Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Regeringen investerar kraftfullt i forskning och innovation - drygt 2,8 miljarder. Det är en tydlig signal. Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

Det är dock inte bara storleken på de ekonomiska resurserna som är intressant. Minst lika viktigt är hur de ekonomiska resurserna används. Forskningspropositionen sätter därför ljuset på forskningens kvalitet och innehåll. Det är viktigt att lärosätenas akademiska ledningar tillsammans med forskare för en ständig dialog om kvalitet, profilering och strategiska vägval. Även övriga forskningsaktörer bör naturligtvis fokusera på dessa perspektiv.

Svensk forskning och innovationsförmåga håller internationellt sett en hög kvalitet, men det finns utmaningar. Låt mig nämna tre sådana:

Även om svensk forskningskvalitet är hög håller flera länder på att komma ifatt oss.

Även om Sverige ligger i världstopp när det gäller FOU-investeringar i relation till bnp tappar vi mark, framför allt genom minskade forskningsinvesteringar inom industrin.

Även om Sverige är ett ledande innovationsland ser vi en trendmässig försvagning av vår innovationskraft.

Detta säger oss att vi måste stärka forskningens kvalitet och vår innovationsförmåga.

Mot denna bakgrund anger regeringen ett nytt mål för forskningspolitiken: "Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt."

Detta är en skärpning mot hittillsvarande målformulering - Sverige ska inte bara vara en framstående forskningsnation utan ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Likt de olympiska spelen kommer det en forskningsproposition vart fjärde år. En viktig nyhet är att forskningspropositionen inte bara blickar fyra år framåt utan även anlägger ett tioårigt perspektiv. Det var en uppfattning vi drev som oppositionsparti.

Det är bra att regeringen nu stärker lärosätenas forskning och utbildning på forskarnivå genom en markant förstärkning av basanslaget med 1,3 miljarder. Det stärker lärosätenas långsiktiga strategiska planering och möjliggör för lärosätena att höja kvaliteten, stärka unga forskares situation, öka jämställdheten och stärka samverkan med det omgivande samhället.

Jag är i dag stolt över att flera viktiga forskningspolitiska frågor som vi drev i opposition nu finns med i forskningspropositionen. Låt mig omnämna några:

Vi argumenterade för att utbildningsbidraget skulle tas bort och för att doktorander skulle vara anställda från dag ett. Vi ville särskilt förbättra unga forskares villkor.

Vi ville minska antalet visstidsanställningar i akademin och möjliggöra tydligare karriärvägar.

Vi ansåg att jämställdhetsarbetet borde intensifieras, bland annat genom en ökad andel kvinnliga professorer, samt säkerställa att forskningsanslagen fördelas mer jämställt.

Vi argumenterade för vikten av att stärka skolans vetenskapliga bas genom mer praxisnära skolforskning.

Vi hävdade att den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen skulle stärkas.

Vi ville se en förbättrad forskningsanknytning av grundutbildningen, en bättre forskarmobilitet samt en ökad internationalisering.

Detta finns nu med i propositionen, och det är jag stolt över.

Alla lärosäten i hela landet behöver en stark forskningsbas. Vi kritiserade därför att den borgerliga regeringen missgynnade de fyra unga universiteten och landets högskolor vid tilldelning av forskningsresurser. Jag är glad att regeringen nu ger en ny signal. Bland annat kommer basresursen för forskning att ökas till minst 12 000 kronor per student. Även övriga enskilda utbildningsanordnare, som nekades forskningsresurser av den borgerliga regeringen, kommer nu att få en basresurs för forskning och utbildning på forskarnivå.

Alla universitet och högskolor behöver stärkas. Därför är det välkommet att regeringen nu föreslår att styr- och resurstilldelningssystemet ska ses över. Det var en viktig fråga för oss när vi var i opposition.

Ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor är vitalt. Det perspektivet var nedtonat i den borgerliga forskningspropositionen som kom 2008. Det blev bättre i forskningspropositionen 2012, men nu tar vi ut steglängden för en ökad samverkan. Titeln på forskningspropositionen anger denna positionsförflyttning: Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. I detta sammanhang kan vi notera att regeringen anger att även samverkan ska premieras ekonomiskt och användas tillsammans med nuvarande kvalitetsindikatorer, som publiceringar och citeringar, samt externa medel när nya anslag ska fördelas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Vi står i dag inför stora samhällsutmaningar. Forskningspropositionen anger tre stora globala samhällsutmaningar och två nationella samhällsutmaningar. De globala utmaningarna är klimatutmaningen, hälsoutmaningen och digitaliseringsutmaningen. De två nationella utmaningarna är säkra, inkluderande och hållbara samhällen samt förbättrade kunskapsresultat i skol- och utbildningssystemet.

Forskningspropositionens sex tioåriga nationella forskningsprogram kommer att vara viktiga instrument för att möta dessa utmaningar. De ska vara tvärvetenskapliga och tvärsektoriella samt integrera utbildning och forskning. På så sätt möjliggör vi sammanhållna kunskapsmiljöer.

Till detta kommer ytterligare ett kraftfullt instrument för att möta samhällsutmaningarna. Det är förslaget om en kraftsamling för innovation - Testbädd Sverige. Här återfinner vi Nationella innovationsrådets fem samverkansprogram, vilket ytterligare stärker samverkan. Genom denna satsning förstärks de strategiska innovationsområdena markant. Även satsningarna på industriforskningsinstituten samt test- och demonstrationsmiljöer är viktiga för att stärka svensk innovationsförmåga.

Till detta ska även läggas att de strategiska forskningsområdena finns kvar och kommer att förstärka forskningspropositionens inriktning ytterligare.

I betänkandet finns ett tillkännagivande från fem oppositionspartier om den högre utbildningens arbetsmarknadsanknytning. Precis som många av reservationerna har tillkännagivandet karaktären av att slå in öppna dörrar. Den gemensamma reservationen från S, MP och V anger att även regeringen tycker att detta är viktigt, något som också anges i forskningspropositionen. Regeringen arbetar med detta, så tillkännagivandet är mer ett slag i luften.

Jag vill även säga några ord om forskningens infrastruktur. Ofta brukar vi då tala om ESS, MAX IV och Sci Life Lab. De är naturligtvis jätteviktiga, men det finns fler infrastruktursatsningar som är viktiga för forskning och innovation.

Jag vet att det finns en oro över den långsiktiga finansieringen. Betydande belopp har tillförts lärosätena i de två föregående propositionerna, och så sker även i denna proposition. Det bör ge en ökad möjlighet till finansiering. Samtidigt anger regeringen i forskningspropositionen att man avser att se över frågan om möjligheten att ta ut avgifter från dem som nyttjar forskningsinfrastrukturer. Jag vill understryka vikten av att långsiktigt säkerställa forskningsinfrastrukturens finansiering.

Herr talman! Det är oerhört viktigt med en fri och oberoende forskning. Den ska värnas. Det står inte i motsats till vikten av en ökad forskningssamverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vi behöver både en stark nyfikenhetsforskning och en stark utmaningsdriven forskning.

Jag vill avslutningsvis säga att forskningen ska stå i bildningens tjänst. Genom ökad kunskap och nya insikter får vi en fördjupad förståelse för oss själva och den värld vi lever i. Forskningen är ett redskap för den fria tanken och den kritiska rösten. Vi behöver orädda och engagerade forskare som utmanar vårt sätt att tänka och handla. På så sätt blir forskningen ett värn för demokratin och ett redskap för en progressiv samhällsutveckling.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

(Applåder)

Herr talman! I dag tävlar världen om de allra bästa kunskaparna. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter alliansregeringens arbete för att öka kvaliteten i forskning och innovation. Om vi ska lyckas gäller det att vi tar ett helhetsgrepp i frågor som rör allt ifrån utbildning till vilka förutsättningar vi ger kunskapsintensiva företag att växa.

Här har vi stora orosmoment, för vi ser i dag ett stort tapp i svenska företags satsning på forskning och utveckling. Kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen är därför oerhört viktiga att få på plats. OECD presenterade förra året olika förslag på hur Sverige kan bete sig. Hur kan vi vässa vår konkurrenskraft med hjälp av just forskning och innovation? Men dessa förslag kommenterar regeringen över huvud taget inte i sin strategi - detta trots att regeringen själv har beställt utredningen. Det är märkligt, och det känns inte särskilt seriöst.

Den strategi vi i stället debatterar i dag framstår som ganska tunn och innehåller få konkreta förslag. Hur den ska bidra till att öka excellens och svensk konkurrenskraft är för oss ett stort frågetecken.

Förslaget visar också att det höga tonläge som regeringspartierna hade i opposition var mest tomma tunnor som skramlade. För vad hände egentligen med löftet om höjda basanslag? Vad hände med karriärsystemet? Och vad hände med den så kallade tillitsfulla styrningen? Inte mycket, herr talman. Basanslagen kommer procentuellt att ligga kvar på samma nivå men med den skillnaden att lärosätena nu också tvingas att ta ansvar för mer och därmed får ökade kostnader. Frågan om att inrätta ett tydligt karriärsystem tycks vara lagd på is, och när det gäller regeringens tillitsfulla styrning av lärosäten finns några riktiga lågvattenmärken.

Jag tänker på hur regeringen körde över Högskolan Dalarna genom att tvinga dem att ha kvar ett campus i Borlänge till en merkostnad för högskolan på ca 13 miljoner kronor per år, och detta trots att detta campus ligger på 20 eller 30 minuters avstånd. Jag tänker inte minst på den proposition vi debatterar, där regeringen öppet fronderar mot lärosätena och påtalar att "genomförandet av högskole- och forskningspolitiken i vissa fall i alltför stor utsträckning lämnas till respektive universitet och högskola".

Vad månde bliva av detta? Och vad månde bliva av den så högt värnade akademiska friheten? Är det kanske därför regeringen nyligen handplockade de lärosäten som skulle få ägna sig åt olika forskningsuppdrag? Jag tänker på det senaste utspelet om praktiknära skolforskning, där regeringen dels kör över sitt eget inrättade praktiknära skolinstitut, Skolforskningsinstitutet, dels kör över ett flertal lärosäten som inte ens får en chans att söka forskningspengarna i konkurrens, vilket är vedertaget i detta samhälle.

I forskningspropositionen aviserar regeringen däremot glädjande nog att den vill se över resurstilldelningssystemet. Det är en fråga som vi moderater har drivit sedan flera år. Som vi tidigare har framhållit hoppas vi att utredningen också ska pröva frågan om att tilldela resurserna för utbildning och forskning samlat.

Med tanke på att översynen inte beräknas träda i kraft förrän 2020 förvånas vi däremot stort över att regeringen inte berättar hur medlen ska fördelas de närmaste åren. Detta är en princip som vi anser att riksdagen borde få besluta om men som regeringen tycks vilja hantera på egen hand. Det känns inte rätt. Det handlar trots allt om 520 respektive 780 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

I sammanhanget påpekar regeringen att samverkan ska få större betydelse - till och med lika stor som de nu gällande indikatorerna för externa anslag samt citeringar och publiceringar. Det förvånar oss. Moderaterna delar förvisso uppfattningen att samverkan är viktigt, men vi menar att den inte bör överskugga vetenskaplig och konstnärlig kvalitet och excellens.

En annan fråga där vi moderater tycker att regeringen hade en god ambition gäller den då man valde att inkludera högre utbildning i propositionen om forskning och innovation. Vi hade höga förväntningar på området, men dessvärre finner vi inga nämnvärda förslag om på vilket sätt utbildning tar plats. Vi ser inte heller hur den ska nå högre kvalitet eller bli bättre matchad till vad arbetslivet har behov av.

Jag måste säga att jag till skillnad från min kollega Thomas Strand förvånas och undrar över vart den vitt omtalade långsiktigheten tog vägen. Borgade den inte för mer? I så fall tror jag att man kan konstatera att den var minst lika framträdande i Alliansens tidigare forskningspropositioner genom de strategiska forskningsområdena som det som görs gällande i denna kontext.

Vad tycker då Moderaterna? Hur ser våra förslag ut? För en mer fulllödig bild hänvisar jag till vår följdmotion. Men det finns några saker som jag särskilt vill lyfta fram: Vi höjer basanslagen med 300 miljoner kronor mer än vad regeringen gör. Vi påpekar att alla meriteringsanställningar bör ge rätt till prövning och att såväl vetenskaplighet som pedagogik, pedagogisk skicklighet och mobilitet bör vara meriterande. Dessutom lyfter vi frågan om ledarskapets betydelse.

Med tanke på de stora resurser som Sverige satsar på högre utbildning och forskning - det rör sig alltså om 54 miljarder kronor per år - anser vi att det ska införas fler mätbara delmål. Det är bra att regeringen tar några steg, men vi vill gå längre ihop med övriga allianspartier.

Dessutom tycker vi att det ska inrättas en särskild funktion som kan göra en samlad och oberoende analys av vilka resultat och effekter som de enormt stora statliga investeringarna ger. Det är något som finns i de flesta jämförbara länder men inte hos oss.

Vi framhåller också att Sverige ska matcha EU:s forskningsprogram, som ligger i sjuåriga forskningsperioder. Det vill vi därför att vi tycker att man måste optimera och bättre koordinera de svenska forskningsprogrammen med det som EU ger. Det tror vi skulle kunna bidra till att Sverige får mer pengar och att mer forskning med fler svenska förtecken blir gjord.

Några andra frågor som vi tycker att regeringen missar är hur Sverige framdeles ska kunna attrahera talang. Det gäller också den viktiga utvecklingen av digitalisering och ett särskilt nationellt forskningsprogram som vi föreslår.

Sverige har de senaste åren satsat stort på världsledande infrastruktur. Sci Life Lab i Stockholm och MAX IV i Lund finns redan på plats, och ESS är under uppförande i Lund. Men för att kunna dra maximal nytta av dessa anläggningar krävs en tydlig strategi. Moderaterna är därvid övertygade om att dessa anläggningar skulle kunna vara en stor möjlighet för oss att öka Sveriges attraktionskraft som forsknings- och innovationsnation och att vi därmed ska kunna locka fler utländska forskare, experter och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Moderaterna har en vision, och den är att Sverige ska etablera sig som en attraktiv forskningshubb. Men förutom den världsledande infrastrukturen krävs då att vi också kan framstå som attraktiva på andra områden, till exempel när det gäller tillgång på bostäder, internationella ungdomsskolor - jag tänker på IB-programmen - och jobb till medföljande partner, för att inte tala om skattesystemet och ekonomiska villkor.

En förutsättning för att kunna rekrytera utländsk expertkompetens är också att Migrationsverkets handläggningstider kan kortas radikalt när det gäller utländska studenter och gästforskare. Den situation som nu råder är ohållbar. Med all respekt för att Migrationsverket har en enorm arbetsanhopning är det inget annat än oacceptabelt att de och regeringen inte kommer till rätta med de långa handläggningstiderna.

Digitalisering är ett annat framtidsområde som regeringen inte gör mycket väsen kring i sin proposition. Det förvånar med tanke på att Innovationsrådet har haft just detta som fokusområde alltsedan sin tillkomst. Regeringen skriver förvisso att digitalisering ska integreras i alla olika satsningar, och det tycker vi är bra. Men de särskilda satsningar som nämns initierades faktiskt av alliansregeringen redan 2009. Det finns ett extra tillskott om 150 miljoner kronor som är budgeterat till 2020, men det är väl frågan om det ska räcka.

Vi efterlyser en digital strategi för den högre utbildningen och att kunskapsmiljöerna ute på universitet och högskolor stärks med avseende på detta. Det är inte minst viktigt när det gäller det samhällsvetenskapliga området och inom vård och pedagogik.

Vi har ett eget nationellt forskningsprogram som handlar om beredskap i en orolig tid. Syftet är att skapa ökad kunskap för att kunna möta framtida hotscenarier. Exempel på frågor som vi vill uppmärksamma är tryggare och säkrare livsmedels- och vattenförsörjning liksom frågor om psykologisk krigföring och våldsbejakande extremism. Intressant är att ett enigt konstitutionsutskott stod bakom detta och framhöll att de också ville se mer forskning om radikal islamism, just med tanke på att det är en antidemokratisk ideologi som utmanar våra grundläggande demokratiska värden.

