Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Osmart, osunt och omodernt är vad jag kallar Moderaternas, Centerns, Liberalernas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas förslag till beslut, eftersom de inte ställer sig bakom krav på sjysta villkor och svenska löner för dem som jobbar i Sverige. Vi står upp för svenska avtal som innebär löner som går att leva på. Skattebetalarnas pengar ska inte användas till att dumpa löner. Jag tänker återkomma till detta i mitt anförande längre fram.

Herr talman! I dag ska vi fatta beslut om hur 600 miljarder av skattebetalarnas pengar ska användas i offentlig upphandling. Det gör vi utifrån finansutskottets betänkande 7.

Lagförslaget i propositionen grundar sig på tre EU-direktiv om offentlig upphandling från 2014. De nya direktiven innehåller bestämmelser som utvecklar skyldigheter och möjligheter, och de ska främja samhälleliga mål genom upphandlingen. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges utökat utrymme.

När det gäller miljöhänsyn, djurskydd och socialt företagande har utskottet ställt sig bakom regeringens proposition. Men tyvärr är vi inte eniga om att det vid upphandlingen ska ställas krav på att svenska löner och semester ska gälla. Här vill alltså högerpartierna förhindra att sådana krav ställs. De vill till och med förhindra att möjligheten till att ställa krav på försäkringar ska finnas med. Deras agerande påverkar lokalvårdare, lastbilschaufförer, taxichaufförer, byggnadsarbetare och många välfärdsarbetare runt omkring i Sverige. Men det påverkar också seriösa företag som vill ha samma chans att lägga anbud som alla andra. Det påverkar företag som vill ha sjysta spelregler på arbetsmarknaden och som vill att samma spelregler ska gälla.

Ställningstagandet i majoritetstexten är, som jag sa inledningsvis, osunt, osmart och omodernt. Varför är det osunt? Jo, det är det därför att seriösa företag tvingas konkurrera med oseriösa och skrupelfria arbetsgivare som inte drar sig för att dumpa lönerna för att vinna upphandlingar. Företag som tar ett långsiktigt ansvar för sina anställda genom goda anställningsvillkor och bidrar till trygghetssystemet på arbetsmarknaden konkurreras ut av oseriösa företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Varför är det osmart? Jo, det är det därför att skattebetalarnas pengar används till att dumpa löner. Och varför är det omodernt? Jo, det är till och med så att en del kallar detta för vilda västern på en del håll i landet. Det råder en sådan oreda på arbetsmarknaden att det är, som jag sa, rena rama vilda västern, och det har blivit värre och värre de senaste tio åren. Detta måste få ett slut.

I dag kan vi få en bättre tingens ordning om M, C, L, KD och SD tar sitt förnuft till fånga.

Eftersom propositionen bygger på ett EU-direktiv som särskilt framhåller det sociala skyddet är det mycket osmart att inte ställa sig bakom det. I direktivet står det att kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning har en avgörande betydelse för att detta skydd ska kunna upprätthållas.

Naturligtvis ska den offentliga upphandlingen göras med respekt för arbetstagarens grundläggande rättigheter och villkor enligt lag eller kollektivavtal. Det bidrar till våra viktiga mål med socialt skydd att detta kan uppnås och även vidmakthållas. Men att ta arbetsrättsliga hänsyn vid upphandlingen handlar inte bara om arbetstagarnas sociala skydd utan även om skötsamma leverantörer som inte ska behöva riskera att utsättas för illojal konkurrens av sådana leverantörer som vinner ekonomiska fördelar genom att konkurrera med undermåliga arbetsvillkor och anställningsvillkor.

Det påstås att detta skulle missgynna småföretag och att det skulle bli svårare att lägga anbud än vad det är i dag, men det är precis tvärtom. De små företagen gynnas av att det är ordning och reda, att det är samma spelregler som gäller på arbetsmarknaden och att det finns möjlighet till samverkan. Det är både möjligt och kostnadsmässigt förmånligt för ett litet företag att teckna avtal. Kollektivavtalsliknande villkor innebär i praktiken att arbetstid och semester ska följa andra villkor på arbetsmarknaden. Men kollektivavtal ger en större möjlighet för företagen att anpassa villkoren till de förhållanden som råder i branschen.

Herr talman! Jag har läst SD:s reservation, som faktiskt liknar lobbyorganisationen Almegas påståenden om att kollektivavtal skulle innebära problem för uppköpande myndigheter, eftersom det är så svårt att välja rätt avtal. Detta påstående stämmer inte. Företag tecknar det avtal som gäller i respektive bransch och samtidigt ger ett grundskydd för arbetstagaren och ordning och reda för företaget.

Herr talman! Det är så illa att vi kan få böter av EU om vi inte ställer krav på arbetstid, lön och semester, det vill säga den hårda kärnan. Därför har jag en fråga till Moderaternas Maria Plass. Är det för er moderater värt att böta till EU bara för att slippa se till att seriösa företag kan få konkurrera på lika villkor?

SD gick till val på att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige och lovade sina väljare att stödja svenska arbetare. Därför har jag en fråga till SD:s Oscar Sjöstedt. Är det viktigare för er att det fortsatt ska vara möjligt att dumpa löner än att ställa upp för att svenska löner ska gälla i Sverige?

Till Centerns företrädare har jag också en fråga. Ni har varit mycket noga med djurskyddet. Skyddet för grisar och kor ska vara så bra som möjligt. Det är mycket bra med höga kvalitetskrav, och det finns också med i propositionen som regeringen har lagt fram och som vi ställer oss bakom. Men är det viktigare för Centern med djurskydd än med arbetarskydd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! För några veckor sedan besökte vi Taxi Stockholm. De gjorde klart för oss att de inte längre vinner några upphandlingar, eftersom de har kollektivavtal, löner som går att leva på och semester för sina chaufförer. De tar socialt ansvar. Det handlar om färdtjänst, sjukresor med flera resor.

Det har visat sig att taxibranschen blir sämre och sämre, eftersom förarnas villkor blir sämre med halverade löner och sämre kvalitet för dem som ska åka.

Under detta besök påstod liberalen som var med att låga löner bara är skrämselpropaganda. Det var antagligen någonting som man har hört från någon lobbyorganisation som tyvärr inte längre ställer upp på seriösa företag i Sverige. Min fråga till Liberalernas företrädare här i dag är: Är det skrämselpropaganda att det finns låga löner i Sverige? Om det inte är skrämselpropaganda, kan ni tänka er att ställa upp på krav enligt den hårda kärnan, det vill säga lön, semester och arbetstid? Det vill jag få veta i dagens debatt.

Herr talman! Jag vill återkomma till majoritetsskrivningen från högerpartierna om försäkringar. De påstår att möjligheten att ställa krav på försäkringar - alltså själva möjligheten - skulle missgynna svenska företag. Därför vill jag fråga högerpartierna: Vill ni förbjuda möjligheten att ställa krav på försäkringar på arbetsplatserna? Jag tror inte att ni vill det, och i så fall är er skrivning fullständigt obegriplig. Trots att ni förmodligen vill att det ska finnas försäkringar på arbetsplatserna, vilket jag innerligt hoppas, skriver ni att det missgynnar företagen att det ställs krav på försäkringar.

Skrivningen är motsägelsefull, och jag vill att ni förklarar er. Kan det kanske vara så illa att ni inte har läst propositionen utan gått på hörsägen? Eller har ni lyssnat på någon lobbyorganisation som har påstått detta? Jag tror att Sveriges arbetstagare och seriösa svenska företag vill ha ert svar i dag. Ska det vara möjligt med försäkringar eller inte?

Vi, det vill säga Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern, tycker - som regeringen föreslår - att det ska vara möjligt att sätta upp villkor för pensioner, försäkringar och annan ledighet än semester. Jag yrkar alltså bifall till reservation 1.

Återigen, herr talman: Vi vill ha trygghet, en lön att leva på och sjysta villkor. Vi står upp för seriösa företag och för att svenska löner ska gälla i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! I slutet av juni lade regeringen en proposition på riksdagens bord om ett nytt regelverk för upphandling i offentlig sektor. En del av lagförslagen i propositionen grundar sig på tre EU-direktiv om offentlig upphandling från 2014. De ersätter till stor del direktiven om offentlig upphandling från 2004. De nya direktiven skulle ha varit införda senast den 18 april 2016, vilket innebär att införandet av direktiven redan är försenade.

I de nya direktiven ges miljöhänsyn, social hänsyn och arbetsrättslig hänsyn större utrymme. Tanken i direktivet har varit att minska regelkrånglet i offentlig upphandling, motverka osunda affärsbeteenden, underlätta upphandlingsprocessen och erbjuda de upphandlande myndigheterna större flexibilitet. Regeringen har dock byggt sin tolkning med förslag på lagstiftning som går betydligt längre än EU-direktivet kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det gäller särskilt de arbetsrättsliga villkoren, med bland annat krav på arbetsvillkor i nivå med kollektivavtal, och utökade regleringar. Detta har mött häftig kritik från flera remissinstanser, inklusive Lagrådet. En annan kritik är att regelverket är mycket otydligt och komplicerat, vilket kommer att innebära dyra och tidskrävande upphandlingsprocesser. Vi ser positivt på de nya EU-direktiven, men regeringen har alltså presenterat ett mer långtgående lagförslag som går tvärtemot direktivens syfte.

Herr talman! Alliansen avslår propositionen i de delar som avser en skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor och till dessa knutna bestämmelser. Därtill gör vi ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör återkomma med ett nytt förslag till komplettering så att direktiven kan införas.

Det är både viktigt och nödvändigt att ge möjlighet att ställa miljömässiga, sociala och arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling. Att vid behov ställa krav på den så kallade hårda kärnan, det vill säga lön, semester och arbetstid, kan vara nödvändigt i sektorer med hög priskonkurrens. Självklart vill vi ha sjysta villkor.

Med den nuvarande upphandlingslagstiftningen finns goda möjligheter för den upphandlande myndigheten eller enheten att ställa sociala krav. Den som upphandlar har redan i dag en skyldighet att granska anbuden, kräva förklaring på det anbud som är misstänkt lågt och förkasta det. Det kräver kompetens och kunskap hos dem som köper in tjänsterna eller varorna, men myndigheterna behöver också prioritera kontroll och uppföljning av ställda krav. Om en leverantör inte sköter sig ska avtalet kunna hävas.

Möjligheten för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling måste förbättras. Detta är också en av intentionerna i EU-direktiven. Tyvärr går regeringen längre än EU-direktivet kräver och vill införa regleringar som missgynnar i synnerhet små företag, till exempel familjeföretag.

Förslaget om att det ska ställas villkor på en nivå motsvarande kollektivavtal när det gäller lön, semester och arbetstid innehåller inbyggda problem som kan leda till både tillämpningssvårigheter och oönskade konsekvenser. Till exempel kan företag som inte är kollektivanslutna missgynnas då de kan behöva erbjuda sina anställda bättre villkor än vad som följer av kollektivavtal, eftersom avtalen ger möjlighet att avtala bort vissa förmåner.

Detta kan slå hårt mot små företag, då sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Det får inte bli så att de företag som har kollektivavtal får passera i en gräddfil medan de som saknar kollektivavtal måste ägna hela sin kraft och åtskillig tid åt att påvisa att de uppfyller en lång rad krav som definieras av kollektivavtalen utöver gällande lagstiftning.

Andra konsekvenser och svårigheter som kan uppkomma av förslaget är en konflikt vad avser tolkningsföreträde av kollektivavtalen. Den upphandlande myndigheten ska själv tolka avtalen, och flera domstolar kan komma att pröva eventuella tvister. Vi anser att konsekvenserna för den svenska partsmodellen, där de avtalsslutande parterna i första hand tolkar avtalet, inte är tillräckligt utredda. Problem kan också uppkomma vid jämförelser mellan olika kollektivavtal, då alla avtal inte är offentliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Med regeringens förslag missgynnas svenska företag jämfört med utländska företag. Förslaget ger upphandlande myndigheter rätt att ställa krav på till exempel försäkringar, tjänstepension och andra ledigheter än semester. EU-direktivet slår fast att utstationerad arbetskraft endast behöver leva upp till det krav som följer av utstationeringslagen, det vill säga lön, arbetstid och semester. Då lika krav inte kan ställas på alla kommer alltså utländska företag att kunna gynnas framför svenska. I en globaliserad värld med tuff konkurrens är det obegripligt att villkoren för svenska och utländska företag som verkar i Sverige skulle vara olika.

Herr talman! Regeringens förslag riskerar att sammantaget skapa fler problem än det löser. Det innebär en stor ökning av regelbördan, ökad otydlighet i regelverken och minskad konkurrens. Det missgynnar de svenska företagen jämfört med de utländska företagen. Det kan innebära ett hårt slag mot Sveriges jobbmotor, det vill säga de små företagen, de lokala företagen och familjeföretagen.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet, utom i punkt 9 där jag yrkar bifall till reservation 8, punkt 10 där jag yrkar bifall till reservation 9 och punkt 14 där jag yrkar bifall till reservation 13.

(Applåder)

Herr talman! Ja, det här blev vi inte klokare av; det blev möjligen ännu mer förvirrat när det gäller var Moderaterna egentligen står.

Vill man inte att det ska finnas försäkringar på den svenska arbetsmarknaden? Är det vad Maria Plass står och säger - att det inte ska finnas några försäkringar på den svenska arbetsmarknaden? Jag tycker att det är ett sanslöst uttalande från Moderaternas företrädare här i dag. Ska vi ge oss för att det finns några få företag som inte har försäkringar?

Det är klart att vi ska göra precis tvärtom. Vi tänker gå vidare, steg för steg, tills alla omfattas av försäkringar. Det är ju livsfarligt att jobba för många företag i dag och inte ha försäkring. Tänk vad hårt det kan drabba till exempel byggnadsarbetare att inte ha försäkring! Och det drabbar inte bara de anställda, även om lidandet för den som drabbas av en olycka i arbetet skulle vara tillräckligt, utan det drabbar även samhället. Utan försäkringar blir det väldigt dyrt för samhället att ställa upp och ta hand om dessa arbetsskadade människor senare.

Här står Maria Plass och säger att möjligheten att ställa krav på försäkringar kan slå ut svenska företag. Det är fullkomligt orimligt att ni inte längre står upp för den svenska modellen och för att vi ska kunna ha försäkringar på våra arbetsplatser.

Dessutom omfattas 90 procent av alla arbetstagare i dag av ett avtal. Menar Maria Plass att de övriga 10 procenten skulle se till att dessa 90 procent inte längre ska ha något? Detta vill jag ha svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Det var tråkigt att Monica Green blev ännu mer förvirrad. Jag tycker att vi har varit ganska tydliga i vår följdmotion. Jag tycker också att vi har uttalat vad vi tycker och tänker. Vi säger att man, vid behov, ska kunna ta till den hårda kärnan med lön, semester och arbetstid. Men vi säger också att vi måste följa EU-rätten. Där regleras pensioner, försäkringar och ledigheter.

Om ett företag som har sitt säte i ett annat land än Sverige kommer hit för att arbeta följer man den lagstiftning som finns här. Det är möjligt att man betalar pensioner och försäkringar i företagets hemland, men man kommer att missgynnas i Sverige eftersom andra villkor gäller här.

Herr talman! Jag hoppas verkligen att det inte blir som Maria Plass säger - att det inte ens ska vara möjligt att ställa krav på försäkringar. Ska vi inte ens få ha skrivningen att det ska vara möjligt att ställa krav på försäkringar? Det står inte att det alltid ska ställas krav på försäkringar, utan just att det ska vara möjligt. Inte ens detta vill Maria Plass!

Det är horribelt att Moderaterna, och partiets representant här i dag, totalt böjer er för lobbyorganisationerna. Det är ju de som har påverkat er. Vi ser det, och vi har hört de påståenden som har trummats ut under hela sommaren. Tyvärr har ni gått på dem.

Ni har dessutom gått på att det skulle bli sämre för de mindre företagen. Vi gör det möjligt för småföretagen. Vi stöder småföretagen så att de kan gå samman, så att de kan få hjälp, för att kunna vara med i upphandlingen framöver.

Vi stöder ordning och reda. Småföretagen vill inte heller vara med i lönedumpningsracet, utan de vill ha ordning och reda. De vill inte bli utkonkurrerade av dem som kör med osjysta villkor.

Jag är djupt besviken - men kanske inte så förvånad - över att Moderaterna lämnar arbetarskyddet; det tillhör er historia. Men ni har dessutom mage att släppa detta med seriösa företag. Ni låter de oseriösa företagarna få en allt större marknadsandel, och de seriösa företagen ska nu slås ut på grund av att ni hänger upp er på det här EU-direktivet.

Vi ser möjligheterna att flytta fram positionerna. Ni försämrar i stället, både för de seriösa företagen och för svenska arbetare.

(Applåder)

Herr talman! Monica Green ägnar sig nu åt något slags rödgrön retorik. Den innehåller lite skrämselpropaganda, som man gärna ägnar sig åt, särskilt i en valrörelse. Hon använder ordet "horribelt". Jag tycker att det är horribelt att ni lägger fram förslag som gör att småföretagen inte kan vara med och konkurrera i upphandlingarna. Sex av tio småföretag saknar kollektivavtal. Ni tycker att de ska ägna mer tid åt detta och att de ska ägna mycket tid åt administration i stället för att göra jobbet.

Om det kommer in ett oseriöst anbud, vilket du själv tog upp i ditt anförande, ger nuvarande lagstiftning möjlighet att granska. Om det finns en misstanke ska man gå och titta på det. Man kan häva avtalet om det behövs, om det är oseriöst.

Det är inte så att alla företag med kollektivavtal automatiskt är seriösa eller att alla som saknar kollektivavtal automatiskt är oseriösa. Det är horribelt att säga just detta. Använd er i stället av den lagstiftning och de granskningsmöjligheter som finns. Vi ska se till att det finns kompetens och kunskap så att vi kan använda oss av det som finns i stället för att komma med nya förslag som missgynnar de små företagen och som missgynnar svenska företag gentemot utländska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

(Applåder)

Herr talman! Processen kring detta betänkande påminner oss egentligen, på ett synnerligen flagrant sätt, om en enda sak: Sverige leds av en oerhört svag minoritetsregering. Detta är i sig ingen nyhet, och det är heller ingenting nytt för Sverige - minoritetsregeringar har varit normen, inte undantaget.

Skillnaden mot tidigare minoritetsregeringar är att nuvarande regering inte verkar förstå att den är en minoritetsregering. På något sätt försöker man låtsas som om detta faktum inte existerar. Regeringschefen själv har otaliga gånger gjort det övertydligt att han inte vill vara beroende av vårt stöd, våra röster och våra mandat.

Nu slipper han det, men i stället för att tacka mig går han i fullständig polemik. En minoritetsregering måste givetvis förankra sina förslag med oppositionen innan man presenterar dem. Att jag ska behöva stå här, i riksdagens talarstol, och upplysa om sådana självklarheter är egentligen smått bisarrt. Inte heller har man förmått att ta till sig av den massiva kritiken från remissinstanserna, inte minst från Lagrådet.

Herr talman! Vi accepterar många delar av denna proposition, som i grunden bygger på tre olika EU-direktiv. De delar som regeringen valt att lägga till utöver dessa direktiv är dock förknippade med en påtaglig problematik. Även om civilministern inte kommer att tillstå det rakt ut har den här propositionen udden riktad mot landets småföretagare, i synnerhet de kollektivavtalslösa småföretagarna.

Eftersom mer än 60 procent av småföretagen är just kollektivavtalslösa, och eftersom mer än 99 procent av alla företag är just småföretag, får detta lagförslag kraftigt negativa konsekvenser för en majoritet av alla företag i Sverige.

Det är inte första gången - och, dessvärre, förmodligen heller inte den sista - som regeringen presenterar förslag med kraftigt negativa konsekvenser för det svenska företagandet. Tidigare har man föreslagit ökade sjuklönekostnader. Just nu hanterar man ett förslag om en entreprenörsskatt med ödesdigra konsekvenser för just småföretagen. Sverigedemokraterna kommer inte att medverka till en sådan politik.

Jag hade haft en annan förståelse för detta förslag om det var så att de kollektivavtalslösa småföretagen genomgående hade präglats av osjysta löner och osjysta arbetsvillkor. Men så är inte fallet. Påfallande ofta är det tvärtom.

Jag tycker också att det är värt att poängtera - och det här är givetvis någonting som regeringen håller väldigt tyst om - att i de fall som en upphandlare väljer att ställa villkor som sträcker sig bortom det som kallas den hårda kärnan kommer dessa villkor enbart att appliceras på svenska företag med svenska löntagare, men utländska företag med utstationerad arbetskraft kommer härvidlag att undantas från bestämmelserna. Detta resulterar i att de får en lägre kostnadsbild och kan lägga sig på ett lägre anbud och därigenom vinna en upphandling. Man skapar alltså ett incitament för företagen att hålla sig med utstationerad arbetskraft, samtidigt som man inför en laglig grund för diskriminering av svenska företag och svenska löntagare. Aldrig i livet att jag och mitt parti ger vårt stöd till ett sådant förslag! Det kommer inte att ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Jag känner en viss oro för vad detta lagförslag får för konsekvenser för den svenska modellen. Parternas inflytande och tolkningsföreträde kommer obönhörligen att minska. Arbetsdomstolens inflytande och befogenheter kommer att minska. Vad det får för konsekvenser på längre sikt är svårt att uttala sig om med säkerhet. Men det vi kan säga med säkerhet är att parterna blir svagare, vare sig parten heter Svenskt Näringsliv eller Landsorganisationen.

Jag ser också risker för skattebetalarna. Om man utesluter en majoritet av företagen från att delta i offentlig upphandling får det av uppenbara skäl negativa konsekvenser vad avser konkurrensen. Det kan såklart enbart leda till dyrare upphandlingar, vilket i förlängningen givetvis drabbar den enskilde skattebetalaren.

Herr talman! Det finns en problematik med oseriösa aktörer inom offentlig upphandling, och den ska vi givetvis komma till rätta med. Men i stället för att ställa till det för alla hederliga företag har Sverigedemokraterna andra lösningar. Vi vill införa ett så kallat huvudentreprenörsansvar. En stor del av den problematik som trots allt finns är att företag anlitar underentreprenörer som ibland, inte alltid, präglas av osjysta villkor eller i värsta fall regelrätt svart arbetskraft. Genom att göra huvudentreprenören solidariskt ansvarig för hela kedjan löser vi till väldigt stor del detta problem.

Vi vill också bli betydligt tuffare med kontrollen av dem som jobbar med offentliga kontrakt. Genom samverkan mellan exempelvis kommunen, i förekommande fall, och skattemyndigheten kan man hyfsat enkelt gå in och kontrollera att sociala avgifter har betalats in på vederbörligt sätt. Nacka kommun är ett framstående exempel på detta. Deras modell bör appliceras i hela landet.

Vidare vill vi satsa mer på utbildning av landets upphandlare, höja kompetensen, för upphandling ska inte handla om lägsta pris. Det ska handla om kvalitet och om den hårda kärnan - lön, arbetstid och semester. Sådant som närodlad mat till skolan eller till äldreboendet för att stimulera den lokala landsbygden och det lokala näringslivet ska upphandlingen handla om. Det är Sverigedemokraternas linje. Där har regeringen dessvärre slagit dövörat till.

Herr talman! Jag vill passa på att poängtera det uppenbara, även om det i någon mening ligger utanför ärendets ram, att det är den av EU påtvingade utstationeringslagen som från första början skapat problem med illojal konkurrens. Då menar jag följande: De EU-vänliga partierna i denna kammare äger låg trovärdighet i den här frågan. Å ena sidan förespråkar de en modell där utländsk arbetskraft kan utstationeras till Sverige utan hinder och kontroll och utan att vi vet vilka eller hur många de är, men å andra sidan kritiserar de konsekvenserna av en sådan modell. Det är vad som sker just nu. Därför äger de låg trovärdighet, och det tycker jag att de ska ta med sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservationer nr 2, 3 och 4.

Herr talman! Oscar Sjöstedt började med att lite tjurigt säga: Nej, vi kan inte ställa oss bakom propositionen, för ingen har pratat med oss. Men man får faktiskt prata. Man får lägga fram sina förslag och diskutera i utskottet, men det räcker tydligen inte för Oscar Sjöstedt. Han vill bli uppvaktad, som han tydligen har blivit av Almega. Där har han i stället hittat sina argument.

Det är mycket märkligt att fortsätta påstå att det inte ska ställas samma krav på lön, semester och arbetstid för inhemska och utstationerade arbetstagare när det står att vi ska ställa samma krav. Det är att försöka föra väljarna bakom ljuset, och det vill ni göra därför att ni nu har gått ifrån ert eget vallöfte. Ni sa att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Ni upprepade det hela valrörelsen. Ni har också upprepat det efter valet och under våren. Våren 2016 stod ni här i kammaren och sa: Vi ska stå upp för de svenska arbetarna. Svenska löner ska gälla i Sverige. Svenska kollektiv-avtal är viktigt för oss, och våra väljare tycker det.

Vad är det som har hänt under sommaren? Ja, jag ser inget annat än att det har varit uppvaktningar från lobbyorganisationer. Ni går ifrån löftena till era egna väljare.

Det är fullt möjligt att ställa samma krav på inhemska arbetstagare som utstationerade. Det vill jag göra klart för alla som lyssnar här i dag, för jag tycker inte att Oscar Sjöstedt verkar lyssna på det jag säger.

