del av infrastrukturen och ger ett trafiksäkert och effektivt transportsystem. Vi behöver också satsa på forskning för att driva på innovationer just när det gäller flygets och sjöfartens omställning.

Fru talman! Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till vår reservation nummer 16 Forskning och innovation.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag med anledning av det nya politiska läget nog kommer att dra över min anmälda talartid något. Jag ber om ursäkt för detta på förhand.

Fru talman! Miljöpartiets prioriteringar när det gäller infrastruktur är tydliga. Vi vill att klimat- och miljömålen ska vara styrande i fråga om vilken infrastruktur vi bygger i Sverige. Vi befinner oss i ett nödläge för klimatet. Därför måste den infrastruktur som vi bygger stödja ett uppnående av klimatmålen.

Just därför vill Miljöpartiet satsa stort på järnvägen, som är vårt mest energieffektiva och klimatsmarta transportslag på land. Vi vill både bygga nya stambanor för höghastighetståg och bygga ut och rusta upp järnvägen i hela landet.

Fru talman! När vi gick in i förhandlingarna om januariavtalet var det viktigt för oss. Det ledde också till att vi där fick med flera viktiga punkter. Jag tänker framför allt på punkt 28 om att bygga ut infrastrukturen och binda ihop Sverige med tåg som går i tid med skrivningar som att "nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer". Det ska "ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras".

När partierna i januariöverenskommelsen i våras gick in i förhandlingar om infrastrukturpropositionen var också våra ambitioner när det gäller utbyggnad av järnvägen i fokus. Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet vill satsa stort på att bygga Tåglandet Sverige - ett Sverige där järnvägen är det naturliga valet för transporter, där man kan lita på att tåget går och kommer fram i tid och att det går att välja klimatsmarta resor i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Miljöpartiet vill att fler ska vilja och kunna resa bekvämt med tåg i ett tågland där vi har nya stambanor som möjliggör ett riktigt snabbt och bekvämt resande mellan städer i södra Sverige. Det ska finnas en snabb förbindelse mellan Stockholm och Oslo som gör det möjligt att resa på mindre än tre timmar. Det ska vidare finnas en sammanlänkad och kapacitetsstark järnväg längs med hela Norrlandskusten ända upp till Luleå. Det ska också finnas utbyggd kapacitet på Ostkustbanan liksom en rakare och snabbare järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Oslo. Dessutom ska det finnas upprustade regionala och lokala banor som ansluter till de större järnvägarna.

Det är alltså ingen hemlighet att vi hade kunnat tänka oss att lägga fram en ännu ambitiösare proposition än den vi har på bordet. Samtidigt kan vi konstatera, fru talman, att en infrastrukturproposition som omfattar 799 miljarder kronor - en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018-2029 - ger förutsättningar att genomföra mycket av det vi vill. Med tillkommande medel, såsom banavgifter och trängselavgifter, beräknas ramen uppgå till hela 876 miljarder kronor.

I infrastrukturpropositionen definierar man hur ramen fördelar sig på tre områden:

Det ena området är vidmakthållande järnväg, det vill säga medel till drift och underhåll av järnvägen som föreslås bli 165 miljarder kronor. Det är en ökning med 40 miljarder kronor jämfört med den tidigare nationella planen och infrastrukturpropositionen.

Sedan har vi vidmakthållande väg. Medel till underhåll av vägar föreslås bli 197 miljarder kronor, en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med föregående infrastrukturproposition. Även detta är viktigt ur Miljöpartiets perspektiv. Vi måste underhålla de vägar som vi har i landet, särskilt med fokus på det perifera vägnätet, det vill säga vägar på landsbygden. Ofta tenderar man att prioritera ned dessa.

Slutligen har vi det tredje området som är utveckling. Medel till utveckling av transportinfrastruktur, det vill säga nya och gamla investeringar, föreslås bli 437 miljarder kronor. Det är en ökning med 103,5 miljarder jämfört med den föregående infrastrukturpropositionen. Förslaget till ekonomisk ram för utveckling gör att den gällande nationella planen kan fullföljas men också att satsningar kan göras på såväl nya stambanor för höghastighetståg som andra viktiga åtgärder, till exempel fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och en intensifierad planering för att bygga Norrbotniabanan i dess helhet.

Fru talman! För att denna inriktning ska bli möjlig behövs nästa steg i infrastrukturplaneringsprocessen. Det behövs ett direktiv till Trafikverket att ta fram ett planförslag så att en nationell plan kan beslutas av regeringen. Hur det blir med den processen framgent är dock med tanke på dagens beslut högst oklart. På grund av dagens beslut pausas regeringens möjlighet att agera politiskt i avvaktan på att vi har en regering med stöd i Sveriges riksdag.

Än värre än denna fördröjning är risken för att vi nu får en högerkonservativ regering som har en helt annan syn på infrastrukturfrågor än vad vi som står bakom propositionen har. Moderaterna föreslår en sänkning av ramen för utveckling med över 30 miljarder. De motsätter sig byggandet av nya stambanor för höghastighetståg och riskerar därmed även de sträckor som redan är beslutade, det vill säga Ostlänken, Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm. Även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsätter sig byggandet av nya stambanor. En högerkonservativ regering hotar därför att sätta stopp för hela projektet. Tidigare sa dessutom kristdemokraten Magnus Jacobsson att för att göra det tydligt vill de satsa mindre på järnväg och mer på väg, det vill säga motsatsen till vad Miljöpartiet vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Låt mig därför vara tydlig. Nya stambanor för höghastighetståg är nödvändiga om vi ska klara våra miljö- och klimatmål. Vi ska ha nettonollutsläpp år 2045. Det gäller även transportsektorn. Då räcker det inte med att enbart elektrifiera och använda sig av biobränslen. Tillgången till hållbara biobränslen är mycket begränsad och behöver fokuseras till de delar av transportsektorn som har absolut svårast att ställa om. Vi behöver också effektivisera transportsektorn för att hushålla med den förnybara energin. Då är en överflyttning av transporter till järnväg avgörande, och det gäller såväl persontransporter från flyg och bil som godstransporter från lastbilar.

