Jan Lindholm (MP)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Dalarnas län
Titel
Förskollärare.
Född år
1951
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2004-11-15 – 2018-09-24

Riksdagsledamot

Ersättare
2004-08-16 – 2004-11-14
Ersättare
1998-01-23 – 1998-02-22

Socialutskottet

Ledamot
2014-10-07 – 2018-09-24
Suppleant
2006-10-24 – 2010-10-04
Ledamot
2004-11-15 – 2006-10-02
Suppleant
2004-09-14 – 2004-11-14
Suppleant
1998-01-23 – 1998-02-22

Civilutskottet

Ledamot
2010-10-12 – 2014-09-29
Ledamot
2006-10-10 – 2010-10-04

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2004-11-15 – 2006-10-02
Suppleant
2004-09-14 – 2004-11-14
Suppleant
1998-01-23 – 1998-02-22

Utbildningsutskottet

Suppleant
2004-11-15 – 2006-10-02
Suppleant
2004-09-14 – 2004-11-14
Suppleant
1998-01-23 – 1998-02-22

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2006-10-24 – 2010-10-04

Justitieutskottet

Suppleant
2018-05-24 – 2018-09-24

Sammansatta utrikes- och socialutskottet

Deputerad
2005-02-15 – 2005-03-16

Sammansatta justitie- och socialutskottet

Deputerad
2006-02-09 – 2006-04-26

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot
2014-10-07 – 2017-09-28
Ledamot
2013-09-17 – 2014-09-29
Ledamot
2012-10-04 – 2013-09-16
Ledamot
2011-10-12 – 2012-09-18
Ledamot
2010-10-19 – 2011-09-15
Ledamot
2006-10-17 – 2010-10-04

Ledamotsrådet

Suppleant
2016-11-09 – 2018-09-24

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 98 (ersättare 980123-980222) och 04-. Ledamot socialutskottet 04-06 och 14-, sammansatta utrikes- och socialutskottet 05, justitie- och socialutskottet 06 och civilutskottet 06-14. Suppleant socialutskottet 98, 04 och 06-10, socialförsäkringsutskottet 98 och 04-06, utbildningsutskottet 98 och 04-06 och arbetsmarknadsutskottet 06-10. Ledamot Nordiska rådets svenska delegation 06-.

Föräldrar

Handelsläraren Rune Lindholm och företagaren Ulla-Greta Lindholm, f. Bergman.

Utbildning

Elektronikingenjör, Borlänge 72. Engelska, Stockholms universitet 73. Förskollärarexamen, Högskolan Dalarna 80.

Anställningar

ASEA 68. Typograf, Falun 72. Stålverksarbetare, Domnarvets järnverk, Borlänge 73-77. Egenföretagare. Förskollärare, Falu kommun 80-16. Assistent, Centrum för solenergiforskning (SERC) vid Högskolan Dalarna, Borlänge 91-16.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Falun 88-06. Ledamot, kommunstyrelsen 94-04. Ledamot, tekniska styrelsen, Falu kommun 88-04, ordförande 94-98. Ordförande, gatu- och parknämnden 02-04. Styrelseledamot, regionkommittén Falun-Borlänge 94-02. Ledamot, styrgruppen för Agenda 21, 94-02 och styrgruppen för Friska Falun 94-02. Styrelseledamot, Dalatrafik 89-92 och Falu Energi och Vatten 98-09.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Styrelseledamot, Studiefrämjandet Dalarna på 70-talet, Falu Miljögrupp - stoppa kärnkraften 77-, Nybroboden kooperativ ekonomisk förening 79-88 och Dalarnas ekonomiska kulturhusförening 73-77. Ledamot, styrelsen för AB Lindholm & Söner 78-98. Styrelseledamot, DAKA specialavfall 94-98. Ledamot, styrelsen för Miljöpartiet Dalarna 88-05 och styrelsen för Miljöpartiet i Falun 88- 06.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik

    God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik

    Betänkande 2017/18:SoU26

    Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.

    Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.

    Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 72 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

    Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

    Betänkande 2017/18:SoU25

    Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Konventionens grundprincip är att barn är individer med egna rättigheter och den antogs av FN 1989. Sverige godkände konventionen redan 1990 och måste följa den men den har ännu inte fått genomslag i praktiken.

    Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Att göra konventionen till lag bidrar till att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

    Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    25, 105 minuter
    Justering
    2018-06-05
    Bordläggning
    2018-06-12
    Debatt
    2018-06-13
    Beslut
    2018-06-13
  • Stillbild från Debatt om förslag: En ny strafftidslag

    En ny strafftidslag

    Betänkande 2017/18:JuU30

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2019.

    Den nya lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Bland annat ska strafftiden bara beräknas i dagar och bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande samlas i en ny lag. Det införs tydliga tidsramar för att hålla en dömd i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten att lämna så kallad nöjdförklaring utökas. Även möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med att verkställa fängelsestraff utökas.

    Syftet med den nya lagen är att göra reglerna tydligare och enklare att förstå och använda. Den innebär också en anpassning till systemet med överförande av straff mellan olika länder.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 28 minuter
    Justering
    2018-05-31
    Bordläggning
    2018-06-08
    Debatt
    2018-06-11
    Beslut
    2018-06-13
  • Stillbild från Debatt om förslag: Modernare adoptionsregler

    Modernare adoptionsregler

    Betänkande 2017/18:CU14

    Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    15, 64 minuter
    Justering
    2018-06-05
    Bordläggning
    2018-06-08
    Debatt
    2018-06-11
    Beslut
    2018-06-13
  • Stillbild från Debatt om förslag: Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap

    Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap

    Betänkande 2017/18:SoU20

    Det blir tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet, i dag måste minst en av föräldrarna ha det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Dessutom genomförs fler ändringar kopplat till assisterad befruktning och föräldraskap, bland annat:

    • Befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.
    • En man som föder barn efter ändrad könstillhörighet ska ses som far till barnet och en kvinna som bidrar med spermier ska ses som mor.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    40, 112 minuter
    Justering
    2018-06-05
    Bordläggning
    2018-06-08
    Debatt
    2018-06-11
    Beslut
    2018-06-13
  • Stillbild från Debatt om förslag: Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden

    Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden

    Betänkande 2017/18:SoU24

    Regeringen föreslår att apotekens grunduppdrag tydliggörs och att det görs ändringar i de krav som ställs på apoteken. Förslaget innebär bland annat att den som expedierar recept måste ha farmaceutkompetens. Kraven på rådgivning och kontroll görs tydligare och det införs krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga.

    Den som levererar mediciner till apoteken är också den som har huvudansvaret för att medicinen ska finnas på apoteket inom 24 timmar. Utöver detta införs också regler för returer av receptbelagda mediciner. Alla apotek ska också kunna ha apoteksombud.

    Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till följdmotioner med undantag för ett förslag om tillkännagivande till regeringen om att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring bör omfattas av returrätten.

    Olika delar i förslagen börjar gälla vid olika tidpunkter. En del lagändringar börjar gälla den 1 augusti 2018, en del 1 januari 2019 och ytterligare en del den 1 juli 2020.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 43 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-06-01
    Debatt
    2018-06-04
    Beslut
    2018-06-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem

    Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem

    Betänkande 2017/18:SoU30

    Nya regler införs för att öka rättssäkerheten, delaktigheten och säkerheten för barn och unga som vårdas vid särskilda ungdomshem och intagna på så kallade LVM-hem. Reglerna gäller framför allt de särskilda befogenheter som Statens institutionsstyrelse har för vården vid hemmen. Bland annat ska ett vittne närvara när en kroppsvisitation görs vid ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem. Den maximala tiden för hur länge barn och unga får hållas i avskildhet kortas ned från nuvarande 24 timmar till maximalt 4 timmar. Rumsvisitationer ska bara få genomföras för att söka efter föremål som den som vårdas inte får ha och ett vittne ska närvara.