(Applåder)

I detta anförande instämde Veronica Lindholm (S).

Herr talman! Propositionen kom i somras. Det är ju först när en proposition kommer som vi kan se vad den handlar om och ta ställning till den, vilket är ganska uppenbart. Det har vi gjort också. Jag kan säga att jag har ägnat en lite för stor del av min sommar åt att läsa propositionen. Det säger sig självt att man inte kan ta ställning till en proposition innan den har landat på riksdagens bord. Det vore fullständigt bisarrt.

Det står ungefär så här i propositionen: De särskilda arbetsrättsliga villkor man kan ställa kan röra sig om sådant som pension, försäkringar och annan ledighet än semester. Man ska som arbetsgivare uppfylla dessa villkor för att kunna delta i en upphandling. Vidare står det: En arbetsgivare anses också uppfylla villkoren om lagen om utstationering av arbetskraft är tillämplig. Så står det i propositionen, kanske inte till hundra procent ordagrant men ganska exakt ordagrant återgivet. Det vill säga att de särskilda arbetsrättsliga villkoren anses vara uppfyllda om lagen om utstationering är tillämplig. Det innebär att ett utländskt företag med utstationerad arbetskraft uppfyller dessa villkor bara genom att utstationeringslagen är tillämplig. Så står det i propositionen. Det är vad man föreslår där.

Det innebär att ett svenskt företag med svenska löntagare måste uppfylla villkoren skarpt, men ett utländskt företag med utstationerad arbetskraft anses ändå uppfylla villkoren. Aldrig i livet att jag kommer att gå med på någonting sådant! Ni kommer inte att få vårt stöd för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Det är ett tydligt besked till väljarna att ni sviker dem och inte tänker ställa upp på de 90 procent av arbetstagarna i Sverige som har ett avtal i dag. Ni vill inte att de ska ha ett skydd längre. Ni vill inte ställa upp för dem. Ni vill inte att svenska kollektivavtal och svenska löner ska gälla i Sverige.

Jag tror inte att Oscar Sjöstedt har läst propositionen, även om han säger att han gjort det. Han får gå tillbaka och får hemläxa: Läs på sidan 120 del 2! Där står det klart och tydligt vilka krav vi kan ställa.

Vi tänker fortsätta att steg för steg rätta till skevheterna. Det är en oreda i dag. Vi trodde att ni i SD stod upp för de svenska lönerna i Sverige, men ni har ändrat er och det beklagar jag. Ni vill inte ens ha huvudentreprenörskap längre. Ni vill inte slåss för att vi ska ha entreprenörer som ställer krav på sjysta villkor i hela ledet. Ni ställer inte upp för löntagarna över huvud taget. Och ni har inte svarat på frågan: Är det viktigare att ge böter till EU än att se till att vi får sjysta villkor och svenska avtal som gäller i Sverige?

Herr talman! För fyra minuter sedan yrkade jag bifall till reservation 2 om huvudentreprenörsansvar. När den behandlades i finansutskottet röstade Socialdemokraterna ned den. Men ni får en ny chans att rösta på Sverigedemokraternas reservation 2 om huvudentreprenörsansvar i eftermiddagens votering. Det är bara att trycka på rätt knapp, så får vi igenom den. Trycker ni på nej-knappen kommer jag att upplysa väljarna om att Socialdemokraterna har röstat nej, för jag tycker att det är synd.

Det är självklart jättebra med kollektivavtal, i alla fall för dem som vill ha det. De som absolut inte vill ha det ska självklart slippa. Men det är upp till parterna, inte till myndigheterna.

Lagen om offentlig upphandling kom till för att i första hand skydda skattebetalarna. Grunden är att vi inte ska ha en modell som i till exempel Ryssland där man har otroligt mycket korruption och ger stora, viktiga kontrakt till sin kusin eller bästa kompis, utan här ska skattebetalarna kunna gå in och se vem som har vunnit upphandlingen och fått kontraktet.

Nu försöker Socialdemokraterna driva igenom sin politik bakvägen, genom just lagen om offentlig upphandling. Jag tycker att lagen om offentlig upphandling är en olämplig arena att experimentera med obsolet socialdemokratisk Amspolitik på. Det tänker jag inte medverka till.

Det är självklart jättebra med kollektivavtal, men det är upp till parterna att bestämma, inte till myndigheterna.

Herr talman! Äntligen ligger en ny lagstiftning om offentlig upphandling på riksdagens bord. Det har vi i Miljöpartiet väntat på och längtat efter länge. Frågor vi har drivit under många år för att förbättra användningen av våra offentliga medel blir äntligen verklighet.

Det är inte bara Miljöpartiet som har efterfrågat detta. Ett stort antal utredningar och rapporter de senaste åren har lyft fram hur viktigt det är att ställa miljökrav och sociala krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

I Anders Wijkmans utredning Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling från 2013 lyfts sociala hänsyn och miljöhänsyn fram som naturliga komponenter i upphandlingsförfarandet. Utredaren konstaterar att offentlig upphandling, rätt använd, kan ha en viktig dimension som ett verktyg för att förstärka den sociala sammanhållningen i samhället.

Genom att ställa krav på miljöhänsyn och sociala hänsyn vid upphandling kan vi på ett effektivt sätt använda skattemedel för att skapa ett mer rättvist, jämställt och hållbart samhälle.

Det är viktigt att vi använder alla tillgängliga verktyg för att nå den långsiktiga hållbarhet vi är överens om. Genom de nya direktiven betonas upphandling som ett verktyg för att främja gemensamma samhälleliga mål.

Lika lite som att våra gemensamma tillgångar ska användas ineffektivt ska de användas till att motverka miljömål och andra nationella och internationella målsättningar och överenskommelser, såsom våra egna miljömål, Parisavtalet och FN:s nya hållbarhetsmål Agenda 2030.

Stat, kommuner och landsting köper varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor per år. Detta utgör en mycket stor del av den svenska ekonomin. Om de pengarna inte används för att bygga ett modernt, motståndskraftigt och hållbart Sverige förslösas inte bara möjligheterna att använda skattemedel effektivt, utan vi försenar också den omställning som måste komma.

Tidigare i kammarens debatter om offentlig upphandling har det framförts att vi ska göra bara ekonomiskt effektiva upphandlingar - som om inte långsiktig hållbarhet skulle vara ekonomisk. Nu blir det tydligt att också de externa kostnaderna ska räknas in, och då ser vi att en mer strategisk användning faktiskt sparar pengar på sikt, till exempel i form av mindre klimatpåverkan - sådant som ger extremväder.

Tydligare möjligheter att stödja den lokala ekonomin har i många studier visat sig ha en positiv effekt. Att stödja den lokala ekonomin är bra för hela lokalsamhället och den offentliga sektorn.

Viktigt är också att sociala företag som sysselsätter människor som i vanliga fall står långt från arbetsmarknaden ges bättre förutsättningar.

Rätt använda upphandlingar är ett sätt att sänka de offentliga kostnaderna för arbetslöshet och vinna viktiga tjänster på det lokala planet.

Det finns alltså många och starka skäl för att ha höga ambitioner när det gäller att ställa miljökrav och sociala krav och ha en helhetssyn vid offentliga upphandlingar.

Förutom den nya lagstiftningen, som vi debatterar här i dag, har vi också en ny upphandlingsmyndighet och en ny nationell upphandlingsstrategi på gång. Tillsammans kommer det att bli ett stort och kraftfullt steg i en mer hållbar riktning.

Jag är väldigt glad i dag. Jag är glad för att nästan alla i kammaren tycker att miljökrav i offentlig upphandling är viktigt. Jag är glad för att vi äntligen gör det enklare att använda våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt för omställning och att vi kan styra mot bättre val och göra det tydligare vilka krav som kan och bör ställas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

EU-direktivet som ligger till grund för propositionen är i sig väldigt grönt. Det har naturligtvis underlättat i framtagandet av den nya lagstiftningen. Det är några delar som jag speciellt vill lyfta fram:

Miljökrav blir enklare att ställa som en grundförutsättning. De är inte tekniska specifikationer, urvalskriterier eller tilldelningskriterier. De är förpliktelser som den leverantör som tilldelas kontraktet måste acceptera om det är uppsatt. Dessa villkor får även omfatta ekonomiska, innovationsrelaterade och sysselsättningsrelaterade hänsyn.

Det finns också långtgående möjligheter att ställa särskilda villkor för underleverantörer, till exempel vad gäller förhållandena vid framställningen av råvaror som ingår i de varor som anskaffas. Det är också viktigt.

I begreppet "kostnad" ingår också möjligheten att beakta livscykelkostnader för det som upphandlas. Med livscykelkostnader avses hela produktens ekologiska fotavtryck, där både interna kostnader och kostnader för externa miljöeffekter tydliggörs. Rätt använt kommer detta att vara ett kraftfullt verktyg för omställning till mer miljövänliga produkter, transporter och arbetssätt.

Det finns fortfarande ett behov av att ta fram vägledning på området och metoder och verktyg för att mäta hur dessa kostnader ska beräknas. Med de föreskrifter som nu finns kommer detta att kunna användas och gynna utvecklingen av dessa beräkningar även på andra områden, inte bara i offentlig upphandling.

Jag vill också lyfta upp att den nya lagen förenklar för leverantörerna. Man kan lätt få en annan uppfattning av dagens debatt.

Inte minst små och medelstora företag har tidigare haft svårt att lägga anbud för att upphandlingarna varit för stora och ställt för höga krav. Nu är det tydligt att stora upphandlingar måste delas upp, och det ska motiveras om så inte sker. Vidare föreslås att omsättningskrav inte får överskrida det dubbla kontraktsvärdet.

Den kanske största förenklingen är att företag ska kunna lämna en självförsäkran, vilket minskar kravet på omfattande dokumentation.

Det handlar alltså om regelförändringar, som vi ofta talar om.

Innovationspartnerskap är en annan viktig fråga. Det möjliggör att skapa förutsättningar för utveckling och inköp av en innovativ vara eller tjänst genom att snarare beskriva kvalifikationer än produkten i sig.

Vi vet inte i dag vad som kommer att växa fram ur digitaliseringen. Att ge större möjlighet att hålla örat mot marken och tidigt gynna en utveckling av till exempel bättre, mer resurssnål teknik är en viktig möjlighet när teknikutvecklingen går fort.

Herr talman! Jag är dock inte bara glad. Även om det blir stora förbättringar i möjligheterna att ställa miljömässiga och sociala krav når vi inte riktigt ända fram. Miljöpartiet har länge jobbat för att det ska vara obligatoriskt att ställa miljökrav. Det är ännu inte verklighet utan något vi på olika sätt måste arbeta vidare med.

Medvetenheten om vikten av omställning ökar, och med dessa förbättrade krav kommer vi att ta ett stort steg framåt. Men vi kommer inte hela vägen, så arbete på den punkten återstår.

Det sociala skyddet framhålls särskilt i upphandlingsdirektiven från EU. Regleringen ger uttryck för att kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning har en avgörande betydelse för att detta skydd ska kunna upprätthållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Med det förslag som ligger framför oss kommer denna del av direktivet inte att uppfyllas. Det är allvarligt. Vi kommer att stå utan förslag på den delen i direktivet. Förutom att skapa osäkerhet om vad som egentligen gäller när det kommer till arbetsrättsliga krav riskerar det att leda till höga böter från EU.

En viktig anledning, som kommit bort i den offentliga debatten, till att ställa krav på bra arbetsvillkor är att det skapar en rättvis konkurrens på marknaden. Om det enda sättet att vinna en upphandling är genom lågt pris finns annars en uppenbar risk att seriösa företag som vill ge skäliga arbetsvillkor inte ens lämnar något anbud. Detta kan såklart leda till att seriösa företag får det svårare att nå lönsamhet, och det försämrar konkurrensen.

Den offentliga upphandlingen borde vara en del i att värna de företag som vill vara en del av det moderna samhällsbygget.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 1 och i övrigt till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet, utom när det gäller punkt 7, där jag i stället yrkar bifall till reservation 6, punkt 9, där jag yrkar bifall till reservation 8, och punkt 17, där jag yrkar bifall till reservation 14.

I dag debatterar vi ett nytt regelverk om upphandling, men jag skulle vilja börja med att fundera på varför vi har ett regelverk för offentlig upphandling. På Konkurrensverkets hemsida kan man läsa att regelverket är till för att

främja kostnadseffektivt användande av skattemedel

främja fri rörlighet inom EU

undanröja ageranden som begränsar konkurrens

underlätta för företag att göra affärer med offentlig sektor

se till att det företag som säljer de efterfrågade varorna, tjänsterna eller entreprenaderna till de mest förmånliga villkoren vinner.

Det finns en del bra saker i denna proposition på 3 000 sidor och nästan 1 000 paragrafer. Jag tycker att Janine Alm Ericson beskrev den jättebra under sina första sju minuter och femton sekunder, men jag håller däremot inte med om den sista minuten.

Jag koncentrerar mig i stället på krångligheterna i regelverket, för långt ifrån allt är bra i regeringens proposition. Det tog Lagrådet åtta månader att läsa igenom och granska regeringens lagförslag. Lagrådets kritik mot både de bakomliggande EU-direktiven och regeringens lagförslag var hård. Det är inte bara propositionen som är omfattande utan även Lagrådets synpunkter, som behövde 418 sidor för att rymmas.

Lagrådet skriver: "Direktiven uppvisar brister av olika slag. Det finns bestämmelser som är rätt och slätt obegripliga eller som är tvetydiga och kan ges olika innebörd. Andra har en innebörd som visserligen är begriplig, men som är oförnuftig."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Lagrådet skriver att man redan 1994, då lagen om offentlig upphandling infördes, påpekade att lagen var för omfattande och detaljerad. Den lagen bestod av 132 paragrafer. Nu innehåller lagförslaget 1 000 paragrafer, vilket enligt Lagrådet gör lagen svåröverskådlig och svår att tillämpa. Lagrådet riktar också kritik mot att regeringens lagförslag inte är tillräckligt tydligt och lyfter upp flera exempel i sitt remissvar.

Herr talman! Lagrådet skriver att ett syfte med den omfattande detaljregleringen kan antas vara att man vill att upphandlingsverksamheten ska styras så att utrymmet för missbruk minimeras. Detta syfte motverkas dock om regleringen blir så omfattande att de som ska tillämpa lagen inte har möjlighet att överblicka den i alla detaljer. Den föreslagna lagen har fått en omfattning och detaljeringsnivå som allmänt sett inte är önskvärd och som får anses strida mot den i Sverige normalt tillämpade lagstiftningstekniken.

Efter den mycket hårda kritiken från Lagrådet kunde man tro att regeringen skulle göra ett omtag och ta till sig de förändringar som föreslogs. I nästa lagrådsremiss inleder Lagrådet med: "Den nya remissen bygger på förslagen i den första remissen och Lagrådets yttrande över den har inte beaktats."

Lagrådet skriver vidare att det är arbetsrättsliga hänsyn som lagförslaget i första hand tar sikte på och att regeringen har valt att gå längre än vad som krävs för att de unionsrättsliga bestämmelserna ska genomföras.

Det faktum att somliga bestämmelser beskriver skyldigheter medan andra reglerar vad som är tillåtet eller anger att något bör göras gör regleringen svåröverskådlig. Lagrådet förutspår, precis som flera remissinstanser, att förslaget kommer att bli svårt att tillämpa. Svåröverskådligheten bedöms innebära ökad risk för kostsamma och tidskrävande upphandlingsprocesser.

Som avslutning skriver Lagrådet: "Ett syfte med det nya regelverket om upphandling är att reglerna ska bli enklare. Förslagen i den nu aktuella remissen är oförenliga med det syftet. Det kan därför ifrågasättas om remissens lagförslag är godtagbara."

I en intervju med DN bemötte civilminister Shekarabi kritiken från Lagrådet med följande kommentar: Lagrådet avstyrker inte förslaget. Lagrådet har en del synpunkter, och dem har vi nu beaktat.

Herr talman! Vi ska ha sjysta villkor på den svenska arbetsmarknaden, men vi ska också ha sjysta upphandlingsregler. Kollektivavtalsliknande krav vid offentlig upphandling är däremot ett stort problem. Det är ett ingrepp i den svenska modellen och utestänger nya, innovativa företag från offentlig upphandling.

Det är ett ingrepp i den svenska modellen att 4 000 upphandlare ska tolka 685 centrala avtal plus alla lokala kollektivavtal som finns. Den svenska modellen bygger på att parterna utvecklar och tar ansvar för attraktiva kollektivavtal.

De flesta företag i Sverige är små och medelstora, och många av dem har inte ens kollektivavtal. Dessutom förstärker krav på kollektivavtalslikande villkor den starka centraliseringstendens som finns i upphandlingssystemet, vilket på sikt är dåligt för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Sverige avviker från majoriteten av EU:s medlemsländer genom att tillsammans med Portugal ha lägst andel små och medelstora företag som vinner offentliga kontrakt. Förklaringen är en starkt centraliserad upphandling och ramavtal med ett fåtal företag. Trenden är storskalighet. Upphandlingarna växer, och värdet stiger, vilket gynnar storföretag. Vi skulle kunna få en annan kvalitet och prisnivå om fler små och medelstora företag deltog i upphandlingar.

I takt med att upphandlingsprocessen har blivit mer komplicerad har antalet överprövningar i domstol ökat markant. År 2005 fick förvaltningsdomstolarna in 1 280 överklaganden om offentliga upphandlingar, och tio år senare - 2015 - hade de ökat till 2 937. Med ett ännu mer krångligt och omfattande regelverk för upphandling kommer överprövningarna att öka ytterligare.

Kompetensen i kommuner, landsting och andra myndigheter när det gäller upphandling och inköp är allmänt låg. Det visar sig också att upphandlade kontrakt sällan följs upp eller utvärderas. Det är här åtgärder borde sättas in, så att det går att göra bättre upphandlingar, som följs upp, i stället för att göra regelverket ännu krångligare.

Är det då svårt att öka andelen små och medelstora företag som deltar i upphandling? Nej, jag tror inte det. Vi kan titta på Danmark, där man har lyckats göra just det.

Herr talman! Redan i dag upplevs lagstiftningen så komplicerad att en del kommuner väljer att hellre utföra tjänster i egen regi. Jag var tveksam till om jag skulle ta upp detta exempel: I min hemkommun har vi kommunala kossor. Varför har vi det - det är ju inte kommunens kärnverksamhet att äga kossor? Vi gjorde det förstås för att komma åt möjligheten att köpa lokalt kött och hålla våra landskap öppna. De krångliga upphandlingsreglerna hindrade oss från att köpa lokalt kött som är producerat i enlighet med svenska djurskyddsregler, så nu äger vi kommunala kossor.

En krångligare upphandlingslagstiftning riskerar att krympa den offentliga marknaden, vilket leder till sämre förutsättningar för företagen och sämre användning av skattemedlen. Det gynnar ingen.

Har företagen för få regler att förhålla sig till i dag? Är det för få överprövningar? Jag vet att civilminister Shekarabi håller med om synpunkten att det är för många överprövningar av offentliga upphandlingar - han talade mycket om det i Almedalen i somras.

Finns det en koppling mellan krångliga regelverk, komplicerade upphandlingskriterier som är svåra att följa upp och antalet överklaganden? Ja, det är klart att det finns. Jag har som både företagare och kommunstyrelseordförande ofta ondgjort mig över hur krånglig den offentliga upphandlingen är.

I min hemkommun Mora försöker vi hålla liv i våra landsbygdsbyar genom att dela upp upphandlingarna i mindre delar så att någon i byn kan lämna anbud. Vi bryter ut delar av livsmedelsupphandlingen så att den lokala lanthandlaren Joel i Venjan kan lämna anbud på att leverera mat till äldreboendet. Då ser vi till att byn fortfarande kan ha en lanthandel.

Vi tittar på om vi kan bryta ur delar av kollektivtrafiken så att någon i byn med trafiktillstånd kan lämna anbud på en byabuss som kör beställningstrafik när det passar byborna och skoleleverna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Vi upphandlar närodlad potatis från Kurt Fridén i Östnor eller Mats Olmats i Bonäs till våra kommunala kök.

Detta var några exempel från min hemkommun. Vad har då våra potatisodlare, lanthandlare, snöskottare och andra småföretagare som levererar varor och tjänster till kommunen gemensamt? Jo, de saknar kollektivavtal, och de vill ha enklare upphandlingsregler.

Herr talman! Jag säger det igen: Vi vill ha både sjysta arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad och sjysta upphandlingsvillkor för våra småföretagare. Annars kommer landsbygden att tömmas på folk.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Centerns företrädare säger här att detta har blivit alldeles för krångligt och att ni därför inte vill ha det. Jag vill bara påpeka, åtminstone för lyssnarna, att det var under den borgerliga regeringens tid detta förhandlades fram. Sedan har det gått på remiss och varit hos Lagrådet. Men det var alltså under den borgerliga regeringens tid man var nere i Bryssel och förhandlade fram direktivet.

Det kanske är en bakläxa till er själva, eller också gjorde ni det extra krångligt för att ni inte ens ville ha det - inte vet jag. Men det verkar ju som att ni faktiskt vill ha ordning och reda och sjysta villkor. Ni säger det hela tiden. Ändå kan ni inte ens ställa upp på den hårda kärnan i EU-direktivet. Tar ni alltså hellre böter från EU än ser till att vi får svenska löner som gäller i Sverige? Det är min fråga.

När det gäller det här med att dela upp finns det många goda exempel från kommuner, som vi även fick höra här i anförandet. Det finns jättemånga goda exempel på att kommuner kan dela upp, och det kommer att bli lättare i samband med det nya lagförslaget om det nu går igenom. Det kommer att bli lättare både för småföretagen och för att man ska kunna dela upp på det här viset. Jag kan inte förstå varför ni har något emot det.

Vi ska öka kompetensen i kommunerna, bland annat med hjälp från myndigheten. Återigen ställer jag min fråga när det gäller djurskyddet: Varför hänger ni upp er på krångligheten i arbetarskydd men inte på krångligheten när det gäller djurskydd? Är det alltså viktigare med djurskydd - skydd för grisar och kor - än med skydd för arbetare?

(Applåder)

Herr talman! Delar av propositionen - eller hela, om Monica Green så tycker - förhandlades fram under alliansregeringen. Det kan vara så. Men vem är det som lägger fram propositionen nu? Alliansregeringen tar gärna över om det skulle vara så. Men det är regeringen och ni som står bakom propositionen nu. Det är ert förslag. Monica Green kan inte säga att det är vårt förslag för att vi har arbetat med det tidigare, utan det är ert förslag. Det är ni som lägger fram en tretusensidig proposition med tusen paragrafer, som får hård kritik för att vara för krånglig.

Det är självklart att vi vill ha svenska löner i Sverige. Vad skulle vi annars ha? Vi vill ha svenska löner i Sverige. Svenska arbetsvillkor ska vara sjysta. Men vi vill inte blanda in detta i upphandlingen. Monica Green gör det här till en fråga om att vi i allianspartierna skulle vara emot sjysta villkor för att vi inte vill ha in detta i upphandlingsreglerna. Det är inte så det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det är parterna på arbetsmarknaden som tar ansvar för sjysta villkor. Sedan ska vi kunna göra bra upphandlingar. Oftast brister det i upphandlingarna och i uppföljningen. Men om vi gör det ännu krångligare och svårare och inför ännu fler paragrafer - hur ska man då kunna följa upp det? Hur ska man kunna följa upp de 687 kollektivavtalen och alla lokala avtal? Hur ska det gå till? Det kommer att bli svårare för små företag - för Joel, Kurt Fridén och Mats Olmats - att leverera till kommunen. Det vill inte vi vara med på.

Vi står för sjysta villkor för både djur och arbetstagare i Sverige. Jag vet inte om Monica Green vill få mig att säga något annat, men det kommer hon inte att lyckas med.

Herr talman! Det är ju alldeles utmärkt med detta besked från Centern! Ni står upp för de sjysta villkoren, och ni vill att man ska kunna ställa arbetsrättsliga krav. Då är det bara att följa kärnan från EU. Då är det bara att ställa upp på det förslag som vi har.

Ja, det är krångligt. Men nu har den här regeringen försökt att göra det mindre krångligt. Vi gör det lättare för småföretagen. Vi gör det enklare, och man behöver inte följa alla avtal. Det räcker att följa det avtal som man lägger anbud på inom just den branschen. Man behöver absolut inte ha koll på alla andra avtal. Det är en skrämselpropaganda som tyvärr också Centerns företrädare har gått på.

Jag tycker att det är glädjande att Centern vill ha arbetsrättsliga krav här i Sverige. Det är jättebra. Jag tycker bara att det är synd att ni inte ställer upp på den kärna som EU nu kommer att genomföra i de andra länderna. Ska Sverige bli ensamt kvar? Vi är ensamma i Norden nu. Ska vi bli ensamma i EU om att inte ha sjysta villkor och att inte ställa arbetsrättsliga krav? Tycker Centern det? Tycker ni att det är för krångligt att ställa arbetsrättsliga krav men att det inte är krångligt att ställa krav på djurskydd? Varför skulle det vara bättre eller enklare? Vurmar ni mer för korna och grisarna? Det går inte att tolka det här på annat sätt. Jag hoppas att det inte är så.

Peter Helander är en trevlig person, och vi brukar kunna komma bra överens. Jag vet att Peter Helander vill ha sjysta villkor. Men gör det då så lätt som möjligt! Se till att ni ställer upp på kärnan så att vi slipper böterna från EU!