Fru talman! Kapaciteten på järnvägen slår dock i taket. Detta sker i en tid då vi vet att vi skulle behöva flytta befintliga transporter till järnväg och också ta höjd för att transporterna kommer att öka med en växande befolkning. Resandet på järnväg hade före pandemin dubblerats sedan 90talet, men den trafikerade banlängden hade inte förändrats nämnvärt.

Vi behöver nya stambanor för att människor ska ha möjlighet att resa på ett klimatsmart och hållbart sätt även i framtiden. Man ska kunna resa snabbt både storregionalt och nationellt på de nya stambanorna. Samtidigt avlastas de befintliga banorna så att det blir mer utrymme för lokala tåg, med många stopp, och den viktiga godstrafiken.

När vi ändå bygger ny järnväg, som ska tjäna oss i över hundra år, är det viktigt att vi bygger för moderna tåg som kan köra riktigt snabbt, åtminstone i 320 kilometer i timmen. Tåget ser i dag inte ut som det gjorde för hundra år sedan. Förmodligen kommer det heller inte att se ut som i dag om hundra år. Vi måste ta höjd för framtiden och en utveckling och innovation på järnvägen.

Hastigheten på de nya stambanorna är avgörande för att få attraktiva restider som förmår att flytta människor från flyg till tåg och för att få inrikesflyget i söder att bli överflödigt. Om vi kan flytta 2-3 miljoner resenärer per år från flyget till tåget ger det en viktig klimatnytta.

Fru talman! Vi ville helst se att de nya stambanorna skulle finansieras utanför de ordinarie ramarna för infrastruktur. På så sätt ville vi i Miljöpartiet skapa ytterligare utrymme för att bygga ut och underhålla övrig järnväg. Det är för oss lika viktigt att ha en ryggrad som revben i transportsystemet. Vi kan konstatera att det inte fanns stöd för att göra det hos våra kollegor i januariavtalet. För oss är det därför viktigt att hitta vägar framåt. Miljöpartiet är en konstruktiv kraft som vill få ett genomförande av politiken.

Den infrastrukturproposition som vi har på bordet innebär en satsning framåt som ger utrymme för att både satsa på att fortsätta utbyggnaden av de nya stambanorna för höghastighetståg i sin helhet och bygga ut och underhålla järnväg i hela Sverige. Det innebär en fortsättning av den satsning på järnväg som regeringen - Miljöpartiet och Socialdemokraterna - inledde förra mandatperioden med, där vi steg för steg försökt kompensera för decennier av nedprioritering av järnväg. Det innebär i sin tur att vi i denna proposition kraftigt har utökat underhållet för järnväg med ytterligare 40 miljarder jämfört med förra infrastrukturpropositionen och nationella planen, vilken också utökades på liknande sätt från alliansregeringens tidigare infrastrukturproposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Låt mig dock vara ärlig. Det finns fortsatt ett behov av att satsa på järnvägsunderhåll framgent för att återta det eftersatta underhållet som byggts upp under lång tid. Miljöpartiet vill vara tydligt med att vi vill prioritera järnvägen även framåt. Det gäller såväl utveckling av ny järnväg som underhåll av de banor som vi redan har.

Fru talman! Miljöpartiet tycker också att det finns ett transportslag som får alldeles för lite utrymme i den infrastrukturpolitiska debatten, nämligen cykel. Vi vill se ett utökat statligt ansvarstagande för utbyggnad av cykelinfrastruktur i Sverige. Stadsmiljöavtalen, som Miljöpartiet är initiativtagare till, har varit ett väldigt viktigt verktyg för att öka byggandet av cykelinfrastruktur i större och mindre städer. Men vi behöver också bygga cykelinfrastruktur på landsbygden och göra det möjligt att cykla även mellan städer och tätorter. Därför vill Miljöpartiet se utökade statliga satsningar, för det är just statliga och regionala satsningar som kan göra det möjligt att bygga det stomvägnät för cykel som vi vill se.

Det är en sådan fråga som inte löses i en infrastrukturproposition utan i den kommande nationella planen, där detaljerna för vilka objekt som ska finansieras men också eventuella andra satsningar och potter som ska in avgörs. Men om det blir en M-KD-SD-regering som ska ta fram den nationella planen är jag väldigt rädd för att stadsmiljöavtal och övriga cykelsatsningar stryks. Det är inte de partiernas prioritering.

I infrastrukturpropositionen från S-MP-regeringen aviserades också att ett mål för ökad cykling skulle tas fram. Det finns stora vinster med ökad cykling. Det förbättrar folkhälsan och minskar klimatpåverkan. Med mindre biltrafik förbättras också luftkvaliteten. Även denna fråga hänger nu löst. Jag hoppas verkligen att framtagandet av detta mål kan fullföljas.

