Folkhälsofrågor

Herr talman! Vi går över till att behandla ett motionsbetänkande från socialutskottet där folkhälsofrågor behandlas.

Det är ca 120 olika motionsyrkanden som tas upp i detta betänkande, och de rör vitt skilda frågor som alla har det gemensamt att de är kopplade till folkhälsan. Det handlar om antibiotikaresistens, djurens påverkan på hälsan, smittskydd och självmordsprevention, för att nämna några av de saker som tas upp. Jag tänker i mitt anförande koncentrera mig på några saker som är av stor vikt för oss kristdemokrater.

Jag tror att det första jag ska ta upp är någonting som är av stor vikt för samtliga i utskottet, och det är de växande hälsoskillnader som finns i vårt land. Trots att vi i grunden borde ha goda förutsättningar att få hälsoklyftorna att minska - vi har en stark ekonomi och lever i ett land med god välfärd - är det så att hälsan är sämre. För många har förutsättningarna inte heller förbättrats så mycket som vi skulle kunna önska att de gjorde.

För oss kristdemokrater är detta så angeläget att många av de satsningar vi har på just detta område inte tas upp i betänkandet; de är nämligen redan behandlade i och med att det finns medel avsatta för dem i vår budget. Därmed är området behandlat i vår budget, men jag skulle ändå vilja passa på att nämna några av satsningarna.

Detta handlar om hälsan under hela livet. Därför har vi satsningar i vår budget som handlar om stöd till barn och familjer, för vi vet att vi måste börja från början om vi ska kunna ge goda förutsättningar för ett hälsosamt och långt liv.

Våra satsningar handlar om stöd till föräldrar - stöd att vara förälder - men också om stöd till barn i de familjer där man inte längre kan leva tillsammans med sina föräldrar. Det handlar om elevhälsan och att varje barn varje dag i skolan ska kunna komma i kontakt med elevhälsan och få den hjälp man behöver.

Det handlar också om den senare delen av livet, där inte minst maten är ett område som är viktigt för ett gott välbefinnande och för god hälsa. Där har vi också medel avsatta i vår budget.

Ytterligare en liten men viktig del, där det finns en stor skillnad mellan oss och regeringen, handlar om att det är viktigt för barn att kunna vara aktiva och få vara med på lika villkor. Där hade vi infört en fritidspeng, som den här regeringen bestämde sig för att avskaffa. För den som inte vet vad fritidspengen innebar handlade det om att barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd fick medel särskilt för att kunna delta i fritidsaktiviteter.

Detta var pengar som barnet inte behövde känna togs från familjens gemensamma kassa, som kanske skulle gå till annat. Vi vet nämligen att barn tar på sig ett stort ansvar om de lever i en familj med dålig ekonomi. De säger att de inte vill spela fotboll längre, trots att de definitivt vill det. Att regeringen har tagit bort fritidspengen har gett sämre förutsättningar.

I detta betänkande har vi några yrkanden, och jag tänkte beröra dem också. Ett av dem handlar om astma och allergi. Jag är en av de lyckligt lottade som inte fasar för vårens intåg, men vi vet att det är många som just nu, när våren står i sin fulla prakt, tycker att det är riktigt jobbigt. De får nämligen svårt att andas och svårt att vara så pigga och alerta som de skulle önska.

Vi vet att allt fler drabbas av olika astma- och allergisymtom, och därför menar vi att det vore viktigt att införa en nationell strategi för astma och allergi. Eftersom vi såg till att detta arbete sattes igång känner vi väl till att det finns en strategi med en satsning gällande kroniska sjukdomar, där ju astma och allergi ingår. Det är en satsning som pågår mellan 2014 och 2017, men vi menar att detta är ett område där man behöver satsa ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Jag skulle också vilja nämna ett viktigt område som tas upp i betänkandet, och det är sexuell och reproduktiv hälsa - en annan del av blommor och bin, så att säga. Där ser vi att det görs en del som är bra.

Till exempel har man nu tagit bort det undantag för aborter som tidigare fanns i förordningen som reglerar patientregister. Det togs bort den 1 oktober 2016, och det gör att man nu utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv kommer att kunna följa effekten av till exempel medicinska aborter. Hur påverkar det här reproduktionen framöver? Vilka biverkningar finns? Det har varit ett problem för kvinnors hälsa att man inte har kunnat följa detta, och vi är väldigt positiva till att det nu har tagits bort.

Vi är dock skeptiska till en del av regeringens satsningar. Vi vet att det är viktigt med preventivmedel, och i regeringens budget avsatte man medel för att göra preventivmedel avgiftsfria för personer upp till 21 år.

Vårt alternativ är att man i stället använder dessa medel till att sänka kostnaden för preventivmedel för personer upp till 24 år. Vi vet nämligen att det i åldersgruppen 21-24 år förekommer många oönskade graviditeter. Dessa leder många gånger till abort, vilket skulle kunna undvikas genom att man undviker oönskade graviditeter.

Herr talman! Vi står såklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 3.

Herr talman! Frånvaron av en enhetlig definition av folkhälsa visar på den bredd och komplexitet det rör sig om. Det handlar om en rad olika saker, såsom kost, motion, arbetsmiljö, utbildningsnivå, uppväxt och buller.

Klart är i alla fall att folkhälsan utvecklats i takt med vår ökade välfärd. Medellivslängden för såväl kvinnor som män ökar, fler sjukdomar upptäcks i tid och kan botas och vår tobaks- och alkoholkonsumtion minskar. Detta hänger samman med ökade ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och förbättrade kunskaper om hur vi kan främja hälsa och förebygga ohälsa.

Men samtidigt som vi blir friskare och lever längre står vi inför flera hälsopolitiska utmaningar.