(Applåder)

Herr talman! Då säger jag det för femte gången: Vi vill ha sjysta villkor för arbetstagare i Sverige. Vi vill inte blanda in det i upphandlingskriterierna.

Du säger att det är krångligt, Monica Green. Du håller med om att det är ett krångligt system. Varför försöker vi då inte göra det lättare? Jag är företagare. Jag har suttit på båda stolarna; jag har suttit på kommunstyrelseordförandeplatsen, och jag har suttit som företagare och försökt lämna anbud till kommunen. Det är inte lätt ens med det tidigare förslaget. Och det kommer inte att bli lättare nu, när man ställer ännu fler krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Du nämnde skrämselpropaganda. Du försöker få det till att om inte detta kommer med i lagstiftningen kommer det att bli kaos i Sverige. Folk kommer inte att få sina löner, och det kommer att bli allt sämre. Så är det inte riktigt. Svenska fackföreningar och parterna på arbetsmarknaden har tagit ett bra ansvar och gjort bra villkor i Sverige. Det ställer vi allihop upp på.

När det gäller djurskydd kan jag säga att om grisarna blir en avdelning inom LO och får ett fackligt förtroendemannaskap som står upp för deras rättigheter kanske vi kan diskutera det. Men att blanda ihop djurskydd och arbetarskydd är verkligen att blanda äpplen och päron. Vi har parter på arbetsmarknaden som företräder sina medlemmar och står upp för dem och skapar bra kollektivavtal. Vi behöver inte använda lagen om offentlig upphandling för att föra in andra villkor, som Monica Green anklagar andra för att göra. Jag förmodar att det är någon som har tryckt på också Monica Green för att få in detta. Visst har ni haft möten och talat med varandra? Fackföreningarna trycker på ganska hårt för att få in det här.

Herr talman! Hittills har vi haft en parad i formfrågan. I sak har man dock inte kunnat argumentera för sina ställningstaganden. Sverigedemokraterna tog på sig sin uniform - offerkoftan. Det nya arbetarpartiet Moderaterna undvek allt vad de kunde möjligheterna att ta orden "löntagare" eller "arbetare" i sin mun.

Det är märkligt att Centern, Moderaterna och Sverigedemokraterna i hög grad tar upp det krångel detta kommer att innebära. Ni motiverar det med att detta blir så krångligt för alla småföretag, alla företagare och vilka det nu är. Men ni träffar just de fyra paragrafer som ska handla om att skydda löntagare och arbetare. Det är just dessa ni lyfter ut ur de tusen paragraferna, och det säger allt om ert ställningstagande.

I propositionen ställs krav på tre arbetsrättsliga villkor, så kallade särskilda kontraktsvillkor. Det handlar om lön, semester och arbetstid. 91 procent av löntagarna på svensk arbetsmarknad omfattas av kollektivavtal. Det ni vill göra är att låta de 9 procent som inte omfattas av kollektivavtal styra hur upphandlingar ska gå till. De 9 procenten ska tillåtas dumpa löner och arbetsvillkor för de övriga 91 procenten på arbetsmarknaden.

I det här direktivet ställer man samma krav på svenska som på utstationerade företag. Alla andra påståenden är direkt felaktiga. Ni som inte tror mig kan gå in och läsa på s. 834 i propositionen.

De småföretag som inte kan delta i upphandling är de som inte kan erbjuda skäliga arbetsvillkor. Det är faktiskt så det ser ut.

Herr talman! Tänk dig att du har ett slitsamt, lågavlönat, pressande men också givande arbete där du ska bistå människor i deras liv så att det kan fungera på ett tillfredsställande sätt. Det kan handla om att se till att synskadade Berit kommer till sitt arbete, att mormor kommer till läkaren, att rullstolsburna Ahmed kommer till sitt möte eller att föräldrar kommer till sin sons begravning i tid. Det är ett stort ansvar och viktiga arbetsuppgifter. Men tänk då att du plötsligt får veta att du måste jobba 20 timmar till per vecka för att få ihop samma lön som du hade innan företaget vann upphandlingen om färdtjänsten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det ska löna sig att arbeta, brukar det heta när högern vill sänka skatten. Men det ska tydligen inte löna sig att arbeta för dem som arbetar åt företag som vunnit offentliga upphandlingar. Då ska skattemedel kunna användas till att dumpa löner och arbetsvillkor, i alla fall om borgarna och Sverigedemokraterna får bestämma, och de ser ju att få majoritet här i dag.

För Sverigedemokraterna är det viktigare att gå med direktörerna i Svenskt Näringsliv än att ställa sig på löntagarnas, arbetarnas, sida. Det är så viktigt att de inte ens röstar på sitt eget förslag utan går på borgarnas och därmed fäller möjligheten för många taxichaufförer, städare och byggnadsarbetare att få lön i enlighet med kollektivavtalsliknande villkor. Vad är en arbetare värd när man kan gå med direktörerna?

Vi har ett samhällskontrakt i Sverige. Vi arbetar och bidrar till samhällsbygget, och vi betalar skatt till sådant som vi behöver gemensamt. Det kan handla om att mormor ska komma till läkaren eller få skjuts till sjukhuset när hon inte längre klarar det själv, att funktionsnedsatta ska få skjuts till jobbet, att vi måste bygga skolor, vägar eller tunnlar eller att gemensamma lokaler ska städas. Meningen med det samhällskontraktet var aldrig att skattepengarna skulle användas till underbudskonkurrens för att försämra löner och arbetsvillkor för dem som utför de tjänster och arbeten som ska upphandlas.

Herr talman! Om vi frågar folk om de vill att den skatt de betalar till det gemensamma ska användas till social dumpning tror jag att svaret blir nej, ett rungande och tydligt nej. Vi vill inte behandla människor på sådant sätt. Vi finner det både ovärdigt och orimligt. Inte heller tycker vi att sjysta företag ska slås ut på grund av osund konkurrens. Det är snarare tvärtom: Det är de företagen vi vill stärka.

För en tid sedan träffade jag taxichaufförer som jobbade här i Stockholms län. De berättade att den då vunna färdtjänstupphandlingen innebar att de behövde jobba mellan två och tre timmar mer per dag för att få ut samma lön som före upphandlingen. Tänk dig själv att du skulle tvingas jobba 10-20 timmar mer per vecka för att få ut samma lön som tidigare. Dina barn skulle knappt få se dig, och inte heller din partner skulle få se dig. Du skulle vara ständigt trött och ändå ha det ekonomiskt knapert - och det för att du ska skjutsa de mest sköra och utsatta för att företaget du jobbar på har vunnit en upphandling som har pressat ned din lön och dina arbetsvillkor.

Taxichaufförerna berättade att om de fick en färdtjänstkörning visste de att de var tvungna att jobba igen den tiden, för de förlorade ekonomiskt på körningen. Det innebar också att en del försökte hålla sig undan de körningarna. Då kommer inte människor i tid till läkaren eller jobbet, för de tvingas vänta i timmar på sin bil.

Ni ska veta att jag träffade de här taxichaufförerna vid den förra upphandlingen i Stockholms län. Sedan dess har priset pressats med ytterligare 100 miljoner.

I veckan kunde vi läsa i Dagens Nyheter om taxichaufförer som jobbar 60-80 timmar i veckan för att kunna få ihop en lön på 24 000 kronor i månaden. De här chaufförerna hade för fyra år sedan en ersättning på 128 kronor per mil för sin körning, men nu är den 82 kronor. Att jobba 60-80 timmar i veckan blir dessutom ett brott mot arbetstidslagen. Hur bra chaufför blir man med sådana arbetsveckor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Människor som är i behov av en fungerande färdtjänst drabbas också, såklart. De missar möten och läkartider och kommer för sent till jobbet. Synskadades Riksförbund säger att mörkertalet kring hur många resor som inte sker i tid är stort då deras medlemmar inte vågar eller vill klaga eller inte orkar göra det. Det kan vi säkert säga om många äldre också. Till exempel skulle min mamma aldrig klaga på att färdtjänsten inte kom i tid.

Taxi Stockholm har garantilöner i enlighet med kollektivavtal för sina chaufförer, och bolagets vd konstaterar i en intervju: "Vi kan konstatera att för oss hade det varit omöjligt att utföra den här tjänsten till det anbudspris som vann."

Här i Stockholms län, med borgerlig majoritet, verkar man vara extra bra på att använda skattemedel för att pressa löner och villkor. Den kristdemokrat som är politiskt ansvarig konstaterar i en intervju att upphandlingar som dumpar löner inte är politikens ansvar.

Taxi Stockholm men också många seriösa städföretag och byggbolag med kollektivavtal har gett upp när det gäller möjligheterna att delta i offentliga upphandlingar. Byggbolag och byggarbetare utkonkurreras av bolag som systematiskt använder sig av arbetskraft från andra länder för att pressa ned löner som är så låga som 25 kronor i timmen och för att ha dåliga arbetsvillkor, allt i syfte att ge större vinst för bolagsägarna.

Arbetare ställs mot arbetare. Seriösa företag ställs mot oseriösa företag. Det är företag som har som affärsmetod att pressa ned löner och arbetsvillkor för att vinna upphandlingar som vinner, och de seriösa slås ut. Eller vad säger ni om att konkurrera med företag som erbjuder sina städare 11 kronor i timmen? Och hur tror ni att den människan mår som tvingas utföra ett arbete för 11 kronor i timmen? Hur tror ni att den människans liv och arbetsvillkor faktiskt ser ut? Vill ni använda era skattepengar till det här? Jag tror att svaret är nej.

Krav på kollektivavtal i lagen om offentlig upphandling är en del av den vinstöverenskommelse som Vänsterpartiet har med regeringen, och den delen av propositionen har vi därför förhandlat om. För oss är det en självklarhet att krav ska kunna ställas på kollektivavtalsliknande villkor gällande lön, arbetstid och semester. I propositionen föreslås att sådana krav bör ställas i branscher där det finns risk för lönedumpning, försämrade villkor och osund konkurrens.

Möjlighet ges att ställa krav på försäkringar och pensioner, och dessa ska omfatta alla företag, både utstationerade och inhemska. Det är en tydlig markering, vilket också var syftet från EU:s sida, om att man vill uttrycka samhälleliga mål med upphandlingslagstiftningen. En del av det samhälleliga målet måste vara att vi vill att det ska vara sjysta villkor på arbetsmarknaden och att vi inte vill att löner och arbetsvillkor ska dumpas eller att dumpningen ska finansieras med skattemedel.

Att borgarna hamnar på samma sida som direktörerna är inte oväntat. Att de tycker att arbetare ska pressas och slita ut sig i sitt arbete är inte heller oväntat. I två mandatperioder när de själva satt vid makten hade vi debatter här i kammaren om att det var dags att ställa krav på kollektivavtal i lagen om offentlig upphandling. Då hänvisade de till att det inte var möjligt på grund av EU. I dag, när EU möjliggör detta, ställer de sig vid sidan om och säger att det är för krångligt och att det här bara drabbar de 9 procenten som inte har kollektivavtal på arbetsmarknaden. Man hittar bara på nya undanflykter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Att de vill använda skattepengar för att dumpa löner är väl inte heller någon överraskning. De har alltid varit emot möjligheten att ställa kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingar.

Att Sverigedemokraterna hamnar på samma sida som direktörerna mot arbetare är numera inte heller någon överraskning. För att kunna möjliggöra det är de till och med beredda att betala tiotals miljoner i böter till EU.

Det är så det ser ut i dag. EU-kommissionen är mer progressiv i fråga om arbetsrätt än Sverigedemokraterna och borgarna är. Så långt har det gått i svensk politik.

Vi ska arbeta politiskt för att förbättra för löntagarna, inte för att försämra för dem. För Vänsterpartiet är det självklart att Sverige ska vara ett land där löntagarna har sjysta villkor och löner och där underbudskonkurrens inte ska förekomma. Sverige ska vara ett land där skattemedel inte används för att skapa otrygga villkor. De ska användas för att säkra arbetstagarnas ställning och för sund konkurrens mellan företag.

Sverige ska vara ett land där samma villkor gäller på arbetsmarknaden, oavsett om det gäller arbetskraft från andra länder eller arbetskraft med säte i Sverige. Det är både rimligt och värdigt. Arbetare ska inte ställas mot arbetare. Och det ska ju löna sig att arbeta - var det någon som sa. Det borde gälla också arbetare och löntagare som utför upphandlade tjänster som betalas med skattemedel. Det tycker i alla fall vi. Det tycker nog en stor majoritet av svenska folket också.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Vi har som sagt samlats för att debattera finansutskottets betänkande 7 Nytt regelverk om upphandling. Det är ett lagförslag som grundas på tre EU-direktiv om offentlig upphandling. De nya direktiven utvecklar både skyldigheten och möjligheten att främja samhälleliga mål genom upphandling och ger samtidigt ett ökat utrymme för miljöhänsyn, social hänsyn och arbetsrättslig hänsyn och möjliggör innovationspartnerskap.

Även om vi här till större delen är överens om innehållet är det med vemod som jag ännu en gång ska diskutera regeringens småföretagarpolitik. Jag vill vara tydlig med att det handlar om hur regeringen ser på småföretagare av kött och blod. Det handlar om hur regeringen vill svartmåla små och medelstora företag för att de inte blivit tillräckligt stora för att räknas in i den socialdemokratiska industrifamiljen.

Det här kanske är en chock för statsrådet, men det är inget nytt för oss som står med båda fötterna i myllan. Vi vet att det finns små och medelstora företag som anställer en person eller som ibland bara utgörs av näringsidkaren själv. Det gäller exempelvis startups. För oss är det helt enkelt inte rimligt att utestänga hela denna grupp från den offentliga sektorn.

Enligt siffror från Företagarna saknar 60 procent av de små och medelstora företagen kollektivavtal. Det motsvarar drygt 140 000 av Sveriges småföretag. Försiktigt räknat arbetar i dag cirka en halv miljon personer i dessa företag, som inte har kollektivavtal eller hängavtal. De företagen utgör en betydelsefull del av Sveriges ekonomi och framgång och måste respekteras av såväl fackförbund och beslutsfattare som av andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det handlar om småföretagare som strävar efter att göra ett gott jobb och bidra till vår gemensamma välfärd men som saknar kollektivavtal. Är en skomakare som går upp i mörkret varje morgon för att värma upp sin butik före sin anställde - i singular - en sämre företagare för att företagaren öppnar porten för en anställd i stället för 50? Är skomakarens skattepengar till vård, skola och omsorg mindre värda för det? Är det jobb som skomakaren har skapat för en person mindre värt än det dussintals jobb som exempelvis statliga bolag kan skapa?

Herr talman! Denna debatt handlar lika mycket om villkoren för offentlig upphandling som om villkoren för hur Sverige styrs under osäkerhetsregeringen. Debatten är en del av ett spel med skrämmande krafter som protektionism och nationalism. Jag ser att det inte finns några dubier i fråga om att måla upp konfliktlinjer där de inte finns, eller ännu värre att söka upp dessa så aktivt man bara kan. Den svenska modellen laddas med dunkla budskap på hemsidor och torg. Det ger mig kalla kårar längs ryggraden; jag tror på människornas inneboende potential att göra gott och att vilja hjälpa sin nästa.

Herr talman! Sveriges företag måste få goda förutsättningar, både här hemma och utomlands. I globaliseringens tidevarv har kraven på omställning gjort företagen mindre, och det har gjort dom smartare. Det är en värld som värderar omställningsförmåga, flexibilitet, kreativitet och öppenhet i betydligt större utsträckning än tidigare.

Det är viktigt att vi är tydliga och jämställda när det kommer till vilka regler som ska gälla för svenska och utländska företag som verkar här i Sverige. Den åsikten delar jag med flera remissinstanser, däribland Lagrådet men framför allt Konkurrensverket som har gått emot regeringen i frågan om att inkludera tjänstepensionen. Den går på tvärs med likabehandlingsprincipen. Därför är det inte möjligt att ställa dessa krav på utländska företag, enligt utstationeringslagen.

Jag noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2017 framhåller att avsaknad av konkurrens i offentlig upphandling kan vara mycket skadlig för samhället och medborgarna. I stället för effektiv konkurrens får medborgarna således sämre kvalitet och mindre innovation till ett högre pris. Det är något jag instämmer i.

Jag ser samtidigt att förslaget som nu har lagts fram utestänger många småföretag från deltagande. Det riskerar därmed att få den motsatta effekten än den som står beskriven i budgetpropositionen.

I samband med det vill jag yrka bifall till reservation 8 om stöd och kompetens till små företag för att kunna delta i offentliga upphandlingar.

Herr talman! För oss liberaler är frågan om kollektivavtal en frihetsfråga. Det gäller rätten att engagera sig fackligt - i Karl Staafs fotspår - men även rätten att stå utanför facket. Man ska ha rätt att kunna förverkliga sina drömmar genom företagande och genom utveckling. Man ska kunna skapa någonting i stället för att riva någonting. Det är frihet för oss.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Jag hade först tänkt berömma Said Abdu för att han följde med till Taxi Stockholm för någon vecka sedan. Men nu står han här och vräker ur sig sådana fullständiga felaktigheter att jag inte vet om jag är villig att ge honom det berömmet längre. Det var bra att han ville följa med och lyssna på Taxi Stockholm. Men sedan säger han till Taxi Stockholm att det skulle vara skrämselpropaganda att de inte kan lämna anbud längre. Han tror inte på företaget Taxi Stockholm utan säger att det är skrämselpropaganda och att det inte finns låga löner i Sverige. Det är väldigt märkligt.

Said Abdu står här i kammaren och påstår att småföretag inte får lägga anbud. Inget kan vara mer felaktigt. Det är fullt möjligt att lägga anbud i den offentliga upphandlingen i dag, och det kommer att bli ännu enklare för småföretagen. Vi ska nämligen dela upp upphandlingarna ännu mer framöver, vilket kommer att underlätta för småföretagen.

Det är i dag småföretagen slås ut. Små taxibolag på små orter slås ut eftersom de inte längre kan lägga anbud. De små företagen klarar inte av att lägga anbud eftersom de inte kan dumpa sina löner. De vill ha sjysta villkor och tillämpa bra arbetsrätt. De vill att deras anställda ska ha sjysta villkor och en lön att leva på. Ska dessa småföretagare, de seriösa småföretagarna, slås ut i dag? Ska de inte ha en chans framöver?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill vara tydlig mot Monica. I Sverige ska vi ha sjysta villkor på arbetsmarknaden. Det ska löna sig att arbeta. I Sverige ska man ha en skälig lön som man kan leva på. Lönedumpning och andra oseriösa villkor är saker som vi självfallet vill motarbeta.

När det ska lagstiftas om åtgärder för att säkra goda arbetsvillkor tror vi dock att de måste införas på ett sätt som tillvaratar och värnar småföretags möjligheter att kunna delta i offentliga upphandlingar.

Jag vet inte ifall jag och Monica Green är överens om synen på de mindre företagen, på att enmansföretag ska ha möjlighet att delta i upphandlingar. Därför vill jag fråga Monica hur hon ser på kritiken som Konkurrensverket har lyft fram.

Herr talman! Tack för frågan! Givetvis ska enmansföretag ha möjlighet att lägga anbud och givetvis ska små företag ha möjlighet att göra det. Vi ska till och med underlätta för dem. Det ska bli enklare framöver. Vi ska se till att kommuner blir bättre på att dela upp avtalen så att det blir lättare för de små företagen.

Ni vill förhindra det. Ni vill inte ställa upp på att sjysta villkor ska gälla. Nu säger Liberalernas företrädare: Men vi vill ha sjysta villkor, och vi vill att man ska ha en lön att leva på. Ja, men fine, då är det bara att följa det här förslaget. Vi följer kärnan i EU-direktivet om att det ska vara en lön att leva på, sjysta villkor och reglerade arbetstider.

Anställda även i små företag ska naturligtvis följa sådana avtal, även om det inte finns kollektivavtal. Man behöver inte ha kollektivavtal, men man ska se till att de anställda i det egna företaget har sjysta förhållanden på arbetsplatsen. Det tror jag att Liberalerna också vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Man behöver alltså inte teckna ett kollektivavtal, men man ska följa ett avtal som ser till att de anställda kan leva på sina lön och att de har sjysta arbetstider. Det är bara det som det gäller.

Försök inte att lura småföretagarna genom att påstå att de måste teckna kollektivavtal! Det måste de inte. Det är tragiskt att de borgerliga företrädarna här gång på gång försöker påskina detta. Vi gillar kollektivavtal, och 91 procent av de anställda i Sverige i dag har kollektivavtal. Varför ska de 91 procenten få det sämre framöver bara för att ni inte vill ställa krav på sjysta villkor?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill bara upplysa om att vi är överens om synen på arbetstid, på lön och på semester. Vad vi inte är överens om är till exempel om man ska införa tjänstepension. Men jag undrar fortfarande hur man ser på den kritik som har lyfts fram från Lagrådet och Konkurrensverket. Om man kan tillgodose det som sägs i kritiken är vi givetvis pragmatiska och beredda att se över detta. Men det är inte det som har lagts fram på riksdagens bord. Vi tycker att det är bekymmersamt att man inte ser de utmaningar som har lyfts fram av remissinstanserna. Vi vill värna småföretagens möjligheter att delta i upphandlingar.

Herr talman! Om vi är överens om att de särskilda kontraktsvillkoren om arbetstid, semester och löner ska gälla, varför vill då borgarna och Sverigedemokraterna plocka ut just dessa fyra paragrafer i denna lagstiftning?

Jag tänker citera en partikamrat till dig, Johan Enfeldt som skriver i Dagens Samhälle: "Propositionen stänger dock inte ute företag som är små utan företag som konkurrerar med oskäliga arbetsvillkor." Vidare skriver han att dagens regelverk missgynnar seriösa företag och att det i propositionen ställs krav på de skäliga villkor som bör ställas på svensk arbetsmarknad. Det är en partikamrat till dig som står upp för löntagarnas rättigheter, och det tycker jag att han ska ha en eloge för.

Jag vill ställa en fråga till dig. Om ni nu är för arbetstid, semester och löner och om ni vill motarbeta lönedumpning, hur ska ni då göra det när ni vill lyfta bort just de paragraferna ur lagstiftningen?

Varför ska de 9 procent av löntagarna som inte omfattas av kollektivavtal styra för övriga 91 procent? Det skulle jag också vilja ha ett svar på.

Herr talman! Tack så mycket, Ulla Andersson.

Jag upplever det som att man försöker att ge sken av att vi inte skulle vara för sjysta villkor på arbetsmarknaden. Vi är för det, men det som remissinstanserna har tagit upp är bland annat att en del av förslagen krockar med utstationeringsdirektivet, till exempel när det gäller tjänstepensionen.

Vi vill värna svenska småföretag, och där vet jag att vi har en annan ingång i frågan än vad Ulla har. I sitt anförande betonade Ulla Andersson arbetstagarperspektivet. Det gör vi också, men vi tycker att det är minst lika viktigt att bejaka och värna de småföretag som skapar sysselsättning i Sverige, startup-företag och ensamföretag, och deras möjlighet att delta i den offentliga sektorns upphandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Enmansföretagen omfattas ju inte av de särskilda kontraktsvillkoren. Det är de som är anställda i dessa företag som omfattas. Det är ju en skillnad, eller hur? Det betyder att enmansföretag kan lägga anbud under vilka villkor som de vill. Den här propositionen tar sikte på löntagarnas villkor hos de företag som inte är enmansföretag.

Om du läser propositionen och det som utredarna på TCO säger ser man att det som du står här och påstår, om att det skulle vara olika villkor för utstationerade företag och svenska företag, är ett direkt felaktigt påstående. I propositionen står det att samma villkor ska gälla för alla företag oavsett utstationering eller om de har sitt säte i Sverige.

Det som ni lyckas träffa med en så stor precision - man blir faktiskt imponerad - är just de fyra paragrafer som omfattar löntagarnas skydd för arbetstid, för lön och för semester. Övriga 996 paragrafer verkar ni tycka är helt okej. Men det är just dessa fyra som ska skydda löntagarna från lönedumpning och dumpning av arbetsvillkor, som ska skydda städaren från att behöva arbeta för 11 kronor i timmen, som ska skydda taxichauffören från att behöva jobba 60-80 timmar för att få ihop en lön på 24 000 kronor och som ska skydda den där byggnadsarbetaren som jobbar för 25 kronor timmen. Det är just dessa fyra paragrafer som ni väljer att lyfta bort.

Då kan man inte annat än påstå att ni är för lönedumpning, social dumpning och dumpning av arbetsvillkor.

(Applåder)

Herr talman! Jag upprepar det som jag tidigare sa: All form av lönedumpning och andra former av oseriösa villkor för arbetstagare måste självfallet motarbetas. Där är vi överens. Vi är även överens om att det ska vara skäliga villkor och att man ska ha en skälig lön på svensk arbetsmarknad.

Vad vi inte är överens om är småföretagens möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. Vi från utskottet har uttryckt ett tillkännagivande om att ifall det krockar bör regeringen utan dröjsmål återkomma till riksdagen med kompletterande lagförslag.