Fru talman! Miljöpartiets prioriteringar här är väldigt tydliga. Vi vill att klimat- och miljömålen ska vara styrande. Vi vill satsa på järnvägen. Vi vill satsa på en infrastruktur som gör det möjligt för oss att nå våra mål. Jag vill avsluta med att yrka bifall till de reservationer som vi har tillsammans med övriga januariavtalspartier och i övrigt yrka bifall till förslaget i betänkandet. Jag ställer mig helhjärtat bakom propositionen.

Fru talman! Jag tror att jag kan instämma i så gott som allt av det som Emma Berginger sa. Problemet är ju att det här är fromma förhoppningar från Miljöpartiet. Det är inte så den här infrastrukturpropositionen ser ut. Jag tycker att vi måste vara ärliga när vi för debatt i den här kammaren. Vi har en infrastrukturproposition som baseras på fortsatt prognosstyrning, inte målstyrning. Det blir ingen särskild statlig cykelsatsning. Det blir en fortsatt underhållsskuld i järnvägssektorn. Det finns inget konkret utpekat om ny järnväg till Oslo, och det finns heller ingen separat finansiering för höghastighetsbanorna, för att bara ta några exempel.

Jag håller verkligen med Emma Berginger om att klimatmålen måste styra infrastrukturplaneringen. Men på vilket sätt menar Emma Berginger att våra klimatmål numera styr infrastrukturplaneringen? Det är ju fortfarande en prognos om ökad vägtrafik som ligger till grund för de scenarier som finns i infrastrukturpropositionen. Kan Emma Berginger ta något konkret exempel där regeringen nu är beredd att lyfta ut storskaliga vägprojekt som både slukar mycket pengar och kommer att leda till stora utsläpp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Sedan nämner Emma Berginger posten utveckling av transportsystemet, med 437 miljarder kronor till nya investeringar i väg och järnväg. Det är mer pengar än tidigare, men som jag har sagt tidigare är det helt och hållet otillräckligt. Jag skulle vilja fråga Emma Berginger: Av de här 437 miljarder kronorna, hur ser fördelningen ut mellan väg och järnväg? Hur mycket går till järnväg och hur mycket till väg av de 437 miljarderna?

Fru talman! Jag får väl börja med att påminna om hur man ställer upp en infrastrukturproposition. Det är ett ganska övergripande dokument som ger riksdagen möjlighet att besluta om en inriktning för infrastrukturplaneringen men också de ekonomiska ramarna. De ekonomiska ramarna fördelar sig på tre poster. Den första är vidmakthållande järnväg, det vill säga i princip underhåll av järnväg. Den andra är vidmakthållande väg, det vill säga i princip underhåll av väg. Den tredje är posten för utveckling.

Närmare detaljer än så anges egentligen inte. Vi vet inte exakt vilka objekt som kommer att finansieras av de här medlen, utan det är en fråga för nästa steg i infrastrukturplaneringsprocessen. Det är därför det är så viktigt att man har en regering som kan ge ett direktiv till Trafikverket om att ta fram ett planförslag som ligger i linje med det som både jag och Jens Holm vill se. Det är också väldigt viktigt att man har en regering som kan förhandla och fatta beslut om en nationell plan där vi får med de här viktiga bitarna. Det finns inte plats för den typen av detaljer i en infrastrukturproposition, utan de kommer senare.

Jag vill ändå tydliggöra att vi lyfter fram de viktiga miljö- och klimatmålen i infrastrukturpropositionen. Vi lyfter fram målen om att minska utsläppen med 70 procent till 2030 och att vi ska vara nära nettonoll till 2045 samt att detta innebär att i princip alla sektorer, inklusive transportsektorn, måste ha nått nollutsläpp.

Jag tycker också att man ska skilja på inriktningsunderlaget från Trafikverket och den proposition som nu har lagts fram av regeringen. Vi håller absolut inte med om allting som har funnits med i inriktningsunderlaget från Trafikverket, men det är också bara ett underlag. Det är ju propositionen som gäller och som vi fattar beslut om här. Vi vill satsa på järnvägen framåt.

Fru talman! Emma Berginger ger en beskrivning av infrastrukturpropositionen som om det bara vore så här en proposition från regeringen kan se ut. Så är det ju inte. Det här är ett politiskt dokument. Propositioner kan se väldigt olika ut. Ibland kan de vara väldigt detaljerade, ibland mindre. Till exempel brukar ju Tomas Eneroth skryta om hur han lyfter in Norrbotniabanan efter att den borgerliga regeringen tagit bort den. Det är väldigt bra att den lyfts in.

Jag kan ge Emma Berginger rätt i så måtto att det här är ett rambeslut vad gäller pengar och politiska prioriteringar. Det är därför det oroar mig att vårt klimatmål om att minska utsläppen med 70 procent inte har fått tydligare genomslag i den här infrastrukturpropositionen. Som grund för hela infrastrukturpropositionen finns det ju en prognosstyrning. Man kan då gå tillbaka till Trafikverket och se att de baserar alla sina planer på ökad vägtrafik. Här hade Miljöpartiet och Socialdemokraterna kunnat skriva in väldigt tydligt att det är vårt klimatmål som sätter ramarna för den framtida åtgärdsplaneringen, som ska komma i nästa skede. Hade man gjort det hade man sänt en tydlig signal om att till exempel gamla storskaliga vägprojekt måste lyftas ut ur åtgärdsplaneringen därför att de kommer att sluka pengar och leda till alldeles för stora utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Sedan är beskrivningen av de tre budgetposterna lite intressant. I den tidigare infrastrukturpropositionen fanns posten utveckling av transportsystemet mycket riktigt med, men då fanns också en fördelning mellan insatserna till väg och järnväg. Det har den här regeringen listigt nog tagit bort, så nu vet vi inte hur mycket av de här 437 miljarder kronorna - den största satsningen - som går till väg respektive järnväg. Varför? Kan det vara så att ni inte är överens?