Herr talman! Alltsedan 1477 har högre utbildning och forskning varit viktiga hörnstenar för att utveckla vårt land. Men vi kan inte vila ens på så gamla lagrar. Vi måste jobba strategiskt och systematiskt för att bättre matcha dagens och framtidens kompetensbehov och anta samhällsutmaningar med upptäckter som är till gagn för människan och omsätter forskning i nya företag och idéer. Det är vägen till nya jobb och framgång, och det skulle göra vår välfärd stark. Det kräver ledarskap och autonomi, herr talman, och det kräver en ny regering.

Vi står självklart bakom samtliga våra reservationer men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 2, 10 och 67.

(Applåder)

Herr talman! Betty Malmberg ger inte mycket för den här propositionen som jag håller i min hand. Det mesta är nog dåligt, låter det som när man lyssnar på henne. Det kanske tillhör spelet att det ska vara så. Jag tycker nog, när jag läser reservationerna, att det är en ganska stor samsyn när det gäller hur man ser på forskningspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Reservationerna ger egentligen inget nytt utan är upprepningar av vad som står i propositionen. Ni hade makten i åtta år, men ni gjorde inte mycket åt de problem som du, Betty Malmberg, själv tar upp. Det är först nu, med en ny regering, som vi faktiskt skrider till verket och föreslår förändringar.

Jag ska ta ett exempel. Reservation 15 från de borgerliga partierna handlar om meriteringsanställningar i högskolan. Ni skriver att det finns en otydlighet och en osäkerhet beträffande vissa meriteringsanställningar i högskolan. Ni vill ha en tydligare struktur. Ni skriver att Sverige saknar ett sammanhållet system för meritering av unga forskare tidigt i karriären och att ni vill att regeringen nu ska ge rätt till prövning för tillsvidareanställning och överväga ett enhetligt system för meriteringsanställningar.

Ja, det är ju jättebra. Tänk, det drev vi i många år i opposition. Ni satt i åtta år i regeringsställning och gjorde inget åt detta. Varför står ni här nu och låtsas som att de åtta åren är bortsuddade? Ni hade ju chans att förändra det här. Nu säger regeringen att man ska ta tag i detta med meriteringsanställningar och göra ett bättre system. Varför gjorde ni inget själva?

Herr talman! Det är ett ganska känt retoriskt grepp att skylla sina egna brister på tidigare regeringar. Inte minst nyttjade Thomas Strand detta grepp när vi senast debatterade rymdstrategin. Det förvånar mig alltså inte att det är där vi nu landar.

Saken är, Thomas Strand, att vi, och då menar jag allianspartierna och du själv, som faktiskt drev frågan om meriteringsanställningar hårt - och det vill jag ge dig äran för - i princip var överens om att vi skulle ändra systemet. Men nu, Thomas Strand, har frågan försvunnit. Vad står det egentligen i propositionen? Jo, det står att regeringen har för avsikt att stärka uppföljningen. Fine. Jättebra. Men det står inte att man kommer att se över det hela.

Du nämnde tidigare att utbildningsbidragen skulle bort och att det också är en fråga som du har drivit. Det är mycket bra, men saken är den att de flesta redan har fasats ut, så det kan vi liksom bara bocka av. Men jag vill inte riktigt koppla bort det här med meriteringsanställningar. För vart tog frågan vägen, Thomas Strand? God forskning kräver nyfikna forskare och tydliga karriärvägar. Vi riskerar annars att många unga lämnar akademin. Därför har vi i Alliansen samfällt skrivit just detta. Jag skulle vilja ställa frågan tillbaka till Thomas Strand: Vart tog frågan vägen?

Sedan vill jag återkomma med andra saker som jag saknar i propositionen och som alliansregeringen gjorde utredningar om men där sittande regering inte vidtar åtgärder. Det förvånar, men det ska jag återkomma till i nästa replik.

Herr talman! År 2012 klampade den borgerliga regeringen rätt in i kollektivavtalsförhandlingen mellan parterna om en ny reglering för meriteringsanställning. Då beslutade man ganska frankt att så här ska det vara, och det ska inte ge rätt till någon möjlighet att prövas för en tillsvidareanställning. Det gjorde den borgerliga regeringen 2012. Sedan dess har vi argumenterat för en förändring av den här regleringen, och jag drev detta ganska hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Våren 2014 stod jag här i kammarens talarstol och debatterade frågan med Jan Björklund. Det roliga var att den morgonen, innan vår debatt, gick Jan Björklund ut och sa att nu har vi ändrat oss och ska införa en bestämmelse om att det ska finnas en rätt till att prövas för tillsvidareanställning. Men sedan hände ingenting innan valet 2014.

Den här frågan är inte glömd av regeringen. Den här frågan är levande. Det står till och med i propositionen att regeringen avser att återkomma i frågan utifrån det förslag som har lagts fram i en utredning. Jag är alltså ganska lugn när det gäller att regeringen kommer att lösa den här frågan.

Alliansens och Betty Malmbergs argumentation känns igen från många av de reservationer som finns i det här betänkandet. Jag tycker inte att ni gjorde så mycket själva för att förbättra saker och ting, men när nu regeringen kommer med goda förslag till förbättringar kommer ni inte ihåg att ni själva satt vid makten i åtta år utan upprepar samma sak likt en papegoja.

Herr talman! Det finns som sagt mycket som vi saknar. Det kanske är det som Thomas Strand tycker att vi upprepar som papegojor i reservationerna. Det stämmer inte, men vi saknar åtgärder som vi vidtog och färdiga utredningar som ligger på regeringens bord. Det som står i detta betänkande är nämligen: saken "bereds inom Regeringskansliet".

Thomas Strand frågar vad vi saknar. Vi saknar en rymdstrategi. Det är en fråga som har stark koppling till dagens samhällsutmaningar. Det är ett svenskt styrkeområde, och det är en framtidsfråga. Vet ni att två av tio instrument som skickas med på en mission till Jupiter är gjorda i Sverige?

Vi saknar en ledningsutredning. OECD betonar att våra lärosäten behöver ett mer strategiskt ledarskap. Den frågan är under beredning.

Vi undrar vart utredningen Högre utbildning under tjugo år har tagit vägen. Här talas om arbetsmarknadsanknytning, om att lärosätena måste bli bättre på att föra dialog med arbetsmarknaden om vad som behövs.

Vi saknar en OECD-analys. Vi saknar en analys om MOOC, som väl är en föredömlig väg för livslångt lärande.

Saken är den, Thomas Strand, att världen inte väntar. Vi förstår att det inte finns någon quick fix. Men det behövs en quick start. Någonting måste hända med alla dessa utredningar som bara bereds. Man kan inte gömma allt i nya utredningar.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 40 och 58.

I regeringens forskningsproposition står det att karriärvägar för forskare måste bli bättre och säkrare. Vi håller med om en hel del i regeringens forskningsproposition, även om den innehåller få konkreta förslag. När det gäller karriärvägarna håller vi med om att de måste bli säkrare och tryggare. Däremot måste forskarna inte tvunget bli fler än i dag. De bäst lämpade människorna måste forska på det de är bäst lämpade för. Det innebär inte att vi måste öka volymerna hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Regeringen nämner också kvalitet i sin proposition, inte speciellt ofta men i alla fall. Det är lovvärt. Det har under flera decennier satsats på kvantitet, både inom högskolan och forskningen. Det kanske har varit bra. Det kanske har varit en riktig strategi. Men nu har vi kommit till en brytpunkt där vi måste börja tänka på kvalitet i stället.

Talet om att stärka grundforskningen är också lovvärt. Dock måste något annat stryka på foten om vi verkligen ska stärka grundforskningen. Resurserna är begränsade, och vi kan inte satsa på precis allt. Om vi gör tankeexperimentet att vi i stället lägger alla pengar som nu går till de strategiska forskningsområdena på basanslag, hur mycket mindre forskning skulle det då bli på dessa strategiska områden? Det kanske inte skulle bli någon minskning alls. Vi anser att man borde banta ned de strategiska forskningsområdena - tvärtemot vad Thomas Strand sa - och i stället satsa de pengarna på ökade basanslag.

Vi delar regeringens uppfattning om att en för omfattande extern finansiering medför problem på olika sätt. Det nämns i forskningspropositionen. Det givna förslaget är väl att minska kraven på extern finansiering från olika statliga institutioner som delar ut forskningsmedel. Men jag kan inte läsa i propositionen att något sådant skarpt förslag ligger för handen.

Herr talman! Regeringens skrivning om samverkan har varit en omdebatterad punkt, även offentligt. Det har förekommit stark kritik. Vi har i ärlighetens namn också tryckt på för det här med samverkan tidigare. Men regeringen går för långt i sin proposition. Samverkan ska ske för att man ska uppnå resultat; samverkan ska inte vara ett mål i sig. Om samverkan görs till en anslagsgrundande parameter kommer det osvikligt att driva fram samverkan in absurdum. Man kommer att samverka när man egentligen ska sitta vid provrören, eller vad man nu sysslar med.

Vi anser däremot att lärosäten ska samverka administrativt och på annat sätt i högre grad än i dag. Det har vi också framfört i flera motioner. Det finns stora vinster att göra genom sådan samverkan, såväl ekonomiska som profileringsmässiga och kunskapsmässiga.

Vi är definitivt emot könskvotering av forskningsanslag. Jag vet inte om texten i propositionen kan vara föremål för tolkning. Men jag tolkade i alla fall texten som att regeringen är för ren könskvotering av forskningsanslagen. Det skulle vara mycket destruktivt, anser vi. Då skulle fler män kunna könskvoteras in på högskoleutbildningarna; det finns en övervikt av kvinnor på våra lärosäten. Jag tror att alla här i kammaren förstår hur fel, rent av vansinnigt, det skulle vara.

I forskningspropositionen står det att Vetenskapsrådets redan pågående forskning om rasism kan ingå i ett större projekt om migration. Men den nämnda forskningen bedrivs av sådana som Tobias Hübinette, Mattias Gardell och hans hustru Edda Manga. Gardells projekt heter Arga vita män. Ska den forskningen tas på allvar? Och ska den vila på vetenskaplig grund? Det här är helt enkelt inte seriöst. De personerna har utmärkt sig för att vara allt annat än objektiva.

I betänkandet står det mycket om kampen mot våldsbejakande extremism. Det är inte den verksamheten vi vänder oss emot, tvärtom. Vi applåderar den. Vi kritiserar just det vi säger att vi kritiserar, ingenting annat.

Herr talman! Det känns lite apart att tala om Blasieholmen och Nobelstiftelsens planerade anläggning när vi diskuterar forskningspropositionen. Men regeringen nämnde det i sin proposition. Därför plockar vi upp den handsken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Vi har självklart ingenting emot att Nobelstiftelsen bygger en anläggning för sin verksamhet. Men placeringen och byggnadens storlek gör att vi är emot planerna. Man planerar att bygga en modernistisk mastodontbyggnad, omgiven av 1800-talsarkitektur. Den kommer att förstöra Stockholms skyline. Dessutom kommer ett gammalt tullhus att rivas i samband med byggnationen. Vi vänder oss starkt emot det och föreslår att Nobelstiftelsen bygger sin anläggning i till exempel Vinterviken, där Nobel faktiskt var verksam. Det kanske inte är lika flashigt, men det blir absolut lika funktionellt.

Vi vill också att forskningsanslagen för konstnärliga högskolor ska slås ihop med grundbidraget. Många lärosäten har uttryckt önskemål om ett helhetsanslag i stället för två anslag där det ena öronmärks för forskning. Vi vill att man börjar med en försöksverksamhet på de konstnärliga lärosätena. Vi skulle då ge ett enda anslag. Märk väl att detta inte innebär att vi ger dessa lärosäten mindre pengar, utan respektive lärosäte får större frihet att fördela pengarna.

När det gäller högskolornas styrelse är det såklart en stor fråga. Vi kommer att på sikt presentera ett eget förslag där inflytandet delas mellan näringsliv, högskola och akademiker från externa högskolor. Det här är en svår balansfråga. Lärosätenas autonomi och frihet ska balanseras med statens inflytande och insyn. Vi har ett bra förslag på området som borde testas. Vi tänker lägga fram det framöver.

Till sist, herr talman, måste vi utveckla en politik för att främja forskningen, inte bara på våra lärosäten - som vi har diskuterat till 90 procent här i kammaren - utan även för företag och enskilda forskare. Enskilda forskare är en särskilt eftersatt grupp som vi borde göra mycket mer för politiskt. Det gäller möjligheterna att hjälpa forskare att realisera sina uppfinningar och överleva i en tuff värld där främmande nationer och storföretag försöker snappa åt sig, eller rentav döda nya uppfinningar. Det är uppfinningar som kan vara till godo för hela mänskligheten.

Herr talman! Tack, Robert Stenkvist, för ditt anförande!

Jag noterar att vi till och med har lite samsyn i vissa av frågeställningarna. Det gäller bland annat det här med att man åtminstone ska pröva att tilldela resurser för högre utbildning och forskning i ett anslag.

Jag ser också likheter med det du säger i ditt anförande om hur samverkan ska värderas. Det är någonting som vi för fram i reservation 10.

Jag tänkte fråga Robert Stenkvist angående regeringens mål. Ni från Sverigedemokraterna står bakom dem. Thomas Strand sa tidigare att de nu skärper målet. Man ska inte bara vara framgångsrik, utan man ska till och med bli ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Det här svulstiga låter väldigt bra och ser väldigt bra ut när man läser det. Samtidigt vet vi att svenska företag har minskat och flyttat ut en hel del av sin forskning och utveckling. Det handlar om 1 procent av bnp, det vill säga numerärt 35 miljarder årligen som går Sverige förbi.

Jag har då en fråga till Robert Stenkvist. Regeringen säger att vi ska bli världsbäst och att vi ska stärka vår konkurrenskraft. Men vad i propositionen är det som får er att tro att den här utvecklingen ska vända?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande finns det en hel del i regeringens proposition som vi håller med om när det gäller målsättning. Men som jag också sa innehåller den få konkreta förslag. En politik som gör att vi stärks internationellt måste ju utgå från konkreta förslag. Det är den skarpaste kritiken som kan riktas mot forskningspropositionen, att den innehåller en form av linjetal där man pekar ut en linje, men det finns väldigt få konkreta förslag. Vi är inte emot målsättningen i sig, men vi efterlyser mer konkreta förslag.

Vi har också noterat att företagsforskningen har minskat - jag kommer inte ihåg siffrorna, men Betty Malmberg kanske gör det. Vi måste göra någonting för att vända trenden så att företagen satsar mer på forskning. Samtidigt blir det också problem om det blir för stor andel av medfinansiering.

Utvecklingen måste absolut vändas. Kanske måste man se över skatteregler eller någonting annat. Vi håller på att titta på det. Men jag håller med till fullo, den utvecklingen måste vi vända.

Herr talman! Jag noterar att Robert Stenkvist och Sverigedemokraterna håller med om det som regeringen skriver, men att man konkret inte vet vare sig hur, varför eller på vilket sätt. Det är olyckligt. Det är det som är faran med den här typen av propositioner.

Jag ska läsa ur en blogg från en rektor vid ett av våra lärosäten. Hon skrev:

Högskoleministern har sagt att i propositioner är det många frågor som man ska återkomma till. Det här är mycket medvetna skrivningar för att man enligt ministern inte vill binda sig i riksdagen.

Det här kan ju ministern själv berätta om och utveckla sedan.

Det som är olyckligt är om det är så att man vill runda riksdagen och därför lägger fram otydliga förslag. Precis som jag har sagt tidigare finns det många frågor, men det ges få konkreta svar.

Det finns ett annat spörsmål som gäller en av Alliansens reservationer. Vi vill gärna vara med och tycka till om hur resursfördelningen ska ske inför 2018 och 2019. Det vill regeringen naturligtvis inte. Man säger ingenting om hur det ska gå till, och det är olyckligt. Det handlar om mycket pengar och om principer, och vi tycker att fler partier borde uppmärksamma det.

Jag har en annan fråga till Robert Stenkvist. Den gäller genus, och det tycker ni ju inte om. Men när det kommer till Malmö högskola säger ni att den forskningen inte håller måttet.

Herr talman! Malmö högskola har väl egentligen inget med genus att göra. Vi tycker att en del genusforskning inte håller måttet medan en del håller måttet.

Både jag och våra politiska sekreterare har varit inne och tittat på forskningen vid Malmö högskola. Det är lite av vårt jobb att kolla de enskilda forskningsprojekten, och jag tycker inte att den uppfyller de krav som kan ställas för att kallas universitet. Det är det första.