Herr talman! Jag blir ganska frustrerad över den här debatten, detta med något undantag. Jag tycker att Janine Alm Ericson gjorde en förtjänstfull beskrivning av allt det som vi är överens om i betänkandet. Det ger stora möjligheter till ökat miljöskydd, möjligheter att ta olika typer av sociala och miljömässiga hänsyn, ökad möjlighet till innovationsupphandlingar och annat. Jag vill ge Janine Alm Ericson en stor eloge för den redogörelsen. Jag håller med om nästan allt i hennes anförande, och vill gärna ha det noterat till protokollet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

I övrigt blir jag lite frustrerad av den här debatten. Det talas mot bättre vetande om att vissa partier vill ha social dumpning, vill att människor ska slitas ut, vill att människor ska tjäna 11 eller 27 kronor i timmen. Tyvärr är jag rädd att det inte blir bättre efter mig då ansvarigt statsråd ska tala i frågan, men jag blir gärna överraskad. Det är på det sättet som debatten har förts utanför kammaren.

Jag tycker inte att detta är politik när den är som bäst. Det viftas med en massa plakat i stället för att konstruktivt söka lösningar i svår materia.

Materian är svår för att detta sker i skärningspunkten mellan EU-direktiv, svensk lagstiftning och svensk tradition på arbetsmarknaden, där arbetsmarknadens parter och inte myndigheter sätter villkoren. Detta har varit grundläggande i den svenska partsmodellen.

Frågan är också svår då den innebär en avvägning mellan olika intressen, mellan dels konkurrens, dels effektiv användning av våra skattemedel. Företag av olika storlek - även småföretag - ska kunna delta i upphandlingar. Vi ska ha en EU:s inre marknad liksom ett bra skydd för de anställda på arbetsmarknaden.

Genom upphandling vill också vi ha möjlighet att uppnå samhälleliga mål, både för det som upphandlingen syftar till och för hur den genomförs - socialt, miljömässigt och etiskt. Min uppfattning är tydlig, men jag vill ändå få fört till protokollet att ingen ska tjäna 27 kronor i timmen, oavsett om det sker genom offentlig upphandling eller om det sker i helt privata sammanhang. Detta är inte rimligt, och det är inte värdigt Sverige. I Sverige ska man kunna leva på sin lön, och här det ska råda ordning på arbetsmarknaden.

Upphandling kan och ska vara ett instrument som klarar effektivitet på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Därför välkomnade vi kristdemokrater Upphandlingsmyndigheten som ska ge bättre stöd till de upphandlande myndigheterna för att detta ska kunna bli verklighet. Kristdemokraterna och Alliansen har dessutom varit tydliga med att det är rimligt att ställa sociala krav vid upphandling, och vi tycker att det är bra att direktiven förtydligar den möjligheten.

Vi behöver dock göra mer för att se till att uppföljningarna blir bättre. Här finns ärligt talat de största bristerna i dag. Kommunerna och övriga upphandlande myndigheter brister i uppföljningen av de många och ofta detaljerade krav som ställs.

Låt oss återgå till det som vi i dag främst debatterar, nämligen arbetsrättsliga krav vid upphandling. Precis som regeringen säger menar jag att det finns skäl att se över hur och i vilka sammanhang sådana arbetsrättsliga krav kan eller ska ställas gällande lön, arbetstid och semester - det som brukar benämnas den hårda kärnan - för att säkra anställdas rätt till rimliga villkor när det offentliga gör upphandlingar.

Jag konstaterar dock samtidigt att regeringens proposition enligt min uppfattning inte håller måttet. Den sågas av remissinstans efter remissinstans. Lagrådet skriver sida upp och sidan ned om lagens inneboende konflikter och hur svår den är att tillämpa. Peter Helander har förtjänstfullt redogjort för och pekat på detta. Lagförslaget är obegripligt och tvetydigt, och sida upp och sida ned har fyllts med synpunkter på det. Även Konkurrensverket har betydande synpunkter, vilket vi här också har fått en redogörelse för.

Man menar att lagstiftningen försvårar enormt för småföretag, krånglar till det för myndigheterna och leder till sämre upphandlingar. Jag konstaterar att regeringens föreslagna regelverk skulle skapa oklarhet och tolkningsproblem för gällande kollektivavtal, kollektivavtalens inbördes förhållande och kollektivavtalens förhållande till lag. Inte minst riskerar den semidispositiva möjlighet som nyttjas av arbetsmarknadens parter i kollektivavtalen att sättas ur spel när arbetstidslagen ändå ska gälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Vidare håller regeringens proposition inte måttet eftersom det finns en risk att förslaget motverkar själva syftet med EU-direktiven om att värna och stärka små och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar. Propositionen riskerar att bryta mot EU:s likabehandlingsprincip då företag utan kollektivavtal alternativt med fel kollektivavtal kan komma att missgynnas vid offentlig upphandling. Också svenska företag kan komma att missgynnas i förhållande till utländska företag eftersom utstationeringsdirektivet förhindrar att krav utöver arbetstid, lön och semester ställs på utstationerande företag.

Sjysta arbetsvillkor är inte nödvändigtvis synonymt med kollektivavtal. De små företagens och familjeföretagens verklighet ser inte ut på detta sätt. För den absoluta lejonparten av dem handlar detta inte om att man inte vill ge sina anställda goda anställningsvillkor utan att modellen inte passar deras verksamhet. Att bortse från alla de seriösa företag som tar ansvar men som inte riktigt passar in i den mall som regeringen har för vad som anses vara bra företag bidrar till sämre konkurrens och sämre upphandlingar.

Resultatet blir att färre företag deltar i upphandlingar. Våra skattemedel används då inte på ett effektivt, ändamålsenligt och rättvist sätt, vilket måste betraktas som ett misslyckande med många förlorare.

Alliansen har av dessa skäl sagt nej till regeringens utformning av de arbetsrättsliga krav som ska respektive får ställas vid offentlig upphandling.

Trots vad ansvarigt statsråd säger i medierna om att det är det ena eller andra partiets ansvar att få ett regelverk på plats kan jag upplysa om att det är regeringens ansvar att få igenom sina förslag i riksdagen. Jag noterar att regeringen inte har gjort tillräckligt i detta avseende. Nu är vi där vi är. Regeringens senfärdighet och enligt min bedömning undermåliga produkt har gjort att vi riskerar böter.

Talaren som kommer efter mig är det ansvariga statsrådet, och jag vill passa på att ställa några frågor.

Över 60 procent av företag med mindre än 50 anställda saknar i dag kollektivavtal. Jag undrar om statsrådet misstror att alla dessa småföretagare, 60 procent, vill ge sina anställda goda arbetsvillkor. Eller kan det vara så att kollektivavtalsmodellen inte är anpassad efter hur deras verksamhet ser ut? Detta gäller inte minst de ofta rätt komplicerade försäkringsavtal som finns i kollektivavtalen. Varför vill regeringen så tydligt försvåra för de seriösa företag som har sjysta arbetsvillkor men saknar kollektivavtal?

Vi har offentligt och i denna debatt hört att regeringen menar att Alliansen mer eller mindre välkomnar lönedumpning och inte bryr sig om arbetstagarna. Jag blir förvånad över det höga tonläge som rimligen används mot bättre vetande. Dels finns det en möjlighet att förkasta för låga anbud, dels framgår det tydligt i vår följdmotion att vi tror på att ställa krav på skäliga arbetsvillkor för dem som utför offentligt upphandlade tjänster och att säkerställa att skattemedel används på ett ansvarsfullt sätt. Vi är dessutom beredda att göra mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Har regeringssidan läst Alliansens följdmotion? Denna fråga är särskilt relevant med tanke på att statsrådet snarare agerar agitator än förslagen facilitator i detta sammanhang.

Om detta är så prioriterat undrar jag varför ni har tagit fram ett förslag utan att föra dialog och förankra det. Ni hade kunnat tala med oss huruvida det gick att göra förändringar för att se till att småföretagen inte skulle drabbas och för att ta bort en del av det krångel som har framkommit. Inte en enda gång har vi diskuterat dessa frågor seriöst, och Alliansen har heller inte fått någon påringning från regeringen.

I den offentliga debatten är det megafonen som gäller. Regeringssidan hade i stället kunnat ta Alliansens utsträckta hand som visade att vi vill ha rimliga arbetsvillkor i samband med offentlig upphandling. Men vi vill göra det på ett sätt som värnar småföretagens möjligheter att delta och myndigheternas möjligheter att på bästa sätt uppnå samhällets gemensamma mål.

I stället framhärdar regeringen i att lägga fram ett förslag som inte har stöd i riksdagen och måla ut motståndarna till denna tekniska lösning som skurkar. Om regeringen hade varit mer seriös när det gäller att få ett bättre skydd för svenska arbetare hade den sökt kontakt för att arbeta fram ett förslag som bättre tar hänsyn till småföretagen, minskar en del av de otydligheter som finns och ser till att vi får en bättre produkt än den som i dag ligger på riksdagens bord.

Jag undrar varför regeringen inte har gjort detta och varför civilministern inte har sökt kontakt med oppositionen för att säkerställa detta. Regeringen måste bestämma sig för om den vill ha resultat och en upphandling som fungerar bättre och innehåller rimliga sociala villkor, också för småföretag. Eller vill den fortsätta att vara en fri debattör i dessa frågor? Marknaden är rätt trång vad gäller det senare.

(Applåder)

Herr talman! Jakob Forssmed är en trevlig person, och jag tror kanske inte att han är för lönedumpning. Men jag börjar undra om han egentligen inte har något emot det. Läser man propositionen ser man tydligt att det inte ställs krav på kollektivavtal. De krav som ställs handlar om tre särskilda kontraktsvillkor som gäller arbetstid, lön och semester.

Ni lyfter hela tiden upp småföretagen som skydd och argument för att ni inte vill tillåta att arbetstagarna skyddas i enlighet med denna lagstiftning mot social dumpning. Dessa argument håller dock inte i sak.

Syftet med den här lagstiftningen är att uppnå samhälleliga mål. Ett av de målen är självklart att skydda löntagarna från social dumpning. För mig som vänsterpartist är detta oerhört centralt, eftersom jag vill att det ska vara sjysta villkor på arbetsmarknaden. Men en del av de här samhälleliga villkoren handlar också om småföretag. Det gäller flera av bestämmelserna i direktiven, till exempel bestämmelserna 2, 59, 66, 78, 79, 80, 83, 84, 87, 120 och 124. I enlighet med propositionen gäller samma villkor för utstationerade företag som för svenska företag.

Det ni kommer fram till i Kristdemokraterna och övriga borgerligheten och i Sverigedemokraterna är att just de fyra paragrafer som ska skydda löntagarna ska lyftas ut. Men i din argumentation hör man inte varför ni gör det. Ni har inga alternativ, utom att det ska fortsätta som i dag, så att seriösa städföretag utkonkurreras eftersom det alltid är lägsta pris som gäller. Så är det i 90-95 procent av upphandlingarna. Därför får vi löntagare med 11 kronor i timmen. Så tycker tydligen Kristdemokraterna att det ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Jag hoppas verkligen, Ulla Andersson, att vi kan hitta en lösning där man kan ställa arbetsrättsliga krav när det gäller den hårda kärnan: löner, arbetstider och semester. Jag tycker att det har pekats på ett antal exempel som ger vid handen att det kan vara lämpligt, inte minst i taxifrågan som Ulla Andersson förtjänstfullt lyfter fram.

Skälet till att vi säger nej till den här lagstiftningen är att vi tycker att den har alltför negativa konsekvenser för småföretag. Men det är inte bara vi själva som tycker det. Lagrådet och Konkurrensverket har också pekat på detta. Ni säger till företagen att det kommer att bli enklare för dem, men de ser det inte så. De ser att det kommer att bli betydligt svårare för dem att delta i offentliga upphandlingar.

Dessutom finns det ett antal inneboende krav där bestämmelser står mot varandra, där kollektivavtal står emot lag och där kollektivavtalens inbördes förhållanden är oklara. Även detta har Lagrådet pekat på. Sida upp och sida ned är det idel oklarheter för våra upphandlande myndigheter, och detta gör det oändligt mycket svårare för småföretag att delta i upphandlingarna.

Det är detta som är vår huvudkritik. Jag hoppas att det framgick av mitt anförande. Vi vill att sjysta villkor ska gälla. När det gäller löner, arbetstider och semester tycker jag att det är rimligt att vi kan hitta ett regelverk som gör det möjligt att ställa den typen av krav vid offentliga upphandlingar. Jag hoppas att vi hittar en sådan lösning.

Herr talman! I dag finns det stora svårigheter för mindre företag att delta i upphandlingarna, då upphandlingarnas storlek är väldigt omfattande. I det här förslaget underlättar man för mindre företag att delta i upphandlingar i enlighet med alla de bestämmelser jag räknade upp. Det tas alltså betydliga steg i rätt riktning. Det man däremot gör i den här propositionen är att tala om att de som vill konkurrera med oskäliga villkor för de anställda i företaget inte är välkomna. Det som den här propositionen säger är att skäliga villkor ska gälla på svensk arbetsmarknad och att tre särskilda kontraktsvillkor ska upprätthållas: arbetstid, lön och semester.

Som vänsterpartist hade jag gärna sett att vi hade gått längre och ställt hårdare krav. Det här tycker jag hade varit en rimlig bas att samlas kring. De stora problem som finns i upphandlingen drabbar i dag enskilda arbetare. Det är taxichaufförer, byggnadsarbetare och städare som betalar priset i dag, bland annat för att din partikamrat här i Stockholms län inte tycker att han har något ansvar för den dumpning som förekommer inom färdtjänsten i Stockholm. Jag tycker för min del att det är ett stort problem.

Jag hade önskat att man haft arbetstagarnas och löntagarnas rättigheter och skydd i fokus när man tog ställning till den här propositionen. Men det väljer ni att inte ha. Det tycker jag är tydligt. Ni kanske inte vill att det ska ske social dumpning och dumpning av löner. Men ni har faktiskt ingenting emot det. Varför har ni annars lyft ut just de här fyra paragraferna, som gäller arbetstid, semester och lön? Det ska gälla samma villkor för utstationerade som för svenska företag. Det är det propositionen säger, och det finns tydligt skrivet. Läs till exempel s. 834! Och läs alla de bestämmelser som handlar om att underlätta för små företag!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

(Applåder)

Herr talman! Som lagstiftare har vi ett stort ansvar när vi fattar beslut om lagstiftning. Den ska hålla måttet, och den ska inte orsaka stora problem med krångel och annat för myndigheterna och för de mindre företag som ska få en chans att delta. Det är inte bara vi som säger detta, utan det sägs av remissinstans efter remissinstans.

Jag har läst propositionen. Jag har också läst remissvaren. Med stigande förvåning har jag tagit del av hur mycket inneboende konflikter och problem som finns i den här lagstiftningen och som man måste komma till rätta med för att få ett regelverk på plats som ska fungera i praktiken när det möter verkligheten, så att vi kan göra det som både jag och Ulla Andersson vill, nämligen se till att man kan ställa sociala och arbetsrättsliga krav gällande den hårda kärnan vid upphandlingar, se till att småföretag kan delta, se till att de upphandlande myndigheterna klarar av att tillämpa regelverket och se till att regelverket är möjligt att följa upp. Jag tycker inte att den proposition som ligger på riksdagens bord bidrar till detta.

Jag vill passa på att yrka bifall till reservationerna 7 och 8 samt i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! När jag lyssnar på debatten och lyssnar på Peter Helander och Jakob Forssmed, två politiker som jag har stor respekt för och som jag har följt i många år, inser jag att någonting hemskt har hänt med svensk politik. Vi borde ju kunna komma överens. Jag inser att både Peter Helander och Jakob Forssmed har problem med social dumpning och de svårigheter som förekommer i upphandlande verksamheter. Men trots detta kommer de att trycka på fel knapp vid dagens votering, och oppositionens agerande kommer att leda till att den sociala dumpningen i upphandlande verksamheter kommer att fortsätta även efter den 1 januari.

Förklaringen till att detta sker är den cementerade blockpolitiken, som sätter stopp för de nödvändiga reformer i vårt samhälle som ger svar på de samhällsproblem som drabbar våra medborgare. Den här blockpolitiken, herr talman, fördummar svensk politik och sätter stopp för förändringar som handlar om att skapa ett hållbart Sverige.

Det här kommer kanske att ge en poäng i sociala medier. Det kommer kanske att kunna twittras om att regeringen åkte på stryk. Det kommer kanske att kunna sägas på Facebook att regeringen förlorade en gång till. Men det är inte mig det är synd om, herr talman. Det är inte oss det är synd om. Det är inte riksdagsledamöter, statsråd och talmannen som kommer att få 27 kronor i timmen. Vi har det bra. Det går ingen nöd på oss. Vi kommer att ha bra löner även efter dagens votering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

De som kommer att få betala priset för voteringen i dag är i stället Sveriges lastbilschaufförer, taxiförare och byggnadsarbetare. Det är de som betalar priset för riksdagens vilja att för prestigens skull ge regeringen en förlust. De som härnäst kommer att vara i farozonen är Sveriges väktare, sophämtare och it-tekniker. Det är de yrkesgrupper som påverkas direkt av offentliga upphandlingar.

Menar vi på allvar, herr talman, att vi vill stå upp för sjysta villkor och svenska löner på svensk arbetsmarknad kan vi inte bortse från att den här kammaren har en enorm makt över arbetsmarknaden. En femtedel av Sveriges ekonomi går genom offentliga upphandlingar. I taxibranschen står vi för 50 procent av intäkterna. Utanför storstäderna är det en ännu högre andel av intäkterna i taxibranschen som kommer från skattemedel. Då måste vi ta vårt ansvar, för det är människorna utanför den här kammaren, utan de förmåner som statsråd och riksdagsledamöter har, som betalar priset för vår ovilja att göra upp och lösa problemen.

Herr talman! Det talas om att det här skulle göra verkligheten svår för Sveriges småföretagare. Men det är i dag som dessa har en svår verklighet när det handlar om offentliga upphandlingar. De utsätts för en osund låglönekonkurrens, som har tolererats av svensk politik. Vi släpper in utländska företag med löner långt under de svenska nivåerna och ger dem förtur till svenska kontrakt som finansieras med svenska skattemedel. Det är dagens offentliga marknad.

Sveriges Radio åkte till en byggarbetsplats utanför Malmö där en skola byggdes. Man konstaterade att lägstalönerna låg på 35 kronor i timmen på en svensk byggarbetsplats. Vilka var det som arbetade där? Jo, det var utstationerad arbetskraft som kommit hit. Deras bolag kunde konkurrera ut svenska företag som är seriösa och betalar avtalsenliga löner.

Det är svenska seriösa småföretagare och medelstora företagare som betalar priset för att Sveriges riksdag accepterar en osund konkurrens. Vi kommer efter dagens votering att vara det enda land i Norden som tillåter låglönekonkurrens på den offentliga marknaden mot våra egna löntagare och företagare.

Det är så det ser ut i dag. Vi vet detta, herr talman. Jakob Forssmed och Peter Helander vet detta, och jag vet detta. Det är inte en statshemlighet att färdtjänstupphandlingarna pressar ned lönerna för svenska taxiförare. Det är ingen statshemlighet att vi har extremt låga löner i upphandlade städtjänster. Det är definitivt ingen hemlighet att våra byggnadsarbetare utsätts för osund konkurrens från utländska företag med löner som är långt under de svenska nivåerna. Vi vet allt detta. Vi vet att skulle vi fatta rätt beslut i dag är detta historia den 1 januari.

Herr talman! Jag och regeringen menar att all politik i Sverige borde bygga på två begrepp, rätt och plikt. Du ska göra rätt för dig. Bor du i Sverige ska du arbeta om du kan, du ska betala skatt, och du ska bidra till samhällsutvecklingen och välfärden. Men det finns också en rättdel på detta. Staten måste också garantera att du får dina rättigheter skyddade av staten. Då måste svenska staten säkerställa att den svenska arbetaren inte utsätts för osund konkurrens från låglöneländer. Den svenska staten måste säkerställa att när den köper tjänster och byggentreprenader bidrar inte skattemedlen till att sänka lönerna för svenska arbetare. Vi kan inte bara kräva saker och ting av våra löntagare men inte ge någonting till dem när de gör rätt för sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Jag har nu haft förmånen att under de senaste två åren träffa många svenska byggnadsarbetare, företagare i byggbranschen, taxiförare, företagare i taxibranschen och städbranschen. De människorna jag har mött gör rätt för sig. De jobbar längre än vad vi gör. De klagar inte. Men vad de kräver av oss och den här kammaren i dag är att kammaren sätter stopp för låglönekonkurrensen och lönedumpningen.

Herr talman! Jag hade ett möte med taxiförare från taxibranschen här i Stockholm. Till skillnad från Oscar Sjöstedt, som bara nöjer sig med att träffa direktörerna för företag i dessa verksamheter som ägs av utländska ägare, har vi försökt att träffa dem som jobbar i verksamheterna. De vittnade om en verklighet som inte borde existera i Sverige. Det är en verklighet som innebär att de jobbar elva till tolv timmar om dagen.

Jag åkte ut till taxiremoten i Arlanda för att se deras verklighet. De kommer till taxiremoten. Sedan är det en, två, ibland tre timmars kö på taxiremoten för att de ska komma till kön i terminalen. Då har de kanske väntat i remoten två till tre timmar. De kommer till terminalen, och sedan är det en timmes kö på terminalen. Det är kanske tre till fyra timmar som de har varit på Arlanda, de kommer dit sex på morgonen, och de har inte haft lön i tre till fyra timmar.

Sedan får de första körningen. Har de tur får de körningen till Stockholms central eller centrala Stockholm. Då kanske de tjänar 500 kronor i timmen. Då ska vi räkna bort avgifter, skatt och allt annat. Det blir inte många kronor kvar för fyra till fem timmars jobb. De människorna klagade på färdtjänstupphandlingarna. De menade att det var ännu sämre villkor i färdtjänsten i Stockholms läns landsting.

Herr talman! Jag kunde inte se dem i ögonen när de beskrev den verkligheten, för det är vårt beslut och ni som har makten. Det är inte någon annan som fattar beslutet. Det är Sveriges riksdag som fattar beslut om vilka krav som ska ställas i samband med färdtjänstupphandlingar. Det är de som kör taxi och de som ska ta hand om våra äldre och sjuka som betalar priset.

Herr talman! Regeringen utgår från en grundläggande princip. I Sverige ska svenska löner och villkor gälla. Utländska företag får gärna komma hit, men då får de följa svenska löner och villkor, svenska lagar och nivåerna i svenska kollektivavtal. Det är vad vi ska säkerställa.

Det minsta vi kan göra om vi står upp för svenska löner och villkor är att vi när våra skattepengar används till att köpa tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på att de företag som får offentliga kontrakt också erbjuder löner och villkor i enlighet med svenska lagar och kollektivavtal.

Regeringen tillsatte en utredning med en ordentlig process direkt efter maktskiftet. Utredningen tog fram ett förslag som gick ut på att vi skulle ställa krav på arbetstid, semester och lön enligt nivåerna i svenska kollektivavtal. Vi remitterade det förslaget. Det kom fram massor med synpunkter. Framför allt från fackligt håll ville de att man också skulle inkludera försäkringar och tjänstepensioner.

Då tog vi fram ett justerat förslag, som också remitterades. Det kom synpunkter om att förslaget inte skulle omfatta alla utan bara svenska företag. Vi såg att det är orimligt. Vi ska ha krav som gäller både utstationerad arbetskraft och svensk arbetskraft. Det ska vara exakt samma krav. Därför tog vi bort tjänstepensioner och försäkringar från det obligatoriska området. Dessutom sa vi: Det måste vara exakt samma krav på utländsk och inhemsk arbetskraft. Därför justerade vi förslaget så att det blev krav på lägstanivåerna i kollektivavtal så att vi också kan ställa krav på utstationerad arbetskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det kom synpunkter om att det finns problem för små företag som inte har kollektivavtal. Då säkerställde vi att vi ska ha regler som tydliggör att vi aldrig ska ställa krav på tecknande av kollektivavtal. Det finns i andra länder, men vi ställer inga sådana krav. Man ska bara följa lägstanivåerna i kollektivavtal när det gäller lön, arbetstid och semester. Det sas att det ändå kan skapa problem för småföretagare. Man måste kunna tillämpa villkor från alternativa kollektivavtal. Då justerade vi förslaget en gång till så att man också ska kunna tillämpa alternativa kollektivavtal. Sedan kom Lagrådet med sina synpunkter. Då justerade vi förslaget en tredje gång.

Det förslag som nu ligger på riksdagens bord är ett välavvägt förslag som har justerats tre gånger för att anpassas till de särskilda behov och villkor som svenska småföretag har. Vi vet vad som händer om ni röstar ned förslaget. Då fortsätter den sociala dumpningen i upphandlade verksamheter. Det kommer inte att bli någon skillnad. Då kommer vi fortsätta att läsa om färdtjänstupphandlingar för 27 kronor i timmen.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis rikta en uppmaning till Peter Helander, Jakob Forssmed och alla andra i den här kammaren. Ni har en eftermiddag på er. Om ni inte tror på vår bild att det finns att det finns social dumpning i upphandlade verksamheter: Häng med! Häng med till taxiremoten och kön utanför Centralstationen. Jag hänger gärna med. Jag ställer in mina aktiviteter i eftermiddag. Då ska vi möta de taxiförarna, och debatten ska föras inte med mig utan med dem som drabbas och får betala priset för voteringen i eftermiddag.