Hälsopolitiken bör vara framåtsyftande, stimulerande och inspirerande. Människor har ju själva ett stort ansvar för sin hälsa. Det handlar om vad man dricker och hur mycket; det handlar om vad man äter och hur mycket; det handlar om huruvida man röker och hur mycket man rör på sig. Allt detta kan man själv påverka som individ, men också som förälder.

Vi vet att kost, motion, alkohol och rökning påverkar vår hälsa. Ändå är medvetandet om dessa faktorers inverkan på vår hälsa så olika. De program om hälsosam mat som visas i tv, de dieter som presenteras och vetskapen att motion och idrott är mycket viktigt för att kroppen och psyket ska må bättre kan inte ha undgått någon.

Ändå är det oroväckande få som rör sig tillräckligt varje dag. Ungefär 50 procent av Sveriges befolkning rör sig minst 30 minuter per dag, vilket är den lägsta rekommendationen för fysisk aktivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Därför är det bra att vi inom Alliansen har föreslagit mer idrott i skolan och rätt till fysisk aktivitet på arbetsplatser. Då kan man starta med något som man sedan kan fortsätta med resten av livet. Om man börjar i en tidig ålder har man vanan med sig uppåt i åldrarna.

Lika oroande som utebliven motion är att många människor äter alldeles för mycket och fel. Föräldrar har ett stort ansvar för att lägga en bra grund för sina barn genom den kost de ger dem. Utöver kost gäller detta ansvar tandvård och glädje i rörelse och aktiviteter.

Hjärt-kärlsjukdomar ökar och hör till de livsstilssjukdomar som kan förebyggas med hälsosammare livsföring.

De flesta av dessa faktorer kan vi själva påverka och undvika. Den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra folkhälsan i Sverige är att minska tobaksbruket. Varje år orsakar rökning 6 500 fall av cancer och 4 000 dödsfall i cancer. Detta innebär att nästan en femtedel av alla dödsfall i cancer kan relateras till rökning.

Att ta ansvar för och påverka den egna hälsan ska kännas engagerande och angeläget. Samhällets ansvar är att ge verktyg till den enskilde och förutsättningar för att stödja den enskildes ansvarstagande genom en effektiv samverkan mellan offentliga, privata och civilsamhälleliga aktörer. Här är mödravårdscentraler, barnavårdscentraler och skolhälsovården mycket viktiga aktörer för att hjälpa och ge råd till både föräldrar och elever.

Herr talman! Forskningen visar tydligt att grunden för en god hälsa läggs tidigt i livet och att folkhälsa och högre utbildning går hand i hand. Ett flertal mätningar bekräftar att personer med kort utbildning har sämre hälsa än personer med längre utbildning.

Utbildningsnivån är också tätt sammankopplad med den socioekonomiska situationen. Forskningen visar att risken för dödlighet bland barn är ungefär 30 procent högre i socioekonomiskt svaga grupper än i socioekonomiskt starka grupper. Här är också risken för depression och ångest avsevärt högre.

En bra skola som ger alla elever individuella förutsättningar att skaffa sig kunskap är både på kort och på lång sikt avgörande för samhället i stort. Detta gäller för såväl tillväxt och välfärd som för en bättre folkhälsa.

Helt avgörande för samma faktorer är sysselsättning och arbete. Att vi kan arbeta, försörja oss själva och göra egna prioriteringar och val är av stor betydelse för hur vi mår.

Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till vår reservation 2.

Herr talman! Folkhälsofrågor är ett område som är otroligt viktigt av flera skäl. Det är viktigt för att vårt lands medborgare ska kunna må bra och ha ett välmående och gott liv.

De förslag som vi debatterar i dag och de politiska beslut vi tar som gäller folkhälsan kommer att ge efterverkningar under lång tid framöver. Jag kommer bara att beröra ett par av dem här i dag.

Jag vill börja med frågan om självmordsprevention och med att tala om våra äldres psykiska ohälsa. Det är en fråga som är otroligt viktig, både på individnivå och för samhället som helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

I Sverige lider runt 150 000 äldre av depression. Var tionde person över 65 år lider av ångestsyndrom. Det är den livssituation som ålderdom bär med sig som orsakar nedstämdhet hos så många - inte ålderdomen i sig.

Inom vården är äldre psykiskt sjuka en bortglömd grupp, och omhändertagandet varierar mellan olika delar av landet - detta trots att depression är vanligare än demenssjukdomar bland äldre och leder till många svåra konsekvenser.

Alla professioner inom vårdcentralen ser dem, men vet inte riktigt vad de ska göra med dem. Inom äldreomsorgen behöver alla professionella som möter äldre få ökad kunskap om vad som är psykisk ohälsa och vad som kan leda till psykisk ohälsa.

Herr talman! På flera platser i landet, bland annat i Norrtälje, har man i förebyggande syfte satsat på en metod som kallas reminiscens och som även används inom demensvården. Den går ut på att man i grupp bjuder varandra på sina minnen. Deltagarna får möjlighet att berätta om och diskutera betydelsefulla händelser i livet. Det får gärna vara positiva och glada minnen, men även sådant som har varit svårt ska få ta plats.

Metoden har varit framgångsrik, då det har varit bra respons, hög närvaro och glada miner.

Personer med psykisk ohälsa - oavsett ålder och kön, liksom art och grad av ohälsa - måste kunna räkna med att få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Vi sverigedemokrater anser att fler självmord skulle kunna förhindras i alla åldersgrupper med rätt insatser och utökade sådana.

Att arbeta förebyggande är viktigt. En insats är att självmordsbenägna patienter i kontakten med myndigheter alltid ges möjlighet att möta personal som är rätt utbildad för att kunna hantera den typ av riskabla situationer som patienterna befinner sig i.