Det andra är att Lunds universitet ligger väldigt nära Malmö högskola. Varför inte samverka? Vi har väckt en massa motioner om samverkan mellan olika lärosäten. Här skulle man kunna ha ett fruktbart samarbete mellan Lunds universitet och Malmö högskola, där Lund är universitet och Malmö är högskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Hade lärosätena legat tio mil längre ifrån varandra då hade det varit en faktor som talade för att utnämna Malmö högskola till universitet. Jag vet inte om jag hade ställt mig bakom det i alla fall, men det hade varit något lättare. Malmö och Lund ligger fyra fem mil från varandra.

När det gäller resurstilldelning var vi för något år sedan inbjudna till Rosenbad för att diskutera det. Varför var vi det om vi inte skulle få vara med att tycka? Jag tog för givet att det var så. Annars hade vi kunnat skippa den middagen.

Målsättningen är svepande, men målsättningen i sig har vi ingenting emot. Sverige ska bli en världsledande forskningsnation. Nej, vi tycker inte tvärtom.

Herr talman! Ett samhälle som ska utvecklas behöver hjälp med att navigera. Ett av verktygen är utbildning och forskning.

I dag debatterar vi regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan. Den innehåller en långsiktig forskningsstrategi som ska ge Sverige en plats bland de framstående forskningsnationerna.

För att nå dit behöver universitet och högskolor samverka med det omgivande samhället: skolor, näringsliv och det civila samhället. Därför är det betydelsefullt att stärka forskningsresurserna även vid de mindre högskolorna och vid vissa enskilda utbildningsanordnare - detta för att säkerställa utbildningens anknytning till forskning och för att göra det möjligt för hela landet att leva och utvecklas.

Att ha en högskola i en region har stor påverkan på möjligheterna för människor att lära och utvecklas under hela livet. Det ger också en region betydligt bättre förutsättningar att rekrytera medarbetare och därmed skapa förutsättningar för att hela regionen ska kunna dra nytta av detta.

De nationella forskningsprogrammen är bland andra: klimatprogrammet, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, antibiotikaresistens, tillämpad välfärdsforskning, och arbetslivsforskning. För att säkra långsiktigheten för forskningen är programmen tioåriga. Programmen byggs upp successivt 2017-2020 och tillförs 420 miljoner när de är fullt utbyggda 2020.

Genom dessa nationella forskningsprogram ska det skapas goda förutsättningar för forskningens medverkan att lösa samhällsutmaningar och för tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan men också för att stärka samverkan mellan forskning och utbildning.

Forskningen om utbildning behöver stärkas. Regeringen ger därför universiteten i Uppsala, Göteborg, Umeå och Karlstad i uppdrag att tillsammans med kommuner och friskolor initiera forskningssamarbeten som kommer att bedrivas på skolor och i klassrum. Universiteten ska tillsammans med övriga medverkande sprida resultaten av försöksverksamheten och de olika samverkansmodeller som används.

År 2017 satsar regeringen 15 miljoner kronor för ändamålet. År 2018 beräknar man att 20 miljoner satsas, och därefter blir det 30 miljoner kronor per år. Uppdraget ska delredovisas till Utbildningsdepartementet årligen, men senast den 1 mars, under perioden 2018-2021. Sedan ska det hela slutredovisas den 1 mars 2022. Programmen ska bidra till att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Regeringen har dessutom tillsatt en utredning för att föreslå hur lärosäten som bedriver lärar- och förskollärarutbildningar kan skapa en långsiktig samverkan för praktiknära forskning tillsammans med kommuner och friskolor. Utredarna ska även redogöra för befintlig samverkan vad gäller praktiknära forskning samt redovisa vad som utgör hinder för samverkan och sedan presentera förslag på olika modeller för att främja praktiknära skolforskning.

Cecilia Christersson, vicerektor på Malmö högskola, är utsedd till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2017. Utredarens arbete ska ske i nära anknytning till de universitet som ansvarar för försöksverksamheten.

Herr talman! Klimatutmaningen är stor. Därför har regeringen gjort den största klimatforskningsinsatsen någonsin. Sverige har stor potential att vara en ledande nation för forskning och innovationer relaterat till klimatutmaningen. Därigenom kan vi samtidigt bidra till nya företag och jobbskapande. Sverige leder klimatomställningen och tar nu nya steg genom en strategisk satsning på forskning och innovation. Vi ska exportera lösningar, inte utsläpp.

Miljö- och ekoinnovationer är innovationer som bidrar till både förbättrad miljö och ett bra ekonomiskt utbyte. Miljöinnovationer kombinerar miljö och möjligheten att göra den affärsmässigt intressant. En framgångsrik miljöinnovation är en innovation som har en hög miljöeffektivitet, ger en stor förbättringsfaktor och har en god marknads- och lönsamhetspotential.

Att satsa på att utveckla system som bidrar till ett hållbart samhälle är en del av ambitionen i våra satsningar. En annan del är att ge universitet och högskolor möjlighet att bidra till utvecklingen till ett fossilfritt välfärdssamhälle.

Fler och fler länder arbetar målmedvetet med att förbättra sitt miljöarbete men även sin omställning till förnybar energi. Under föregående helg hade jag möjligheten att träffa många personer från flera länder runt om i världen när jag deltog i Global Greens and European Greens Congress i Liverpool. Miljö och klimat var en röd tråd i alla de samtal jag deltog i.

Många talar om förnybar energi och om hur vi ska kunna ersätta det energibortfall som sker när länder börjar avveckla kärnkraften efter den senaste olyckan, som inträffade i Fukushima. Detta innebär ett utökat behov av forskning, och här ska vi vara med.

Herr talman! Kunskap i samverkan är ett stort och viktigt betänkande. Det är omöjligt att täcka in allt på några minuter i en talarstol. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Elisabet Knutsson, för anförandet!

Några av de frågeställningar som Elisabet Knutsson nämner tog jag upp i mitt anförande. Jag tänker bland annat på den praxisnära skolforskningen. Jag ser dock inte att Elisabet Knutsson har tagit del av den kritik som finns mot förslaget. Det finns kritik från Skolforskningsinstitutet, eftersom de känner sig överkörda, och även från flera lärosäten, som också känner sig överkörda. De undrar varför regeringen har handplockat vissa lärosäten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Till saken hör att många andra högskolor jobbar fantastiskt bra med den viktiga frågan om hur vi ska få in mer forskning i klassrummen. En av dem är Högskolan i Halmstad. Jag har varit där och lyssnat på hur de jobbar vidare i sitt regionala perspektiv och hur de driver forskning och ett aktivt lärande i skolsalarna. Detta finns även i Högskolan Dalarna och på många andra ställen. Av detta skäl ställer sig många frågande till att regeringen har ryckt ut och "pinpointat" exakt vilka lärosäten som ska få denna möjlighet i stället för att låta forskning i konkurrens vara vägledande.

Herr talman! Jag känner till att Elisabet Knutsson liksom jag är lärare. Som lärare vill jag ställa en fråga om digitalisering av den högre utbildningen, vilket är något vi saknar. Staten begär att lärarna ska vara aktiva och duktiga pedagoger även på detta område. Varför har regeringen inte levererat här?

Herr talman! Jag tycker att vi pratar väldigt mycket om digitaliseringen, inte minst gör vi det i samband av utbyggnaden av den. Vi pratar om att skolan ska vara en del av den.

Det är kanske inte regeringens plikt att precis tala om hur skolan ska jobba med detta. Vad regeringen och vi ska göra är att ge möjligheter att bygga ut nät. Även Skolverket talar mycket om digitalisering. Det finns med i helheten.

Det frågas varför just dessa universitet har blivit utsedda. Många universitet och högskolor har goda insikter i denna forskning och i lärarutbildningen. Oavsett vilka universitet man hade valt måste man ändå bestämma sig för några. Men det är inte förbjudet för övriga att hänga med på tåget. Vi talar om samverkan, och jag utgår från att samverkan kommer att ske här.

Herr talman! Det som skiljer dessa lärosäten från andra som ska följa med är att de här fick en pengapott, särskilt öronmärkt för detta ändamål. Den möjligheten får inte de andra.

Jag tycker att digitalisering är en väsentlig fråga i vårt samhälle. Elisabet Knutsson säger att vi pratar mycket. Ja, herr talman, vi pratar oändligt mycket om detta i samhället. Men jag önskar att vi även kunde se något av det i den proposition som ligger på bordet.

Det handlar om att digitalisera kunskapsmiljöer. Jag såg en fantastisk sak på nätet om hur man jobbar med lärarprogrammet i Singapore. Lärare hade möjlighet att didaktiskt och pedagogiskt lära sig hur man kan använda datorn i utbildningen.

Den typ av infrastruktur som fanns i den film jag såg finns inte någonstans i Sverige, skulle jag vilja hävda. Den finns inte på våra lärosäten. När jag har varit runt och pratat med dem har det i mångt och mycket sett ut som vilken föreläsningssal som helst. Självklart är det lärosätena som måste ta greppet, men regeringen borde ge incitament till att tillskapa ett slags forskningsinfrastruktur, en lärandeinfrastruktur som möter det digitala samhället. Det saknar vi i dag, och det saknar jag i regeringens forskningsproposition. Sverige och vi moderater tycker att vi ska vara en modern och innovativ kunskapsnation. Då kan vi inte missa digitaliseringståget, för det tutar och kör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Fru talman! Det finns lite andra delar i det här. Digitaliseringen kanske är en del av det. Det resoneras ju om digitaliseringen på andra ställen än just i forskningspropositionen. Ansvaret för infrastrukturen för digitaliseringen ligger på Peter Eriksson, men också på många andra ställen.

Bara för att det inte är konkret nämnt i propositionen vid namn, så att säga, är det inte så att de här samverkansprogrammen och forskningsprogrammen inte har digitaliseringen inbyggd i sig. Det är ju någonting som måste finnas. Det är ingen som kan jobba på ett konstruktivt och bra sätt utan att ha en struktur och en infrastruktur för digitalisering.

Angående det här med "som vilken föreläsningssal som helst" är det klart att lärosätena bestämmer var de ska lägga sina pengar. De måste bestämma hur de ska göra med sin digitalisering.

Fru talman! Vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Alliansens reservationer nr 2 och 10 samt Centerpartiets reservation nr 72.

Vi ska nu diskutera frågor gällande högre utbildning och forskning. Regeringen gjorde inför den här forskningspropositionen ett stort nummer av att den skulle beröra högre utbildning, forskning och innovationer. Vi var många som hade höga förväntningar på vad den här forskningspropositionen skulle innebära, nu när den också tog ett grepp om högre utbildning. Jag kommer att återkomma till att det inte blev så mycket.

Det är viktigt att ha med sig att Sverige i dag är ett land i framkant när det gäller högre utbildning, forskning och innovationer. Vi har väldigt goda förutsättningar. Tack vare de här förutsättningarna har vi också skapat nya möjligheter. Det har blivit nya upptäckter som ökar förståelsen. Det bidrar till bättre hälsa och bättre kunskap och leder till jobb och företagande, mer tillväxt och därmed också större skatteintäkter.

Under Alliansens tid ökade anslagen till historiska nivåer. Mellan 2009 och 2016 ökade anslagen till forskningen med 9 miljarder. Det var en ökning med 30 procent. Jag kan bara konstatera att regeringen har sänkt investeringstakten jämfört med Alliansens tid. Det här är en tid då de privata investeringarna i forskning och utveckling minskar i Sverige. Det är en tid då Sverige får hem mindre EU-medel än tidigare. Detta är en oroande utveckling.

Fru talman! De privata investeringarna i forskning och utveckling är den allra största delen. Det är därför bekymmersamt att regeringen i så liten utsträckning lyfter fram hur vi ska få mer av privata investeringar i forskning och utveckling i Sverige. Samtidigt som de privata investeringarna i forskning och utveckling minskar i Sverige ökar de i 18 av 22 jämförbara länder. Det minskar svensk konkurrenskraft och svensk innovationsförmåga jämfört med de andra länderna. Det är en oroande utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

För att vända det här behöver man skapa attraktiva forskningsmiljöer och innovationsmiljöer. Men det måste också bli bättre villkor för att driva företag och investera i forskning och utveckling i Sverige. Då är det två delar som saknas i propositionen men också i regeringens sammanhållna politik på hela området.

Den första delen handlar om regelverken. För att fler ska vilja investera i Sverige måste vi ha regelverk som är tillåtande. Vi måste vara bättre på att ha en lagstiftning som är öppen för nya innovationer i ett tidigt skede, så att vi kan vara testland för nya och spännande forskningsresultat och innovationer.

Den andra delen handlar om det mest kraftfulla instrumentet: skatteverktyget. En bra och attraktiv skattepolitik leder till att fler vill och vågar investera i Sverige, både företag och andra, och att fler kan söka sig till Sverige. Där ser vi att Sverige tappar. Med den nya regeringen har man också höjt skatterna kraftigt på jobb och företagande. Kopplat till forskning och innovationer är detta oroande.

Fru talman! Sverige blir allt sämre på att få hem EU-medel. Det är därför också viktigt att poängtera det som Alliansen lyfter fram: att vi måste ha en målsättning att få hem mer pengar från Horizon-programmet. Sedan förra ramprogrammet har vi tappat ganska kraftigt i att få hem medel. Det är ett tecken på att vi har en lång resa framåt. Genom de stora programmen kan vi också göra mer nytta i Sverige på olika sätt.

När man pratar om forskning och innovationer i det här sammanhanget är det också viktigt att lyfta fram att Sverige behöver göra ännu mer för att nyttja alla de data vi har i Sverige. Vi har en historia av att vara ett land med mycket byråkrati och myndighetsutövande. Vi har samlat in väldigt mycket statistik som måste offentliggöras för att möjliggöra för både forskning och innovationer. Från Centerpartiets sida ser vi det som en del i forskningspolitiken att de anslag som är offentligt finansierade också bör ha krav på att ha öppna data. Det leder till innovationer, men det leder också till minskat forskningsfusk och ökad och snabbare utveckling på området för att nå målet.

Fru talman! Regeringen har gjort ett väldigt stort nummer av att den här forskningspropositionens stora fokus är samverkan. Det krävs lång tid för att räkna antalet gånger det nämns i forskningspropositionen. Det som man däremot inte lyckas nämna i hela forskningspropositionen är hur begreppet ska tolkas. Det är ganska olyckligt. Om samverkan ska få ett väldigt stort inflytande när det gäller hur medel ska fördelas gäller det också att det finns en tydligare definition av detta. Vi i Alliansen har en gemensam reservation som lyfter fram att det bör komma en definition men också att detta ska gå till riksdagen för att diskuteras vidare.

Samverkan är ett medel för att nå bättre resultat. Det är inte ett mål i sig. Då krävs det en tydlighet. Det krävs också att vi inte fokuserar på samverkan på bekostnad av vetenskaplig eller konstnärlig kvalitet och excellens. Det hoppas jag är regeringens intention. Men utifrån det vi kan läsa i forskningspropositionen är det svårt att veta.

Fru talman! Den högre utbildningen, som var den nya delen i forskningspropositionen den här gången från den rödgröna regeringen, lyser med sin frånvaro. Regeringen har presenterat att man kommer att göra en utredning av resursfördelningssystemet. Det är väldigt välkommet. Centerpartiet har varit pådrivande för det och tycker att det är nödvändigt för att få ett nytt sätt att se på hur vi ska fördela resurserna till den högre utbildningen och till forskningen i Sverige. Tillsammans med Alliansen öppnar vi för att man kan göra ett gemensamt anslag, men vi har också pekat ut ett antal områden som vi tycker måste stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Bland annat tycker vi att kopplingen till arbetslivet måste stärkas i det kommande resursfördelningssystemet. Man måste se till att satsa på ökad genomströmning för de studenter som påbörjar en utbildning, så att de får rätt förutsättningar att också avsluta den på ett snabbt och bra sätt. Men framför allt behövs satsningar på att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen. Vi har hög kvalitet i svensk högre utbildning, men den kan bli ännu bättre. Det är därför olyckligt att det första som regeringen gjorde när det gällde högskolepolitiken var att ta bort de medel som Alliansen hade tillsatt för att premiera kvalitet. Jag hoppas att det kommer att vara en parameter nu när det här utreds. Det är svårt att veta, eftersom det ännu inte har presenterats vad regeringen kommer att göra när det gäller utredningen om resursfördelningssystemet.