    En ny lag om förbud mot innehav av berusningsmedel vid hem för vård eller boende införs också. Den innebär att privata HVB-hem får samma möjlighet att besluta om förbud mot otillåtna medel och föremål som ett HVB-hem som drivs av ett landsting eller en kommun.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 52 minuter
    Justering
    2018-05-15
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Stillbild från Aktuell debatt: Aktuell debatt om rättsläget för personlig assistans

    Aktuell debatt om rättsläget för personlig assistans

    Riksdagen håller en aktuell debatt om rättsläget för personlig assistans. Debatten har begärts av Kristdemokraterna. Från regeringen deltar barn-äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren S
    Datum
    2018-05-21
  • Stillbild från Debatt om förslag: Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti

    Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti

    Betänkande 2017/18:SoU22

    Landstingen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Det vill säga att vården i större utsträckning flyttas från sjukhus till exempelvis vårdcentraler och hälsocentraler. En person som är i behov av vård ska dessutom vara garanterad en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad personal inom en viss tid. I dag är enskilda personer endast garanterade att få besöka en läkare inom en viss tid. Förslaget är en del av regeringens arbete med en omstrukturering av vården.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

    Riksdagen vill samtidigt betona vikten av tillgänglighet inom primärvården. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till att ta fram en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    12, 59 minuter
    Justering
    2018-04-24
    Bordläggning
    2018-05-16
    Debatt
    2018-05-17
    Beslut
    2018-05-23
  • Stillbild från Debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor

    Hälso- och sjukvårdsfrågor

    Betänkande 2017/18:SoU9

    Patienter borde kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar genom nationella kvalitetsregister och en ny nationell cancerstrategi behövs. Det anser riksdagen som genom två tillkännagivanden uppmanar regeringen att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågorna.

    Det ena tillkännagivandet handlar om nationella kvalitetsregister, som innehåller patientuppgifter om åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården och ska ge kunskap om hur vården kan förbättras. Riksdagen anser att regeringen borde ge en myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa register kan bli tillgängliga för patienter så att de kan jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar.

    Det andra tillkännagivandet handlar om den nationella cancerstrategin, som lägger grunden för svensk cancervård. Enligt riksdagen borde regeringen, med utgångspunkt i bland annat nya forskningsrön, ta fram en ny utvecklad nationell cancerstrategi. Syftet är att bidra till kortare väntetider, mer inslag av högspecialiserad vård och långsiktig kompetensförsörjning.

    Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade förslag i motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    301
    Förslagspunkter
    72
    Reservationer
    78 
    Anföranden och repliker
    29, 109 minuter
    Justering
    2018-04-24
    Bordläggning
    2018-05-16
    Debatt
    2018-05-17
    Beslut
    2018-05-17
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vissa förslag på assistansområdet

    Vissa förslag på assistansområdet

    Betänkande 2017/18:SoU34

    Vissa ändringar införs i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslaget innebär bland annat att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela vissa föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska också en kommun, som har tagit emot ett beslut från Försäkringskassan om att en person saknar rätt till assistansersättning, omgående informera personen om förutsättningarna för insatser enligt LSS.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 58 minuter
    Justering
    2018-04-26
    Bordläggning
    2018-05-14
    Debatt
    2018-05-15
    Beslut
    2018-05-16
  • Stillbild från Debatt om förslag: Apoteks- och läkemedelsfrågor

    Apoteks- och läkemedelsfrågor

    Betänkande 2017/18:SoU16

    Riksdagen sa nej till motioner inom området apoteks- och läkemedelsfrågor. Motionerna handlar bland annat om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Andra områden är effektiv och säker läkemedelsanvändning, förskrivning samt hygienprodukter och homeopatiska läkemedel. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

    Behandlade dokument
    36
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 31 minuter
    Justering
    2018-04-19
    Bordläggning
    2018-05-02
    Debatt
    2018-05-03
    Beslut
    2018-05-03
  • Stillbild från Debatt om förslag: Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

    Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

    Betänkande 2017/18:SoU8

    De senaste åren har den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker utvecklats i snabb takt och det finns ett stort intresse för närproducerade alkoholdrycker i mindre upplagor. I dag är det endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. Frågan om det även ska vara möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol har behandlats tidigare av riksdagen som då sagt nej till förslagen.