Fru talman! Självklart går det att vara mer eller mindre detaljerad i en proposition. Men samtidigt är det, precis som vi har konstaterat här, så att en infrastrukturproposition hålls på en relativt övergripande nivå. Den ska ange inriktning och de ekonomiska ramarna. Förra gången den här S-MP-regeringen lade fram en infrastrukturproposition nämndes ett enda objekt; det var Lund-Hässleholm som lyftes in. Bara det, att man valde att peka ut ett objekt, var ganska särskilt. Det normala är ändå att man håller sig på den övergripande nivån.

Utgångspunkten i propositionen blir väldigt tydlig, nämligen de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålen. Om det hade varit en rent miljöpartistisk infrastrukturproposition kan jag absolut tänka mig att vi hade kunnat ha ännu tydligare skrivningar kring klimat- och miljömålen. Men jag tycker inte att det finns fog för att säga att klimat- och miljömålen inte finns med i propositionen, utan de finns med på ett tydligt sätt.

Sedan finns det också underlag från Trafikverket i form av till exempel deras basprognoser. Dem kan vi diskutera ganska länge, skulle jag tro. Både jag och Jens Holm har synpunkter på dem, inte minst på att de ofta slår fel. Man kanske inte behöver förhålla sig till dem rent bokstavligt.

Det här är en proposition som utgör en möjlighet för oss att ta ansvar för Sveriges framtid och för uppnåendet av klimat- och miljömålen. Men det som har hänt här i dag, fru talman, innebär att vi har en politisk situation som gör att vi riskerar att få en M-KD-SD-regering. Det, fru talman, kommer inte att skapa några nyttor för järnvägen. Det kommer inte att skapa några nya stambanor för höghastighetståg. Det kommer förmodligen att leda till att vi inte når våra klimat- och miljömål.

Fru talman! I Emma Bergingers anförande hade hon en lång lista över önskvärda projekt. Det talas om lagt kort ligger, att det som finns i den befintliga planen ska genomföras. Höghastighetsbanorna ska också byggas inom plan. Dessutom var listan väldigt lång över andra projekt som Emma Berginger tyckte var viktiga och som skulle finnas med i diskussionen om den nya infrastrukturplanen.

Det man kan konstatera är att redan befintlig plan är underfinansierad. Om höghastighetsbanorna ska byggas ligger det senaste utlåtandet på en kostnad på 300-400 miljarder. Det är en ansenlig del av den peng som är tänkt att finansiera planen. Det krävs inte så avancerade mattekunskaper för att förstå att den ekvationen inte går ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Min fråga är: Vilka av alla projekt som ligger i den befintliga planen vill Emma Berginger prioritera bort? Ska höghastighetsbanorna byggas inom befintlig plan är det nästan hälften av pengarna. Då måste även projekt som redan finns i befintlig plan tas bort, det vill säga att lagt kort ligger inte kan gälla.

Det är ett antal projekt som måste plockas bort med den lista som Emma Berginger presenterade och med den prislapp som gäller för höghastighetsbanorna. Min fråga är: Vilka projekt är det som ska bort?

Fru talman! Jag listade en rad olika objekt som Miljöpartiet hade velat driva igenom om vi hade kunnat lägga fram en infrastrukturproposition som gjorde det möjligt för oss att bygga Tåglandet Sverige. Den här propositionen är en förhandlad proposition som inte är rent miljöpartistisk, utan som jag sa tidigare hade vi kunnat tänka oss att lägga mer pengar. Vi kommer såklart inte att kunna bygga allt det som vi önskar i sin helhet.

Vi kan också konstatera att även om den befintliga planen innehåller många nya objekt som inte var fullt ut finansierade är det ett bra sätt att se till att man tar höjd för framtiden att lägga in objekten så att Trafikverket hinner börja planera. Sedan tillkommer det ytterligare finansiering i de kommande nationella planerna.

På det viset är det meningen att vi ska arbeta nu. Det är också därför som det har varit viktigt i januariavtalet att säga att den befintliga nationella planen ska fullföljas. Vi från Miljöpartiet skulle definitivt kunna tänka oss att prioritera bort ett och annat vägobjekt. Men vi har också gått med på januariavtalet.

Hur januariavtalet fortlever efter i dag låter jag vara osagt. Men jag kan konstatera att det var vår ingång inför förhandlingen om den här propositionen.

Jag kan konstatera att det inte krävs särskilt avancerad matematik för att inse att vi inte kommer att lägga in hela objektet nya stambanor för höghastighetståg i den här planen som sträcker sig fram till 2033 när det är ett projekt som ska avslutas framåt 2040.

Jag vill också korrigera de siffror som anges för kostnaden för hela höghastighetsbaneprojektet. Trafikverket har gjort en gedigen utredning och kommit fram till att det är 295 miljarder plus eller minus 50 miljarder som är grunden för projektet.

Jag tror att man är mycket väl införstådd med vilka siffror det handlar om. Det är för hela projektet.