Den andra delen handlar om internationalisering. Nu har regeringen sedan propositionen lagts fram presenterat en utredning om just internationaliseringen. Det som kan konstateras är att man skjuter frågan långt på framtiden trots att vi i dag har väldigt stora problem att få internationella toppstudenter och toppforskare till Sverige. Det gällde särskilt under förra hösten, när vi hade ett problem där hundratals studenter inte kunde påbörja sina studier på grund av långa handläggningstider och byråkrati i Sverige.

Dessutom presenterar regeringen ständigt nya förslag om att höja inkomstbeskattningen. Det gör det mindre attraktivt för människor att söka sig till Sverige. Det gäller både forskare och studenter men också till det privata näringslivet, där vi ser att investeringarna minskar. Det är oerhört olyckligt och riskerar att göra att investeringarna i Sverige fortsätter att minska.

Fru talman! För Centerpartiets del ser vi det som oerhört viktigt att man stärker autonomin bland lärosätena. Det vi kan se från regeringens arbete hittills är att autonomi inte har varit en vägledande princip, med tanke på dess agerande vad gäller till exempel Högskolan Dalarna.

Vi tycker att autonomin bör stärkas. Man bör ge professionen större inflytande. Den statliga rollen ska vara mer av uppföljning, kvalitetsuppföljning med mera, och att se till att premiera och utveckla de lärosäten som gör det allra bästa både för studenter och för forskningen. Det handlar också om att fokusera på var vi ska göra detaljregleringar och inte. Där tycker jag att regeringen inte har hittat en bra balans i det som den hittills har gjort.

Vi vill också se en ökad profilering. När man diskuterar frågan om forskning och högre utbildning med olika lärosäten ser man att de i större utsträckning vill profilera sig inom de områden de är starka. Det tror jag är en viktig del att ta in när det gäller resursfördelningssystemet men också i den högskolepolitiska debatten framöver. Hur kan vi stärka profileringen för de olika lärosätena?

Fru talman! Vi har ett tillkännagivande till regeringen i dagens debatt som handlar om arbetslivskopplingen. Jag reagerade när Thomas Strand i sitt anförande ansåg att tillkännagivandet var ett slag i luften. Tillkännagivandet bygger på att vi från Alliansen har lagt fram ett förslag om att stärka kopplingen mellan arbetsliv och högskola. Vi tycker att regeringen bör ta initiativ till en bättre dialog mellan arbetsgivare och lärosäten tillsammans med branschorganisationer och dylikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Thomas Strand kallar detta ett slag i luften. Det är lite anmärkningsvärt med tanke på att om man frågar studenterna själva, som man har gjort i vissa undersökningar, uppger hälften att det är dålig arbetsmarknadsanknytning på deras utbildningar. Är det någonting vi behöver är det bättre arbetsmarknadsanknytningar. De flesta studenter väljer att läsa en högre utbildning av två skäl. Det ena är att för att få ett specifikt jobb, det andra är för att få ett jobb över huvud taget. Då måste arbetsmarknadsanknytningen bli ännu bättre.

Det finns väldigt mycket mer att säga och lyfta fram från Centerpartiets förslag när det gäller forskningen och forskningsfrågorna. Jag rekommenderar dem som är mer intresserade att läsa Centerpartiets motion och tackar därmed för ordet.

(Applåder)

Fru talman! Detta är inte någon skattepolitisk debatt. Men jag kan inte låta bli att kommentera det Fredrik Christensson säger. Vi tar inte ut skatter för att göra livet besvärligare för folk. Vi tar ut skatter för att bygga välfärden, stärka högre utbildning, stärka forskning och stärka innovation. Det är så vi har byggt Sverige under många år. Jag tror att svenska folket har en ganska stor förståelse för att våra skatter ska användas för att göra samhället bra.

Ni satsade mycket pengar under era år vid makten. Det ska ni ha kredd för, för det är viktigt. Nu får vi kanske fortsätta fyra år till med en progressiv utveckling vad gäller stöd till universitet, högskolor och forskning. Kanske kom det för mycket pengar. Vid den senaste mätningen jag såg låg det 17 miljarder kronor oförbrukade medel ute på lärosätena. Man kan också fundera på hur pengarna används. Det är inte bara pengar det handlar om.

Vi kritiserade den borgerliga regeringen för att missgynna de unga universiteten och landets högskolor vid fördelning av forskningsresurser. Jag vet att Centern ofta brukar värna alla högskolor i hela landet. Jag vill ställa några frågor till Fredrik Christensson när jag nu har möjlighet. Stöder ni regeringens signal om att vi ska en mer rättvis fördelning av forskningsresurser? Kan vi enas om den frågan framöver? Stöder ni att även övriga enskilda utbildningsanordnare ska få en basresurs för forskning som de förvägrades av den borgerliga regeringen?

Fru talman! Jag vill börja med inledningen. Jag delar Thomas Strands uppfattning att det inte bara handlar om pengar. Det handlar mycket om regelverk och liknande. Det var också det som jag lyfte fram i mitt anförande. Vi måste se till att det blir bättre förutsättningar för forskning och innovation i Sverige. Där är regelverken en viktig förutsättning. När det gäller lagstiftningen tror jag att vi i framtiden kommer att behöva vara ännu mer snabbfotade och förändra lagstiftningen för att möjliggöra för nya innovationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

När det gäller skatterna kan jag bara konstatera att Alliansen under sina år lyckades sänka skatterna för många människor. Samtidigt fick vi mer pengar till statskassan att fördela. Vi lade bland annat mer pengar på forskning och innovation än vad regeringen gör nu trots att man har höjt skatten på jobb och företagande med över 30 miljarder.

Det är bra att vår politik när det gäller högre utbildning har gått fram och att det delas av Socialdemokraterna att det ska finnas i hela landet. Det är en oerhört viktig fråga för oss i Centerpartiet. Det är det av flera skäl. Det är det för utbildningens del. De högskoleorter vi i dag har är oftast också bra centrum lokalt för att driva på tillväxten. Då är det självklart viktigt att det finns forskning kopplat till det.

Högskolan bygger på forskningsanknytningen. Det är en senare debatt. Vi kan diskutera om det ska läggas mer resurser på högskola eller på till exempel yrkeshögskola, som har mer fokus på arbete och mindre på forskningsanknytningen. Vi vill se bra forskning även där.

Jag lyfte även i mitt anförande fram profileringsfrågan. Det tror jag är helt avgörande för framför allt de mindre lärosätena. Många av de mindre lärosätena på vissa ställen är extremt duktiga inom vissa områden. Där vill de utvecklas. Vi måste skapa förutsättningar för dem så att de ska kunna utvecklas på de områdena och få lägga mer av sina resurser där de är väldigt bra så att de får bli ännu bättre.

Fru talman! Jag hoppas att Centerpartiet vill vara med i arbetet för att skapa ett mer rättvist system för tilldelning av resurser. Vi ska inte brandskatta de stora starka. Men vi ska ha ett rättvist system som gynnar forskning i hela landet och på alla våra lärosäten.

När det gäller kvalitet glömde Fredrik Christensson att nämna att vi tillför 900 miljoner kronor under mandatperioden som kvalitetspengar. Det är inte så att vi tog bort massor med pengar. Vi tillför väldigt mycket för att stärka kvaliteten.

Jag har en liten fråga som jag har funderat på och som gjort mig lite förbryllad. Det gäller reservation 13, som Centern har skrivit till propositionen, om villkoren för doktorander. Där säger Centern att avskaffandet av utbildningsbidraget och eventuell begränsning av stipendier för forskarutbildning kan innebära att doktorander blir dyra.

Ni skriver också att ni anser att externt finansierade stipendier bör uppmuntras. Sedan har ni en liten brasklapp: Samtidigt anser vi att doktorandernas villkor bör förbättras. Jag har funderat lite. Hur ska man tolka reservationen? Ska vi förbättra doktorandernas situation och även för dem med stipendier? Eller finns det en gräns för detta förbättringsarbete? Är det enligt Centerpartiet acceptabelt att av kostnadsskäl tumma på doktorandernas arbetsvillkor?

Fru talman! Tack för frågan! Det är synd att jag bara har en replik för att svara Thomas Strand. Frågan om doktoranderna är en viktig fråga att lyfta fram och diskutera.

Det finns ju en problematik, och som vi skriver i vår reservation fungerar det så, oavsett yrkeskategori eller annat, att med högre kostnader måste man se till att nyttja pengarna på ett klokt sätt. Det vi lyfter upp som en risk med att förbjuda extern finansiering eller utbildningsbidraget, som detta gäller, är att det kommer att bli färre doktorander. Det handlar också om internationell konkurrenskraft. Vi måste kunna locka studenter hit, och då kan villkoren vara en viktig del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Propositionen i sin helhet pekar på några olika inriktningar, till exempel externfinansierade stipendier. Vi vill peka på att det är en bra grej i grunden. Det är inte något självändamål vare sig att lärosätena själva ska betala samtliga doktorander eller att staten ska finansiera det. Det är väl jättebra att det kommer privata investeringar.

Som jag lyfte fram i mitt anförande: Privata investeringar i forskning och utveckling i Sverige minskar, och därför är det här ett bra sätt. Det kan dock behövas justeringar och förbättringar av villkoren, till exempel genom att ge goda förutsättningar om man skulle bli sjuk eller behöva vara föräldraledig och så vidare. Sådant måste vi verkligen se över, förbättra och stärka.

Det är samtidigt viktigt att vara medveten om att doktorandstudier är en utbildningsform och alltså inte som vilken anställning som helst.

Fru talman! Vänsterpartiet vill att forskarsamhället ska ha frihet att självt formulera och söka svar på sina vetenskapliga frågeställningar. Detta är faktiskt en av de absolut viktigaste principerna för forskningspolitiken.

Akademin är fri. Ingen får röra den utan samtycke.

Både forskningens kvalitet och nytta är beroende av att vi klåfingriga politiker inte styr ämnesområde, inriktning, avgränsning eller metod. Den politiska styrningen får därför bara röra sig på ett övergripande plan. Ibland behöver det dock pumpas in lite mer pengar inom vissa områden för att forskningen och samhället ska kunna gå lite mer hand i hand över daggstänkta berg, fallera.

Därför är vi i Vänsterpartiet är extra glada över att regeringen har lyssnat på oss och satsar på välfärdsforskning, arbetslivsforskning samt klimat- och miljöforskning. Vår ambition är också att industriforskningen ska stå i fokus.

Lika viktigt är det att ha en tydlig skilsmässa och bodelning mellan forskning och kommersiella intressen. Den samverkan som högskolan är skyldig att ha med det omgivande samhället, däribland näringslivet, får inte leda till att forskare frånsäger sig rätten att formulera problem, ställa frågor, välja metoder och publicera forskningsresultat. Donationer och uppdragsforskning får inte ersätta statliga anslag, som är den grundläggande förutsättningen för en oberoende forskning. Forskaren får gärna vara entreprenör, men det innebär inte att det är näringslivet som bestämmer vad det ska forskas om.

Vänsterpartiet ser två stora problem på lärosätena i dag som tas upp i propositionen. Det är för övrigt en väldigt bra proposition; vi är väldigt positiva till den. Det handlar dels om frågan om anställningsprocessen, dels om fördelningen av forskningsmedel.

Delegationen för jämställdhet i högskolan menar att bilden av akademin är nedslående. Det är en organisation präglad av normer och värderingar som bekräftar män som överordnade och där olika villkor råder för kvinnors och mäns meritering och karriärutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Det finns mycket att göra för att åtgärda ojämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor. Studenter väljer utbildningsplatser baserat på stereotypa könsrollsmönster. Professorer är till största delen män och har lättare att avancera på positioner. Forskningsmedel tilldelas mäns excellenscentrum. Av strategiska forskningsmedel är det 87,3 procent som tilldelas män, medan kvinnor får 12,7 procent. Olika universitets och högskolors jämställdhetsarbete ser också väldigt olika ut. Vissa arbetsplatser är framsynta och ambitiösa, andra ser jämställdhet som en icke-fråga.

Som nämns i propositionen har även Statskontoret undersökt hur det ser ut med jämställdheten inom forskningen. I deras rapport framkommer det att inte bara de strategiska forskningsmedlen utan även basanslagen är väldigt ojämställt fördelade. Män tilldelas 61 procent av anslagen men utgör bara 58 procent av forskarna. Det är alltså bara 3 procentenheter som skiljer, vilket kan låta som yttepyttepengar, men så är det inte. Det motsvarar drygt 80 miljoner kronor.

En stor del av förklaringen till detta är att basanslagen ofta används för att finansiera löner till professorer, där män är klart överrepresenterade.

Universitet och högskolor måste komma till rätta med den snedfördelade anslagstilldelningen. Forskning kan inte längre vara en mansdominerad värld. Regeringen föreslår i sin proposition ett antal viktiga åtgärder för att komma till rätta med allvarliga jämställdhetsproblem, bland annat konkreta mål för nyrekryteringen av kvinnliga professorer och skarpa krav på en jämställd fördelning av forskningsmedel.

Vänsterpartiet, så som vi ofta resonerar, vill lite mer. Vi vill skärpa kraven ytterligare. Vi vill att regeringen utreder införandet av ett mål om att av samtliga statligt finansierade forskningsanslag ska inte mer än hälften gå till män som forskar.

En forskares arbete blir lidande om personen i fråga måste oroa sig för sin egen ekonomiska situation. På en arbetsplats med många professioner blir arbetsmiljön inte bra om vissa ständigt går omkring och oroar sig över sin tjänst. Vänsterpartiet vill att Sveriges högskolor och universitet erbjuder doktorander och forskare trygga och fasta anställningar.

Vi har därför länge drivit att utbildningsbidraget för doktorander ska slopas till förmån för tryggare anställningsformer. Det är därför glädjande att regeringen i sin proposition nu föreslår att bidraget ska tas bort. Det är ett viktigt steg för bättre anställningstrygghet för doktorander, och det är helt rätt väg att gå.

Möjligheterna ser i dag mycket olika ut för olika människor när det kommer till att arbeta inom akademin. Bakgrund, ekonomiska faktorer, kön och inte minst eventuella funktionsnedsättningar spelar in. Eventuella yttre hinder för människor att arbeta med vad de önskar ska motverkas. I dag är kunskaperna om tillgängligheten för forskare för dåliga. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som granskar förutsättningarna för forskare med funktionsnedsättning inom universitet och högskolor samt vilka åtgärder som krävs för att öka tillgängligheten.

Jag yrkar bifall till reservation 55.

Fru talman! Linda Snecker uppehåller sig mycket vid jämställdhet, och det hade jag också förväntat mig. Men det är ju inte bara Vänsterpartiet som har patent på den frågan. Också vi moderater driver självklart frågan om jämställda villkor. Jag ser också att vi i två reservationer faktiskt ligger väldigt nära varandra. Det gäller inte minst det medicinska området, där vi självklart konstaterar att kvinnor och män har olika fysiska förutsättningar och att det därför är viktigt att den forskning som bedrivs anpassas i förhållande till kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Även jag ser mycket som är bra. Jag tycker att det är bra att regeringen uppmärksammar jämställdhet. Jag tycker att det är bra att regeringen uppmärksammar tvärvetenskap, och jag tycker att det är bra att man jobbar för öppna rekryteringsprocesser.

När vi talar om öppna rekryteringsprocesser kommer ändå denna fråga, som jag vill ställa till Linda Snecker. Ni vill ta radikala grepp om jämställdhet och jämställdhetsbonus. Linda Snecker nämnde i sitt anförande att 50 procent av forskaranslagen ska gå till det ena eller det andra könet. Det finns en princip om att det är den mest kompetenta eller meriterade forskaren som bör komma i fråga. I det här läget måste bedömningen vara blind, så att man faktiskt ser till den mest meriterade. Jag undrar om Linda Snecker kan utveckla hur Vänsterpartiet ser på att gå framåt på området utan att för den skull drabbas av diskrimineringslagen.

Fru talman! Tack, Betty Malmberg, för din fråga! Det är alltid kul när Moderaterna och Vänsterpartiet slår ett slag för jämställdheten. Inför en debatt som ska hållas senare har ni gjort nästan ett tillkännagivande om samtyckeslagstiftning. Det är mycket bra, men ni kan vara lite skarpare.