Vi anser att landstingen bör införa vårdprogram för självmordsprevention. Syftet är att ge all personal som möter självmordsbenägna patienter i sitt arbete tillräcklig kunskap om hur de på bästa sätt kan arbeta för att förebygga självmord.

Om självmord trots allt sker är det viktigt att ge stöd till de efterlevande. Vi anser att en utredning bör tillsättas för att se över vilka insatser som behövs, för att kunna möta de efterlevandes behov och för att stödja och vägleda dessa personer.

Herr talman! Det andra området jag tänkte tala om är hepatit C.

Omkring 2 000 patienter med nyupptäckt hepatit C-virusinfektion anmäls enligt smittskyddslagen årligen i Sverige. Ungefär 180 personer dör som följd av sjukdomen varje år, vilket är nästan lika många som dör i trafiken.

I dag sprids hepatit C framför allt bland personer som injicerar droger. Det har under de senaste åren skett ett genombrott för behandling av kronisk hepatit C. Sedan 2014 har flera nya läkemedel godkänts, vilket har inneburit kortare behandlingstider, färre och mildare biverkningar och bättre behandlingsresultat.

En lyckad behandling innebär inte enbart att risken för allvarlig leversjukdom eller andra sjukdomar minskar eller försvinner utan även att patienten blir smittfri. Därmed minskar riskerna för smitta mellan mor och barn vid graviditet och förlossning, för sexuell smitta och för smitta om injektionsverktyg delas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Vi kan konstatera att det finns ett stort kunskapsbehov kring frågan om hepatit C och de möjligheter som finns i och med nya behandlingar. För att öka kunskapen om hepatit C anser vi att regeringen bör vidta åtgärder och återkomma till riksdagen med ett förslag om detta.

Slutligen står vi bakom samtliga våra reservationer. Men jag yrkar bifall endast till reservation 10.

Herr talman! Det område vi nu debatterar i kammaren är någonting som står allra högst på agendan i de flesta länder. I stort sett alla har utmaningen hur man ska klara av välfärdens framtida finansiering. Där är att se till att förebygga ett av de absolut viktigaste instrumenten. Det handlar om de kroniska sjukdomarna. Det är ofta där vi hamnar i diskussionen. Men vi får heller inte glömma alla de smittsamma sjukdomarna. På båda de områdena riskerar vi att få en snabb ökning av kostnaderna av att sjukdomsbördan ökar i samhället.

Vi har i debatten tidigare haft en väldigt tråkig polarisering. Man har sagt att det bara beror på individfaktorer. Det är individen som är helt ansvarig för sin egen hälsa oavsett om det handlar om smittsamma sjukdomar eller kroniska sjukdomar. På den andra sidan har man sagt att individen inte har någonting med detta att göra. Det är bara de samhälleliga faktorerna det beror på. Det är där vi kan åstadkomma en starkare folkhälsa.

Nu har dessa sidor mötts, och det tycker jag är positivt i diskussionen. Vi ser att det behövs insatser på samhällelig nivå och samtidigt insatser på individnivå. Vi vet vad gäller de kroniska sjukdomarna att det finns väldigt mycket som går att förebygga. Vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar är det så mycket som 80 procent, och vad gäller cancer är det 30 procent.

En av de viktigaste sakerna handlar om att angripa de klassiska folkhälsofaktorerna. Det är tobak, alkohol och motion. Det handlar dessutom om att äta en bra kost. Men det handlar också om att se till att minska klyftorna i samhället.

Där har betydande forskning gjorts av Sir Michael Marmot. Han har vid åtminstone två tillfällen varit här i riksdagen och haft föreläsningar, inbjuden av Centerpartiet. Det han kunde visa i sin forskning, som sedan blev en stor WHO-rapport, var att ju mindre klyftor man har i ett samhälle, desto bättre är folkhälsan för alla inblandade grupper.

Vi var därför från Centerpartiets sida väldigt glada när regeringen tillsatte Folkhälsokommissionen för att titta på vad vi i Sverige kan göra för att minska klyftorna. Även om vi är det land inom OECD som har de minsta klyftorna vad gäller hälsa - och det ska vi vara stolta över - är de fortfarande oacceptabla.

Vi riktade ganska skarp kritik när kommissionen tillsattes mot att man inte har valt att adressera en av de viktiga faktorerna. Det handlar om de regionala skillnaderna. Vi ser att i dag i Sverige varierar folkhälsan inte bara beroende på om människor har jobb eller inte har jobb, om de har en bra bostad eller inte och vilken utbildning de har. Den varierar dessutom med var människor bor i landet. Det är beklagligt att regeringen inte valde att lägga in det i direktiven i ett läge där vi se att Sverige håller på att klyvas inte minst regionalt.

Vi ser fram emot när kommissionen inom kort kommer med sitt slutbetänkande. Jag är helt övertygad om att den kommer att se att en viktig faktor är att vi måste se till att fler människor kommer i arbete och inte minst de som står långt från arbetsmarknaden. Jag är helt övertygad om att den kommer att fokusera på bristen på bostäder och förstås också skillnaderna i den form av utbildning människor har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Vi kommer att kunna ta del av det arbetet och sedan se vad man kan göra vidare. Tyvärr finns det farhågor om att det inte kommer att vara så mycket av konkreta förslag som kommer från kommissionen. Men det vet vi först när kommissionen har lagt fram sitt förslag.

Den andra delen som vi inte får glömma handlar om de smittsamma sjukdomarna. Där finns det i utskottets betänkande flera intressanta områden. Det handlar om att se till att vi inte får ökade problem med antibiotikaresistens. Det har tidigare varit en viktig del när vi i Centerpartiet har diskuterat frågorna i kammaren. Där ser vi att det har tagits en rad initiativ från regeringens sida, och det välkomnar vi.