Fru talman! Det är svårt att veta vad regeringen menar med att höghastighetsbanorna ska byggas. Miljö- och klimatministern var väldigt tydlig på presskonferensen med att de ska byggas under mandatperioden. Jag antog att det gäller. Då innebär det i sådant fall att det är 350 miljarder som ska finansieras inom plan. Det innebär att lagt kort inte kan ligga. Det är fortfarande ett antal projekt som måste bort.

Fru talman! Emma Berginger säger att höghastighetstågen inte kan bli klara förrän framåt 2040. Då har jag en annan fråga som jag tycker är intressant. Att bygga dessa höghastighetsbanor kommer att bygga upp en stor klimatskuld. Det blir en massa koldioxidutsläpp under byggnationstiden. Det innebär att skulden kommer att vara rätt ansenlig framåt 2040. Om vi har de första elplanen i luften 2026 och vi ser hur utvecklingen exploderar när det gäller elektrifierade fordon på väg kan man ställa sig undrande till överflyttningen till tåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Jag kan också se att det finns fördelar med tåg för att det kan vara mer effektivt på vissa sträckor. Av den anledningen är det intressant med investeringar i tåg. Men om det tyngsta argumentet är klimatet blir det väldigt svårt att jobba av klimatskulden när överflyttningen till tåg inte innebär några klimatvinster eftersom övriga trafikslag är fossilfria till 2040.

Det är två frågor. Den första är fortfarande: Lagt kort kan inte ligga om höghastighetsbanorna ska finansieras inom ram. Den andra frågan är: Hur ska man arbeta av klimatskulden om övriga trafikslag är fossilfria när banorna är klara?

Fru talman! Även om det framför allt är miljö- och klimatskäl som är Miljöpartiets bevekelsegrunder för att vi vill bygga nya stambanor för höghastighetståg kan vi konstatera att det även finns andra viktiga nyttor med de nya stambanorna. Inte minst handelskamrarna i södra Sverige påpekar hur viktigt det är ur ett ekonomiskt perspektiv att vi satsar på att bygga ut den här infrastrukturen. Det är något som egentligen borde attrahera Moderaterna.

Jag kan också konstatera att för de elflygplan som ligger i en relativt nära förestående framtid - vi får väl se när de finns på marknaden och inte bara som innovationsprojekt - talar man om cirka 20 passagerare per plan. Då ska vi alltså konvertera dagens flyg, cirka 2-3 miljoner människor per år, till 20-personersplan och flyga mellan Stockholm och Göteborg och mellan Stockholm och Malmö. Det blir en hel svärm av elflygplan i luften.

Det är samma sak med elbilarna. De är inte fullt ut 100 procent hållbara. De kräver en hel del resurser i form av material, sällsynta jordartsmetaller och så vidare för sin produktion.

Vi behöver effektivisera transportsektorn. Då är det rätt viktigt att satsa på järnvägen och skapa utrymme för utökad kapacitet.

Jag tror inte att det är någon som tror att man kan bygga nya stambanor för höghastighetståg inom en mandatperiod. Men man kan fatta de viktiga och avgörande besluten för att projektet som helhet ska kunna genomföras.

Det vi nu har beslut på är tre delsträckor. Det är Ostlänken, Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås. Men vi saknar hjärtat och helheten i systemet. Vi behöver få de besluten på plats snarast.

Den här infrastrukturpropositionen öppnar för möjligheten. Vi återger det som vi är överens om i januariavtalet om att de nya stambanorna för höghastighetståg ska färdigställas. Men självklart hade det behövts ytterligare direktiv.

Nu är vi i ett osäkert politiskt läge. Vi vet inte om vi får möjligheten att lägga fram ett sådant direktiv eller om det kanske blir de högerkonservativa som stoppar hela projektet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Fru talman! När jag sitter och lyssnar på den här debatten förundras jag. År 2010 röstades Sverigedemokraterna in i riksdagen. Riksdagen är kvar, och demokratin är kvar. Demokratin kommer att fortleva år 2021, 2022, 2023, 2024, 2025 och 2026 även om jag har regeringspåverkan.

Fru talman! Vi står här och talar om bland annat höghastighetståg. Är det lösningen inför framtiden? Nej, skulle jag vilja påstå. I dag har vi till exempel börjat bygga Ostlänken till en kostnad på runt 54 miljarder. Kostnaderna har stigit och ligger i dag på närmare 85 miljarder. Vi talar om en höjning på över 30 miljarder.

Vill man satsa på järnvägen ska man göra det på riktigt så att vi kan transportera gods och persontrafik. Vi vet också till exempel att sträckan mellan Göteborg och Stockholm är väldigt attraktiv. Vi har MTRX, vi har numera Flixtrain och vi har SJ med både snabbtåg och regionaltåg som vill trafikera bara för att det är lönsamt.

Är det då inte vettigt att lägga ned pengar på utbyggnad av dessa banor? Är det då inte vettigt att underhålla den järnvägen? Är det inte vettigt att bygga mötesspår, fyrspår och dubbelspår där det behövs för att utnyttja kapaciteten i stället för att bygga världens nyaste, världens mest omoderna och världens långsammaste höghastighetsjärnväg?

Jag prioriterar dagens järnväg med modernisering och ett stadigt underhåll.

Fru talman! Vi firar 100 år av demokrati och lika rösträtt för män och kvinnor. Vi får väl hoppas att demokratin får fortleva.