Inom universitet och högskolor är fördelningen bland studenter sådan att det finns oerhört många kvinnor. Där finns en övervikt av kvinnor. När det kommer till doktorander är det ungefär fifty-fifty - det är kanske lite fler kvinnor nu.

Men högre upp i hierarkierna är det som i resten av samhället, speciellt i det privata näringslivet. Där är det män, män, män. Mäns kompetens är liksom lite bättre än kvinnors, och när det gäller forskningsmedel tilldelas de så otroligt mycket lättare medel än kvinnor. Kan det vara så att kvinnor på något sätt är sämre än män på att forska? Nej! Jag är övertygad om att så inte är fallet. Det är helt andra samhällsstrukturer som ser mäns kompetens som betydligt viktigare än kvinnors.

Betty Malmberg och jag har lyckats bli riksdagsledamöter. Det är det vackraste uppdraget man kan ha. Men jag kan lova Betty Malmberg att både hon och jag för att komma dit där vi är i dag har fått vara dubbelt så pålästa, dubbelt så högljudda och gått på dubbelt så många möten som många av våra manliga kollegor har gjort. Vår kompetens ses oftast som lite sämre. Det måste vi åtgärda inom universiteten och högskolorna. Dagens kvinnliga doktorander måste kunna bli professorer på jämställda villkor. Så ser det inte ut i dag. Det måste åtgärdas. Ja, då får vi ta till lite drastiska metoder. Vi kan inte backa in i framtiden. Vi kan inte stå här om 20 år och det är fortfarande en mansvärld inom akademin.

Fru talman! På vilka grunder Linda Snecker och jag har blivit invalda vet jag inte. Linda Sneckers analys få stå för henne själv. Jag anser självklart att vi måste komma längre. Mångfald berikar, och det är där som vi måste få in mer och bättre kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Jag hörde däremot en analys som jag tror mer på. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har konstaterat att många kvinnor efter sin disputation försvinner och tar många administrativa uppgifter, och därmed kommer de inte i fråga för forskning och kan därmed inte heller meritera sig vidare. Det hade varit en intressantare analys att fördjupa sig i.

Jag konstaterar också att när utbildningsutskottet tittade på forskarskolor för lärare visade det sig att många av de lärare som fick chansen i stället för att gå tillbaka till klassrummen valde att stanna kvar på lärosätena. Då kan man undra om det var så smart. Det är klart att vi gärna vill ha in mer och ännu vassare kompetens i klassrummen. Men detta visar att det finns få disputerade på bland annat lärarutbildningarna, och därför har det funnits ett behov av att fler kvinnor stannar kvar. Eftersom vi känner till hur dominansen ser ut på området är det viktigt med ett lyft också där.

Jag vill ställa ytterligare en fråga. Linda Snecker bor i en storstad, i Norrköping, och jag bor på landet utanför Ödeshög. Jag vill lyfta upp frågan om livslångt lärande. På vilket sätt får mina kommuninvånare tillgång till och möjlighet till högre utbildning kontra dem som är campusberoende? Det är helt enkelt fråga om digitalisering.

Fru talman! Betty Malmberg och jag är från Östergötland. Det är den bästa valkretsen!

Jag är övertygad om att Ödeshögsborna är nöjda med Linköpings universitet. Det är ett otroligt bra universitet i Sverige där jag, som av en händelse, är tjänstledig från min tjänst som forskningsadministratör.

Självklart behöver digitaliseringen bli bättre. Det har Betty Malmberg tagit upp i repliker till Miljöpartiet. Det är dock inte det som propositionen handlar om. Den handlar inte om digitalisering, utan den handlar om ett tioårigt perspektiv. Självklart finns det många förbättringar som kan göras på det området.

Låt oss gå tillbaka till vad propositionen faktiskt handlar om, det vill säga vilka som ska forska och hur forskningen ska bedrivas. Jag håller med om att disputerade kvinnor inte fortsätter inom akademin. Det är för att anställningsvillkoren, när man väl har disputerat och har klarat hela doktorandtjänsten, är mycket dåliga. Det ges för lite hjälp inom humaniora och samhällsvetenskapliga områden i fråga om att komma vidare, till exempel att ansöka om en post doc- eller lektorstjänst. Det ges för lite handledning för att gå vidare i arbetslivet, vilket gör att det finns arbetslösa, disputerade kvinnor som söker administrativa tjänster. De kan vilja vara kvar inom universitetets ram, inom akademin, eftersom det är spännande och utvecklande att arbeta där, men att en disputerad ska bli administratör är ett så otroligt samhällsslöseri när denne egentligen borde gå vidare till en bättre forskningstjänst eller undervisa och använda hela sitt kunskapskapital. Det är därför Vänsterpartiet ständigt kämpar, och kommer att fortsätta att göra så, för bra anställningar överallt och särskilt på universitet och högskolor.

Fru talman! Liberalerna vill inledningsvis föra till protokollet att vi ställer oss bakom samtliga våra reservationer, men vi yrkar bifall endast till reservation 11, Beslut om principer för resursfördelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Det mesta som har debatterats känns igen. Socialdemokraternas Thomas Strand hänvisar till sin tid i opposition, och han har glömt bort att hans parti har suttit i regeringen i två och ett halvt år. Det kanske speglar avsaknaden av inriktning och den försvagade forskningspolitiska plattform som vi nu debatterar i riksdagen. Vi liberaler är förvånade över avsaknaden av konkreta förslag för högre utbildning. Det gäller frågor om social snedrekrytering, jämställdhet, kompletta utbildningsmiljöer, karriärsystem, profilering och internationalisering. Det här är ett på många sätt ofullständigt dokument.

Liberalerna kommer främst att kommentera några delar av detta betänkande, fru talman, bland annat resurstilldelningssystemet. En viktig punkt som vi har drivit och tycker är viktig är att det ska vara transparent och enkelt att använda en modell för att premiera vetenskaplig kvalitet och resultat i form av forskningsgenombrott och samverkan med omgivande samhälle.

Liberalerna har också följt Vinnovas arbete. De har haft ett långt uppdrag sedan 2014 att utreda hur den så kallade samverkansindikatorn ska användas för att fördela pengar. Vi är dock inte beredda, som vi har skrivit i vår motion och i vårt yttrande i betänkandet, att i dag sätta ned foten och säga att precis så ska det vara. Inte minst vill vi varna för, och är kritiska mot, att regeringen är på väg att vikta samverkansindikatorn precis som citeringar och publiceringar - andra tunga kvalitetsindikatorer som har funnits många år inom högskole- och forskningspolitiken. Regeringen väljer en oansvarig väg.

Det framgår inte av de rödgröna företrädarnas anföranden något mer konkret vad samverkan är. I betänkandet hänvisas till Vinnova, men även Vinnova pekar på farhågor, bland annat ett antal avgränsade pilotstudier. Om detta ska omfatta hela lärosäten rakt av och dessutom i större ekonomisk omfattning tycker jag att man skulle ha inväntat det övriga resurstilldelningssystemet i stället för att hafsa fram denna tilldelningsnyckel redan nu. Det tycker Liberalerna är oroande.

Några avslutande kommentarer: Socialdemokraterna sa själva i sitt anförande här att Sverige tappar mark. Men man vill ge en signal till lärosätena att man ska satsa på forskning, och man pratar om den fria tanken och autonomi. Det stannar tyvärr vid tomt prat. Det har återgetts flera exempel här på att Socialdemokraterna och regeringen aktivt har gått in i lärosäten och styrt med hela handen.

Vi har också sett, både i forskningspropositionen och i tidningen Universitetsläraren, att man varnar för en formulering där regeringen säger att man i princip ska gå in för att få ökat genomslag för sin högskole och forskningspolitik. Det är inte ett sätt att värna den autonoma friheten och den så kallade fria tanken, som vi i Liberalerna vill.

Dessutom vill jag ställa en fråga till Socialdemokraterna. Ni har suttit i regering i två och ett halvt år. Det viktigaste beskedet och på något sätt villkoren och förutsättningarna för forskningspolitiken är trots allt ekonomin. Och budskapet till forskarsamhället är: Det blir inga höjda basanslag. Ända fram till 2020 kommer de att ligga på i princip exakt samma nivå som i dag. På Thomas Strand låter det som att nu kommer den stora ekonomiska prioriteringen på basanslaget. Men ni lägger inte en krona extra. Sett till andelar kommer det inte att göra någon skillnad för forskarsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Dessutom ger ni en beställning, en lång lista, på vad lärosätena ska göra. Det kommer inte att täckas av de finansieringskostnader och de resurser vi tror att ni har aviserat.

Socialdemokraterna och Thomas Strand! Hur kommer det sig att ni, trots detta angrepp på den borgerliga oppositionen, efter två och ett halvt år inte levererar ökade basanslag till forskning och högskola? Det tycker jag är värt att kommentera.

De direkta anslagen ligger i dag på 43 procent. Bedömningen som jag har tagit del av när det gäller underlag är att de kommer att ligga kvar på 43 procent ända fram till 2020.

Det andra huvudnumret, nämligen bättre tilldelning av resurser, lägger ni i en utredning som ska jobba och återkomma tidigast 2020. Det vill säga att Thomas Strand, som i opposition har kritiserat oss och nu är inne på tredje året i regeringen, inte kommer att kunna leverera ett enda nytt förslag. Det tycker jag är allvarligt. Det leder inte till ökad forskning. Det leder definitivt inte till ökad kvalitet. Vi har sett hur ni har använt de regionala lärosätena. Vi har sett hur ni har använt lärarutbildningen. Kvantitet har gått före kvalitet.

(Applåder)

Fru talman! Roger Haddad tar också till brösttoner och pukor och trumpeter.

Jag skulle vilja säga så här: Ni hade makten i åtta år. Frågan om resursfördelningssystem utreddes då, men ni förmådde inte att göra någonting.

De pengar som har gällt gällde till utgången av 2016, så det är först 2017 vi har möjlighet att göra förändringar. Nu kommer vi med förändringar. Det här året tillförs 390 miljoner till forskning och innovation. Det stegas upp till 2020 med drygt 2,8 miljarder. Lärosätena får pengar framför allt från 2018 och framåt och kommer då att få 1,3 miljarder.

Det är faktiskt inte så dåligt att få 1,3 miljarder. Under er period vid makten var det, om jag inte kommer ihåg helt fel, 2,1 miljarder som tillfördes lärosätena i basanslag för 2009-2016.

Vi har ju precis fått börja, så det blir ett lite ihåligt argument att vi har suttit i två och ett halvt år. Jag sitter för övrigt inte i regeringen, som Roger påstod i början, men jag sitter i riksdagen och får vara med och påverka.

En sak som Roger tar upp och som jag tycker att han tar upp på ett lite konstigt sätt är samverkan. Dels säger han att det är viktigt; dels kritiserar han oss för att vi liksom lyfter samverkan för högt och att det kommer att ta udden av den vetenskapliga kvaliteten.

Vi säger precis tvärtom: Samverkan kan förstärka den vetenskapliga kvaliteten när det gäller just arbete mellan akademi och näringsliv.

Fru talman! Det var ju vi i den borgerliga regeringen som började avsätta pengar till samverkanspotten - 200 miljoner till två olika studier för att så att säga bereda väg om denna indikator kan användas bredare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Ni ska fortfarande utreda, avvakta och utvärdera. Men i stället för att avvakta och kanske baka in det i en större utredning väljer ni att föregå, snedda, just på samverkanspunkten. Trots oklarheter och frågetecken från Vinnova säger ni att det ska få lika hög vikt vid fördelning som till exempel citeringar. Det är helt oansvarigt och grundar sig inte på kvalitetspolitik utan på kvantitetspolitik och lotteri.

När det gäller resursanslag ökade vi resurserna till forskning och innovation med 9 miljarder - plus 30 procent. Jag frågar Thomas Strand eftersom han företräder ett parti som innehar inte bara regeringsmakten utan även ministerposten för detta område: Kommer ni att kunna avsätta mer pengar än vad Liberalerna och Alliansen gjorde? Det är min fråga.

Fru talman! Jag ska ta upp tråden jag hade i mitt förra inlägg. Jag hann inte fullborda det.

När det gäller just samverkan har KK-stiftelsen gjort ett jätteintressant projekt under några år, där man tillsammans med olika högskolor kopplat ihop samverkan mellan näringsliv och högre utbildning. Den rapporten visar att när man gör denna samverkan mellan akademi och näringsliv ökar den vetenskapliga produktionen. Samverkan är alltså väldigt bra.

Samverkan har utretts på både längden och tvären, vill jag påstå, under många år. Ni försökte införa det men gav upp, och då blev det ingen indikator. Nu säger vi att vi ska försöka införa indikatorn. Det ska vara en resurspott och styr och resursfördelningssystem. Man ska titta på den frågan i utredningen. Även Vinnova har underlag för hur man skulle kunna börja använda detta när nya anslag tilldelas.

Jag skulle också vilja säga det jag tänkte på när jag lyssnade på Roger Haddads anförande. Det är inte mycket som är bra i den här propositionen, om jag förstod Roger rätt. Jag funderar på om Roger Haddad verkligen har läst den några gånger från början till slut och funderat på vad som står där. Jag tycker faktiskt att den är matnyttig och har ett rikt innehåll som öppnar upp perspektiv som kommer att stärka både forskning och innovation i Sverige.

Det som var typiskt för Liberalerna i regeringsställning var att man gynnade de äldre och stora universiteten i Sverige. De yngre universiteten och landets högskolor fick inte samma tilldelning av nya forskningsresurser. Jag tror att ungefär 90 procent av forskningsresurserna går till de stora, etablerade universiteten. Sedan får de fyra unga universiteten och landets högskolor dela på resten.

Tycker Roger Haddad fortfarande att det är ett bra system att inte alla får stärkta resurser?

Fru talman! Samverkansindikatorn ska i så fall utredas. Thomas Strand säger själv att man ska "försöka" använda den. Ni verkar inte ens själva vara fullständigt övertygade. Varför då leka med denna viktiga indikator i ett resursfördelningssystem? Stoppa i stället in den i den större utredningen! Men ni vägrar göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Återigen: Det var vi som avsatte de första medlen till samverkansindikatorn, inte Socialdemokraterna och inte Thomas Strand.

När det gäller högskolor och universitet generellt är det den stora skillnaden mellan oss. Vi vill inte smeta ut. Ni skriver till och med själva i betänkandet att fördelningen ska vara jämn. Alla ska syssla med forskning. Men du måste själv erkänna att det är omöjligt att upprätthålla en bas och så kallad excellens i hela landet. Till och med landstingen och sjukvården diskuterar i de termerna: Vi måste fokusera och satsa på till exempel ett antal sjukhus för att uppnå en viss kvalitet när det gäller forskning och erfarenhet. Precis samma sak gäller regionala högskolor.

Avslutningsvis - och detta vill Thomas Strand inte kommentera, trots alla inlägg - avsätter ni inte mer pengar till basanslaget som kommer att innebära höjningar utöver de 43 procenten, utan det kommer att vara detsamma fram till 2020.

Fru talman! Jag ska börja med att tala om att vi givetvis ställer oss bakom våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till alliansreservationerna 2 och 10.

Thomas Strand var väldigt tydlig med vilket mål regeringen har med den nya propositionen. Regeringens nya mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd och näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Regeringens ambition, det vill säga att Sverige ska vara en av de främsta kunskapsnationerna, är givetvis väldigt bra. Sveriges framtid ligger i att vara en kunskapsnation, där innovationer inte bara skapar en bättre värld utan hjälper oss att skapa fler och nya företag och nya arbetstillfällen.

För att detta ska kunna uppnås behöver hela politiken hänga ihop, inte bara denna proposition utan även andra delar i politiken - allt från forskning och utveckling till hur vi hanterar våra företagare när det gäller skatter, krav och understöd för att utveckla. Här menar jag till exempel det företagsklimat vi skapar i Sverige: vilken avdragsrätt man har för forskning och utveckling och för investeringar, arbetskraftskostnader, företagsbeskattning och arbetskraftstillgång.

Vi behöver fler företag som startas, utvecklas och stannar i Sverige. Samverkan mellan samhälle och näringsliv ger ökad möjlighet att se till att fler nya företag startas genom innovationer.