Ett andra område handlar om vaccination. Vi i utskottet har fått ta emot många mejl på det temat. Det är framför allt utifrån diskussionerna om vi ska göra vaccination obligatorisk i Sverige eller inte. Det finns ingenting som talar för att vi ska gå den vägen. Vi har en mycket hög vaccinationsfrekvens i Sverige. Det behövs inte någon lag för det. Däremot behövs det mer av upplysning. Det är för mig personligen självklart att man ska vaccinera sina barn. Jag har svårt att förstå de föräldrar som tar risken att inte göra det.

Den andra diskussionen har rört om man bör införa ytterligare vaccinationsprogram, där ett antal förslag har kommit. Vi införde under alliansregeringens tid ett ordnat sätt för hur det ska gå till i Sverige när vi plockar in nya bra vaccin. Det är en utredning från en myndighet, och sedan blir det ett beslut av regeringen. Det är som vi ser det ingenting som ska beslutas i riksdagens kammare eftersom vi där inte har kompetensen.

Jag har ytterligare en punkt. Det handlar om en av de smittsamma sjukdomarna, där vi nu börjar ha möjligheten att helt utrota den. Det gäller hepatit C. Här finns det tydliga förslag. Det är där väldigt viktigt att regeringen går vidare med att ta fram en strategi för hur vi ska kunna åstadkomma det. Här har vi den historiska möjligheten att utrota en sjukdom som dödar ett antal människor varje år. Då gäller det att vi tar den möjligheten.

Jag står självklart bakom Centerpartiets samtliga reservationer men yrkar bifall endast till reservation nr 9.

Herr talman! Det känns som att det är dags att utjämna skillnaden i hälsa mellan Djursholm och Rågsved. Det är precis vad folkhälsa handlar om: allas rätt till en bra hälsa.

Kommissionen för jämlik hälsa ska snart lämna sina förslag, som ska bidra till att minska hälsoklyftorna. Vi hoppas på att det är någorlunda konkreta förslag, för det är efterlängtat. Hälsoklyftorna är väldigt stora, och det är definitivt också en fråga om klass. Det är till och med några i före detta Alliansen som har nämnt det, vilket gläder mig lite.

Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsan i Sverige 2016 visar olika tendenser. Vi lever längre, och vi har generellt en bättre hälsa. Men när man delar in befolkningen efter utbildningsnivå är det i stort sett så att de med kort utbildning faller ut på alla typer av risker och sjukdomar. Det handlar helt enkelt om klass och hälsa. Man kan också se att skillnaderna har ökat under de senaste decennierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

När man tittar på all genomgången forskning av ojämlikhet och hälsa är det väldigt tydligt att inkomstklyftor försämrar människors hälsa. De ekonomiska klyftorna gör helt enkelt människor sjuka på olika ledder. Rik och frisk, fattig och sjuk, klingar ganska bekant. Vi behöver en tydligare politik som arbetar enligt principen inkomstfördelning för att skapa det mer jämlika samhället.

Om vi tittar i Vårdanalys rapport Förebygga för att överbrygga? Jämlikhet i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete mot ohälsosamma levnadsvanor, en väldigt lång titel, från 2016 är det väldigt tydligt att vi kan göra så mycket mer specifikt i landstingen. Det är uppenbart att landstingens styrning av vården inte fokuserar på jämlikhet trots att samtliga landsting tycker att det är väldigt viktigt.

Vi kan också se att det inte är många specifikt öronmärkta ersättningar som går ut till landstingen för det förebyggande arbetet med syftet att minska hälsoklyftorna. Vi kan göra så mycket mer. Kommissionen för jämlik hälsa skriver i sitt delbetänkande att den önskar se en beredning om behov av en folkhälsolag. Vänsterpartiet välkomnar det och menar att det är dags för en folkhälsolag, vilket redan finns i Norge. Vi vill att man utreder förutsättningarna. Att arbeta med att minska hälsoklyftorna kan inte vara fritt valt arbete för landstingen. Utgångspunkten ska vara att varje kommun och landsting självklart ska ingå i det arbetet.

Herr talman! Alltför många barn far illa. Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Sverige är ett väldigt rikt land. Vi hamnar i topp när det gäller barns hälsa och barns villkor när man tittar på OECD:s mätningar. Men larmet går ändå. Barns hälsa bestäms i stor utsträckning av socioekonomiska faktorer hos föräldrarna. Det handlar om föräldrarnas utbildningsnivå, och så vidare.

Vi vet alla att det man får med sig från barndomen bär man med sig som vuxen.

Barn till föräldrar som har hög inkomst och utbildning har upp till 40-45 procents lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus jämfört med barn till föräldrar med kortare utbildning. Barn till föräldrar som tar emot ekonomiskt bistånd är särskilt drabbade av hälsoproblem, och de löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen jämfört med andra barn. Det är tydliga siffror.

Klyftorna i västvärlden har vuxit snabbt, och Sverige är ett av de länder där skillnaderna har ökat mest.

Vi vet att tidiga insatser betyder mycket. Vänstern vill att lämplig myndighet uppdras att ta fram ett förslag till en handlingsplan för att minska hälsoklyftorna bland barn och unga. Vi kan inte längre avvakta med det.

Herr talman! Att ta sitt liv drabbar. Ett liv försvinner, och anhöriga, vänner och arbetskamrater kan inte bli kvitt känslan av onödighet, smärta och skuld.

Det nuvarande nationella handlingsprogrammet för suicidprevention togs fram 2008.