Däremot kan vi konstatera att det i ett demokratiskt system finns olika partier som har olika värden och olika ingångar i politiken. Och Jimmy Ståhls Sverigedemokraterna har totalt annorlunda värderingar och ingångar i politiken än vad Miljöpartiet har.

Miljöpartiet ser att framtiden ligger i att satsa på det som är hållbart och som kan skapa klimatnytta för lång tid framöver, och då vill vi satsa på nya stambanor för höghastighetståg.

Det är sant att Ostlänken har blivit fördyrad. Det är ofta så när man går närmare mot ett realiserande av ett projekt att man får ny kunskap om vad projektet innebär, om geologiska förutsättningar, om arkeologiska förutsättningar och så vidare.

Man kan också konstatera att det krävs en läroprocess i sådana här tekniska projekt. Trafikverket säger självt att man har lärt sig mycket på den här resan och att man i dag har bättre koll på hur kostnaderna ser ut för projektet som helhet.

Vi kan också konstatera att för att vi ska kunna flytta fler människor och mer gods till järnvägen behövs en utökad kapacitet. Om till exempel tågbolag som MTRX och SJ ska kunna trafikera mer och sätta in fler tåg och om lokaltrafiken ska kunna växa behöver vi mer kapacitet, inte minst för att även godstrafiken ska kunna fortgå.

Då är nya stambanor ett bra sätt som också skapar nya möjligheter till nya förbindelser mellan städer, till exempel kraftigt förbättrad trafik mellan Göteborg och Borås, mellan Göteborg och Jönköping och mellan Göteborg och Linköping. Men det handlar även om trafik mellan de här större städerna och södra Sverige och Skåne. Då kan vi få riktigt snabba och attraktiva resor både för den stora regionala arbetspendlingen och för det nationella resandet. Det blir också en avlastning av infrastrukturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Fru talman! Här kan vi höra ett lysande exempel på att Miljöpartiet trampar på sig själva.

Ni pratar om snabba tåg. Vi kommer att få världens långsammaste höghastighetsjärnväg. Det är vad jag skulle vilja uttrycka som lite trams. Ska man ha snabba tåg är det som Emma sa tidigare: Vi ska ha 320 kilometer i timmen. Men det är det inte tal om här, utan det är 250 kilometer.

Emma Berginger pratar också om Göteborg-Borås, en sträcka som jag gillar i och med att jag är göteborgare. Och denna ska då vidare till Jönköping, fru talman. Jönköping är ett nav för gods i Sverige. Där går enorma mängder lastbilstrafik. Om man då hade byggt en järnväg som det också går att transportera järnvägsgods på hade man löst många av de miljöproblem som Emma Berginger påstår sig värna om att lösa. Men nej, detta ska man bygga enbart för persontransporter. Det kallar jag lite hyckleri.

Vi måste naturligtvis värna godset, godset som går ut till hamnarna och ut till kontinenten. I dag står våra godsbolag med spårtid. Det är inte acceptabelt.

Fru talman! Sedan har vi det här med isbrytarna. Jag förstår inte. Vi har en av de största budgetarna någonsin, men då vill regeringsunderlagspartierna inte satsa ekonomiska medel. Jag förstår naturligtvis att man måste prata med Finland och att man måste prata med dem som bygger. Men vi måste kunna avsätta medel när Sjöfartsverket har kommit på att: Oj, nu gör vi ett samarbete med Finland! Då måste ju pengarna finnas där nu. Det går inte att vänta till 2033 och till den nationella planen då för att få isbrytarna. Då lamslår vi hela Sjöfartssverige.

Fru talman! Klimatnyttan med stambanorna är oerhört viktig. Den kommer att vida överstiga de utsläpp som finns under byggnationen inom ett par år - åtminstone inom ett decennium.

Men, fru talman, om vi får en högerkonservativ regering kommer vi inte att få några nya stambanor för höghastighetståg oavsett om de går snabbt eller långsamt. Vi kan konstatera att Trafikverket har fattat ett inriktningsbeslut för just Göteborg-Borås och för Ostlänken om att satsa på 250 kilometer i timmen för dessa sträckor.

Men i övrigt finns det ingenting som säger att vi inte ska bygga för 320 kilometer i timmen. Vi har fortsatt en hög ambitionsnivå när det gäller att få den viktiga överflyttningen från flyg till tåg, och då krävs det att vi också får de här riktigt attraktiva restiderna.

Det är också en stor fördel om vi kan bygga på ett mer prefabricerat sätt och till exempel tillämpa brobaneteknik. Det skapar förutsättningar för att vi ska kunna bygga banor där tågen kan köra riktigt snabbt och modernt.

Fru talman! Jag vill även nämna något om isbrytarna. Jag kan konstatera att Miljöpartiet värnar sjöfarten och att vi tycker att det är viktigt att den ska kunna utvecklas. Sjöfarten är ett energieffektivt transportslag som har en viktig roll i klimatomställningen. Vi vill säkra kapaciteten till hamnarna i norra Sverige året runt, och vi lyfter därför också frågan inom förhandlingen att finansiera isbrytarna inom ramen för en infrastrukturproposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Vi fick inte gehör för den frågan, och vi tycker därmed att om man nu ska ha in detta i en ram för en infrastrukturproposition måste man också ta höjd i ramen för detta. Då hade det behövt vara utöver det som vi lägger in. Men höjer man ramen från de partier som har drivit igenom ett tillkännagivande om isbrytning inom ramen för infrastrukturpropositionen? Nej, det har man inte gjort.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag betackar mig för begreppet högerkonservativ. Jag är varken konservativ, nationalist eller något liknande. Jag brukar definiera mig själv som kristdemokrat.