    Riksdagen tycker att regeringen borde verka för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i begränsad utsträckning. Det gäller under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen om det.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från två allmänna motionstider om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    145
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    35, 111 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-25
    Debatt
    2018-04-26
    Beslut
    2018-05-02
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ny lag om bostadsanpassningsbidrag

    Ny lag om bostadsanpassningsbidrag

    Betänkande 2017/18:CU6

    Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.

    Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas

    • till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
    • så att den sökande sätts i centrum
    • så att kommunernas handläggning förenklas
    • så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 54 minuter
    Justering
    2018-03-27
    Bordläggning
    2018-04-10
    Debatt
    2018-04-11
    Beslut
    2018-04-11
  • Stillbild från Debatt om förslag: Äldrefrågor

    Äldrefrågor

    Betänkande 2017/18:SoU14

    Riksdagen anser att äldres delaktighet och självbestämmande i den vardagliga omsorgen behöver öka. En del i detta är att förenkla kommunernas prövning av hjälp och bistånd till äldre. Äldre som bara behöver till exempel trygghetslarm, enklare service eller sociala insatser i mindre omfattning ska inte behöva gå igenom en stor biståndsprövning. Kommunerna ska inte behöva använda mycket tid och resurser till detta.

    Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om förenklad biståndsprövning för äldre.

    Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av frågorna.

    Behandlade dokument
    49
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    10, 63 minuter
    Justering
    2018-03-13
    Bordläggning
    2018-03-20
    Debatt
    2018-03-21
    Beslut
    2018-03-21
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vissa förslag om personlig assistans

    Vissa förslag om personlig assistans

    Betänkande 2017/18:SoU17

    Reglerna för personlig assistans ändras. Tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning tas bort. Försäkringskassan ska bara ompröva rätten till ersättning om den har minskat på grund av att den som har personlig assistans har fått väsentligt ändrade förhållanden.

    En assistent bör kunna finnas till hands för den som har assistans i väntan på att hjälp behövs. Därför ska personlig assistans kunna beviljas för

    • väntetid, det vill säga tid när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den som har assistans behöver hjälp
    • beredskap, det vill säga tid när en assistent behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den som har assistans behöver hjälp
    • tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför hemmet på grund av att hjälp kan behövas.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 102 minuter
    Justering
    2018-02-15
    Bordläggning
    2018-02-27
    Debatt
    2018-02-28
    Beslut
    2018-02-28
  • Stillbild från Interpellationsdebatt: Bilstödet

    Bilstödet

    Interpellation 2017/18:321 av Bengt Eliasson (L)

    Interpellation 2017/18:321 Bilstödet av Bengt Eliasson L till Statsrådet Åsa Regnér S Hösten 2016 beslutade riksdagen om ett reformerat bilstöd prop. 2016/17:4Syftet med de nya bestämmelserna var bland annat att uppmuntra anskaffning av från början anpassade fordon och därmed begränsa behovet av efterhandsanpassning.
    Inlämnad
    2018-01-15
    Besvarare
    Statsrådet Åsa Regnér (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

    Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

    Betänkande 2017/18:SoU1

    77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.

    Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 149 minuter
    Justering
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-12
    Debatt
    2017-12-13
    Beslut
    2017-12-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

    Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

    Betänkande 2017/18:SoU5

    Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

    Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
    • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.
    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    30, 99 minuter
    Justering
    2017-11-21
    Bordläggning
    2017-11-29
    Debatt
    2017-11-30
    Beslut
    2017-11-30
  • Stillbild från Aktuell debatt: Aktuell debatt om personlig assistans

    Aktuell debatt om personlig assistans

    Den 21 november klockan 13 hålls en aktuell debatt om personlig assistans. Debatten har begärts av Kristdemokraterna. Barn-äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér deltar. Debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.
    Datum
    2017-11-21

Filter