År 2015 dog fler än 1 500 personer genom självmord i Sverige, vilket innebär fyra självmord per dag. Bland dem som tar livet av sig finns äldre med psykisk ohälsa men även unga människor. Varje år tar 40-50 ungdomar sitt liv. I Sverige har denna grupp ökat i betydligt större omfattning än i andra EU-länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Den psykiska ohälsan är omfattande bland hbtq-personer. Var tredje transperson har övervägt att ta sitt liv. Vi måste ha en större medvetenhet om vad som utgör riskfaktorer och vilka som utgör riskgrupper för självmord. Det går att rigga ett sådant system.

Även människor som har kontakt med vården tar sina liv. År 2014 hade 106 suicidfall varit i kontakt med vården. 70 procent av dessa patienter erbjöds inte vård med större hjälpinsats och tillsyn när de bad om hjälp. Det gör mig gråtfärdig.

Detta visar på en rad brister beträffande suicid inom vården som vi måste göra något åt.

Många barn och unga förlorar en förälder eller ett syskon genom suicid. När någon har tagit sitt liv är det viktigt att de efterlevande får stöd. Det bör vara obligatoriskt så länge man inte avböjer. Det bör därför tas fram ett nationellt program för stöd till dessa efterlevande eftersom det är så drabbande och något man bär med sig.

Herr talman! Det fanns en tid då politiker ville internera hiv-infekterade. Det har Jonas Gardell skildrat i Torka aldrig tårar utan handskar. Då innebar hiv död i aids. Vi får tacka alla forskare internationellt och nationellt för att det i dag finns mediciner som gör att hivviruset knappt kan mätas hos en hivinfekterad person. Det är en extrem framgång för Sverige och hela världen.

Åtgärder för att begränsa spridning av hiv är att fler måste använda kondom och att fler måste testa sig. Det är the main thing.

Det är också nödvändigt att stigmatiseringen av hivpositiva minskar och att personer som lever med hiv får medicinsk behandling.

Det är viktigt att lagen och förhållningsreglerna speglar den förändring som har skett, men det ser vi inte nu. Det har kommit ny kunskap på hiv-området, och det finns inte längre evidens för att informationsplikt har en positiv effekt. Sverige kritiseras också ganska hårt internationellt för sin lagstiftning, och det är dags att vi ser över den.

En annan farhåga är att man försätts i en falsk känsla av trygghet: Om ingen säger att den är hivpositiv så är ingen det.

I ett internationellt sammanhang ligger Sverige högt när det gäller antalet fällande domar mot hivpositiva.

Vi anser att smittskyddslagen bör ses över i syfte att ta bort osakliga förhållningsregler och tvångsåtgärder för människor som lever med hiv.

Herr talman! Min sista punkt handlar om vaccinationer. Det allmänna vaccinationsprogrammet har god täckning, och de flesta barn är i dag skyddade mot exempelvis mässling och polio. Det förekommer dock en lite yvig diskussion, bland annat på nätet, om nyttan av vacciner. Det bygger upp en skepsis mot vacciner.

Det är av samhälleligt intresse att så många som möjligt får vaccin mot dessa barnsjukdomar, infektioner och så vidare. Därför vill vi utforma en informationsinsats och riktade insatser om fördelarna och nödvändigheten av barnvaccinationsprogrammet.

Jag står självklart bakom alla våra motioner och reservationer men yrkar bifall bara till reservation 5.

Herr talman! Precis som flera har sagt är det mycket viktigt att arbetet för en bättre folkhälsa och för minskade klyftor på detta område är topprioriterat, både för enskilda individers skull och för att ekonomisera med de pengar vi har inom hälso- och sjukvården. Att arbeta med denna fråga är inte ett ansvar bara för hälso- och sjukvården utan för hela samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Detta blir tydligt i vår reservation om ökad hälsa på äldre dagar. Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till denna reservation.

Antalet årsrika människor i samhället ökar. Att kunna klara sig själv upp i åren och inte bli beroende av andra är viktigt. Här kommer de förebyggande insatserna in. De börjar dock inte när man fyller 65 eller 75 utan tidigt i livet genom försök att förhindra att ungdomar börjar röka och missbruka alkohol och så vidare. Detta följer alltså med under hela livsresan.

När det gäller den äldsta generationen är det viktigt att hela samhället verkar för att det till exempel är sandat under isiga perioder av året, att bostäder är lättillgängliga, att det finns hiss och att det är bra belysning.

Den här generationen måste också få information om vad man ska tänka på. Här har primärvården och apoteken en viktig roll men även de ideella organisationerna. Det handlar om balansövningar, om att det är viktigt att man äter regelbundet, om att få vara delaktig i ett socialt nätverk och så vidare.

Det behövs en bred ansats, och därför har vi tjatat i riksdagen om att årsrika människors hälsa ska ha ett eget mål.

Jag tror dock att detta med mål kommer att se annorlunda ut i de förslag som Folkhälsokommissionen kommer med, men det är viktigt att den breda ansatsen lyfts fram och att man inte får bortse från denna växande generations behov av folkhälsoinsatser.

Så till klyftorna. Jag satt faktiskt i Michael Marmots utredning nummer två, och där diskuterade vi varför klyftorna har ökat så i Sverige. Reaktionen vi fick var: Ni har varit så duktiga med att arbeta med tobaksfrågan och en rad andra frågor, men ni har bara nått de välutbildade och välsituerade. Ni måste försöka nå de andra grupperna också.

Då kom vi in på förebilder och vilka som är förebilder för ungdomar i olika delar av landet. Vilka ser de upp till? Kan vi hitta förebilder som de vill likna i sina livsstilar? Där tror jag att vi har en hel del att göra, inte minst i det mångkulturella samhälle vi nu lever i.