Regeringen satsar 799 miljarder. 165 miljarder går till vidmakthållande av statlig järnväg och 197 miljarder till vidmakthållande av statliga vägar. 437 miljarder är då tänkta för utveckling. Det är helt korrekt att detta inte är uppdelat, så vi vet inte riktigt hur de fördelas.

När man lyssnar på anförandet som Emma Berginger håller hör man att det är väldigt mycket som pengarna ska räcka till. Det är framför allt inom järnvägssektorn, och jag har den största respekt för engagemanget för järnväg.

Men det uppstår bara ett litet, litet problem. Stockholms Handelskammare har suttit och jämfört regeringens budget med Trafikverkets äskande i rätt kostnadsläge - för här har man faktiskt lekt med siffror - och kan konstatera att Trafikverkets förslag på noll procents förstärkning jämfört med vad man har haft tidigare med kostnadsutveckling skulle betyda att underhåll av järnväg behöver 173 miljarder. Regeringen föreslår 165. Nollprocentsalternativet på väg kräver 208 miljarder. Regeringen föreslår 197.

Vi har en regering som kommer att göra investeringar. Jag lyfter på hatten för det, och ni väljer att göra dem framför allt på järnväg. Men underhållsskulden på nuvarande väg och järnväg kommer alltså att bli sämre med nuvarande regering. Då måste ni snart börja svara på frågan: Vad är det ni vill ta bort?

Fru talman! Det stämmer att infrastrukturpropositionen inte fullt ut är en miljöpartistisk infrastrukturproposition. Miljöpartiet hade högre ambitioner både när det gäller medel till utveckling och när det gäller medel till vidmakthållande av järnväg.

Trots det kan man konstatera att detta är en expansiv infrastrukturproposition, där vi till exempel lägger in utökade medel med ytterligare 40 miljarder jämfört med i den förra infrastrukturpropositionen och nationella planen till just vidmakthållande av järnväg.

Det skulle såklart ha gått att göra denna pott ännu större, inte minst för att vi skulle kunna börja återta det eftersläpande underhåll som finns och som har byggts upp under flera decennier. När vi tillsammans med Socialdemokraterna tog makten 2014 började vi återbetala detta. Vi började satsa mer på järnvägen så att skulden inte skulle öka så kraftigt som den har gjort under decennierna.

Vi kan som sagt också konstatera att vi lägger 437 miljarder kronor på utveckling och att det är en ökning med 103,5 miljarder kronor jämfört med den förra infrastrukturpropositionen och nationella planen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Det innebär att vi får ytterligare medel till att både satsa på nya stambanor för höghastighetståg och att bygga ut järnväg i landet och fullfölja den tidigare nationella planen.

Det här är viktiga saker att satsa på. Ett inriktningsunderlag är trots allt ett underlag, men det är ett politiskt beslut som krävs för att ta detta framåt. Vi kan konstatera att vi utökar hela ramen med drygt 20 procent. Det är oerhört viktiga satsningar som kan göras för att vi ska skapa förutsättningar för att få ett hållbart och klimatsmart transportsystem framöver.

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera en sak som förvånar mig. Jag har varit ett enkelt litet kommunalråd i en mindre kommun. Om fyra partier har förhandlat brukar man, åtminstone som jag har fått lära mig, fru talman, ta för vana att försvara den uppgörelse som man har gjort.

När jag lyssnar på talet handlar det mest om vad Miljöpartiet önskar göra, men ända fram till i morse satt Miljöpartiet faktiskt i en regering. De sitter kvar i regeringen, och det är regeringens politik som jag i någon mening försöker opponera mot. Det blir väldigt svårt, fru talman, att å ena sidan opponera mot regeringens politik och å andra sidan opponera mot Miljöpartiets önskepolitik. Det blir svårt att förhålla sig till detta, fru talman.

Om vi håller oss till fakta kvarstår det att det som ligger på bordet är underfinansierat. Ja, man ökar med 20 procent, men man stoppar också in en gökunge bestående av höghastighetståg som kostar 165 miljarder. När man stoppar in den gökungen tar man bort resurser, och när man jämför underhållsresurserna ser man att mindre läggs på underhåll på väg och på underhåll på järnväg, vilket resulterar i att vi kommer att få sämre vägar och järnvägar.

Jag vill återkomma till vad jag sa i mitt tal. Jag är väl medveten om att Miljöpartiet kramar järnväg i alla lägen, men järnvägen kommer inte att gå fram till varje rött hus med vita knutar. Järnvägen löser det inte alltid för Dalsland eller inre Norrland. Vi måste ha en satsning på vägar, och därför är jag stolt över att vi kristdemokrater satsar 56 miljarder mer än regeringen på vägar. Detta gör vi genom att säga nej till höghastighetståg.

Fru talman! Vi har ett nytt politiskt läge i Sverige sedan i förmiddags, ett politiskt läge där vi kan få en helt ny och annorlunda regering än vad vi har i dag. Vi kan gå mot ett extra val - vi vet inte i nuläget.

Jag är tydlig med vad Miljöpartiets ingångar och värden är i alla lägen. Jag har också varit kommunalråd i en mindre kommun - Lund. Jag har tidigare engagerat mig i debatter mot företrädare för alliansregeringen men också i mitt kommunala värv, och jag vet att man kan stå upp för och försvara att man har ingått en överenskommelse men också vara tydlig med vad som är ens egna ingångsvärden så att man är transparent gentemot väljarna.