Jag står tillgänglig för att tillsammans med er besöka dem som betalar priset för den sociala dumpningen i upphandlade verksamheter. Förhoppningsvis får det er att rösta annorlunda i voteringen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte ställa lite frågor. Statsrådet har lyssnat på fackets synpunkter, fört in dem i lagstiftningen och har sedan fått backa lite grann. Har statsrådet lyssnat på Lagrådets och Konkurrensverkets synpunkter och andra remissinstanser fullt ut, eller har man gjort en liten anpassning? Hur har det skett?

Jag vill återigen säga att jag, Centerpartiet och övriga allianspartier inte står bakom social dumpning. Vi tycker att det ska finnas sjysta villkor. Det är synd att det målas upp en konfliktnivå om att halva riksdagen skulle vara emot bra villkor på arbetsmarknaden, för så är det inte. Vi har också lagt fram ett tillkännagivande där vi vill se att statsrådet kommer tillbaka med en tillämpning som säkerställer det.

Det vore så enkelt om det var svart och vitt. Monica Green skrattar lite grann här i bänken om att vi inte står för det. Vi står för det, men det är lite komplicerat. Precis som Jakob Forssmed beskrev vill vi hitta en kompromiss. Det har funnits tid. Men vi har inte fått möjligheten att hitta den kompromissen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Jag kan undra: Söker man en konflikt från regeringen? Är det därför man kör plakatpolitiken? Jag kan tycka att det blir en obehaglig debattnivå. Jag vill inte jämföra med den amerikanska nivån, men jag vill inte att vi närmar oss den nivån över huvud taget.

Kan vi inte hitta en samtalston där vi försöker hitta bra villkor som minskar den sociala dumpningen?

Herr talman! Jag vill återigen understryka att jag tror att Peter Helander och Jakob Forssmed menar allvar när de säger att de är emot social dumpning, men det måste också leda till beslut som förändrar lagstiftningen. Där verkar det vara fel besked om hur man ska rösta vid voteringen i dag.

Jag ska också ge Peter Helander rätt i att det inte är lätt att följa den här processen. Detta är ju det största lagstiftningsprojektet i modern svensk historia, med 1 000 paragrafer. Det är fyra paragrafer vi talar om nu, men det är klart att det är svårt att hänga med i turerna.

Nej, vi har inte gått facket till mötes. Tvärtom är fackförbunden missnöjda med att vi inte inkluderade tjänstepension och försäkring i de obligatoriska kraven. Det ville de, men vi gick dem inte till mötes. De är också missnöjda med att vi lägger oss på lägstanivåerna i kollektivavtalen.

Vi gör dessa ändringar för att vi vill ha exakt samma krav för inhemsk och utstationerad arbetskraft. Då måste man fokusera på lön, semester, arbetstid och lägstanivåerna i kollektivavtalen. Det är så vi har konstruerat det.

Ja, vi har definitivt gått företagarorganisationernas synpunkter till mötes. Vi har justerat förslaget. Det öppnar för tillämpning av alternativa kollektivavtal. Vi har lagt fram krav på lägstanivåer. Vi har också sagt att om man inte kan fastställa lönen ska man inte ställa några krav över huvud taget om de inte framgår av kollektivavtalen. Det är alltså definitivt ett förslag som är justerat utifrån de synpunkter som har kommit fram och som handlar om kollektivavtalslösa företags villkor.

Till skillnad från det danska upplägget, med hänvisning till ILO 94, ställer vi inget krav på att man ska teckna kollektivavtal, utan man ska endast följa villkoren i de här delarna.

Jag hoppas definitivt att det blir en förändring i beteendet hos oppositionspartierna, dels för att problemen finns på riktigt och för att vi måste göra något åt dem, dels för att EU-rätten kräver att vi ska säkerställa att man i offentliga kontrakt ska följa villkoren enligt nationell lagstiftning och kollektivavtal. Annars är det alltså ett brott mot EU-rätten.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror också att det finns stora möjligheter att hitta en kompromiss här. Då kanske man inte ska anklaga motparten för ett felaktigt beteende.

Vi har en annan syn på hur detta bör göras. I grunden tycker vi inte olika, utan det ska vara sjysta villkor både för arbetstagare och för småföretagare i Sverige. Där är det viktigt att man tar hänsyn, och vi tycker inte att man har gjort det. Därför önskar vi ge ett tillkännagivande om att statsrådet kommer tillbaka, samtalar med oppositionen och hittar en bra kompromiss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Tack för beskedet, Peter Helander! Jag hoppas att det också påverkar beteendet i voteringen.

Sedan vill jag understryka en sak: Denna regering och denna proposition sätter nu stopp för den illojala och osunda konkurrens som Sveriges bönder och livsmedelsproducenter har utsatts för under lång tid. Jag blev så otroligt provocerad för några år sedan när man läste rapporterna om att svenska grisbönder gick i konkurs samtidigt som kommuner och landsting köpte griskött från Danmark. Nu skriver vi in i propositionen att man ska ställa krav i enlighet med den lagstiftning vi har i Sverige vad gäller djurskydd. Det innebär att vi slutar diskriminera svenska bönder. Det är jag väldigt stolt över.

Jag kommer ihåg att jag själv som riksdagsledamot ställde frågor till min företrädare, som var ansvarig för de här frågorna i den förra regeringen, och kritiserade regeringen för att man inte agerade. Nu är jag stolt över att vi har lagt fram en proposition som tydliggör möjligheterna att ställa krav på djurskydd i enlighet med den svenska lagstiftningens nivå. Men det blir lite märkligt om riksdagen nu beslutar om att ställa krav på djurskydd men inte på löntagarnas rättigheter. Det blir svårt att förklara detta för Sveriges löntagare: Ja, vi i regeringen gjorde vad vi kunde för att skydda svenska bönder och djurskyddet, men de som arbetar i upphandlade verksamheter ska inte ha rättigheter.

Jag hoppas att den här diskussionen leder till att också oppositionspartierna tänker om, gör rätt och ställer krav på sjysta villkor också i svensk lagstiftning.

(Applåder)

Herr talman! Jag är inte ledamot av finansutskottet utan av trafikutskottet och tänkte därför från trafikutskottets sida komma med några synpunkter på detta ärende.

Man kan ju fråga sig varför en taxichaufför ska tvingas köra för en lön på 27 kronor i timmen. När dessutom körningen är upphandlad färdtjänst blir frågan än mer berättigad. Men, säger vän av ordning, det är väl bara att vägra köra? Nej, riktigt så enkelt är det inte.

När taxichaufförer som var utsatta för denna lönedumpning vägrade köra och protesterade mot förhållandena blev de utan körningar. De blev utan jobb. Jag ska inte här i riksdagens talarstol hänga ut det företag som står för denna lönedumpning, men jag kan konstatera att det är det största i branschen. Nog borde väl alla rättskaffens människor inse att detta inte är ett okej sätt att agera på från företagets sida? Det är inte heller ett okej sätt att använda skattebetalarnas pengar på. Våra gemensamma skatteinkomster borde inte användas till lönedumpning. Men det är precis vad Stockholms läns landsting gör.

Det här är bara ett exempel på att offentlig upphandling används för att dumpa löner och sociala villkor. Ett annat är Postnords regelmässiga användning av bulgariska chaufförer, som enligt företaget kör cabotage. De bilar och chaufförer man anlitar kommer från Bulgarien och kör ut ur Sverige till Danmark och tillbaka in igen. Deras löner är långt under kollektivavtalet. Löntagare utnyttjas för upphandling till lägsta pris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Jag kräver av staten att man agerar gentemot de egna företagen så att den här typen av upphandlingar stoppas. Även om Postnord inte får tillskott av staten är det inte okej i en demokratiskt kontrollerad verksamhet att använda transporter som ligger på gränsen, eller till och med går över gränsen, till det lagliga. Jag utgår ifrån att regeringen snarast sätter stopp för detta. Listan på exempel kan göras lång, men jag nöjer mig med dessa båda.

Grunden för att man agerar på detta sätt är de regler som gäller för offentlig upphandling, eller kanske snarare otydligheten i reglerna. I dag kan man inte ställa krav på att kollektivavtalets lönenivåer och anställningsvillkor i övrigt ska gälla vid upphandling. Den som bjuder lägst vinner nästan alltid. Då är de anställdas löner en av de faktorer man kan spela med.

Exemplet med taxichaufförerna som tvingas köra för 27 kronor i timmen talar sitt tydliga språk. När skattebetalarnas pengar används för att dumpa löner och sätta sociala villkor ur spel måste vi reagera. Det är vi här inne som fattar beslut. Vi kan inte i Sveriges riksdag stillatigande och utan att göra något bara sitta och se på och säga: Nej, vi kan inte göra något, och så är det bara. För vi kan göra något. I Sveriges riksdag kan vi ändra reglerna så att det blir möjligt att ställa krav på att de villkor som finns i kollektivavtalet ska gälla. Vi i Sveriges riksdag kan ändra reglerna så att löntagare i Sverige, oavsett var de kommer ifrån, får en lön som de kan leva på. Vi i Sveriges riksdag kan ändra reglerna så att de företag som vill göra rätt för sig blir vinnare i upphandlingar.

Herr talman! Detta innebär inte att något företag, stort eller litet, diskrimineras och inte kan vara med i budgivningen. Tvärtom innebär det att alla som är seriösa kan konkurrera på lika villkor. Den ordning som gäller i dag innebär att de företag som vill vara sjysta, som vill hålla på kollektivavtalets villkor och som vill göra rätt för sig inte kan konkurrera när andra dumpar löner och villkor. Jag hänvisar bara till de inlägg som har varit här tidigare om Taxi Stockholm.

Om det är små eller stora företag spelar ingen roll. De som inte accepterar arbetsvillkoren ska inte heller ha offentliga uppdrag. Det måste vara utgångspunkten.

Men tydligen vill Alliansen och Sverigedemokraterna ha den ordningen att svenska skattebetalares pengar ska användas för att sätta konkurrensen på lika villkor ur spel. Det går inte att tolka det på något annat sätt när man försöker smita undan och säga: Vi kommer i dag att trycka på den knapp som innebär detta.

De vill att skattebetalarnas pengar ska gå till lönedumpning. De vill att skattebetalarnas pengar ska användas för att sätta sociala villkor ur spel. De anser inte att kollektivavtalen är värda att värna. Alliansen och Sverigedemokraterna gör precis det som vi inte borde göra. De sitter nämligen stilla och tittar på när löntagare far illa.

Men jag är inte förvånad - jag är möjligen förvånad över att man så klart deklarerar sin löntagarfientliga linje. Några rättskaffens människor med hög moral, som inte anser att det är okej att tvingas köra för 27 kronor i timmen, är svåra att upptäcka. I stället är det just dessa partiers partivänner som har gjort denna upphandling i Stockholms läns landsting av färdtjänsten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Moderater - eller till och med hela Alliansen - och kollektivavtal verkar inte gå ihop. Man vet inte ens att kollektivavtalet är golv och att det inte är tak. Många av inläggen i debatten i dag har visat att man inte ens har förstått att det är golvet som vi pratar om och inte taket.

Herr talman! Jag vill ändå i sista stund i detta viktiga ärende uppmana de allianspartier som säger sig vara emot lönedumpning och så vidare att tänka efter. Tänk efter och lägg er röst på rätt sätt i dag! Jag har inga större förhoppningar om att det ska ske någon tillnyktring på den här sidan. Vi får väl i stället ta den debatten från och med nu och fram genom valrörelsen. Sedan får Sveriges väljare säga sitt.

Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag förutom i avsnittet om kollektivavtalen. Där yrkar jag bifall till reservation nr 1.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag har respekt för alla som sitter i kammaren och som har ett engagemang i att föra bra politik för människor i landet. Jag ser inte att det är några få som gör det, utan alla här kämpar för att göra det gott.

Jag hade tänkt prata om företagande. Det var därför jag gick upp från näringsutskottets sida. Men jag ska ändå börja diskussionen med att tala om de upphandlade taxitjänsterna. Jag skulle vilja fråga er här inne vem det är som gör de här inköpen. Vem är det som gör inköpen i Sverige? Det är våra politiska organisationer som gör dem. Det är de som i sina avtal ställer krav på vad som ska förekomma i en offentlig upphandling.

Herr talman! Den person som åker med färdtjänsten kan, precis som andra har berättat, vittna om färder som går snabbt. Det är svårt att få hjälp och stöd. Det är stressad personal som kör. På vissa håll kör man och mäter tom bil. Det finns bilar som så att säga går runt jorden på en dag utan körningar. Man gör fel i upphandlingssystemet om man vill nå det mesta och det bästa för medborgarna. Med fokus på Agda eller Karl som ska åka når man också bra situationer och bra avtal för dem som är anställda.

Vänd på diskussionen! Straffa inte ut de lokala företagen, som vi vill ska leverera mer närodlad och lokalproducerad mat till våra skolor och vår omsorg! Det är inte dem det handlar om. De har former och metoder, som har nämnts av flera företrädare, för att på sina villkor göra bra saker för medborgarna.

Herr talman! Regeringens lagförslag leder åt fel håll. Förslaget kommer, oaktat vad ni säger, att leda till att små företag kommer att diskvalificeras. Konkurrensen minskar. Lokala arbetstillfällen går förlorade och uteblir samtidigt som det leder till högre kostnader för den offentliga sektorn och mindre konkurrens. Det blir dyrare varor och tjänster för medborgarna.

Propositionen är ett exempel på hur ogenomtänkt politik slår undan fötterna på det lilla lokala familjeföretaget, som skapar jobb både på landsbygden och i staden, till förmån för storskalighet och ibland oligopolsitua-tioner och monopolsituationer. Vi behöver fler och inte färre goda företag, som har bra verksamhet, för att få hjulen att snurra i Sverige.

Som exempel kan inte den lokala tomat- och potatisodlaren leverera grönsaker till kommunen. För att klara sin verksamhet måste nämligen ett familjeföretag jobba på ett annat sätt i jordbruket än vad som stämmer med semesterlag etcetera. Man börjar inte kl. 8 och slutar kl. 16. Inte heller kan man odla och skörda så att det blir en jämn arbetsfördelning. Det går inte med tanke på väder och vind. Lantbrukare kan inte heller ha semester och be växterna att stå stilla till dess att de är tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Låt oss säga att en konsultfirma ska sälja en tjänst till ett universitet - för att ta ett annat exempel. Det kan vara KTH, Chalmers, universitetet i Lund eller Uppsala eller vad ni vill. Låt oss säga att alla ställer krav på tjänstepension, försäkringar och så vidare! Om det är två personer i ett familjeföretag kommer de i så fall att behöva klyva sig i fyra delar. Det är inte bara orimligt. Det är omöjligt. Det måste vara möjligt att ha olika avtal i Sverige och att göra det bästa för att man ska kunna delta i offentlig upphandling.

Man kan titta på det visionära innovationspartnerskapet, som innebär att myndigheter på ett bra sätt har möjlighet att upphandla på nya sätt genom att starta projekt. Då blir det ändå begränsningar. För när man beställer ställer man krav på en separat forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det innebär att företag måste vara större och ha en avdelning för detta. I stället skulle man kunna säga: Det innovativa ska komma med. Ni ska ha en aktivitet. Ni kan beställa den hur ni vill, men ni ska lösa problemet.

Regeringen riskerar att missgynna svenska företag. Det har vi varit inne på i många delar. Jag kan ta ett exempel med ett svenskt företag. Vi kan ta byggnadsbranschen, som har varit på tapeten, och vi kan ta Skanska. Skanska har verksamhet i Sverige och även i utlandet. Om Skanska ställer krav från utlandet och är med i en upphandling kan de följa villkor som alla andra i utlandet kan göra. Men det kan inte den byggnadsfirma som finns kvar i Sverige och som verkar utifrån svenska förhållanden. Det blir alltså olika krav även för svenska företag beroende på hur regeringen väljer att diskriminera de svenska företagen.

Herr talman! Regeringens förslag sätter svenska företag i en tuffare sits än utländska. De behandlas olika.

Det är också så att 60 procent av de små företagen tillämpar avtal. De benämns som något annat än kollektivavtal. Men det är avtal, och det är sjysta avtal. Många av de mest innovativa nystartade företagen finns inom denna grupp. Det är också inom denna grupp av företag som jobbtillväxten är störst. Regeringens krav riskerar att bli ett hårt slag mot dessa företag. Det finns en uppenbar risk att det leder till färre anbud och därmed mindre konkurrens och kostsammare upphandlingar.

Jag vill att man ska beivra missbruk. Det finns lagstiftning. Vi har grundlagar. Vi har rättssystem. Man kan säga upp upphandlingar. Man kan avsluta kontrakt. Man kan också från början ha processer som gör att man tittar på inköpsmognad, som det heter i affärslivet. Det innebär att man gör en analys av vad det kostar. Vad kostar det att ha en anställd i taxibranschen? Vad kostar det att ha en bil? Vad kostar det att driva verksamheten? Är det rimligt?

Det finns i dag de som ställer krav på att man till exempel ska ha minst 90 kronor i timmen - jag är inte riktigt säker på summan, men man ska ha en god start. Dessutom ska man kunna uppnå andra värden. När det till exempel gäller skolskjuts kan det handla om att man ska ha kontakt med föräldrarna. Det är väl det innehållet vi ska beställa i våra politiska organisationer i landet. Vad får Agda, Kalle, Louise, Mohammed och alla de andra som behöver hjälpen och stödet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

(Applåder)

Herr talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson undrar vem som gör upphandlingarna. Men det är en retorisk fråga, för hon vet ju att det är politiker som gör det - till exempel Ann-Charlotte Hammar Johnssons egna partikamrater i Stockholms län. Det är de som gör upphandlingarna för taxibranschen, för färdtjänst.

De väljer då lägsta pris, vilket gör att de seriösa taxichaufförerna, oavsett om de är små eller stora, inte längre kan lägga anbud. De kan inte lägga anbud, eftersom det enbart ska gå på lägsta pris.

Det har aldrig varit så mycket klagomål inom färdtjänsten som det är nu. Ändå vet vi att det finns ett stort mörkertal, för det finns många äldre som inte ringer och klagar utan som bara står där och väntar 20, 25, 30 och 45 minuter på att bilen ska komma.

Det innebär också, fick vi klart för oss när vi var hos Taxi Stockholm, att de inte längre kan lägga anbud. De får dock rycka ut när de företag som bara kör på lägsta pris uteblir. Då får Taxi Stockholm komma och hämta upp de gamla som beställt ersättningsresa.

På det sättet betalar Stockholms län resorna två gånger. Det är fullkomligt orimligt att ha det på det här sättet! Vi måste ha ordning och reda! Vi ska se till att de svenska företagen har möjlighet att lägga anbud fortsättningsvis - tycker inte Ann-Charlotte Hammar Johnsson det?

(Applåder)

Herr talman! Självklart är det så, Monica Green, att vi ska ha sjysta villkor. För mig betyder det dock inte att jag i den här lagstiftningen ska ta ställning till någonting som gör att företag med sjysta villkor trängs undan. Jag ska kunna göra alla sakerna, och vi ska ha en lagstiftning som håller över det hela.

Allt det som Monica Green säger om mörkertal när det gäller äldre som åker färdtjänst, sjukresor och allt vad det nu innebär i resande är, som jag sa, självklart. Man vågar inte stå upp för sin rätt. Vi är helt överens om detta.

Det jag vill ska hända är att regioner, kommuner, statliga myndigheter ställer de krav som man ska ställa på innehållet, att man sätter sig ned i god tid innan man gör sitt inköp och analyserar den verklighet man har att ta ställning till: Hur gör vi för att våra medborgare ska kunna åka tryggt i bil från en punkt till en annan? Hur gör man för att det ska finnas tid till att lasta in de hjälpmedel som dessa människor behöver?

Det är alla dessa delar och ett trevligt bemötande med allt vad det innebär som man ska ställa krav på i upphandlingen. På så vis får också taxichaufförerna gott om tid och bra villkor.

Det är märkligt att detta finns i taxibranschen men inte till exempel i busstrafiken. Men där har man också ställt krav på säkerhetsbälten, trygghet, kontakt med föräldrar och andra delar som innehåller de mjuka värden som vi ska ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Jag vill att företag ska kunna ha olika villkor som är ansvarsfulla, att medborgarna får det de behöver för skattemedlen och att de anställda har det bra.

Herr talman! Ett sätt att göra det som Ann-Charlotte Hammar Johnsson nu räknar upp att hon vill ha möjligt, det vill säga att små företag ska kunna lägga anbud, att det ska vara bra villkor för de anställda och att det ska vara innehållet som gäller, är att rösta ja till propositionen och se till att den går igenom.

Det är ju precis detta vi har gjort möjligt. Det är så det står. Det står inte att man måste teckna kollektivavtal. Det är Ann-Charlotte Hammar Johnssons lobbyorganisationer som hon har lyssnat på som påstår att det står så. Läs propositionen! Där står det tydligt att du ska följa lagar och regler och ge sjysta villkor, eller uttalat, att du ska följa de löner som finns inom den nivån.

Du måste inte ha tecknat ett kollektivavtal, men någon form av avtal ska du ha så att den anställda faktiskt vet vad den ska tjäna. Det måste dock inte vara just kollektivavtal.

Alla Ann-Charlotte Hammar Johnssons önskemål om hur det borde vara uppfylls i propositionen, så snälla Ann-Charlotte Hammar Johnsson: Passa på och läs den nu innan vi röstar! Det är bara att rösta för hela propositionen, inklusive vår reservation, i eftermiddag.

(Applåder)

Herr talman! Det gick ju bra ända till det andra inlägget. Sedan kom det in på det här med att folk inte läser och inte kan och inte förstår. Det är en uppfattning som får stå för Monica Green. Jag tror att vi som sitter här inne och även andra har läst och tagit del av detta för att förstå och ta ställning. Det är inget att skratta åt; vi har olika ingångsvärden. Jag tycker att man ska respektera varandra för det.

För mig finns det tre ben att stå på i detta. Det handlar om att företag ska kunna ha olika avtal. Så är det inte. Lagar och regler finns i grunden. Det är inte så att det står och faller med en upphandling. Detta är en upphandlingsstrategi. Vi har grundlagar, vi har rättssystem, vi har sätt att beivra. Man kan säga upp avtal. Det finns många olika sätt som ligger till grund för den svenska modellen också när man förhandlar löner. Det ligger redan där. Det tas inte bort och försvinner med en upphandlingslagstiftning, så det finns redan där.

Alltså har vi i den här lagstiftningen att ta ställning till hur det blir bra i alla delar. Jag har gjort det så som jag ser på det, och jag ser att medborgare kan få det bra genom att man ser till att upphandla på rätt sätt där ute. Då får också de anställda det gott. Det ska de ha. Sedan ska vi se till att företag av alla slag - jordbrukare med deras villkor, familjeföretag, småföretagare och stora företagare - också ska kunna delta.

Vi vill också uppnå mer. Vi vill att de ska bli duktiga på upphandling och kunna sälja goda svenska varor på export.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Lagen om offentlig upphandling handlar om vilka regler vi tycker ska gälla till exempel när Ann-Charlotte Hammar Johnssons partikamrater upphandlar här i Stockholm. Det ska finnas ett regelverk som alla ska hålla sig till och som ska utgå från till exempel de tre särskilda kontraktsvillkoren om arbetstid, lön och semester. Det är väldigt tydligt att det faktiskt behövs, för i dag är det bara ungefär 60 procent av kommunerna som ställer dessa villkor.

Det jag verkligen funderar över, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, är: Tror verkligen moderater att svenska löntagare vill slå ut de företag de jobbar åt? Det måste vara så man ska tolka er argumentation, för de fackliga företrädarna säger ju att den här lagstiftningen är för mjuk. Menar Ann-Charlotte Hammar Johnsson att till exempel TCO skulle förorda en lagstiftning som skulle slå ut svenska företag i konkurrens med utländska företag?

Jag tror inte ett dugg på det. Jag tror att svenska löntagare vill värna de företag de jobbar åt, jag tror att svenska löntagare vill ha sjysta villkor och jag tror också att de allra flesta svenska företag vill ha det.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson säger att det är självklart att vi ska ha sjysta villkor på arbetsmarknaden. Men det verkar inte vara så självklart. I dag trängs de ju undan i den offentliga upphandlingen, och ni vill fortsätta att upprätthålla ett sådant system.

Jag tycker att det är djupt problematiskt att Moderaterna, som har kallat sig för det nya arbetarpartiet, lyfter ut just de paragrafer som ska skydda arbetarna från lönedumpning. Kan Ann-Charlotte Hammar Johnsson förklara det för mig? Varför lyfter ni ut just dessa fyra så centrala paragrafer av de ungefär tusen paragrafer som finns i den här propositionen?

Herr talman! Som jag sa till Monica Green finns det tre ben att stå på för min del när jag tittar på det här. Det är att man ska göra bra upphandlingar. I dag funkar inte upphandlingarna som de ska. Det finns mycket att göra åt dem.

Det handlar också om att den som gör inköpen ute ska kunna ha de verktygen. De finns redan, men man måste börja fundera på hur man ställer sina frågor och vad man vill upphandla. Vad är det jag köper, och hur gör jag det? Jag tog exemplet från färdtjänsten med Greta, som ska kunna åka i en bil med en chaufför som inte ska behöva springa in och springa ut, och hon ska inte vara rädd under färden.

Man ska se till att beställa ett innehåll. Det är det vi talar om: Man beställer ett innehåll som är av godo för den person det är till för.