Det finns andra frågor att ta upp. Frågan om självmord återkommer inte bara när det gäller ungdomar, utan även bland hbtq-personer och årsrika personer. Av de registrerade självmorden begås faktiskt en fjärdedel av personer som är 65 år och äldre, men det är säkert inte den rätta siffran. Årsrika människors självmord registreras nämligen inte. Vad låg bakom i fall där människor slutat äta och dricka eller enligt dödsorsaksstatistiken ospecificerat dött av hög ålder?

Det är glädjande att en grupp Göteborgsforskare har börjat djupdyka i detta. Vad ligger bakom dessa odefinierade dödsfall? Vad hade man kunnat göra för att öka livskvaliteten för dessa människor?

Vi har även annat bland våra reservationer. Informationsplikten är en fråga; den har lyfts tidigare. Hepatit C var Anders W Jonsson inne på. Det handlar om småsnålhet när man i det svenska samhället inte antar en strategi för att utrota hepatit C. Vi har läkemedlen. De kostar, javisst, men TLV kanske kan pressa priset ytterligare om man förskriver dem till fler smittade. Vi skulle kunna utrota denna farliga sjukdom om vi gjorde rätt saker. Metodiken finns - vi har läkemedlen. Så detta handlar om ren och skär småsnålhet, skulle jag vilja säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Herr talman! Jag tänkte börja med att kommentera de inlägg vi har hört lite grann. Jag börjar med Emma Henriksson, som tog upp astma och allergi och behovet av en nationell strategi. Om jag förstått det rätt införde regeringen en strategi för perioden 2014-2017 och har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer om detta. Det gällde inte specifikt astma och allergi utan kroniska sjukdomar.

Detta innebär också att utskottet konstaterar att Emmas motion delvis har tillgodosetts, och det är inte så vanligt. Det får man väl gratulera till!

Från Moderaternas sida talar man om vikten av minskat tobaksbruk, och det välkomnar jag verkligen. Framöver hoppas vi få behandla propositioner som leder i den riktning som du, Amir Adan, tog upp.

När det gäller Anders W Jonsson är det sällan jag har känt att jag nog hade kunnat använda hans inlägg rakt av. Han tog upp frågor som väldigt mycket liknar dem som jag har tagit med i mitt anförande. Det lovar gott inför framtiden att det finns partier som vi är överens med om att det är viktigt att vi motarbetar klyftor.

Vänsterpartiet talade om informationsplikten. Nu ligger ansvaret på läkare och på den smittade, men det finns också en uppföljningsskyldighet som ligger på Folkhälsomyndigheten, som fick det uppdraget så sent som i mars i år. Vi får hoppas att det de kommer fram till kan ligga till grund för ytterligare något steg.

Liberalerna tog upp årsrikas behov. Jag var självklart tacksam för att även du, Barbro Westerholm, lyfte fram behovet av att minska klyftor. Det känns som att vi har en majoritet här i kammaren när det gäller den delen.

Herr talman! Folkhälsa är ett väldigt omfattande begrepp. Hur människor mår avgörs av väldigt många olika faktorer. Detta framgår också av det engagemang som en mängd riksdagsledamöter visar för detta område. Det har skrivits motioner med olika förslag på sammanlagt 560 sidor.

Det engagemanget är naturligtvis väldigt positivt. Ännu mer positivt är att kunna konstatera att det pågår arbeten inom Regeringskansliet och inom många andra sektorer i samhället, som till exempel Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Brottsförebyggande rådet, för att driva dessa frågor framåt.

Detta är arbeten som i många fall görs på uppdrag av den nuvarande regeringen men i en del fall också den tidigare. I de flesta fall leder arbetet i den riktning som motionärerna vill. Det anses därför inte finnas behov av ytterligare uppdrag i nuläget. Av den anledningen föreslår en majoritet i utskottet att samtliga motioner avslås. Jag yrkar därför också avslag på motionerna och bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Om det fanns ett instrument som kunde mäta hur folket mår och man placerade det på Sveriges geografiska mittpunkt, berget Flataklocken i Ånge kommun, skulle det med all sannolikhet visa att den genomsnittliga folkhälsan i landet är väldigt god. Men det skulle inte visa att det finns stora grupper som inte alls får del av detta goda liv. Den goda folkhälsan är nämligen väldigt orättvist fördelad.

Visst har vi i ett internationellt perspektiv relativt små klyftor i samhället, något som vi för övrigt delar med de övriga nordiska länderna. Det som vi i Sverige ofta talar om som den svenska modellen vidgas ofta till att kallas den nordiska modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Det är välfärdssamhällen där vi betalar relativt sett höga skatter men också får mycket tillbaka. Alla barn ges tillgång till förskola och skola. Sjukvård ges efter behov och inget annat. Här känns det tryggt att åldras, och det finns ett ekonomiskt skyddsnät som tar emot under den tid vi behöver för att rehabilitera oss eller hitta ett nytt jobb om vi haft oturen att bli sjuka eller arbetslösa. En generell välfärd som fungerar håller också ihop ett samhälle.

Forskningsrapporter visar dessutom tydligt att de samhällen där klyftorna mellan människor är små är de samhällen där folk mår som allra bäst - både bland dem som befinner sig långt ned på stegen ekonomiskt sett och bland dem som befinner sig högst upp.

Herr talman! Men vi får alltså inte glömma att alla inte har det bra, och det måste vi ständigt arbeta för att förändra. Av den orsaken menar jag att det som statsminister Stefan Löfven under sin första regeringsförklaring slog fast som en av regeringens främsta målsättningar, att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, i backspegeln kommer att ses som ett av de viktigaste politiska ställningstagandena under denna mandatperiod.