Jag kan konstatera att den infrastrukturproposition som vi nu lägger fram inte är underfinansierad. Vi har ju samma ram, för sjutton. Det handlar om att vi gör olika politiska prioriteringar. Vi tycker att det är viktigt att man utöver att satsa på underhåll också satsar på en möjlighet att bygga ut och rusta upp järnvägen i hela Sverige. Då behöver vi ha medel i utvecklingspotten. Det är denna pott som partier på högerkanten föreslår ska skäras ned. Det vore väldigt olyckligt, fru talman, om vi får ett sådant läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Framtidens infrastruktur

Jag kan som sagt konstatera att vi behöver både bygga ut och rusta upp järnvägen i hela Sverige. Höghastighetsbanorna är inte en gökunge, utan en nödvändighet för att vi ska kunna nå våra klimat- och miljömål. Självfallet hade vi velat se en större ram. Vi hade velat finansiera höghastighetsbanorna utanför den ordinarie infrastrukturpropositionen. Men det var inte möjligt att få samsyn i den frågan, och då väljer vi att vara konstruktiva och hitta en väg som leder framåt och som leder till att vi kan ta de viktiga och nödvändiga beslut som behövs för att vi ska kunna komma vidare med höghastighetsbaneprojektet så att det inte dröjer till nästa århundrade innan vi kan åka riktigt snabbt och klimatsmart mellan våra städer.

Fru talman! Klockan ringer 05.40, och en halvtimme senare sitter han på en cykel för att sedan hoppa på tåget mot den större staden och arbetet på länssjukhuset som sjuksköterska.

Klockan 06.15 ringer klockan, och en timme senare sitter hon i bilen på väg till jobbet i den lokala livsmedelsbutiken.

Klockan 06.30 ringer klockan, och en timme senare sitter hon framför sin dator på sitt hemmakontor. Hon jobbar som it-konsult.

Vad har dessa tre personer gemensamt? Jo, alla är i behov av en fungerade infrastruktur.

Enligt Centerpartiet har vi fem transportslag: väg, järnväg, sjöfart, flyg och - självfallet - it. Alla dessa hänger ihop och behövs för att Sverige ska fungera och för att människor och varor ska komma närmare varandra. Under pandemin har infrastruktur och trafik fått bekänna färg, och det transportslag som blivit viktigare än andra är it och bredband. Ett fungerande bredband i hela landet är avgörande för att vi ska kunna arbeta, studera och vara uppkopplade. Detta är en prioriterad fråga för oss i Centerpartiet.

Fru talman! I ett land som Sverige får vi inte ställa transportslagen emot varandra, utan vi ska se det som ett system där allt hänger ihop: sjöfarten som är viktig för handel och export, flyget och tåget som knyter ihop landet när människor ska resa och förflytta sig och vägen som ofta är där man börjar sin resa.

När vi diskuterar infrastruktur behöver vi tänka hela resan-perspektivet, oavsett om det är gods eller människor, och att det är från dörr till dörr som man förflyttar sig. Har vi det tänket får vi också rätt satsningar på den infrastruktur vi vill ha i hela landet, oavsett om det är på landsbygden eller i staden. Vi får inte heller där ställa Sveriges geografiska delar mot varandra.

Fru talman! Infrastrukturpropositionen, som vi nu debatterar, ger framtidshopp och är verktyget för att staka ut riktningen för infrastrukturen för åren 2022-2033. I propositionen finns alla fem transportslagen nämnda och satta i ett sammanhang - de hänger ihop och behövs. De satsningar som beskrivs på framför allt vägar och järnvägar är avgörande för ett fortsatt bra samhällsbygge där vi bygger landet starkare och för människor närmare varandra. Att vägar, järnvägar, sjöfart, flyg och it nämns i propositionen är jag stolt och glad över. Centerpartiet har varit med och tagit ansvar för att det skulle bli just så, och så blev det.

Centerpartiet har också varit med och tagit ansvar för helheten i den proposition som lämnades till riksdagen och för de bra satsningar som ska ta Sverige framåt och genom coronakrisen och ge människor framtidshopp.

Framtidens infrastruktur

Nästa steg blir den prioritering som ska ske av vilka objekt som ska in i den nationella planen för infrastruktur. Denna prioritering blir viktig och kommer att ge framtidshopp i hela landet. Framtidshopp, fru talman, är just det ord som människor behöver ha i den tid vi är inne i just nu. Oavsett vem man är, hur gammal man är, vilken bakgrund man har eller var man bor engagerar infrastrukturen människor. Den påverkar människors vardag mer än vad vi kanske tror. Om vi då från riksdag och regering tydligt kan peka ut riktningen får människor framtidstro. Det är framtidstro man får med denna proposition.

Fru talman! Centerpartiet är med och tar ansvar för infrastrukturen, i dag, i morgon och i framtiden. Det är med framtidshopp, positivitet, innovationer, grön omställning och hela landet-perspektivet som vi tar landet framåt.

Jag vill avslutningsvis, fru talman, säga att kollegan Anders Åkesson yrkade bifall till våra reservationer, och jag vill säga att vi står bakom förslaget i betänkandet i övrigt samt den proposition som är överlämnad.

Jag vill också önska en glad sommar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 juni.)

Utfodring av vilt