Tror Ulla Andersson att inköpen kan göras på andra sätt? Det finns en hel del att göra. Nu har mina partikamrater i Stockholm varit på tapeten hela dagen, men vårt land är stort. Där finns 290 kommuner, ett antal landsting, regioner och myndigheter. Det viktiga för landet är att beställa ett innehåll. Det innehållet har sedan ett pris, och det är priset man tittar på. Om man enbart beställer till lägsta pris utan att titta på kostnaderna kan det bli fel. Det är där det måste ske nya saker.

Om den lagstiftning som ligger till grund för vårt land försvinner, till exempel om att parter förhandlar om löner, om grundlagen eller rättsväsendet försvinner, går det då att beivra felaktigheter eller vidta åtgärder mot någon som missköter ett uppdrag? Kan ett avtal då sägas upp? Är det möjligt eller inte möjligt i dag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Är det någon som är emot bra upphandlingar? Vad är det för retorik? Är det någon som är emot ett bra innehåll i upphandlingarna? Nej, inte i den här kammaren.

Men vi är oense om huruvida de som utför tjänsterna ska ha goda arbetsvillkor eller inte. Det är däri konflikten ligger. Konflikten handlar inte om taxichauffören ska ha tid att gå ut och ta emot mormor i porten och hjälpa henne in i bilen. Konflikten handlar om chauffören ska ha en skälig lön för sitt arbete eller om chauffören ska ha det som i dag med 60-80 timmars jobb i veckan för att få ihop en lön på 24 000 eller om städaren i skolan ska arbeta för några tior i timmen. Det är däri konflikten ligger.

Det ni föreslår i er motion, och som nu kommer att vinna gehör i kammaren, är att lyfta ut de paragrafer som rör dessa arbetsuppgifter. Ni vill fortsätta på den väg som råder i dag, där löner och arbetsvillkor som är finansierade med skattemedel kan dumpas.

Ni brukar säga att det ska löna sig att arbeta, men det ska tydligen inte löna sig att arbeta i företag som har vunnit upphandlingar. Där ska detta inte gälla, enligt Moderaternas retorik.

Det är märkligt att det parti som kallar sig för det nya arbetarpartiet inte kan se att arbetare på svensk arbetsmarknad i dag utnyttjas. Arbetare ställs mot arbetare. Propositionen säger att samma villkor ska gälla för svenska företag som för utstationerade företag.

Detta vill ni gå emot. Ni låtsas som att det står något annat i propositionen. Det gör det inte. Läs på s. 834, så får ni se att där står att samma villkor ska gälla för alla företag. Det borde vi åtminstone kunna komma överens om.

Herr talman! Det är märkligt att Ulla Andersson tycker att retoriken blir fel när hon för fram sina egna krav om att alla ska göra goda upphandlingar. Ingen vill något annat. Men när det finns en annan väg att komma fram till en lösning, fast med olika medel och metoder, då är det fråga om lönedumpning - alla som är av en annan åsikt vill lönedumpa. Det blir en mycket märklig retorik, och den är inte värdig.

Det går inte att förbjuda nollanbud. Man ställer krav vid upphandling på att de som lägger låga anbud ska förklara hur de går ihop. Det är i det ledet som kraven kan ställas. Om man säger nej till dem som lägger för låga anbud blir det inte heller dåliga anbud. Då har man stoppat dem.

Ulla Andersson säger själv att det ska vara samma villkor för alla företag. Men alla företag är inte lika. Det är inte så att de företag som inte har kollektivavtal är osjysta. Tvärtom är det fråga om familjeföretag, enmansföretag och så vidare. Det är vad vi har reagerat på. Det måste finnas fler möjligheter. Jag vill att fler företag i Sverige ska kunna vara med i upphandlingar. Men det finns andra sätt att komma fram till detta.

Självklart ska det inte vara osjysta villkor som gör att folk får 11 kronor eller 27 kronor i lön. Det är era exempel, och det kan inte vara en grundlön. Men de lönerna existerar, och de ger märkliga signaler. Om det är så det går till bör avtalen sägas upp. Det ska inte vara så. Det ska vara goda företag som ger goda förutsättningar för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnade med intresse på början av Ann-Charlotte Hammar Johnssons anförande.

Först och främst undvek Ann-Charlotte Hammar Johnsson noggrant att ta upp att de små företag som vill vara sjysta, som vill göra rätt för sig, är förlorare i dag. Det måste även Ann-Charlotte Hammar Johnsson inse. Det är faktiskt så. Familjeföretag eller inte - de som vill göra rätt för sig har inte möjlighet att konkurrera med dem som inte gör rätt för sig.

Hur slås fötterna undan för de små företagen med vad som föreslås i dagens proposition? Hur händer det? Hur gör man? Vad är grunden för att fötterna slås undan för dem? Det har inte framgått på något sätt.

Om man ska tro Ann-Charlotte Hammar Johnssons inlägg kommer inte några grönsaker eller jordbruksprodukter att kunna upphandlas eftersom de skördas utanför kollektivavtalade arbetstider. Så är det inte. Jordbruksprodukter är en av de saker som verkligen upphandlas i dag.

Man får gå tillbaka till verktygslådan och fundera över om det man har sagt i debatten verkligen stämmer. Det är inte på det sättet, och det stämmer definitivt inte med propositionen.

Herr talman! Olika företag arbetar på olika sätt med olika former av anställningar. De är alla sjysta och betalar kanske mer än vissa kollektivavtal. Men vi har inte pratat om golv eller tak.

Avtalen ser olika ut. Jag vill även i fortsättningen ha en mängd olika former av avtal i Sverige. Det är viktigt. Det kommer nya företag, startup-företag, ägda på olika sätt. De gör bra saker för landet, och jag vill att de ska kunna vara med i upphandlingar.

Vi har talat rätt mycket om taxibranschen. Det finns it, mat, alla produkter och tjänster. Vi talar också om innovativa lösningar. Men det blir krångligare och besvärligare för de små företagen. Det är svårt att veta vad man får säga. Lagstiftningen är motstridig i olika delar, och lagstiftningen blir krångligare. Företagaren har inte möjlighet att ta del av alla delar. Dessutom läggs en stor börda på kommunerna som ska rådda med detta tillsammans med myndigheter och landsting som kommer att få ta itu med en kö av företag som behöver hjälp.

Det blir mer och mer komplicerat. Hela lagstiftningen lämnar mycket övrigt att önska. Vi befarar att det är fel väg att gå.

Herr talman! Nu börjar jag förstå bättre vad Ann-Charlotte Hammar Johnsson är ute efter. Det är egentligen att säga nej till allt. Hon säger att det inte ska finnas några regler för offentlig upphandling. Det ska finnas något slags minimiregler.

Sedan var det frågan om andra avtal. Vad ska man ha avtal till om det inte är för att reglera lön, sociala villkor, semester? Ska inte de lagar och förordningar som finns i Sverige gälla? Vilka andra typer av avtal är det fråga om? Det är ditt eget ordval.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

För mig är kollektivavtalet ett golv. Om ett företag vill betala dubbelt mot kollektivavtalet - inga problem. Om ett företag vill ge dubbelt så lång semester - inga problem. Det är upp till det enskilda företaget. Men nu tror inte jag att det finns företag som agerar riktigt så. Företag tycker nog att kollektivavtal är väldigt bra, för det garanterar lika konkurrensvillkor i hela Sverige och mellan olika företag. Vi fick ett brev från Unionen där man påpekade just det - att kollektivavtal är någonting som garanterar lika konkurrensvillkor.

Jag sa i talarstolen att Moderaterna och kollektivavtal inte går ihop. Det besannas av ditt inlägg här, Ann-Charlotte Hammar Johnsson.

Det andra exemplet du tog upp, det från byggbranschen med utländska företag och Skanska, förstod jag inte ett dugg av. Det står tydligt i lagen att samma villkor ska gälla för svenska och utländska företag. Att Skanska har ett kontor i utlandet spelar ingen roll - det är samma villkor som gäller.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har lagar i botten. Vi har också parter som förhandlar om löner och semestrar och sådant som vi har varit inne på - det vi kallar den svenska modellen. Men det görs där ute. Det görs utanför upphandlingen. Det behöver man inte ta in där. Det finns redan med att man förhandlar om detta.

Man gör på olika sätt. Familjeföretag har inte kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande lösningar. De har sina avtal. Det är det jag menar med andra avtal. Likadant är det med enmansföretag. Jag vill inte utestänga dem.

Det är också så att kollektivavtal inte är ett sätt att göra saker och ting. Det förekommer i branschen att man kliar sig i huvudet och funderar på vilket avtal man ska ha. Man kan ha massor av olika avtal och delar av detta.

Det är ett väldigt stort ansvar man lägger på kommunerna att ta över den här delen. Det blir krångligare, svårare och mer jobb att se över detta. En person som är anställd och städar ett kommunhus jobbar på ett avtal medan man på en skola jobbar på ett annat, för att ta bara ett exempel på hur det kan skilja sig åt. Om man ska ha anställda som är anställda på olika sätt kan man inte välja det lilla företaget om det i upphandlingsunderlaget ställs krav på att man ska ha det på ett visst sätt. Det gäller att man har möjligheten att få till det.

Låt mig slutligen säga något om mitt exempel med utländska företag. Jag tog Skanska som ett exempel eftersom man har verksamhet som är så stor att den sträcker sig internationellt. Det finns ju företag som inte är internationella. Om man då ställer krav utöver kärnan och tittar på försäkringar, pensioner och så vidare börjar man ställa extra krav. Det är ju inte så att Sverige i dag är försäkringslöst, vilket man skulle kunna tro när man lyssnar på debatten. Om man ställer de extra kraven i Sverige handlar det här företaget utifrån och in medan de små inte kan göra det.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska gå in på lite av ett sidospår i dagens debatt och tala om Sverigedemokraternas motion 151 Förbud mot halal- och koscherslakt samt motion 2447 Mat och livsmedel med hög kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Många svenskar äter i dag kött från djur som slaktats på ett fullständigt hänsynslöst sätt utan någon som helst respekt för djurets värdighet, och man äter ofta det här köttet helt utan att veta om det. Djuren avlivas och avblodas utan bedövning, vilket innebär ett utdraget dödsförlopp med onödigt lidande, smärta och ångest.

Den rituella slaktmetod som jag talar om är det som heter halal- eller koscherslakt. Obedövade djur - får, lamm och kor - stängs in i en ställning i vad som närmast kan beskrivas som en torktumlare och vänds upp och ned på ett onaturligt och plågsamt sätt för att slutligen få strupen avskuren. Nerver, artärer, matstrupe och luftstrupe skärs av. Men kniven går inte tillräckligt djupt för att nå två stora artärer, vilket gör att blodet fortsätter pumpas till hjärnan. Djuret kan efter detta leva i upp till elva minuter innan det slutligen möter sitt öde och dör av blodförlust.

En veterinär beskriver tillvägagångssättet på följande sätt: Det handlar om ett jättestort operativt ingrepp utan bedövning. I alla andra sammanhang skulle jag som veterinär omedelbart bli fråntagen min legitimation om jag gjorde något liknande.

I Sverige är det fortfarande förbjudet med slakt utan bedövning, men enligt tidigare vd:n för Kött- och Charkföretagen är det vanligt att många svenskar utan att veta om det får ritualslaktat halal- och koscherkött på sitt middagsbord. Slakterier i andra länder överproducerar nämligen ritualslaktat kött för att inte få brist på det, och sedan exporteras och säljs det i andra länder som vanligt kött. I en rapport från 2011 uppskattade det franska jordbruksministeriet att 40-60 procent av djuren slaktades utan bedövning trots att efterfrågan på halal- och koscherkött bara stod för runt 10 procent av slakten.

Enligt en undersökning gjord av Svenska Dagbladet kunde ingen av landets större charkgrossister redovisa vare sig kontrollpapper eller avtalstexter som garanterar att kött från djur som plågats ihjäl inte når de svenska konsumenterna.

Eftersom det verkar finnas en marknad för de här produkterna och därmed också ekonomiska incitament börjar allt fler köttproducenter övergå till dessa slaktmetoder. I vissa producentländer slaktas till exempel allt får- och lammkött med det här tillvägagångssättet.

Myndigheterna för ingen löpande statistik, men franska siffror visar att upp till 80 procent av lammen och 15 procent av korna slaktas utan bedövning. I Belgien uppskattar veterinärer andelen obedövade får och lamm till 90 procent. Bara i England slaktas, enligt siffror från Meat Hygiene Service, så många som 114 miljoner djur genom halalslakt - årligen.

Det är svårt att säga exakt hur man bäst angriper det här växande problemet. Sverigedemokraterna tror att problematiken behöver angripas ur flera vinklar, vilket motionen tar upp. Dels måste Sverige inta en stark hållning gentemot EU och arbeta för generella förbud mot denna brutala form av slakt inom hela unionen; dels måste Sverige aktivt söka undantag i EU så att vi kan förbjuda import av kött som slaktats med metoder som avviker från intentionerna i svensk djurskyddslagstiftning.

Det som är relevant för finansutskottet är yrkandena om att man ska kräva att all mat som upphandlas via offentlig upphandling garanteras vara från djur som slaktats och avblodats efter bedövning i enlighet med svenska djurskyddsregler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Vi har kanske världens mest ambitiösa djurskydd, herr talman, och det är något Sverigedemokraterna är stolta över och vill värna. Vi menar att en kompromiss med svensk lagstiftning eller etiska normer aldrig får accepteras.

Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 5.

Herr talman! I tre timmar har vi debatterat arbetstagares rättigheter på svensk arbetsmarknad. Sverigedemokraterna väljer att debattera halalslakt.

I propositionen som Sverigedemokraterna nu har bestämt sig för att rösta emot - de går med borgarna - kan man säga att det ställs krav för att löntagarna ska kunna säkra rimliga arbetsvillkor. Det ställs krav på att det ska finnas semester och att det ska vara skälig arbetstid, det vill säga att man ska följa arbetstidslagen, och att man ska ha lön i enlighet med kollektivavtalets villkor. Det går alltså Sverigedemokraterna emot.

Sverigedemokraterna har nu hamnat i en situation där EU-kommissionen är mer progressiv i fråga om arbetsrätt än Sverigedemokraterna är. Ni är så beredda att gå emot det här förslaget att ni till och med är villiga att böta till EU för att kunna göra det. Ni offrar byggnadsarbetare, chaufförer och städare i er kamp för att gå direktörernas ärenden. Det är ett stort svek mot landets löntagare.

Jag undrar: Hur har ni kommit fram till den slutsatsen? Varför ska vi inte ha skäliga arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad? Varför ska arbetare ställas mot arbetare? Varför ska vi inte ställa krav som är rimliga i förhållande till lön, semester och arbetstid? Varför ska inte svenska företag kunna konkurrera med utländska på samma villkor? Jag skulle gärna vilja ha svar på det.

Herr talman! Ulla Andersson vet säkert att man i ett och samma betänkande behandlar alla möjliga motioner, allt från den proposition som regeringen har lagt till de andra motioner som har kommit in från enskilda ledamöter och det som jag har föredragit.

Jag tycker att det är extremt synd att Vänsterpartiet förminskar frågan om djur som plågas ihjäl. Jag har här tre artiklar: "Kött från plågade djur säljs i svenska mataffärer", "Vanligt att slakta utan bedövning", "Får fick halsar avskurna på pizzeria". Detta tycker Ulla Andersson är irrelevant i sammanhanget. Hon tycker att det är synd att jag tar upp denna viktiga djurskyddsfråga.

Jag ska ändå svara kort på det andra som Ulla Andersson frågade mig om. Lagrådet och Konsumentverket har riktat massiv kritik mot den proposition som nu ligger på riksdagens bord. Även ditt eget statsråd sa att till och med facken tyckte att det var en dålig proposition. Så ni där ute på vänsterkanten verkar vara ganska ensamma om att tycka att det är en bra proposition.

Herr talman! Det statsrådet sa och jag även själv har sagt är att facken vill gå längre: att man tycker att man behöver ha ett mer omfattande skydd än vad propositionen faktiskt medger. Det är detta facket säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det ni väljer att göra är att gå emot samtliga fackliga organisationer i denna fråga - förbund som slåss för att deras medlemmar ska slippa jobba för 25 kronor på en byggarbetsplats, jobba som taxichaufförer med allt från 27 kronor i timmen eller jobba upp till 60-80 timmar för att få ihop en lön som är så låg som 24 000 kronor i månaden. Det är förbund som kämpar för att deras medlemmar ska ha rätt till semester, rätt till skälig arbetstid i enlighet med arbetstidslagen och en skälig lön. Det är dem ni väljer att gå emot.

Av alla paragrafer i denna proposition väljer ni att gå emot de fyra som är till för att skydda löntagarna. Det säger något väldigt tydligt om var Sverigedemokraterna har hamnat. Jag vet att ni i stället för löntagarnas ärenden numera går näringslivets ärenden. Det är viktigare att stå på direktörernas sida än att stå på löntagarnas sida. Det tycker jag är väldigt tydligt i denna debatt.

De argument som ni har anfört mot dessa fyra paragrafer är antingen direkt felaktiga i sak, eller så handlar de om form och om att regeringen inte har talat med Sverigedemokraterna. Ni sätter på er den stora offerkoftan, som ni är specialister på att ta på er.

Ni tycker det är viktigare att föra det politiska spelet än att ställa er på löntagarnas och arbetarnas sida. Det är det valet ni gör, och det är den knappen ni trycker på i dag. Det är ett stort svek mot svenska löntagare, som nu kan fortsätta att utnyttjas med skattemedel som finansiering. För att det ska kunna upprätthållas vill ni betala böter till EU. Det är ert ställningstagande; jag tar tydligt avstånd från det.

(Applåder)

Herr talman! Det är den typ av retorik som Ulla Andersson visar prov på som har lett till att ni inte får igenom er proposition. Ni sysslar med politisk plakatretorik i stället för att sätta er ned vid förhandlingsbordet och få igenom de delar som vi också säger är bra. Det finns både bra och mindre bra delar i propositionen, men det dåliga överväger.

Hade ni tagit ansvar för Sverige hade ni satt er ned vid förhandlingsbordet med oss, talat om det som vi är överens om och fått igenom det. Det är därför vi har fyra egna reservationer som ni också har möjlighet att rösta på, om huvudentreprenörsansvar, utbildningsinsatser för upphandlingsansvariga och annat. Det har ni möjlighet att rösta igenom i eftermiddag, om ni tar ansvar.

Herr talman! För mig är detta inte någon lagteknisk debatt utan en debatt om värderingar, och det märks väldigt tydligt i det vi hört tidigare.

Låt oss börja med att tänka på vad kollektivavtal är och vad de utgör. De är alltså en grundbult i det vi kallar den svenska modellen: fria parter på arbetsmarknaden som sluter avtal, hittar lösningar på arbetsplatser och talar om vilka villkor som ska gälla. Man får också fredsplikt; vi har en lugn arbetsmarknad i Sverige.

Våra centralorganisationer, både på arbetsgivarsidan - SKL, Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv med flera - och på löntagarsidan - LO, TCO, Saco och så vidare - bär upp den svenska modellen, som gör att vi kan se till att vi har bra konkurrensförutsättningar. Vi tävlar på lika villkor, samtidigt som vi ser att de som arbetar har rimliga ersättningar och löner, som det går att leva ett normalt liv på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det är det som är grundbulten, och då blir frågan: Vad gör vi för att stärka denna modell? Ni ska veta att OECD hyllar vår modell. Med tanke på den nya arbetsmarknaden och det teknikskifte som kommer säger de att den svenska modellen, med parter som sluter avtal, är den som klarar digitalisering, robotisering och automatisering bäst. Då når man nämligen ut i kapillärerna, långt ut i företagen, och hittar lösningar där.

För oss är det väldigt viktigt att vi här i riksdagens kammare kan stärka denna grundbult. Den har tjänat oss väl. Den har lyft oss när det gäller produktivitet och välfärd.

Herr talman! Nu säger alla partier att de gillar och värnar kollektivavtal. Orden kommer så lätt ur munnen. Moderaterna gillar detta. Centern gillar det. Liberalerna gillar det, och även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Men när det blir en debatt om kollektivavtal får vi alltid höra att vad ni - de borgerliga på högerkanten, Sverigedemokraterna och hela rubbet - värnar är rätten att inte teckna kollektivavtal. Detta är väldigt viktigt för er. Med tanke på det jag nyss sa, att detta är en grundbult som bär upp vår modell och vårt välfärdssystem, väljer ni hela tiden att tala om att det ska finnas frihet att inte teckna.

Alla inlägg tidigare i dag har vittnat om att det faktiskt finns en kontrollfunktion. Det finns ett syfte med kollektivavtalen - inte bara att man ska komma undan marknadsstörningar så att man kan konkurrera på lika villkor, utan också att den välfärd som skapas fördelas på ett bra sätt så att vi kan leva våra normala liv med normala löner. Det är en jätteviktig värdering och grundbult hos oss socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Men ni delar inte den. Ni säger att ni gör det, men samtidigt går ni emot.

Sedan måste jag få säga, herr talman, att det är lite provocerande att Liberalernas talesperson i näringspolitiska frågor själv har uppmärksammats som företagare för att han inte har kollektivavtal och inte har betalat ut löner utan är jagad av fogden. Detta har jag kunnat läsa i svenska medier. Det blir lite bestickande: Hur är det med trovärdigheten? Gillar vi kollektivavtal eller inte? Vill vi ha sjysta regler och bra konkurrensvillkor eller inte?

Herr talman! Sverigedemokraterna har nu sagt att man vill sitta och mysa i soffan med Moderaterna. Moderaterna vill ju inte heller stärka vår svenska modell med kollektivavtal, och Sverigedemokraterna delar deras värderingar. Det är alltså bara tomma ord när man säger att man ställer sig på löntagarnas sida eller vill behålla den välfärdsmodell som bygger på kollektivavtal. Det är det som är sanningen.

Sedan kan det vara lite gruvligt för goda centerpartister eller liberaler runt om i landet som själva ser detta: Om man gör upphandlingar där det inte finns kollektivavtal och villkoren är dåliga får den som jobbar åt den som vinner upphandlingen dålig pension. Det har uppmärksammats i medierna att de politiskt ansvariga i vissa kommuner säger att detta inte är bra och att vi borde hitta en gemensam lösning i riksdagen, eftersom det blir så många som tappar i pension. Vi får fler fattigpensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Detta är också en sanning som är så tydlig. Men ni väljer värderingsmässigt att säga nej, och ni försöker krångla in er i ett lagtekniskt resonemang och så vidare. Men det är bara så att ni inte tycker om det här. Ni tycker inte om att man ska ha kollektivavtal överallt. Ni tycker inte om att alla borde garanteras rimliga villkor på jobbet. Men det vågar ni inte säga. Det är där striden står.

Jag som sitter i arbetsmarknadsutskottet ser de motioner som ramlar in varje år med attacker på den svenska modellen, med attacker på lagstiftning som ska hålla ordning och reda på arbetsmarknaden och med attacker på rimliga villkor om man blir arbetslös och så vidare. Där finns ni med, och det är klart och tydligt att Sverigedemokraterna finns där tillsammans med er.

Egentligen är det som centerpartisten sa, nämligen att vi borde kunna komma överens, eftersom vi tillsammans ser detta. Det är precis som statsrådet Shekarabi berättade om dessa upphandlingar som leder till att folk inte kan leva på sin lön. De får inte ut någon pension sedan, de har inga försäkringar och de lever ett dåligt liv. Ändå väljer ni att gå emot oss i fråga om detta.

Detta är någonting som vi måste klara ut fullständigt i den politiska debatten och göra klart för alla i riket. Vad är ett kollektivavtal? Där finns regler för anställningsformer, för semester, för ersättning om man blir sjuk, för tjänstledighet, för övertidsersättning, för restidsersättning, för vad som ska hända vid en uppsägning och för omställning till nya jobb och så vidare. Där finns regler för tjänstepension och löner.

Ni vet också - och det är kanske Liberalerna som vet det bäst - att om det inte finns något kollektivavtal bestämmer chefen ensidigt. Så är det. Det är detta ni försöker värna, under täckmanteln att det är lagtekniskt krångligt och så vidare. Men det är er värdering, och där står ni. Vi står emot det. Vi vill ha ordning och reda.

För ett tag sedan satt jag med Svenskt Näringslivs chefsekonom. Hon tog upp en diskussion med mig och frågade: Hur gör vi, Raimo, för att vi ska få fler företag som tecknar kollektivavtal?

Det tycker jag är en bra inställning. Den diskussionen måste vi föra om vi ska ha den svenska modellen, vår arbetsmarknadsmodell.

Jag ska slutligen säga någonting om Sverigedemokraterna. Sven-Olof Sällström, som är ledamot i arbetsmarknadsutskottet, har mycket tydligt klargjort för oss alla i denna kammare att det inte finns någon konflikt på svensk arbetsmarknad mellan arbetare och kapital och mellan löntagare och ägare. Sverigedemokraterna är tydliga i sin tunna analys när de säger: Det som är bra för företagaren är bra för löntagaren.

Är det därför som Sverigedemokraterna nu säger nej, så att det är möjligt att betala, ursäkta uttrycket, herr talman, skitlöner som det inte går att leva på, vid offentliga upphandlingar?