Sverige behöver en långsiktigt hållbar strategi för forskning och innovation för att bibehålla en stark position i den internationella konkurrensen. Det kräver tydliga mål, som kan följas upp, och ett starkt ledarskap. Vi kan alla konstatera att man inte blir bäst på något genom att skriva det i ett dokument. Medel behöver tillföras, mål behöver följas upp, och man måste hela tiden se till att man är på rätt väg.

Regeringens ambition är hög och ska vara det, men ett ledarskap som styr mot målet måste innefatta kontrollstationer och tydliga mål så att man ser om man är på rätt väg. Det behövs inte bara övergripande mål utan även delmål som kan stämmas av allteftersom. Alliansen kräver därför att man ska föra in delmål, som är mätbara. Ett av förslagen på mätbara mål är att Sveriges andel av beviljade medel från EU:s forsknings- och partnerskapsprogram ska vara minst 4,2 procent 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Vi menar att det är ganska tydliga mål. Man måste hela tiden kunna se om man är på rätt väg. Ett övergripande mål som sträcker sig över ganska lång tid kan nås om man inte har kontrollstationer väldigt långt ifrån.

Jag menar också att Sverige är beroende av att vi skapar nya företag och nya arbetstillfällen. Många av de företag som skapas kan bygga på innovationer. Däremot är vi vid en internationell jämförelse väldigt dåliga på att kommersialisera innovationerna. Samverkan mellan universitet, forskningsinstitut och näringsliv bör stärkas, och nya gemensamma forskningsprogram bör inrättas, som återspeglar näringslivets behov. Där bör staten delta som en betydande finansiär.

Innovationssystemet omsätter totalt sett mycket offentliga medel, och det behövs en genomgång av aktörer på alla nivåer för att göra systemet lättillgängligt. Det finns exempel ute i världen som visar att andra länder är mycket bättre på detta. Jag tror att man skulle kunna lära sig av dem och faktiskt få hjälp som nation.

Om man klarar målen och delmålen och har en uppföljning av resultaten som innebär att man kan göra förändringar allteftersom för att möta målet att vara en av världens främsta forsknings- och kunskapsnationer är det själva pudelns kärna som är kvar, det vill säga hur framtida forskningsmedel ska fördelas.

I propositionen presenterar regeringen inte någon färdig modell för fördelningen av framtida forskningsmedel. Man definierar inte heller, som flera talare har nämnt, indikatorn samverkan, men man vill ge den indikatorn samma vikt som de nu gällande indikatorerna: externa anslag samt citeringar och publiceringar. Regeringen behöver tydliggöra hur den avser att definiera samverkan och varför denna indikator ska tillskrivas samma vikt som övriga indikatorer. Samverkan får inte ske på bekostnad av vetenskaplig och konstnärlig kvalitet och excellens.

Vi menar att fördelningen av medlen är av yttersta vikt för resultaten. En färdig modell bör vara att föredra för alla inblandade, om inte nu så i alla fall så snart som möjligt.

Är alla dessa frågor viktiga för oss som nation? Ja, helt klart. Vår framtida möjlighet till samhällsservice bygger på att vi kan starta, driva och utveckla företag, och det som kommer ur detta är de framtida storföretagen.

Många områden behöver statligt stöd, men jag skulle vilja lyfta fram ett. Svensk vård och omsorg har behov av att dra nytta av forskning och utveckling. Läkare och sjuksköterskor bör uppmuntras att delta i såväl kliniska studier som verksamhetsutveckling. Men även här är ett område speciellt: geriatriken. Ett statligt stöd bör gå till upprättande av geriatriska centrum i tre regioner. Uppgiften för dessa centrum bör vara att ge förutsättningar för klinisk forskning, utbildning, vård och rehabilitering samt samarbete mellan kommun, primärvård och slutenvård.

Vi får inte glömma att mycket av forskningen inte bara kan ge oss nya företag utan även ett bättre samhälle, och det är väl det vi alla vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

(Applåder)

Fru talman! En viktig utgångspunkt för forskningspolitiken, för såväl regeringen som oppositionspartierna, är att värna den fria forskningen. Där finns en grundläggande samsyn. Den går igen i att universitetens och högskolornas långsiktiga strategiska planering behöver stärkas genom ökade så kallade basanslag och att forskningspolitiken måste svara mot de globala och nationella samhällsutmaningarna. Det handlar om utmaningar som klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering och ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle, samt att med forskningens hjälp nå förbättrade kunskapsresultat i hela det svenska skol- och utbildningssystemet.

Forskningspolitiken vinner på långsiktighet och politisk samsyn. Den som läser utbildningsutskottets betänkande kan å ena sedan se att det förvisso finns ett stort antal reservationer. Men den noggranna läsaren kan å andra sidan snabbt konstatera att det, även om det skiljer i enskildheter och nyanser, i grund och botten finns en enighet om den övergripande inriktningen för politiken. Det är bra.

Forskningspolitiken är illa lämpad som ideologiskt slagfält för demokratiska partier. Vad det ytterst handlar om är att värna det vetenskapliga fundamentet i vårt gemensamma samhällsbygge. Detta fundament har oerhört stor betydelse för demokratins funktionssätt.

Det handlar om att utan politiska avsikter försöka styra eller påverka vad som är fakta och vad som är påhitt och att, oavsett vilka värderingar som ligger till grund för den politik man vill driva, ändå förlita sig på det vetenskapliga kunskapsinhämtandets metodik för att beskriva verkligheten så sanningsenligt som möjligt. Det handlar om att skilja på fakta och åsikt och att skilja mellan det vi faktiskt vet och det vi kanske för stunden känner och upplever.

I den dagsaktuella debatten talas allt oftare om faktaresistens och de nya möjligheter som den tekniska utvecklingen åter öppnat för onyanserad propaganda, en propaganda där lögnen regelmässigt används som vapen. Men vi ska minnas att detta inte är nytt för just vår tid. Historien visar oss många exempel där utvecklingen tagit en förödande riktning i strid mot förnuft och bättre vetande.

Jag hoppas innerligt att den fristad som vetenskapen funnit i världens demokratier de senaste 100 åren inte är en tillfällig parentes i mänsklighetens historia, utan i stället ett arv som kommer att föras vidare och steg för steg vinna framgång i världens alla hörn, liksom att våra kunskapssamhällen inte övergår till rena känslosamhällen.

Det bådar gott att vi här i Sveriges riksdag har en grundläggande samsyn över block- och partigränser både om vikten av fri och oberoende forskning och om vikten av att med vetenskapens hjälp ta oss an samhällets utmaningar.

Herr talman! Sverige har en globalt sett stor andel högciterade publikationer. Andelen har ökat något under de senaste åren, men flera andra länder har haft större ökningar. Sverige har dessutom, som vi har hört i debatten, kraftigt ökat sina offentliga medel för forskning och utveckling genom de två närmast föregående forskningspolitiska propositionerna. Syftet med den här propositionen är att försäkra oss om att de stora offentliga medel som tillförs forskningen också används på ett sätt som gör att vi långsiktigt ökar kvaliteten på svensk forskning, innovation och högre utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Ökade så kallade basanslag till våra lärosäten är viktigt och önskvärt. Dessa medel ska ges i enlighet med de principer som gäller för den fria forskningen och inte styras till sin inriktning. Regeringen kommer dock att ha förväntningar på lärosätena om vad som ska utvecklas och bli bättre, och vi kommer att följa upp det. Det gäller bland annat ökad jämställdhet inom forskningen, attraktiva karriärvägar, ökad mobilitet och öppen konkurrens om tjänster, ökad forskningsanknytning i de högre utbildningarna, lärosätenas ansvar för forskningsutvärderingssystem som kan kopplas till en nationell utvärdering av forskningen, ökad samverkan med det omgivande samhället inom forskningen och sist men inte minst ökad kvalitet i forskningen.

Det är följaktligen viktigt att dessa förväntningar också följs upp och utvärderas på ett tydligt sätt. Förutom den kontinuerliga myndighetsstyrningen bör det finnas nationella uppföljnings- och utvärderingssystem.

Regeringen har stort förtroende för lärosätenas förmåga att själva ta ansvar för sitt kvalitetsarbete. Men för att nå en ökad kvalitet i hela systemet behöver svensk forskning följas upp och utvärderas på nationell nivå. Regeringen föreslår därför att UKÄ, Universitetskanslersämbetet, ges ett nytt uppdrag. Universitetskanslersämbetet är i dag ansvarigt för kvalitetssäkring av den högre utbildningen och för tillsyn och uppföljning av högskolans verksamhet. För att få ett mer sammanhållet system avser regeringen att ge myndigheten i uppgift att ansvara för kvalitetssäkring även när det gäller forskningen. Ett mer sammanhållet system för kvalitetssäkring, som inkluderar högskolans hela verksamhet, bidrar till en ökad koppling mellan forskning och utbildning, till exempel genom att hela kunskapsmiljöer granskas samlat.

Herr talman! En del av de höjda basanslagen förväntas gå till att finansiera forskningens infrastruktur. Både Vetenskapsrådet och lärosätena behöver framöver göra tydliga prioriteringar av vilka satsningar som är mest angelägna.

De tidigare satsningarna på ESS och Max IV är långsiktiga och kvarstår. Det är regeringens målsättning att Sverige ska få en högre utväxling på dessa omfattande investeringar.

För att öka och främja svenska forskares och svenskt näringslivs användning av våra storskaliga infrastrukturer som ESS, Max IV och Sci Life Lab ges särskilda medel till Vetenskapsrådet. Etableringen av ESS innebär att Sverige står värd för en av de största satsningarna på europeisk forskningsinfrastruktur. Som ett led i att utveckla det svenska värdskapet har Utbildningsdepartement tillsatt en samordnare att bistå Regeringskansliet i arbetet med bättre koordinering av insatserna kring ESS.

Herr talman! Det är ibland lätt att vi fastnar i diskussioner om systemen och forskningens infrastruktur. Men vi får inte glömma individerna. Det är hos dem som idéerna och drivkrafterna finns. Det är de som är våra kunskapsutvecklare och kunskapsbärare.

En ung forskare kan i dag gå många år utan att ha en säker anställning. Efter doktorsexamen är det många gånger avgörande att det finns attraktiva och tydliga karriärvägar för att framstående unga forskare ska välja en fortsatt karriär inom högskolan. Det finns annars en risk för att många, inte minst kvinnor, väljer bort en karriär inom akademin. Det är därför angeläget att visstidsanställningarna inom högskolan minskar och att det blir tydligare vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning. Samtidigt är det viktigt att mobiliteten bland högskolans undervisande och forskande personal ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

För att skapa en tydligare karriärstruktur och samtidigt främja mobiliteten behöver meriteringsanställningen bli mer enhetligt nationellt reglerad och utlysas i öppen konkurrens, nationellt och så långt det är möjligt även internationellt. Regeringens ambition är att se över högskoleförordningen så att meriteringsanställning ska kunna leda vidare till en rätt till att bli prövad för tillsvidareanställning.

Trots att andelen kvinnor under lång tid har varit större än andelen män inom högre utbildning och att andelen kvinnor är nära hälften bland lektorerna så är i dag 2017 endast 26 procent av professorerna kvinnor. Regeringens slutsats är att det för målperioden 2017-2019 behövs ambitiösa mål för att öka andelen kvinnor som blir professorer. Regeringen anser att 50 procent av de nyrekryterade professorerna bör vara kvinnor senast 2030.

Vidare ges alla statliga myndigheter som finansierar forskning och utveckling i uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv vid fördelning av forskningsmedel. Vikten av jämställd fördelning av forskningsmedel ska lyftas fram i lärosätenas befintliga uppdrag om jämställdhetsintegrering.

Herr talman! Malmö högskola ges status som universitet från den 1 januari 2018. Det nya universitetet tillförs ökade basanslag för att stärka lärosätets forskningsmiljö och ge goda förutsättningar att utvecklas som universitet.

För att Malmö högskola ska kunna benämnas universitet anser regeringen att högskolan behöver tillföras ökade basanslag för forskning. Detta bör göras utifrån en samlad bedömning. Därför ser vi det inte som ändamålsenligt att förespegla att det räcker med några fastställda kriterier för att kvala in som universitet.

Herr talman! Till sist vill jag understryka att begreppet samverkan löper som en röd tråd genom den här propositionen, vilket också förklarar propositionens titel.

För regeringen är det högt prioriterat att lärosätenas samverkan med det omgivande samhället utvecklas. Ökad samverkan har potentialen att dels verka kvalitetsutvecklande för både utbildning och forskning, dels bidra till tillväxt inom näringslivet liksom att utveckla offentlig sektor och det civila samhället.

Att låta premiering av samverkan påverka tilldelningen av ökade basanslag är ett av flera styrningsverktyg som regeringen avser att använda. En vägledande insikt är att ett litet, exportberoende land som Sverige behöver ha ett fungerande och väl utvecklat strategiskt samarbete mellan alla aktörer, som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella konkurrensen som ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Tack, statsrådet, för ditt anförande! Jag blev lite tagen. I princip skulle jag och Moderaterna kunna skriva under på det mesta som statsrådet säger. Det är kanske inte just i fråga om forskning som den stora skiljelinjen går mellan partier. Men samtidigt vet jag att vad vi säger i teorin är en sak. Det handlar sedan om hur det förs ut i praktiken. Då har vi vissa erfarenheter som gör att jag vill fråga om det som statsrådet säger.

En sak handlar om långsiktighet och att regeringen strävar efter långsiktighet. Vi saknar en del av det. Vi saknar de långsiktiga strategierna och menar att de strategiska forskningsområdena också hade denna ambition. Problemet var bara att regeringen valde att inte följa det arbete som alliansregeringen hade lagt upp, bland annat när det gällde utvärderingar och att i handling agera enligt de utvärderingarna. Nu nämner statsrådet att det är viktigt att vi följer upp och att det är viktigt att vi gör utvärderingar. Men det som också är viktigt, statsrådet, är att vi agerar i enlighet med detta eller på något vis åtminstone motiverar varför vi agerar eller inte gör detsamma.

Jag kommenterade tidigare att basanslagen ska räcka till oändligt mycket mer än vad som tidigare har gällt. Nu nämner statsrådet forskningens infrastruktur. Det är här det finns många stora orosmoment. Hur ska ett land som Sverige klara detta?

Jag har en fråga. Det handlar om välfärden och att vi ska bli en världsledande nation. Hur tänker statsrådet att denna proposition kommer att bidra till att vi får fler privata företag att våga investera i forskning och utveckling i Sverige?

Herr talman! Betty Malmberg! Som sagt: Jag tror att det är både viktigt och riktigt att vi har en stor samsyn i riksdagen och mellan partierna kring forskningspolitiken. Det är en del av långsiktigheten. Därför har vi också behållit de SFO:er som har klarat utvärderingen. Jag delar helt uppfattningen att vi utifrån de utvärderingar och uppföljningar vi gör måste göra tuffa prioriteringar. Det gäller inte bara regeringen. Det gäller också de enskilda lärosätena och forskningsfinansiärerna.

Sedan gäller det regeringens tillskott till basanslaget på 1,3 miljarder. Det är inte bara det som ska räcka till det som vi förväntar oss av våra universitet och högskolor. De ska självklart kunna använda hela sitt anslag, och som vi har hört har det ökat väsentligt i de tidigare forskningspropositionerna. Detta är också en väldigt omfattande verksamhet, som totalt omsätter 67 miljarder kronor.

Sedan gäller det hur de privata investeringarna ska kunna öka igen. Det är helt riktigt att de minskade under den förra regeringens tid. Det är life science-sektorns FoU-investeringar som har minskat mest. Därför är vi väldigt noga med vad vi tror behövs för att öka de privata investeringarna. Det handlar om världsledande forskning på vissa områden. Det handlar just om det som både jag och Thomas Strand har betonat: stärkt samverkan. Det handlar om test- och demonstrationsanläggningar där man kan pröva ny kunskap i praktiken. Det handlar om forskningsinfrastruktur av högsta klass, där vi kan skapa de ledande och attraktiva kunskapsmiljöerna, och möjligheten att nyttja till exempel data, som Centerpartiet tog upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Ja, att vi vill vara en världsledande forskningsnation kan vi allihop skriva under på. Men samtidigt ser vi att vi inte når riktigt den framgång som vi tror att vi ska nå. Med den inriktning som regeringen presenterar har jag också svårt att se var excellensen kommer att lysa. Vi kan konstatera att vi tappar resurser. Vi kan se till EU och vilka medel vi rekvirerar från Horizon 2020, till exempel. Det är just i excellensprogrammen som vi tappar resurser. Vi ser också att universitet och högskolor inte lyckas. Därför har vi en lång väg att gå för att hela tiden våga ta orden excellens och framgångsrik forskning i vår mun.