Kommissionen för jämlik hälsa, som tillsattes för att påbörja arbetet med denna målsättning, fick i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar. Deras huvudsakliga fokus ska ligga på hälsoskillnader mellan kvinnor och män och mellan olika socioekonomiska grupper.

När det gäller de senare kan man i alla större samhällen konstatera att antalet levnadsår skiljer sig åt stort mellan olika delar av samhället. Här i Stockholm brukar man ta som exempel att det skiljer fem år i beräknad levnadsålder mellan den ena änden på en tunnelbanelinje och den andra.

Kommissionen har så här långt lämnat två delbetänkanden och ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen före maj månads utgång. Jag ser fram emot att få ta del av detta och att med deras förslag som utgångspunkt få fortsätta debattera hur vi bäst arbetar med utmaningen att ge alla del av en förbättrad folkhälsa i hela landet.

Herr talman! Om vi tittar lite närmare på innehållet i betänkandet kan vi konstatera att det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta uppföljningen av det övergripande målet har elva målområden utvecklats.

Det finns ett antal motioner där det föreslås införande av ytterligare sådana målområden. Det handlar till exempel om äldre, om våld i nära relationer och om psykisk hälsa. Dessutom finns motioner om sjukdomsförebyggande metoder. Jag kan mycket väl sympatisera med dessa angelägna förslag, men det pågående arbetet och att Kommissionen för jämlik hälsa föreslår en minskning av antalet områden talar emot en utökning i detta skede.

Antibiotikaresistens tas också upp, och ska man rangordna några faror för hälsan i världen hamnar den frågan väldigt högt upp. Samtidigt inser allt fler nödvändigheten av att allt måste göras för att både få stopp på utvecklingen och forska fram ny antibiotika. Här pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Under rubriken Jämlik hälsa framställs olika krav på satsningar för speciella grupper. Även här kan vi självklart förvänta oss förslag från kommissionen.

Herr talman! Alla motioner speglar naturligtvis frågor som motionärerna anser vara viktiga att lyfta fram, men det finns inte utrymme att kommentera alla enskilt. Men ett område jag ändå vill ta upp är hur vi arbetar för att förebygga att människor väljer att ta sitt liv.

Det är av yttersta vikt att vi fortsätter att arbeta utifrån det handlingsprogram som en enig riksdag antog 2008. Karin Rågsjö beskrev på ett väldigt bra sätt konsekvenserna av att en människa kommer i ett läge där hon känner sig tvingad att ta sitt liv. Det behöver jag inte gå in ytterligare på. Men, och det är ett väldigt viktigt men: Vi måste ständigt jobba med hur vi ser till att stödet alltid finns där när någon enskild människa behöver det.

Herr talman! Åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar, som ni alla vid det här laget vet, långsiktigt med välfärdspolitiken. Folkhälsoperspektivet har alltid varit centralt för Miljöpartiet.

Miljöpartiet bildades som en reaktion på ett 1970-tal där medvetandet om gifter i livsmedel spreds, inte minst bland barnfamiljer. En efterfrågan på leksaker från tillverkare som utvecklade alternativ i trä till den tidens väldigt giftiga plastleksaker är bara ett exempel på hur konsumenterna reagerade. Alternativa livsmedelsbutiker växte fram därför att många inte litade på den mat som de stora kedjorna tillhandahöll. Det är ett annat exempel.

Miljöpartiet bildades även som en reaktion på den fara för folkhälsan som kärnkraften då betraktades som, och som den tyvärr fortfarande utgör. Skogsplantagerna, och det biologiskt alltmer utarmade landskapet utanför våra städer, var även det en anledning till att många sökte efter en ny politisk kraft - ett parti med en vision om en samhällsutveckling som inte innebar ett hot mot hälsan.

Som vi alla här i salen vet: Politik tar tid, och samhällsförändringar går oftast väldigt trögt. Det har nu gått många år sedan 1970-talet och den gröna vågen. Tyvärr har hoten mot folkhälsan inte minskat sedan dess, även om rökningen har minskat. Nya hot mot folkhälsan tillkommer tyvärr hela tiden.

Det vi kallar för utveckling innebär exempelvis fortfarande att nya farliga kemikalier dagligen utvecklas. På global nivå tillkommer 23 nya kemiska substanser per minut. Ni hörde faktiskt rätt: 23 nya per minut. Det existerar i dag fler än 50 miljoner kända kemiska substanser i världen, varav 6,5 miljoner påstås vara möjliga att köpa.

Av alla dessa kemikalier anses dock endast 100 000 vara användbara, och i den gruppen tillkommer ungefär 500 nya varje år, alltså ungefär tio i veckan, som vi vet om. Av alla dessa kemiska substanser är det dock enbart ungefär 50 000 som vi enligt myndigheterna medvetet använder, huvudsakligen inom industrin. Uppgifterna kommer från Kemikalieinspektionen.

Konsekvenserna för folkhälsan av att allt fler och alltmer komplicerade kemikalier sprids genom exempelvis kosmetika och läkemedel till våra vattendrag går knappast att överblicka. Reningsverken klarar av att ta hand om många ämnen, men det finns substanser som helt opåverkade passerar ut i våra sjöar och vattendrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Herr talman! Dagens betänkande om folkhälsofrågor är ett motionsbetänkande, som behandlar 120 yrkanden från allmänna motionstiderna 2015 och 2016. Här finns exempelvis förslag som berör problematiken med antibiotikaresistens, vilket jag tycker är ett väldigt tydligt exempel på hur illa det kan gå när vi i det globala samhället inte lyckas hantera ämnen vi skapar och producerar på ett kontrollerat och genomtänkt sätt.