(Applåder)

Herr talman! Det är en både viktig och mycket märklig debatt som vi har i dag. Den är viktig, eftersom frågorna berör ekonomiska värden på över 600 miljarder kronor per år. Konflikten i dag har handlat om något mycket centralt: Ska det offentliga, alltså våra demokratiska företrädare, hjälpa eller stjälpa anständiga arbetsvillkor och upprätthållandet av den svenska modellen när man för vår räkning inbjuder företag att i konkurrens leverera varor och tjänster?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Debatten är samtidigt mycket märklig, eftersom agerandet och argumentationen från de fem högerpartierna i dag kring denna proposition har varit och är så hattig och ansvarslös, och ibland nästan bisarr.

Låt mig börja med Sverigedemokraterna, eftersom de uppvisar ett särskilt märkligt agerande här. På den specialiserade upphandlingssajten Inkopsradet.se kan man hitta en artikel med rubriken "Starkt stöd i riksdagen för nya krav". Här konstateras det att regeringen jobbar med frågan. En företrädare för Vänsterpartiet - det råkar vara jag - och en företrädare för Sverigedemokraterna - Sven-Olof Sällström, som inte är här i dag - intervjuas.

Där kan man läsa följande. Krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar överensstämmer med vår politik, säger Sven-Olof Sällström, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och arbetsmarknadspolitisk talesperson. Det har vi drivit i flera år.

Sven-Olof Sällström säger faktiskt att han vill gå ännu längre. Han säger: Generellt anser vi att obligatorium borde gälla kollektivavtalsnivå fullt ut. Men han konstaterar att det kanske inte är praktiskt möjligt i dag.

Enligt denna artikel säger Sverigedemokraterna dessutom att man helst inte ska säga att skall-kraven ska ställas när det är behövligt, som det nu står i propositionen, utan alltid.

Artikeln är daterad den 24 februari 2016. Det är den ståndpunkt som Sällström och hans partikamrater i flera år hade påstått vara SD:s politik. Det hade partiledaren Åkesson stått och sagt i partiledardebatter, i och för sig antagligen utan att riktigt veta eller bry sig så mycket om vad han talade om. Det brukar vara så för SD när man kommer utanför expertområdet med hets och repression. Men så var det ändå. På detta sätt har man salufört sig gentemot arbetande människor i det här landet.

Sedan har Sverigedemokraterna ändrat sig - inte modererat sig, inte nyanserat sig och inte mötts av någon ny utveckling i verkligheten heller. Om det är någonting som har hänt senare är det att fler exempel på orimliga arbetsvillkor i upphandlad verksamhet har kommit till ytan. Nej, i stället har Sverigedemokraterna svängt på en femöring, eftersom de är så ohyggligt desperata att få visa sig duktigast i klassen inför penningstinna kapitalkrafter och eftersom de sätter sina maktambitioner i det politiska spelet före varje enskilt politiskt ställningstagande och före varje sakargument.

Man kan bara läsa partiets motion med anledning av denna proposition. Nu låter Sverigedemokraterna i stället som ett gäng puerila och nyfrälsta ungmoderater, som dessutom blivit lite runda under fötterna, gissningsvis av den goda konjak som de mer ideologiskt hårdföra arbetsgivarlobbyisterna generöst har låtit bjuda på.

Jag hoppas verkligen att fler, inte minst de människor som arbetar och sliter fackligt i det här landet, tar del av den SD-motionen. Där skriver Sverigedemokraterna: "Däremot finns gott om exempel på hur just mindre företag och deras anställda trakasserats av de större fackklubbarna." De skriver också: "Det finns vidare ingen evidens för att företag som saknar kollektivavtal skulle erbjuda sämre villkor än kollektivavtalsanslutna företag."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det är i och för sig inte helt klart vad de här snurriga påståendena ens har att göra med detta lagförslag. Men tydligen är hatet mot fackföreningar och kollektivavtal så starkt hos Sverigedemokraterna att de till och med får feeling och föreslår att hela lagförslaget på närmare 1 500 sidor ska slängas rakt av. Det är faktiskt det som yrkas i motionen. Sedan har de läst den borgerliga motionen och anslutit sig till den i stället. Nu föreslår Sverigedemokraterna avslag på sin egen motion och har i stället snickrat ihop en linje tillsammans med de tidigare regeringspartierna. Det är en linje som innebär att de "bara" ska yrka avslag på det politiskt mest brännbara här, alltså allt som handlar om sociala och arbetsrättsliga krav.

Då kan vi titta lite närmare på detta, alltså det som har fått en majoritet i utskottet tack vare alliansen mellan Alliansen och Sverigedemokraterna.

Genom att föreslå strykningar vill dessa fem partier hindra att offentlig upphandling ska användas för att stärka sjysta konkurrensvillkor och arbetsförhållanden och inte motsatsen, alltså förhindra social dumpning och premiering av skumrask.

Exemplet med färdtjänst i Stockholms läns landsting har tagits upp i den här debatten. En moderat ledamot frågade här: Vem är det som ansvarar för dessa upphandlingar? Det är högeralliansen i Stockholms läns landsting.

Låt oss komma ihåg vad den ansvarige moderatpolitikern svarade när han konfronterades med uppgifter om att chaufförer hade kört 180 timmar i månaden och ändå tvingades söka försörjningsstöd. Han sa: Det är inte min uppgift att uttala mig om hur våra entreprenörer bedriver sin verksamhet så länge de levererar det vi har ställt krav på att de ska leverera. Det är den typen av orimliga villkor och den typen av fega undanflykter som högerpartierna vill slå vakt om när de yrkar avslag på propositionen i dessa delar.

Dessutom bidrar detta till ytterligare juridisk osäkerhet och förvirring ute i verkligheten. Samme stockholmske moderatpolitiker säger till exempel så här angående detta med att följa de nivåer som sätts av branschens kollektivavtal - avtal man alltså inte förhåller sig till i dag: "Där är juristerna i Sverige väldigt tydliga med att det juridiska läget är väldigt oklart." Det är just den typen av förvirring som högerpartierna vill slå vakt om när de avslår propositionen i de delarna.

De är också så måna om att göra detta att de till och med väljer att utsätta Sverige för risken att få böter från EU för att vi inte implementerar det som har varit ett av syftena med de nya direktiven. Den generellt sett marknadsfundamentalistiska kommissionen kan alltså komma att kritisera Sverige för att vi inte ser till att hyfsa till vår marknad vid upphandlingar. Så extremt uppför man sig på den kanten.

Den här ansvarslösa femklövern har också den goda smaken att be regeringen att återkomma "om den finner att den lagstiftning som riksdagen antar skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de bakomliggande EU-direktiven". Detta hade varit ganska lustigt om det inte var väldigt tragiskt för svenska arbetare och för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Herr talman! Det vi ser från högerhåll är ett bittert förakt för den svenska arbetsmarknadsmodellen, där ett grundläggande element ju är att kollektivavtalet anger vad det är för nivåer för löner och andra villkor som ska gälla inom olika branscher i Sverige. För vad ska man annars basera normerna på? Vi har ju ingen lagstiftning om löner. Om man nu ska hitta en rimlig nivå som det gäller att hålla sig till är det ju kollektivavtalen som gäller, och de täcker in de allra flesta svenska arbetsplatser och de allra flesta arbetare i dag. Vad ska alltså finnas i stället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det är utifrån detta förakt man nu passar på att undergräva det nödvändiga arbete som har gjorts för att försöka förbättra och modernisera lagarna om offentlig upphandling på det området. Vår kamrat från Centerpartiet tyckte att det blev en obehaglig debatt av detta. Ja, så blir det ju - det blir ganska obehagligt om man tar ställning för lönedumpning. Det är det som är obehaget, och det kommer inte framför allt att bäras i denna kammare.

I den här debatten har man gjort många försök att blanda bort korten, och jag förstår varför. Det finns nämligen ett väldigt brett folkligt stöd för att skattemedel inte ska användas kravlöst och på ett sådant sätt att den svenska modellen undergrävs. TCO visade i en rapport tidigare i år att till och med 80 procent av moderatväljarna tycker att det är mycket dåligt eller ganska dåligt att företag kan vinna offentliga upphandlingar genom att dumpa löner och arbetsvillkor. Så ser läget ut.

Vänsterpartiets arbete för sjysta villkor på arbetsmarknaden kommer inte att avslutas, oavsett hur omröstningen i riksdagen i dag slutar. Det kommer att fortsätta i såväl debatter som ute i kommuner och landsting. Med sina ställningstaganden i dagens debatt har dock Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna visat att de är beredda att gå väldigt långt för att underlätta för social dumpning och oseriösa aktörer. Det hoppas jag att många i Sverige uppmärksammar och lägger på minnet.

(Applåder)

Herr talman! Först sänkte de byggnadsarbetarnas löner. Jag sa inget, för jag är inte byggnadsarbetare. Sedan sänkte de taxiförarnas löner. Jag sa inget, för jag är inte taxiförare. Sedan sänkte de städarnas löner. Jag sa inget, för jag är inte städare.

Herr talman! Det är just så det går till när klyftor växer, när de otyglade marknadskrafterna tar över ett land, när ojämlikheten ställer grupp mot grupp och när tillit och gemenskap minskar i samhället. Det är så det går till om vi inte gör någonting, inte säger någonting och inte tar upp kampen mot den här politiken och mot lönedumpningen.

Det som står på spel i dag är något som ett antal talare här tidigare har tagit upp, och det förtjänar att sägas igen. Det som står på spel i dag är den svenska modell som har tjänat vårt land väl under decennier. Det är en modell som bygger just på att kollektivavtalen - de av högern så förtalade och föraktade kollektivavtalen - reglerar villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Det är en modell som bygger på att skatter betalas in av seriösa arbetsgivare, att löntagare kan leva på sin lön och att vi tillsammans bygger en välfärd som kommer dem till del som har behov av den.

Om dessa skattepengar används till att motverka den svenska välfärden och till att dumpa löner leder det oss steg för steg till ett samhälle som vi socialdemokrater inte vill ha. Det är ett samhälle som en stor majoritet av det svenska folket inte vill ha. Det är därför dagens debatt är stor och viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Detta är tyvärr en process som har pågått under en längre tid. Den startade inte i dag; den fick fart under de åtta år Moderaterna styrde landet. En växande ojämlikhet och en krackelerande välfärd - Moderaterna gick till val som Nya moderaterna, men partiets politik är gammal. I över hundra år har man i alla avgörande ögonblick bekämpat jämlikhet, jämställdhet och gemensam välfärd. När det gäller Moderaternas ställningstagande är alltså ingenting nytt. Det är samma gamla löntagarfientliga höger som vi har sett tidigare. Men, herr talman, jag vill till Moderaternas heder säga att när partiets medlemmar röstar i dag röstar de faktiskt på den löntagarfientliga politik de gick till val på.

Jag vill ändå understryka konsekvenserna av den rösten. Om vi går ifrån den svenska modellen med kollektivavtal och låter denna riksdag sätta lönerna vet vi, genom de förslag de borgerliga partierna har lagt fram, i vilken riktning det skulle gå. Jag kan bara varna svenska löntagare för hur det skulle bli om en borgerligt styrd regering eller riksdag skulle sätta lönerna. Det skulle bli tuffa tider.

Moderaternas ställningstagande är som sagt tråkigt men väntat, herr talman. Men jag skulle vilja vända mig till Sverigedemokraternas väljare. Jag vänder mig till Sverigedemokraternas väljare i hela landet - och särskilt till dem i Bromölla.

Sverigedemokraterna har i riksdagens arbetsmarknadsutskott en ledamot från Bromölla som enligt vad ryktet förtäljer säger till väljarna i Bromölla att han kämpar för högre a-kassa och mot lönedumpning. Nu vänder jag mig som sagt särskilt till väljarna i Bromölla, för jag vill berätta för dem att detta inte är sant. Förra onsdagen, det vill säga för bara en vecka sedan, röstade Sverigedemokraterna här i denna kammare för sänkt a-kassa. I dag kommer Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag - i denna kammare - att rösta för fortsatt lönedumpning.

Jag vill därför vädja till Sverigedemokraternas väljare i Bromölla: När Magnus Persson kommer tillbaka till Bromölla efter den här riksdagsveckan, fråga honom varför han sviker er! Fråga varför han sviker sina väljare, och fråga varför han säger en sak på torget i Bromölla och en helt annan sak här i Stockholm. Fråga varför han inte fullföljer den politik han har lovat sina väljare. Detta är inte bara usel politik, utan det är även ohederligt, oansvarigt och oanständigt. Jag vill självklart rikta uppmaningen till samtliga sverigedemokratiska väljare i Sverige.

Herr talman! Att SD är ett rasistiskt parti med rötter i nazismen är väl känt. Det är numera också väl känt att Sverigedemokraterna är ett löntagarfientligt parti, och i riksdagen i dag bevisas det bara på nytt.

Avslutningsvis, herr talman, har vi under debatten i dag hört i flera av borgarnas olika anföranden att man inte vill ha lönedumpning. Till exempel Kristdemokraternas Jakob Forssmed upprepade det gång på gång.

Frågan förtjänar då att ställas till Jakob Forssmed: Hur kan man ta en politiker på allvar när han säger att han inte vill ha lönedumpning men - vilket är uppenbart i dag - inte gör någonting för att förhindra den?

Men det är ännu värre än så, herr talman. Det är inte bara det att man inte vill förhindra lönedumpning. Om man följer högerns politik är detta inte det första tillfället, utan bara ett tillfälle i ett oerhört tydligt mönster. Under de åtta år som den moderatledda regeringen styrde Sverige sänkte man arbetslöshetsförsäkringens ersättningar och försämrade dess villkor. Det är viktigt att påpeka att just detta leder till lönedumpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Vad gjorde man när Lavaldomen drabbade svensk arbetsmarknad? Man gjorde ingenting, herr talman. Detta skapade lönedumpning. De fyra borgerliga partierna i riksdagen tävlar med olika lönesänkningsförslag. De vill ha statlig lönebildning. Detta skapar lönedumpning.

Som motsats till detta vill jag för Sveriges väljare och för Sveriges löntagare vara väldigt tydlig med att vi socialdemokrater bekämpar lönedumpning på alla dessa punkter och överallt där den förekommer. Därför, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 1 och i övrigt yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med yrka bifall till reservation 1 och i övrigt yrka bifall till förslaget i betänkandet, precis som Patrik Björck just gjorde.

Vi har en god stund på oss att fundera på vad detta innebär. Jag tycker att vi har haft en bra diskussion i dag. Det har varit en bra debatt. Jag tycker också, herr talman, att den har varit väldigt klarläggande för exakt vad detta handlar om.

Jag skulle dock vilja förtydliga det hela ytterligare, framför allt ur en historisk aspekt. För mig handlar detta i grunden om vilket Sverige vi ska leva i. Ska vi ha ett Sverige där vi på den globala marknaden konkurrerar med låga löner och lönedumpning, eller ska vi ha ett Sverige som konkurrerar med kvalitet, kunskap och yrkeskunnande?

Den senare vägen är den som Sverige har valt sedan andra världskriget och framåt, då folkhemmet byggdes. Vi byggde Sverige på kvalitet, kunskap, yrkeskunnande och jämlikhet.

Jag vill särskilt rikta mig till Sverigedemokraterna när jag nu ska tala om det här. Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev, som sitter här i salen, får gärna lyssna på detta. Historiskt sett är folkhemmet någonting som många i Sverige är stolta över. Sverigedemokraterna talar ofta om folkhemmet, vilket jag tycker är skamligt - det har ingenting att göra med dem över huvud taget. Men de talar om 50-talet och det folkhem som byggdes upp.

Om Sverige på den tiden hade konkurrerat med låga löner och lönedumpning hade Sverige inte sett ut som det gör i dag. Då hade Sverige varit ett nyliberalt USA eller Storbritannien som inte hade kunnat bygga upp den välfärd och jämlikhet som vi i Sverige i dag är stolta över.

Jag tycker att det är viktigt att fundera över detta och att även, som Sverigedemokraterna, tala om det. Nu bidrar Sverigedemokraterna till att skapa det där låglönelandet - ett land där vi ska konkurrera med varandra om låga löner. Det handlar inte om yrkeskunnande eller hur duktiga vi är, utan just om låga löner.

Detta är någonting som näringslivet och LO kom överens om redan 1938, i Saltsjöbadsavtalet. Denna överenskommelse har tjänat Sverige väldigt väl och bidragit till att skapa den jämlikhet som också har varit en viktig framgångsfaktor för oss.

Jag skulle vilja säga att frågan om offentlig upphandling och huruvida vi ska ha sjysta villkor här är helt grundläggande för vilket Sverige vi ska ha.

Vi har hört nämnas i debatten i dag att omvärlden talar om Sverige, och Norden, som en förebild. Den nordiska supermodellen är det som IMF och Världsbanken talar om. Till och med The Economist skriver om att vi är modellen. Den modell som finns i Sverige är en modell med jämvikt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kollektivavtalet är garanten för att detta ska fungera. Det är garanten för att vi inte ska dumpa lönerna utan ha bra löner och goda arbetsvillkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

I det förslag som vi diskuterar i dag ställer man inte ens krav på kollektivavtal. Det är ett bra förslag, men facket kritiserar det eftersom det inte är tillräckligt starkt. Det är så urholkat att vi säger att vi ska ställa krav på semester, arbetstid och lön enligt kollektivavtal, men man måste inte ha kollektivavtal.

Ändå säger Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna att de ska rösta emot förslaget. Detta är beklämmande. Jag skulle kunna tala väldigt länge om det här. Jag är verkligen orolig för Sveriges framtid, och jag är glad för att Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev lyssnar på det här.

Jag ska läsa ur en partimotion som Sverigedemokraterna har lagt fram här i riksdagen. Den handlar om just detta med kollektivavtal vid upphandling och har rubriken "Inför vita-jobb-modellen". Jag läser innantill: " Sverigedemokraterna vill införa den så kallade vita-jobb-modellen. Det är en upphandlingsmodell som kan appliceras på all offentlig upphandling och som ställer ett antal krav på det anbudsgivande företaget." Det talas också om kollektivavtalsenliga villkor, huvudentreprenörsansvar och ökad insyn, som borgar för ordning och reda och motverkar osunda arbetsvillkor och lönedumpning.

Det förslag som står i denna partimotion från Sverigedemokraterna är mer långtgående än det förslag som ligger på bordet i dag. Jag skulle ställa mig bakom detta förslag, som jag tycker är ännu bättre än det som vi diskuterar i dag.

Sverigedemokraterna lade fram det här under denna mandatperiod, här i riksdagen. Det är undertecknat av gruppledaren för Sverigedemokraterna, Mattias Karlsson. Det är även undertecknat av sverigedemokraterna Sven-Olof Sällström, Magnus Persson och Paula Bieler, som också - liksom jag själv - sitter i arbetsmarknadsutskottet.

Jag undrar var Magnus Persson, Paula Bieler, Sven-Olof Sällström och Mattias Karlsson är i dag. De har inte varit här i kammaren. Detta är uppenbarligen en fråga som är intressant för dem, eftersom deras namn står under denna partimotion. Det är dessa fyra personers namn som står under den, och bland dem finns Sverigedemokraternas gruppledare. Ingen av dem är här för att förklara för väljarna varför man helt har vänt på klacken. Det är oansvarigt.

Jag skulle vilja ha svar från Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev på varför det är så här och varför man har vänt på klacken. Är det så att man kan byta åsikt från den ena dagen till den andra? Finns det ingen grundideologi i Sverigedemokraterna? Är det bara ren och skär populism? Jag skulle gärna vilja att de tog replik här så att vi kunde ha en debatt och diskussion om detta. Jag vill ha ett svar.

Jag har funderat väldigt mycket på detta sedan Sverigedemokraterna ändrade inställning. Det finns olika funderingar om varför de gjorde det, men en sak blir ganska tydlig om man läser det Sverigedemokraterna skriver i sitt eget program om dessa frågor. Jag tänker återigen läsa innantill, eftersom jag tror att det är viktigt för oss alla att veta detta. Det är nämligen Sverigedemokraterna som kommer att fälla avgörandet i dag, som kommer att förstöra den svenska arbetsmarknaden och som kommer att se till att vi inte kan få ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

I de arbetsmarknadspolitiska riktlinjer som Sverigedemokraterna hade under, åtminstone, 2010 och fram till 2011 - då många av de sverigedemokrater som sitter i riksdagen var aktiva i partiet - står det så här vad gäller arbetsmarknadspolitiken: "Målsättningen är att kunna tillvarata nationens samlade intressen. Avsaknaden av ideologiska bindningar och bevakande av särintressen på området gör att partiets politiska inriktning kan komma att skifta beroende på underliggande förutsättningar, politiska förändringar och konjunkturläge."

Jag tar det en gång till: Partiets politiska inriktning kan alltså komma att skifta beroende på underliggande förutsättningar, politiska förändringar och konjunkturläge. Detta är det mest populistiska jag har läst i hela mitt liv. Man kan tycka vad som helst, när som helst.

Jag kan hålla med om att detta, på sätt och vis, är komiskt, men det är också otroligt allvarligt, eftersom det bidrar till att förstöra Sverige och Sveriges framtid. Någon måste ta ansvar för det här. Om Sverigedemokraterna står för detta ska de också ta ansvar för det. Att vända kappan efter vinden från den ena dagen till den andra är inte värdigt Sveriges riksdag.

(Applåder)

Herr talman! Folkhemmet handlade det bland annat om, och det är det tydligen förbjudet att nämna om man är sverigedemokrat. Men där finns det väl en sorts poäng. Vårt parti har inte fyllt 30 år än. Om några år fyller vi 30, så jag får väl tillstå att vi inte har så mycket med folkhemmets uppbyggnad att göra. Det stämmer och är helt riktigt. Men vi pratar gärna gott om det, och det tänker vi inte sluta med.

Så här är det, herr talman: Den här propositionen kom i somras, i juni om jag inte är helt fel ute. Givetvis kunde vi inte ta ställning till propositionen innan den hade kommit. När den ganska omfattande propositionen kom satte vi oss ned i lugn och ro, läste den och läste vissa saker två gånger, vi diskuterade, resonerade och tog intryck från alla möjliga håll och kanter, och vi landade i slutändan i att nackdelarna med den överväger fördelarna. Det finns fördelar också, och många delar ställer vi oss bakom. De kommer att passera i dagens votering. Det finns en majoritet för att släppa igenom stora delar av propositionen. Men slutsatsen är att nackdelarna överväger fördelarna.

Vad menar jag då? Jo, då menar jag ett antal saker. Nackdelarna med att ställa krav på sådant som går utanför den hårda kärnan, krav som man då bara kan ställa på svenska företagare med svenska löntagare men som man inte kan ställa på utländska företagare med utstationerad arbetskraft, kan vi inte ställa oss bakom. Om vi hade satt oss ned hade vi kanske kunnat komma fram till en mellanväg eller en bättre väg. Men nackdelen med att utesluta en majoritet av småföretagarna från offentlig upphandling kan vi såklart inte ställa oss bakom.

Jag var också tidigare i mitt anförande inne på att om vi hade kunnat sätta oss ned med regeringen och med resten av oppositionen kanske vi hade hittat en väg som funkar för oss alla. Det tror jag hade varit möjligt, herr talman. Men nu har regeringen valt konfliktlinjen i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Tack för svaret, Oscar Sjöstedt! Det var ett intressant svar som jag inte är riktigt nöjd med. Jag känner inte att det gav svar på den fråga jag ställde.

Det jag gärna skulle vilja veta är hur man kan ändra åsikt från den ena dagen till den andra. Det är alltså vitt skilda åsikter ideologiskt. Man står bakom löntagarnas rättigheter ena dagen och andra dagen vänder man kappan efter vinden och gör det inte.

Du nämnde tidigare i ditt anförande att du nästan lagt lite för mycket tid på att läsa propositionen i somras. Det tycker jag är ganska oansvarigt att säga, för det här är någonting som påverkar väldigt många människors vardag och, för den delen, Sveriges framtid.

Jag skulle vilja läsa ett citat av Björn Söder från första maj i Perstorp 2004. Björn Söder säger så här: Första maj är arbetarrörelsens och det arbetande folkets dag. Med tanke på hur långt Socialdemokraterna har fjärmat sig just från det vanliga arbetande folket, som en gång i tiden bar upp deras rörelse, är det fullt logiskt att det är vi sverigedemokrater och inte Socialdemokraterna som demonstrerar här i Perstorp i dag.

Sverigedemokraterna var alltså 2004 på något sätt intresserade av att ta över första maj i Perstorp i Skåne. De menade att de stod för löntagarnas intressen och att det var deras tur att ta fajten för löntagarna.

När Sverigedemokraterna sedan kom in i riksdagen väckte de en motion. Erik Almqvist var den person som skrev under motionen, som stöddes av hans parti. Motionen heter Avskaffa första maj. Det känns ganska konstigt att vända kappan efter vinden även när det gäller detta. I motionen säger man att man vill avskaffa första maj för att det är splittrande för folkgemenskapen eller har en splittrande inverkan på samhället. Det är alltså splittrande att bry sig om löntagarnas rättigheter.

Det här är ett parti som alla måste veta är ett parti som inte går att lita på. Och varför är det så, Oscar Sjöstedt? Har ni någon grundideologi, eller kan ni tycka vad som helst när som helst?

(Applåder)

Herr talman! Det är såklart omöjligt för mig att resonera kring vad andra människor har sagt, i synnerhet människor som inte är riksdagsledamöter eller ens tillhör partiet längre.

Återigen: Propositionen kom i somras. Vi satte oss då ned och diskuterade. När vi var klara presenterade vi vårt ställningstagande. Det är inga konstigheter - det är så vi jobbar.