Jag vill också kommentera internationalisering. Det är ett avsnitt som lyser med sin frånvaro i betänkandet. Jag vet att en utredning har tillsatts. Men när jag tittade på direktiven till utredningen såg jag att det handlar en hel del om studieavgifterna och att det handlar om anmälningsavgifter. Men det vi framför allt behöver göra i dagsläget, för att kunna vara en internationell organisation som kan tävla på den globala marknaden, är att se på handläggningstiderna på Migrationsverket, som är oförsvarligt långa. Hur ska Jönköpings högskola kunna försvara att de helt plötsligt ska betala tillbaka studieavgifter till 100 gäststudenter för att vår byråkrati inte mäktar med systemet?

Detta är inte att leda vare sig företag eller forskning och utveckling till en internationell nivå. Jag vill gärna ha en kommentar från statsrådet om det.

Herr talman! Betty Malmberg! Som sagt: Regeringen har tillsatt en utredning kring internationaliseringen. Man ska ge förslag om en samlad strategi - det gäller både den högre utbildningen och forskningen. Men man ska också ge ett samlat förslag kring hela antagnings- och ansökningsprocessen för våra internationella studenter i syfte att Sverige ska bli en mer attraktiv nation för internationella studenter också utanför EU.

Detta är väldigt viktigt. Jag tror att det är viktigt att vi gör det noggrant den här gången och att vi inte gör den typ av hafsverk som den förra regeringen gjorde när det handlade om att avgiftsbelägga tredjelandsstudenter utan någon konsekvensanalys. Jag får också säga att regeringen väldigt resolut bestämde att till exempel anmälningsavgiften skulle vara 500 kronor, varken mer eller mindre. Det säger jag apropå autonomidiskussionen.

Det är klart att vi också vill höja den andel av forskningsmedel som vi kan få tillsammans med andra inom EU:s olika forskningsprogram. Nu jobbar vi med nästa ramprogram och har redan haft en första hearing kring detta för att höra hur aktörerna ser på det. Det är en målsättning för oss att öka den andel som Sverige tar hem i dessa forskningsprogram, men det är ett arbete som måste göras tillsammans med lärosätena.

Här skulle jag vilja understryka att jämställdheten inom forskningen är en viktig del i att öka detta. Tyvärr ser vi att det är färre kvinnliga forskare som söker. Men bland annat i utvärderingen av ansökningar till ERC visade det sig att de höll betydligt högre kvalitet än deras manliga motsvarigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Jag lyfte i mitt anförande upp att de privata investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har minskat de senaste åren. Det är väldigt olyckligt, med tanke på att det just är privata investeringar i forskning och utveckling som är den stora andelen. De statliga resurserna är viktiga, men det är faktiskt en mindre del. Det är viktigt att komma ihåg i en sådan här diskussion och debatt.

Man kan titta på en internationell jämförelse mellan 22 jämförbara länder. 18 andra länder har ökat sina investeringar i forskning och utveckling, medan Sverige är ett av de länder som har minskat dem. Det försämrar våra möjligheter och vår konkurrenskraft.

I det tidigare replikskiftet lyfte statsrådet upp forskningsmiljöer, öppna data, attraktiva miljöer och innovationsklimat. Det är viktiga saker. Det är delar där vi står nära varandra. Men företags vilja att investera i Sverige påverkas också av andra delar. Denna regering har under sin korta tid lyckats höja skatterna på jobb och företagande med över 30 miljarder. Jag skulle vilja veta vad regeringen är beredd att göra vad gäller skatter och regleringar för att skapa bättre forsknings- och innovationsmiljöer i Sverige och för att öka investeringarna i forskning och utveckling i Sverige.

Herr talman! Tack, Fredrik Christensson, för de här frågorna, som faktiskt ligger på finansministerns bord och inte är frågor för denna forskningsproposition. De frågor som vi tar upp här handlar om hur man ska skapa attraktiva forsknings- och kunskapsmiljöer tillsammans med de innovationssatsningar som görs.

Detta är också det som vi har identifierat som det viktiga på det här området, just för att få fler privata FoU-investeringar. Det ingår också i regeringens målbild. Vi vill att detta ska öka, för det är det privata näringslivet som står för den största andelen av finansieringen av forskning och innovation, precis som Fredrik Christensson säger.

I Sverige har vi en stark tradition av att locka privata investeringar. Som jag sa i mitt tidigare inlägg har detta minskat inom life science. Vi har tillsatt en samordnare för att se hur det ska kunna öka igen, och vi märker nu att investeringarna ökar. Detsamma gäller de kliniska prövningarna, som har minskat under en lång rad år men som har ökat igen sedan förra året och som nu har stabiliserats på en något högre nivå.

Vi är inte nöjda med detta, men om den positiva trenden med privata FoU-investeringar ska fortsätta, inte minst inom life science, är det de saker som vi har pekat ut som är de allra viktigaste. Det gäller att ha världsledande forskning på vissa områden, att ha en stark samverkan och en stark internationalisering samt viktiga kunskapsmiljöer kopplade till forskningsinfrastruktur och till test- och demonstrationsanläggningar.

Herr talman! Jag tackar för replikskiftet. Det bekräftar den bild jag hade - att förändrade skatteregler och regelverk inte är en prioriterad fråga för regeringen. Trots att man lyfter fram att det borde tas ett helhetsgrepp verkar det inte vara en fråga som man diskuterar över departementsgränserna på Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

När jag läste propositionen var det några saker som jag lade märke till. En av dessa saker var målsättningarna, där vi från Alliansens sida har föreslagit ytterligare skärpningar.

Det man kan konstatera är att regeringen har satt som mål att vi bör överstiga EU:s målsättning på 3 procent av bnp. I dag är investeringen i svensk forskning och utveckling 3,3 procent. Jag skulle gärna höra ministern kommentera huruvida regeringen skulle vara nöjd om vi bara når EU:s gräns på 3 procent och därmed minskar vår investering i forskning och utveckling under den period som nu väntar.

Jag skulle också gärna höra statsrådet utveckla det som hon lyfte upp i sitt anförande. Flera av allianspartierna - Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna - har lagt fram ett förslag om regelverk för universitetsstatus. Statsrådet snuddade vid den frågan i sitt anförande och menade att det inte skulle behövas något regelverk.

Planeras universitetsstatus på fler håll? Och varför skulle man inte ta fram ett regelverk som pekar ut förutsättningarna för att förändra så att fler högskolor får bli universitet? Varför är regeringen inte beredd att gå vidare med detta förslag?

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att en målsättning som formuleras som andel av bnp är ett relativt mått. Vi får en kraftig tillväxt i bnp om vi, som nu, för en klok och ansvarsfull finanspolitik. Då minskar andelen, trots att vi inte minskar investeringarna utan tvärtom ökar dem.

Fredrik Christensson gjorde själv jämförelsen med andra länder. Det finns länder som i dag är duktigare på att attrahera privata forskningsmedel, men de utgår också från lägre nivåer än Sverige. Vi ska ha höga ambitioner, och dessa ambitioner bygger på att vi redan ligger högt.

Vi har vid flera tillfällen påpekat att den förra regeringen ökade de offentliga investeringarna i forskning och utveckling väldigt kraftfullt. Vi har dock inte sett att detta i sig har lett till ökade privata investeringar. När vi nu ytterligare ökar anslagen till forskning och innovation handlar det om att göra smarta saker, så att detta också leder till ökade privata investeringar.

När det gäller universitetsstatus var det faktiskt den förra regeringen som ändrade i det hela och sa att det är ett beslut som regeringen ska fatta. Där ska det göras en samlad bedömning. Regering har gjort en samlad bedömning när det gäller Malmö högskola.

Det som skiljer oss från tidigare regeringar - både socialdemokratiska och borgerliga sådana - är att vi anser att basanslagen måste öka för att man ska kunna bli ett universitet med framstående forskning. Det var därför vi förra året gjorde en omprioritering och omfördelning av de tillkommande basanslagen, så att de nya universiteten fick stärkta basanslag - något som de inte hade fått under den förra regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande 12. Följdriktigt yrkar jag även avslag på reservationerna. Jag vill också särskilt uppmärksamma den tonvikt som i propositionen läggs på stärkt konkurrenskraft och på samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

I näringsutskottet har vi haft möjlighet att yttra oss om ärendet. Även om de lagändringar som föreslås i själva propositionen ligger utanför utskottets beredningsområde är den inriktning som föreslås värd att ta fasta på.

Vi har tidigare i dagens debatt berört den vikande trend i Sverige vad gäller innovationskraft som har uppmärksammats. Även om vi fortfarande ligger långt framme i världen är det tydligt att konkurrensen från omvärlden är knivskarp, vilket triggar oss att ytterligare förstärka oss på detta område.

Målet i denna proposition är att Sverige även fortsättningsvis ska vara en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till utveckling, både nationellt och globalt.

Tre uppföljningsbara delmål pekas ut. Det första är att Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Såväl de offentliga som de privata investeringarna ska på sikt överskrida EU:s mål.

Det andra målet handlar om att en övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och att jämställdheten ska öka.

Det tredje målet är att samverkan och samhällspåverkan ska stimuleras. Det ligger i samhällets och svenska folkets intresse att vi samarbetar inom landet för att gemensamt stärka vår konkurrenskraft.

Herr talman! Ett av de första initiativ som regeringen aviserade när man tillträdde 2014 var att inrätta Nationella innovationsrådet, med statsministern som ordförande och med företrädare från såväl akademi och näringsliv som från det offentliga samhället. Av detta har fem strategiska programpunkter tagits fram, och dessa fem punkter har blivit vägledande i innovationspolitiken.

Punkterna handlar om nästa generations resor och transporter, om smarta städer, om cirkulär och biobaserad ekonomi, om life science - vilket, som vi har hört här, särskilt behöver lyftas fram i Sverige - samt om uppkopplad industri och nya material. Kring dessa viktiga utmaningar kretsar en stor del av innovationsarbetet.

Herr talman! Det talas om begreppet Testbädd Sverige, om att stödja tillkomsten av test- och demoanläggningar för utveckling av produkter. Industriforskningsinstitutens roll är viktig i detta arbete. Av propositionen framgår att två tredjedelar av den svenska institutsektorn i dag ingår i den så kallade Risegruppen. Rise, Research Institutes of Sweden, har en viktig roll i arbetet. Viktiga roller har också - vilket nämnts här tidigare - Verket för innovationssystem, Vinnova, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Almi och andra stödgivande funktioner.

I arbetet framhålls vikten av satsningar på små och medelstora företag och på så kallade inkubatorer. Det är lokalt, nära de potentiella företagarna, som mycket av kunskapen om enskilda projekt finns.

Det kan nämnas att de strategiska innovationsområdena är en insats som har pågått sedan 2012. Detta är ett centralt verktyg för att förverkliga de samverkansprogram som redan är igång och som ska stimuleras ytterligare.

Herr talman! De samtal och möten som jag för egen del har haft med berörda inom företag, universitet och högskolor ger uttryck för att det här är en väl förankrad proposition som det finns en god uppslutning runt bland en rad aktörer. Det finns stora förväntningar och ett stort engagemang. Detta är ett viktigt steg för att bygga vidare på Sveriges konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

(Applåder)

Herr talman! Jag begär ordet och vill bland annat hänvisa till det tidigare replikskiftet mellan statsrådet och Fredrik Christensson.

Det finns en fara i forsknings- och innovationspolitik. Även om vi skriver de fina målen och säger att näringslivets konkurrenskraft ska öka, visar det tidigare replikskiftet att det finns stuprör inom Regeringskansliet, väggfasta stuprör. Man saknar helhetssyn. Man ser inte att det handlar om en hel utbildningskedja, där den lille telningen hos oss i förskolan också ska vara med och kunna vara drivande i företag och kanske till och med bli entreprenör och drivande för att verkligen sätta Sverige på kartan. Detta är olyckligt.

Vad det här handlar om är en helhet. Då handlar det också om finanspolitiken. Jag vet att jag delar ett intresse med Per-Arne Håkansson för bland annat de stora forskningsmiljöerna ESS och Max IV i Lund. Det vi där kan se är att det måste finnas en strategi för hur vi tar emot och är attraktiva för att ta emot experter, externa företag eller framgångsrika forskare så att de ska vilja verka här. Då handlar det om tillgång på bostäder, om kompetensen hos svensken i gemen, om att få internationella skolor på plats och att vi har ett skattesystem som kanske också kan matcha den expertskatt som bland andra Danmark har infört. Och det handlar om ekonomiska villkor - det kan vara flygskatt. Allt detta är parametrar som kommer att visa på hur vi lyckas bli attraktiva som forskningsnation.

Jag skulle gärna vilja höra lite hur Per-Arne Håkansson ser på dessa frågeställningar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Betty Malmberg tar ett helhetsgrepp kring frågan, för det är just helheten som är det viktiga för att vi ska nå framåt. Det hänger också ihop med att vi har en stark välfärd, ett starkt socialt trygghetssystem, en väl utbyggd infrastruktur och en möjlighet att få människor att växa, som Betty Malmberg beskrev, redan från förskolan. Det är ett konkurrensmedel för Sverige.

När jag är ute och pratar med företagare säger de: Det viktigaste ni kan göra för oss är att satsa på en bra skola, så att människor kan växa. Därvidlag är jag helt inne på att det är viktigt att vi har ett helhetstänkande.

Det kräver också att vi kan finansiera ett sådant system. Då kommer man givetvis in på skattefrågor och den typen av diskussion. Nu är ju skattefrågorna föremål för kommande utredningsarbete, och det finns kanske ingen anledning att föregripa det. Men att allting hänger ihop, att det är viktigt med ett starkt välfärdssystem och ett väl fungerande samhälle, ser jag som viktigt i utvecklingsarbetet.

Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för svaret! Det gläder mig att vi kan vara överens i en så pass viktig fråga, för det handlar faktiskt inte bara om långsiktighet när det kommer till kunskapsmiljöer och forskning, utan det handlar också om långsiktighet för att man ska våga driva företag. Vi måste därför se till att det är här i Sverige våra växande företag, som Spotify, vill växa i stället för att de beger sig till New York och växer med tusen anställda där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Jag har en annan fråga till Per-Arne Håkansson, och den gäller den analys som regeringen beställde av OECD för att få en bild av vad man ska göra i forsknings- och innovationspropositionen. Det jag då läser om deras analyser internationellt är bland annat att man måste bli mycket duktigare på att stärka institutsektorn. De säger också att det är viktigt att man blir duktigare på ledarskap och på strategiskt tänk, och då syftar de på högskolor och annat. De säger också att det är mycket viktigt att vi börjar prioritera och håller fast vid de prioriteringar vi väljer att göra.

Det är lite olyckligt att regeringen i sin proposition inte med ett ord berör detta. Går man ut och frågar bör man åtminstone kommentera någonstans vad OECD har tyckt om de olika förslagen. Man kan tycka att svaren är dåliga, men man bör i alla fall ge en respons.

Vi har bland andra agerat i handling. Jag säger det nu, och det ska Hans Rothenberg återkomma till: Vi tillför pengar till Rise, bland annat för att stärka forskningsinstituten. Jag vill höra varför regeringen inte gör det.

Herr talman! Det tillförs ju pengar för forskning och innovationer. Det har också tagits, såvitt jag har förstått, hänsyn till en hel del av de synpunkter som OECD har lämnat. Jag var på ett möte som arrangerades här i Riksdagshuset för ett tag sedan just kring detta område, och en del av det som nämndes där finns också med.

Det här är ju en långsiktig satsning på tio års tid, och jag ser nog att de krafttag som tas kommer att stärka svensk konkurrenskraft och leda framåt i utvecklings- och innovationsarbetet.

Herr talman! Kunskap ger bildning. Bildning ger nytta och framsteg. Nytta och framsteg ger jobb och tillväxt.

Genom alla tider har nya upptäckter varit till gagn för mänskligheten, och nyttiggörare av dessa har förändrat vårt samhälle i grunden åtskilliga gånger.