Min lilla inledning om kemikalier, kärnkraft och folkhälsa, som lika väl hade kunnat handla om stadsplanering och folkhälsa eller transportsektorn och folkhälsa var enbart ett sätt för mig att tydligt poängtera detta att folkhälsa är en fråga som i praktiken berör alla politikområden och nästan alla komponenter i vårt gemensamma samhällsbygge.

Forskare och samhällsdebattörer talar allt oftare om hur samhället drabbas av växande ojämlikhet mellan medborgarna. Alla politiska partier, tror jag, inget undantaget, vill att samtliga medborgare ska ha möjlighet att utveckla sin fulla potential, även om man kanske uttrycker det med olika ord i sina partiprogram.

Men ibland verkar vi glömma bort att samma förutsättningar inte alltid räcker till för att alla ska kunna utveckla sin fulla potential och bidra till det gemensamma. Inte ens förutsättningarna för en god hälsa är jämlikt fördelade. Utskottet fick nyligen ett delbetänkande från Kommissionen för en jämlik hälsa som underströk just detta.

Arbetet för en bättre folkhälsa kan också beskrivas som ett arbete med målet att förebygga ohälsa. Det är troligen det mest lönsamma som ett samhälle kan ägna sig åt.

Tidiga insatser för att förebygga övervikt hos barn, för att stötta goda vanor till exempel vad gäller fysisk aktivitet, för att väcka läslust och nyfikenhet - alltså den mentala hälsan - liksom insatser för att minska risken för att unga börjar med alkohol- och tobaksbruk är bara några exempel på insatser som har hög prioritet för Miljöpartiet och den feministiska rödgröna regeringen. Men samhället får inte glömma att olika individer har olika förutsättningar och därför behov av olika nivåer och former av stöd och insatser.

Den kommersiella marknaden erbjuder många fallgropar genom hela livet även för den som fått en bra start. Att hålla ohälsan borta är en ständig kamp för var och en. Till skillnad från 1970-talet är inte alla skyltfönster och reklampelare fyllda med ohälsosamma lockelser. I dag finns det även många kommersiella aktörer som faktiskt tjänar bra med pengar på sunda lockelser. Det är en positiv utveckling, som säkert underlättar för många att upprätthålla en god hälsa. Tyvärr har dock till exempel utbudet av sötade drycker fullkomligt exploderat i våra butiker, och så kallad skräpmat är förmodligen en betydligt större sektor i dagens samhälle än den var för 45 år sedan.

Folkhälsomyndigheten i första hand men även hälso- och sjukvården har som en av sina uppgifter att stötta oss alla i strävan att upprätthålla en god hälsa genom hela livet.

Regeringen har nyligen utsett en särskild utredare för insatser för män som utsätter närstående för våld. Bakgrunden till det uppdraget finns i strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är ett område där det också finns stora folkhälsovinster att hämta för samhället som helhet, förutom naturligtvis det individuella lidande som kan undvikas genom åtgärder på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Bruket av antidepressiva läkemedel har ökat under många år. En oro för framtiden kan ligga bakom detta. Det handlar inte enbart om att unga människor i dag faktiskt är väl medvetna om vad ett förändrat klimat kommer att innebära redan under deras livstid, utan det handlar också om många andra saker. Det handlar om otrygghet, om osäkerhet, om de krav man har på sig själv, om andras krav, om drömmar som inte tycks kunna förverkligas och om att det helt enkelt kan vara svårt att leva. Det är vanligt att unga berättar om vuxna som har svikit, om löften som har brutits och om obesvarad kärlek och liknande som gör ont in i själen.

Att livet är grymt ibland leder naturligtvis inte per automatik till psykisk ohälsa. Tvärtom kan det vara stärkande som en erfarenhet. Men när smärtan lindras med antidepressiva läkemedel kan, med lite otur, resan mot psykisk ohälsa ha påbörjats. Industrin erbjuder ibland en quickfix, men priset för individen kan bli väldigt högt. Detta var bara ett exempel på alla de risker och fallgropar som livet erbjuder.

Att främja psykisk hälsa har blivit ett allt viktigare område. Regeringen har en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om hur det arbetet ska drivas vidare. Folkhälsomyndigheten, den nationella samordnaren för psykisk hälsa och Kommissionen för jämlik hälsa arbetar tillsammans med att bygga upp kunskap på området. Regeringen har även i sina budgetar tillfört en hel del nya resurser under de här åren för arbetet med psykisk ohälsa, och mer kommer.

Det är väldigt bra att Sverige nu går i spetsen för de internationella ansträngningarna att förbättra hanteringen av antibiotika, så att resistens förhoppningsvis inte fortsätter att utvecklas i den takt som det har gjort de senaste åren. Det har gått väldigt fort. Vi hoppas att man får insikt om att djurs hälsa och människors hälsa är samma problem, alltså one health, så att antibiotikaanvändningen framför allt i djurhållningen stramas upp kraftigt i många länder där så inte är fallet i dag.

Herr talman! Även om jag inte har för avsikt att yrka bifall till någon av reservationerna i betänkandet vill jag säga att jag tycker att det är väldigt värdefullt att ledamöter motionerar om till exempel hepatit och tuberkulos för att hela tiden hålla myndigheter och regeringen på tårna. Det är viktiga frågor som tas upp. Det handlar om astma och allergi, om självmordsprevention och inte minst om ANDT-frågor - rökning, tobak och så vidare. De frågorna behöver hela tiden lyftas fram, tror jag. Regeringen arbetar för ett rökfritt Sverige, för ett minskat riskbruk av alkohol och så vidare. I ett land som har höga ambitioner på folkhälsoområdet måste naturligtvis dessa frågor hela tiden ha en hög prioritet och ligga högt på agendan.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 maj.)