Men jag tycker att vi missar ett perspektiv när vi talar om trygghet överlag för löntagarna. Jag har en övertygelse som är ungefär så här: Man kan göra jättemycket bra saker i lagstiftning, och andra saker kan man avtala om, vissa saker är dispositiva, andra saker är indispositiva och så vidare. Oavsett turordningsregler, lagen om anställningsskydd och alla kollektivavtal kan det ändå gå åt pipan för den enskilde. Då måste den absolut största grundläggande tryggheten finnas i vetskapen om att man kan hitta ett nytt jobb och försörja sig och sin familj.

Vi har sett förslag på förslag från nuvarande regering som starkt slår negativt mot svenskt företagande och inverkar menligt på sysselsättningen, och det ligger ännu fler förslag i pipen. Vi har alla möjliga skadliga skatter - entreprenörsskatt, flygskatt, kilometerskatt - som slår mot branscher ute i landet och i storstad väldigt hårt. Det här vänder vi oss emot, för vi måste förstå att grunden för sysselsättningen är att vi har ett företagarklimat som är vänligt för företagare. Det klarar inte regeringen av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Jag tror att om man frågar löntagare vad som är viktigast skulle de svara att det är att vara trygg med att ha ett jobb och att om det skulle gå åt pipan går det att hitta ett nytt jobb. Det tror jag är nummer ett, och det är egentligen viktigare. Det här är såklart en del i ett sådant förslag.

Herr talman! Tack för svaret, Oscar!

Jag tyckte att jag var tydlig med vem personen var som höll talet på första maj i Perstorp 2004, men jag kan vara tydlig en gång till. Det var alltså andre vice talmannen i riksdagen just nu, Björn Söder, och såvitt jag vet är han fortfarande med i ditt parti. Det kanske har hänt någonting i dag - det händer ju ganska mycket i Sverigedemokraterna.

Det är intressant att Oscar Sjöstedt driver att förslaget inte skulle gälla utstationerad arbetskraft, men det är precis vad det gör. Du sa att du kanske hade ägnat för mycket tid åt propositionen i somras, men det verkar som att du snarare ägnat för lite tid åt den. Du skulle ha läst s. 834 också. Det kanske var för många sidor. Jag vet inte riktigt vad problemet var för dig. Det här är en allvarlig fråga som påverkar Sveriges framtid, så jag ber dig återigen att läsa detta.

Jag talade förra veckan med en vän som själv har varit småföretagare större delen av livet. Han sa till mig: Jag kan inte förstå hur någon kan påstå att det här förslaget är skadligt för småföretagare. Jag har haft problem hela mitt liv när jag har försökt vinna upphandlingar med att det är det lägsta priset som gäller. Jag har fått lägga mig under och därmed inte kunnat ha en så hög lön som jag skulle ha kunnat få enligt kollektivavtalet, så om stat, kommuner och landsting skulle ställa krav skulle det i så fall vara på ett golv för hur lågt man kan gå. Då kan jag faktiskt få en riktig lön och riktig semester för första gången.

Det är alltså bra för småföretagare. Allt annat är befängt att säga.

Min poäng i den här debatten - och jag tycker att Oscar Sjöstedt och Sverigedemokraterna visar det ganska tydligt själva - är att Sverigedemokraterna är ett parti som det inte går att lita på. Det är ett parti som inte för Sverige i rätt riktning utan helt åt pipan.

Sverigedemokraterna borde kanske byta namn till Landets mest Sverigefientliga parti, för det är vad det är.

(Applåder)

Herr talman! Jag har nu följt den här debatten i över tre och en halv timme och måste säga att den blir alltmer absurd.

Jag ska först säga att jag avstår från att bemöta bland andra Ali Esbati och Patrik Björck och deras märkliga påståenden om vad Moderaterna har för åsikter när det gäller arbetsrätt och arbetsmarknad. Det var så pinsamma angrepp att jag tycker att de förtjänar mest tystnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Det vi diskuterar i dag är alltså en lag på 264 sidor och över tusen paragrafer. Av dem är det fyra paragrafer som vi slåss om, fyra paragrafer av ett tusental. Det är fyra paragrafer där regeringen helt enkelt har klantat sig. Man har sprungit rakt in i väggen, fullt medvetna om att man inte kommer att få igenom sitt bristfälliga lagförslag, som hotar både svenska småföretagare och svenska jobb.

Raimo Pärssinen sa lite nedlåtande att oppositionen ägnar sig åt att krångla med lagtekniska resonemang. Jag vill påminna om att vi är en lagstiftande församling som har ansvar just för de lagtekniska resonemangen. Det är vårt jobb och vårt uppdrag. Det är det vi har betalt för och är det vi är valda för. Vi kan inte slarva med lagstiftning så som regeringen tror att man kan göra. En undermålig lag ska inte ha riksdagens stöd. Det är inte konstigare än så.

Om Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen i likhet med oss tycker att det är viktigt med en heltäckande upphandlingslag som främjar ordning och reda på arbetsmarknaden borde de ta ansvar och söka samförstånd med oppositionen i stället för att lägga fram ett lagförslag som hotar svenska småföretag och svenska jobb och som får bedövande kritik från ett flertal remissinstanser, inklusive Lagrådet.

Hela ansvaret för eventuella EU-sanktioner och för att det finns brister i detta lagförslag ligger på regeringen. Regeringen bär ensam ansvaret för att man inte ens har försökt föra en diskussion med oppositionen. Som vissa har påpekat är Sverige nu det enda land som inte har fått en heltäckande upphandlingslag, och det är bara regeringens ansvar.

Låt mig fråga alla socialdemokrater här, och ni får gärna ta replik på mig om ni vill: Varför har regeringen inte ens försökt hitta en lösning i enighet med oppositionen? Det handlar om fyra paragrafer. Inte ens en diskussion med oppositionen har man kostat på sig. I stället valde man politisk strid och lade fram ett lagförslag som man visste att man inte skulle få igenom.

Är politisk strid viktigare för regeringen än att lösa samhällsproblem? Är en strid med oppositionen viktigare än att ta ansvar? Hur skamlöst oansvarig kan en regering bli?

Jag ser gärna att någon av socialdemokraterna besvarar dessa frågor.

(Applåder)

Herr talman! Jan Ericson tyckte att det var pinsamt att jag tog upp Moderaternas syn på arbetsrätt och kollektivavtal i en debatt som handlar om arbetsrätt och kollektivavtal. Jag förstod att det blev lite pinsamt för honom. Nu får han dock möjlighet att förklara sig, och det är ju bra.

Du får gärna berätta, Jan Ericson, varför du och dina partikamrater inte vill att Sverige ska fixa till det EU-direktiv som säger att man ska kunna ställa krav på arbetsrättsliga villkor på ett sådant sätt att arbetsrättsliga villkor kan stärkas i det svenska samhället i samband med offentlig upphandling. Varför vill ni stoppa det tillsammans med era tidigare regeringskamrater och med Sverigedemokraterna? Du får gärna förklara vad syftet är med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Du får gärna också förklara hur du vill att normer för löner och andra centrala villkor på arbetsmarknaden ska regleras i Sverige om man inte ska peka på kollektivavtalen som det som normerar. Det är ju så vi reglerar detta i Sverige. När vi inte vet vilka regler som ska gälla inom en bransch pekar vi på de breda avtal som arbetsmarknadens parter har tecknat tillsammans.

Om du har en bättre modell är det jättebra om fler får höra talas om den. Då kan vi diskutera den politiskt i debatten.

Herr talman! Ali Esbati angriper kanske fel person med tanke på att jag hade 20 års facklig bakgrund när jag kom in i riksdagen. Jag har dessutom varit med och förhandlat fram kollektivavtal inom ett avtalsområde. Jag är därför väl insatt i dessa frågor. Dessutom är jag arbetsrättsjurist. Jag har alltså hyfsad koll på detta.

Ali Esbati säger att ni vill fixa till EU-direktivet. Varför har ni då inte lagt fram ett lagförslag som kan få riksdagens stöd? Ni kan inte fixa till EU-direktivet eftersom ni lägger fram ett undermåligt lagförslag. Ta ansvar för det i stället för att angripa oppositionen.

Det är inte oppositionen som ska komma till regeringen och säga: Vi har ett förslag. Vill ni ta det? Det är regeringen som ska komma till oppositionen och säga: Här har vi ett lagförslag. Kan ni ställa upp på det? Om ni inte kan det får ni tala om vad ni vill ändra på.

Ni vänder det åt fel håll. Det är inte oppositionen som styr Sverige, tyvärr. Det är ni som gör det, och det är ni som ska ta ansvar.

Har vi en bättre modell? Ja, det kanske vi har. Men då får man som sagt bjuda in till diskussion. Det har ni inte gjort. Ni har presenterat en proposition i strid med remissinstanserna, i strid med Lagrådet och i strid med arbetsmarknaden och näringslivet. Alla har påpekat att det inte kommer att fungera, och ändå lägger man fram detta lagförslag.

Man springer rakt in i väggen och för inga diskussioner över huvud taget. Sedan surar man för att man inte får igenom lagförslaget.

Herr talman! EU-direktivet ska implementeras, och regeringen tar ansvar för att lägga fram ett förslag efter en rimlig beredning. Som Jan Ericson säkert känner till har beredningsprocessen varit lång och komplex.

EU-direktiv är ofta komplicerade, och detta har varit extra komplicerat. Därför har det, precis som statsrådet redogjorde för, gjorts en massa saker för att tillgodose remissinstansernas kritik, för att se till att det fungerar tekniskt och för att anpassa det till den diskussion som har varit. Det ska ju fungera med ett antal olika, ibland motstridiga, mål.

Så går en lagstiftningsprocess till.

Jan Ericson kommer inte ifrån den politiska kärnfrågan: Hur ska det se ut i Sverige när vi bedriver offentlig upphandling? Ska man kunna använda de 600 miljarder som finns i processen till att stärka de arbetandes rättigheter inom den ram - och de begränsningar - som EU-rätten sätter? Eller ska man ha fria händer att göra som Moderaterna i till exempel Stockholm gör, det vill säga använda det till att snarare dumpa lönerna?

Det är den senare friheten som arbetsrättsjuristen och den tidigare avtalsförhandlande moderate riksdagsledamoten slår vakt om. Det är väl bra om svenska folket känner till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Jag fick dock inget bra svar på vad det är för bättre modell än den att kollektivavtalen ska vara normgivande som Moderaterna känner till. Det finns heller ingen antydan till det i de motioner som man har skrivit och i den beredningsprocess som har funnits i utskottet, där man har funnit majoritet tillsammans med Sverigedemokraterna.

Herr talman! Ali Esbati och flera andra har räknat upp ett antal problem. Om de är verkliga, påhittade, överdrivna eller faktiska kan vi diskutera en annan gång. Det är dock ingen svårighet att hitta problem i dagens upphandlingar - framför allt inte att hitta problem där upphandlarna har varit dåliga på att ställa krav. Man måste inte ta det billigaste anbudet.

Som kommunpolitiker har jag varit med och skrotat oskäliga avtal som var helt oseriösa. Det kan man faktiskt göra redan med dagens lagstiftning; det behövs inte nya lagar för det. Här behöver alla skärpa sig oavsett politisk färg.

Det är definitivt en komplex beredningsprocess. Fyra tegelstenar med 4 000 sidor material kallar regeringen en förenklad upphandlingslagstiftning. Jag är inte säker på att de som ska tillämpa dessa lagar håller med. Ju mer komplicerad beredningsprocessen är, desto viktigare är det att det förs en politisk diskussion så att man kan komma fram med ett lagförslag som får riksdagens stöd. Det har regeringen inte klarat av, och det är regeringens ansvar, inte vårt.

Att göra ändringar hjälper inte heller om dessa ändringar inte avhjälper att lagstiftningen är bristfällig. Man kan göra hur många ändringar som helst, men om slutresultatet inte blir bra och inte får riksdagens stöd hjälper det inte. Då sitter regeringen där med ansvaret för eventuella EU-sanktioner och eventuell bristfällig lagstiftning.

Att taxichaufförer i Stockholm kan fortsätta att köra för 27 kronor, om man nu ska tro oppositionen, är regeringens fel, inte oppositionens.

Ali Esbati säger att vi inte har några förslag. Alliansen har en motion. Vi vill att regeringen ska återkomma, förhoppningsvis om att föra samtal med oss om hur man ska lösa ut de sista fyra paragraferna och få dem att fungera. Vi har sagt till regeringssidan att vi vill det, och vi har en motion som säger att detta behöver regleras. Tydligare än så kan vi inte vara.

Herr talman! Jag blev lite brydd när Jan Ericson sa att han inte ville kommentera mitt anförande. Framför allt gäller det orsaken, för jag gav ju Moderaterna en eloge och ett erkännande för att de faktiskt presenterar sin löntagarfientliga politik för väljarna och sedan röstar på den i riksdagen. Det hedrar ändå Moderaterna.

När jag nu har fått chans att ta replik på Jan Ericson undrar jag vad det är som han inte vill kännas vid. Vill han förneka att man sänkte a-kassans ersättningar och försämrade villkoren under sina regeringsår? Har han ändrat sig när det gäller att man vill medverka till att justera de försämringar som skedde genom Lavaldomen? Förnekar han att Moderaterna och de andra borgerliga partierna hävdar att låglönevägen är den väg som ska lösa arbetsmarknadens problem? I så fall skulle ingen vara gladare än jag, herr talman. Det var egentligen bara detta jag sa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Jag gav Moderaterna heder för att de röstar på den politik som de gick till val på. Sedan räknade jag upp vad denna politik innebär. Det skulle vara spännande att höra Jan Ericsons kommentarer om detta.

Herr talman! Patrik Björck är alltid en slug debattör. Vi har haft våra duster genom åren. Patrik Björck vet vid det här laget, efter alla våra debatter, att Moderaterna står upp för den svenska modellen, för svenska kollektivavtal och för ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det är inte där striden ligger.

I det här fallet, Patrik Björck, ligger striden i att ert lagförslag hotar svenska jobb och svenska småföretag. Det gynnar utländska företag på svenska företags bekostnad, och därmed hotas svenska jobb. Det är ingen löntagarfientlig politik att värna om svenska jobb. Det tycker inte jag, Patrik Björck.

Jag kan räkna upp problemen. De har räknats upp tidigare i debatten. Vi vet att småföretagen får problem om man kräver kollektivavtal. Vi vet att det är extremt svårt att tillämpa regelverket, eftersom det kan finnas flera olika kollektivavtal på samma avtalsområde. Vi vet att det blir ett godtycke, eftersom man får ställa fler krav än den hårda kärnan. Man får ställa krav på till exempel tjänstepensioner, och man får ställa andra krav, står det. Det preciseras inte ens vilka de är. Det blir väldigt svårt för små företag som inte har kollektivavtal att veta vilka krav den upphandlande myndigheten egentligen kommer att ställa.

Detta är ett jätteproblem - framför allt att utländska företag inte behöver bry sig om de krav som de svenska företagen måste följa. Detta gör att svenska jobb hotas, och jag tycker att Patrik Björck borde inse det.

Jag har en rak fråga till Patrik Björck: Är det okej att svenska företag missgynnas gentemot utländska företag vid en upphandling, ja eller nej?

Herr talman! Svaret är: Det är absolut inte okej. Det är detta vi vill åtgärda genom betänkandet och propositionen. Det var lätt att svara på.

Jan Ericson svarade dock inte på de frågor som jag tog upp i min replik. Vad har han att invända mot min verklighetsbeskrivning? Sänkte man inte a-kassan? Försämrade man inte regelverket? Jan Ericson gick bara förbi det. Det var detta min replik handlade om.

Civilminister Ardalan Shekarabi höll ett fantastiskt anförande här i kammaren tidigare. Jag noterade inte om Jan Ericson var här då, men civilministern bjöd in de borgerliga ledamöterna att gästa verkligheten. Jag är inte säker på om Jan Ericson ingick i inbjudan, men jag tror säkert att han kan inbegripas om han inte var med. Ardalan är ju en oerhört vänlig, öppen och positiv person.

Då kan Jan Ericson möta de företagare som civilministern redogjorde för och de löntagare som har beskrivit hur dagens situation ser ut, hur det är där ute i verkligheten, där småföretag och löntagare får problem med dagens regler. Jag rekommenderar Jan Ericson att bevista verkligheten. Då kanske han också kan svara ja på om han vill förbättra för småföretag.

Återigen: Förnekar Jan Ericson att a-kassan sänktes, att man inte gjorde något åt effekten av Lavaldomen och att de borgerliga partierna tävlar i lönesänkning? Allt detta orsakar också lönedumpning. Det är detta mönster som det är så viktigt att se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Herr talman! Ja, Patrik Björck, jag förnekar mycket av det du räknade upp, men vi kan ta diskussionen om alla detaljer en annan gång. Vi har haft dessa debatter tidigare.

Till alla som lyssnar på denna debatt kan jag säga mycket tydligt: Moderaterna har inga förslag om att lagstifta om några löner över huvud taget, utan vi vill att arbetsmarknadens parter ska reglera lönerna. Vi har inga förslag om att sänka lönerna för någon, och vi tycker inte att låglönejobb i sig är bra. Däremot kan det finnas poänger med att sänka lönekostnaderna, men det handlar inte om att sänka lönerna.

Patrik Björck svarade inte på min fråga om varför det är bra att missgynna svenska företag och gynna utländska företag.

I lagförslagets 17 kap. 2 § sista stycket står det: "De särskilda arbetsrättsliga villkor som den upphandlande myndigheten får ställa kan avse försäkringar, tjänstepension, annan ledighet än semester eller annat." Vad "eller annat" är framgår för övrigt inte, utan det kan nog vara lite vad som helst.

Det innebär att en kommun kan ställa dessa krav vid en upphandling. Det innebär att de utländska företag som lämnar anbud i en upphandling kan strunta i kraven därför att sådana krav enligt EU-reglerna inte får ställas på utländska företag. Men man kan ställa dem på svenska företag. Det innebär att de svenska företagen ställs utanför upphandlingen och att de utländska företagen får jobbet. De svenska jobben hotas. Det kan du inte förneka, Patrik Björck. Det är så det ser ut. Det är vad som står i lagen. Det är denna innebörd lagen har, så försök inte hitta på något annat!

Jag uppmärksammade civilministerns inbjudan att åka ned och träffa taxichaufförerna och förklara varför de inte får sin situation löst. Jag tycker att civilministern kan åka ned själv och förklara för taxichaufförerna varför han har lagt fram ett så bristfälligt lagförslag att det inte går att genomföra i Sveriges riksdag.

Herr talman! Om vi börjar med taxibranschen vädjar den om ordning och reda och om att ni ska rösta igenom propositionen i dag, Jan Ericson. Taxibranschen blöder. Den seriösa taxibranschen konkurreras just nu ut av de oseriösa taxiföretagen. De små taxibolagen i de små orterna kan inte längre lägga några anbud. Småföretagare slås ut på grund av att vi inte har ordning och reda i Sverige i dag.

Nu har vi chansen att se till att vi lever upp till EU-direktivet och se till att småföretagen klarar sig. Vi gör det möjligt att dela upp anbuden. Vi hjälper de små företagen fortsättningsvis. Vi ställer samma krav för inhemska arbetare som för utstationerade anställda. Det ska vara samma i fortsättningen.

Jan Ericson gick upp och sa: Snälla, kan ni inte ta replik på mig? Det sa han flera gånger i sitt anförande. Och så gjorde vi det. Sedan sa han: Nej, nu tog ni allt replik på fel person. Jag är så duktig och kan allt detta, så nu borde ni inte ha tagit replik på mig. Hur ska Jan Ericson ha det egentligen - vill han svara på repliker eller inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nytt regelverk om upphandling

Jag ser i propositionen att vi underlättar för småföretagen och ser till att det blir möjligt. Det är de seriösa företagen vi talar om. För det är väl ändå inte så att Jan Ericson står här och vurmar för de småföretag som vill dumpa lönerna?

Det ska förstås vara samma krav på löner i de små företagen som i de stora. Det är ingen skillnad. Nu ska vi se till att småföretagen överlever i Sverige, för det gör de inte i dag. De slås ut på grund av att det råder vilda västern ute på arbetsmarknaden i dag.

Herr talman! Monica Green! Självfallet tar jag jättegärna repliker, även av dig, absolut! Min poäng var att ni gärna får ta replik och förklara varför ni har gjort som ni har gjort. Det har ingen av er gjort, så på så vis kan man säga att replikerna blev lite meningslösa. Men de är ändå trevliga att ta.

Monica Green sa att taxibranschen vädjar om detta. Ja, då får väl Monica Green åka med Ardalan Shekarabi ned och prata med dem. Och så kan Monica Green förklara varför regeringen har lagt fram ett lagförslag som man på förhand visste att man inte skulle få igenom i riksdagen, utan att ens försöka komma överens med oppositionen. Om man agerar så som regering tar man inte ansvar, och då får man faktiskt se väljarna i ögonen och förklara varför man har misslyckats så totalt.

Monica Green har uppenbarligen inte läst propositionen, för då hade hon vetat det som jag sa förut och som flera har berört tidigare, nämligen att svenska företag missgynnas i detta. Monica Green skrattar, men då kan hon inte lagstiftningen och vad Laval- och EU-reglerna säger och vad domstolen har sagt.

Vi får inte ställa de krav som finns i propositionen på utländska företag, men ni säger att man får ställa dem på svenska företag. Om man ställer andra krav på svenska företag än på utländska företag missgynnas de svenska företagen. Monica Green kan skaka på huvudet hur mycket som helst, men det är så det ser ut. Det är så det är. Förklara för mig, Monica Green, hur man kan säga att det inte missgynnar svenska företag om man ställer olika krav på svenska och utländska företag! Tala om det!

Herr talman! Då förklarar jag en gång till: Vi ställer samma krav när det gäller kärnan. Det är väl ändå så att Jan Ericson vill ställa upp på kärnan - det som EU-direktivet innehåller? Det är det som vi nu ska implementera och det som de andra länderna också kommer att ställa krav på. Det är det som finns i kärnan som vi ställer krav på. Det ska gälla för våra seriösa företag, och det ska gälla för andra seriösa företag. Vi ställer samma krav.

Ni har blivit oroliga över att vi har lagt till att man också skulle kunna ställa krav på försäkringar. Det är alltså inget krav. Där har ni reagerat och gått fullständigt i taket: Oj, detta kommer att slå ut de svenska företagen, för tänk om man använder sig av möjligheten att ställa krav på försäkringar! Det är det ni har reagerat på, och det är det ni reserverar er mot. Ni tror att de svenska företagen ska slås ut.

Jan Ericson tror alltså på fullt allvar att vi fortsättningsvis inte ska ha försäkringar på arbetsmarknaden. Det är klart att vi ska ha försäkringar; det vill ju även Jan Ericson. Då blir er skrivning fullkomligt orimlig, för ni vill egentligen ha det här. Men ni krånglar till det för att ni ska kunna påstå och få det att låta som att det blir olika krav på de svenska och de utländska företagen.

Vi har lagt fram ett oerhört väl genomarbetat förslag. Vi har lyssnat på remissinstanserna, och vi har gjort förändringar i samband med det. Förslaget är så lagom - om man får använda det svenska uttrycket "lagom" - att vi trodde att ni skulle ställa upp på det. Ni vill ha kollektivavtal och försäkringar, och ni vill att sjysta villkor ska gälla. Ni vurmar för allt detta. Om ni nu tycker det ni säger kan ni ställa upp på det som står i förslaget, för vi står upp för småföretagen i Sverige.

Herr talman! Nu får vi ta och bena ut lagparagrafen igen, Monica Green. Man måste skilja på det här. De krav som finns i den hårda kärnan har vi rätt att ställa på alla, även på utländska företag. Sedan säger Monica Green att man inte behöver ställa de andra kraven. Men det står faktiskt i lagen att man får ställa dem. Om vi säger i lagen att man får ställa dem och Monica Green sitter hemma i sin kommun och ska göra en upphandling kommer hon att ställa dessa krav. Och då kommer det att missgynna de svenska företagen på de utländskas bekostnad.

Nytt regelverk om upphandling

Varför står det annars med i lagen? Varför finns det annars med i paragrafen? Jag är jurist, och jag kan läsa lagtext. Det står uttryckligen där, och då kommer det att få denna effekt. Sedan kan Monica Green raljera över detta hur mycket hon vill - men det är så det ser ut, och då hotas svenska jobb. Monica Green förstår inte det här, och jag tycker att det är allvarligt. Det är på något sätt själva essensen i hela debatten: Socialdemokraterna förstår inte att deras eget lagförslag, förutom att det är undermåligt, hotar svenska jobb. Det är ganska märkligt.

I övrigt är hela diskussionen helt absurd. Monica Green kör också med det här att diskutera vad vi tycker som moderater och att vi är emot kollektivavtal och det ena med det andra. Jag är tydlig med detta: Vi vill ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi tycker att kollektivavtal är ett bra sätt att förhandla och att träffa avtal på. Vi tycker inte att man måste tvinga alla företag att ha kollektivavtal, och vi tycker inte att man måste blanda in ett sådant krav i upphandlingsreglerna. Det är två helt olika saker. Vi har viss tilltro till att parterna kan hantera detta och reglera löner och villkor.

Jag tycker dessutom inte att Monica Green ska bemöta mina repliker när hon inte har talartid. Men det är en helt annan historia.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)