Att innovatörer och entreprenörer tar idéer och för ut dem brett i samhället har varit avgörande för utvecklingen av en god välfärd, tillväxt och företagsamhet. Entreprenören och innovatören utgör därför den avgörande länk mellan forskningsvärlden och samhället som krävs för att många idéer ska få genomslag i vår vardag.

Svensk forskning och innovationskraft kan spela en viktig roll för att möta de globala samhällsutmaningarna. Sverige måste då vara internationellt attraktivt för investeringar i forskning och utveckling. Då måste också nyttiggörandet av svensk forskning få rätt förutsättningar.

Vad finns det då för globala utmaningar? En forsknings- och innovationsproposition kanske inte kan ge svaren på hotet från supervulkaner eller en supernova, men det finns andra utmaningar som vi har att hantera i vår tillvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Att nyttiggöra forskning av världsklass kommer att vara avgörande för att möta de stora samhällsutmaningarna med en växande befolkning. Behoven kommer därmed att vara stora av en hållbar livsmedelsförsörjning, god hälsa och hög medicinsk kompetens. Om ungefär 35-40 år kommer jordens befolkning att vara ungefär 11 miljarder invånare. Det är 4 miljarder fler än i dag. När jag föddes fanns det 4 miljarder på jordklotet. Det är en snabb acceleration. Det här är samhällsutmaningar som vi som är politiker i dag måste ha siktet inställt på.

För att kunna ha en hållbar livsmedelsförsörjning och se till att människor, oavsett om vi är 4 miljarder fler eller inte, ska ha en god hälsa med alla de utmaningar som det innebär, då behövs också tillförlitlig energi. Vi behöver effektiva kommunikationer och en tillförlitlig säkerhet såväl globalt som i närsamhället. Om vi klarar dessa globala samhällsutmaningar kommer vi också att klara av klimatet och miljöutmaningarna.

Herr talman! I en tid då anslagen till forskning och innovation minskar som andel av bnp blir det än mer angeläget att pengarna används effektivt för att möta vår tids stora samhällsutmaningar. Det är miljön, klimatet, konkurrenskraften och den säkrare välfärden som måste vara utgångspunkten för all offentlig forsknings- och innovationsverksamhet.

Många stora och viktiga kunskapsintensiva företag avvecklar verksamhet i Sverige eller investerar utomlands. Ca 70 procent av de samlade innovationerna kommer fram utanför den akademiska sektorn. Därför är det särskilt oroande att regeringen inte tar dessa signaler på allvar och presenterar aktiva insatser för att förbättra näringsvillkoren för nyttiggörande, till exempel att bolagsskatten ska ligga på en nivå som är långsiktigt konkurrenskraftig och avgörande för såväl etablerade innovativa företag som nya och växande sådana.

I tidiga skeden av företagsutveckling är det också viktigt att inte kväva innovations- och entreprenörsskapslustan med hårdare så kallade 3:12regler. Dessa slår ofta hårt mot unga, mindre och nystartade företag.

Vi behöver också ha bättre villkor i form av attraktiva och relevanta optionsprogram. Det är avgörande för att locka den skarpaste spetskompetensen till Sverige och svenska innovativa företag.

Tidigare i debatten har det talats om arbetskraftsinvandring. Här har vi en nyckel till hur ett land med 10 miljoner invånare ska kunna fortsätta att vara i topp i rankningarna vad gäller innovationskraft i världen. Vi måste ha ett flexibelt och rationellt sätt att se på hur utländska experter och talanger ska kunna söka sig till Sverige, såväl genom förmånliga villkor som snabb hantering. Det är oacceptabelt att Sverige går miste om världsledande ingenjörer och forskare på grund av byråkratiska hinder såsom långa handläggningstider.

Därför vill vi moderater att en korrekt ansökan bör ta maximalt 30 dagar att hantera, så att företagen inte tappar fart eller att vi riskerar att man söker sig någon annanstans.

För tillresta forskare är det också viktigt att internationella skolor för medföljande familjemedlemmar är i toppklass och attraktiva. Vi tänker kanske inte alltid på detta eftersom vi siktar in oss på den enskilde forskaren eller specialisten. Men det följer ofta med en familj, och kanske har man fått tre eller fyra erbjudanden om att etablera sig på olika platser i världen. Då spelar det roll vilka skattevillkor man har, vilken excellent forskningsmiljö man är i och vilken social infrastruktur det finns för familjen. Även bostadsmarknaden är viktig i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Vi moderater ser behoven av strategiska innovationsprogram och de industriella behovens tillgång till testbäddar. Dessa kan vara avgörande för att forskningsresultat ska leda till innovationer som kan kommersialiseras.

För att svensk forskning och innovationskraft ska ta ett steg framåt är det klokt att förhålla sig till den problemanalys och de rekommendationer som OECD har givit. Vi är oroade över att de problem OECD har pekat på lär kvarstå då helhetsgreppet saknas i regeringens forsknings- och innovationsproposition.

Liksom OECD vill vi att Sverige ska utveckla en forsknings- och innovationspolitik där prioriteringar, styrkeområden och samhällsutmaningar sätts i fokus.

Då behövs ett sammantaget grepp där det svenska FOI-systemet tar större hänsyn till internationell forskning och rekommendationer.

Riseinstituten kan ta en större roll i arbetet med dessa samhällsutmaningar. Man kan också involvera SME-företag i detta arbete, men då behövs en större basfinansiering för detta.

Vi satsar 390 miljoner kronor, nästan en fjärdedel mer än regeringen, över perioden och skjuter till medel redan nästa år då regeringen satsar anmärkningsvärda noll kronor.

De privata investeringarna i forskning och innovation har minskat den senaste tiden. Med tanke på att 70 procent av de samlade innovationerna kommer fram utanför den akademiska sektorn är det särskilt oroande att regeringen inte tar dessa signaler på allvar och presenterar aktiva insatser för att förbättra näringsvillkoren för nyttiggörande. Det är viktigt att fokusera på kvalitet.

Här vill vi sätta särskilt fokus på inkubatorerna, som kan säkerställa ett effektivt flöde av idéer. De behöver stabila förutsättningar som över tid kan tillgodose behovet av samverkan mellan akademiska strukturer och innovatörer som verkar utanför desamma. Vi vill lägga ytterligare resurser på inkubatorerna, 120 miljoner kronor. Det är 40 miljoner mer än regeringen på denna viktiga verksamhet över perioden.

Herr talman! Näringslivets behov måste få styra mer för att nå ökad kommersialisering. Sverige behöver mer av högskolenära öppen innovation, där investerares behov bättre matchas upp av startup-företagens förmågor och möjligheter. En tredjedel av fristående startup-företag kommer i dag in i inkubatorer, men de kan bli fler.

Vi moderater vill som sagt ge institut, inkubatorer och science parks större roll i detta innovationssystem. Därför satsar vi när regeringen inte gör det.

Sveriges innovationsförmåga rankas ständigt högt och hör till världens främsta, men det gör inte att vi kan slå oss till ro. Sverige måste utnyttja alla resurser och mer därtill för att möta de nationella och globala samhällsutmaningarna.

Här ser vi att varje länk i den sammanhållna kedjan måste vara stark som härdat stål, från excellent forskning och kvalificerad innovation till konkurrenskraftiga näringsvillkor som ger en globalt öppen handel. Då krävs öppenhet, tolerans, nyfikenhet och att man har ambitioner. Då kommer vi att klara utmaningen om en öppen, säker värld med hållbar livsmedelshushållning, god hälsa och tillförlitlig energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Då blir världen bättre - och den blir ännu bättre med reservationerna 2, 10 och 67, som jag härmed yrkar bifall till.

(Applåder)

Herr talman! Den här diskussionen hör mer hemma i en säkerhetspolitisk debatt, men eftersom Valter Mutts och min motion om att inrätta ett fredsinstitut på Gotland behandlas, och tyvärr avstyrks, i det betänkande som nu debatteras får vi ta den nu.

Varför behövs ett fredsinstitut, och varför på just Gotland?

En bra regel i alla sammanhang är att tänka efter vilket problem man vill lösa och därefter fundera på lämpliga lösningar. Men så verkar tyvärr inte vara fallet alltför ofta när det gäller just säkerhetspolitik. Så snart mänsklig säkerhet kommer på tal tycks ryggmärgsreflexen hos alltför många vara att ropa på militär upprustning och mer vapen, oavsett vilket säkerhetsproblem som ska tacklas. Det må vara klimatförändringar eller cyberhot, hackerattacker och liknande.

Låt mig ta ett exempel på alla de stora säkerhetsproblem som världen och Sverige står inför. Medierna har de senaste dagarna rapporterat om bristen på grundvatten, som tyvärr verkar bli allt värre och kommer att förvärras ännu mer i och med klimatförändringarna.

De flesta av oss i Sverige, med undantag av dem som på Öland och Gotland, har varit gynnade, ja, rent av bortskämda med riklig tillgång på rent vatten. Många av oss har tagit det för givet medan torka och vattenbrist länge har plågat människor i stora delar av världen.

Men hur i all sin dar skulle vi någonsin kunna få mer dricksvatten med militära medel?

Ibland blir det rent kontraproduktivt och, ursäkta, till och med dumt. Åter vattenexemplet: Hur kan någon ens tänka tanken att tillåta skjutövningar i Vättern, en av landets viktigaste dricksvattentäkter, eller för den delen ett jättelikt dagbrott, en gruva, i dess omedelbara närhet? Men mer skjutövningar ropas det efter från sina håll när världen är osäker.

En förklaring till fixeringen vid militär upprustning är förstås de mäktiga särintressen som har stora pengar att tjäna på militär upprustning. Redan Dwight D Eisenhower varnade i sitt avskedstal som amerikansk president 1961 för det militärindustriella komplexet, det vill säga det nära, symbiotiska samarbetet mellan vapenindustrin, militären och den politiska ledningen, i USA:s fall kongressen - ett slags kartell som verkar mot allmänintresset med ekonomisk vinning som motivation.

Men vi folkvalda i riksdagen har en skyldighet att tänka själva och lyssna brett. Vi har ingen som helst ursäkt att hemfalla åt någon form av funktionell dumhet - ett begrepp myntat av forskaren Mats Alvesson i Lund. Det handlar om frånvaro av kritisk reflektion, ett tillstånd präglat av enhet och konsensus som får medarbetarna i en organisation att undvika att ifrågasätta beslut, strukturer och visioner.

Vi behöver helt enkelt mycket mer forskning och kunskapsspridning om icke-våldsmetoder och fredlig konfliktlösning för att skapa och behålla fred och för att lösa konflikter.

Lite längre norrut i Östersjön finns ett gott exempel att inspireras av, nämligen Ålands fredsinstitut. Där jobbar man både praktiskt och med forskning rörande freds- och konfliktfrågor i vid bemärkelse och med utgångspunkt i Ålands särställning som demilitariserat område. Institutet fokuserar på självstyrelseformer, minoritetsfrågor, demilitarisering och konflikthantering. Jag rekommenderar varmt att ni googlar och läser lite mer om vad man gör där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

En annan förebild för ett fredsinstitut på Gotland är Albert Einstein Institution i Boston i USA, som grundades av doktor Gene Sharp 1983.

Doktor Sharp har kallats icke-våldskrigföringens Clausewitz. Han har under många år forskat om, utvecklat och formulerat icke-våldsmetoder och strategier i kampen mot diktaturer, krig, folkmord och förtryck, för fred och demokrati. Hans böcker och skrifter har fått stor spridning och har kommit till stor nytta i frihetskamper i vitt skilda länder.

Doktor Sharps idéer och kunskap har med rätta fått stor uppmärksamhet, och intresset ökar. Bara under 2015 har organisationen genomfört utbildning och konsultationer med grupper från fler än 13 länder, däribland Turkiet, Vietnam, Burundi, Venezuela, Eritrea och Etiopien. Man har träffat såväl aktivister som makthavare, och därtill kommer översättningar av skrifter till sex nya språk och omfattande aktivitet på sociala medier.

Inte minst rapporteringen om icke-våldsaktioner är viktig, då dessa alltför ofta inte tas upp i medierna. Doktor Sharp belönades för sitt långvariga arbete för fred och demokrati med Right Livelihood Award 2012 här i riksdagen. Det rekommenderas varmt att ni googlar när vi är klara här i dag.

Icke-våldsmetoder har visat sig betydligt mer effektiva än våldsamma metoder i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter.

Ni ska få ett lästips till, det tredje. Det är två amerikanska forskare, Erica Chenoweth och Maria J. Stephan, som har studerat 323 större politiska uppror mellan 1900 och 2006. De har kommit fram till att de som byggt på icke-våld har varit ungefär dubbelt så framgångsrika som de som inbegripit våld.

De anser att detta kan förklaras bland annat med att långt fler människor är beredda att göra motstånd med icke-våldsmetoder än genom att ta till våld. Givetvis är det också mindre risk att icke-våldsaktioner framkallar våldsamma motreaktioner från en överlägsen våldsapparat. En icke-våldsrörelse bygger också en mer stabil ideologisk och organisatorisk grund för framtida demokratisk utveckling än en våldsam rörelse, som riskerar att leda till att en förtryckande regim bara ersätts med en annan.

Mot bakgrund av detta framstår det som inte bara moraliskt utan också ekonomiskt orimligt att så lite satsas på konfliktlösning och fredsskapande med icke-våldsmetoder medan enorma summor anslås till militär upprustning. Detta gäller globalt, men det gäller också i Sverige.

Det görs ett bra arbete. Vi har Sipri, fredsdiplomaterna, Sida och många aktörer som gör bra saker i Sverige, men det är småpengar jämfört med vad som satsas på vapen. Det är farligt i världen, mer vapen, upprusta! Det räcker inte - det duger inte. Vi kan inte hålla på så, utan vi måste tänka själva.

Ett sätt att rätta till denna obalans - att freden är så skamligt underfinansierad medan kriget är lika skamligt överfinansierat - vore att bifalla Valter Mutts och min motion om att inrätta ett fredsinstitut på Gotland och därmed stärka Östersjön som ett fredens hav. Det skulle också ha ett stort symbolvärde.

Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Jag hoppas att det blir bifall vid ett annat tillfälle. Jag yrkar inte bifall nu, men jag har framfört budskapet.

(Applåder)

(forts. § 11)

Herr talman! Jag ville bara säga några saker om den motion ni har väckt angående detta, Annika Lillemets.

Det är väl känt att Campus Gotland nuförtiden är en del av Uppsala universitet, och det framgår tydligt i regleringsbrevet att Uppsala universitet ska ha campus på Gotland. Det tror jag inte är något ingrepp i autonomin. Vi har detta på ett annat ställe också - på Högskolan Dalarna, som ska ha ett campus även i Borlänge.

Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Detta är dock en verksamhet som ska erbjuda en akademisk miljö som har både fullvärdig utbildning och forskning. Uppsala universitet har framstående forskning när det gäller just freds- och konfliktkunskap. Det är faktiskt fullt möjligt för Uppsala universitet att förlägga delar av den utbildningen till just Gotland, eller på distans eller annat sätt. Vi ser också att den akademiska verksamheten har ökat på Gotland efter att Uppsala universitet och Gotland blev ett.

Jag ville egentligen bara framföra att detta är fullt möjligt inom ramen i dag. Vi tycker dock att det är viktigt att det inte är toppstyrt utan någonting som universitetet självt tar initiativ till om man önskar sprida den kunskap man redan har inom Uppsala universitet. Jag kan väl också nämna att det efter beslutet om att göra Ojnareskogen på Gotland till ett naturskyddsområde pågår ett arbete, som Peter Larsson leder, för att se hur vi ska kunna stärka Gotland på flera områden.

Det var bara det jag ville framföra med anledning av er motion och yrkandet.

Herr talman! Tack för informationen, statsrådet! Det är bra att alla får höra detta.

Det pågår mycket bra och viktigt arbete, vilket jag också nämnde. Det är bara det att det naturligtvis behövs ännu mer. Det finns egentligen en säkerhetspolitisk dimension i det hela. Var hamnar en motion? Nu ligger den i ett utbildningsbetänkande. Visst kan man invända att vi inte ska toppstyra, men jag tycker att det finns en viktig säkerhetspolitisk dimension i att ha just ett fredsinstitut - och just på Gotland, för att stärka axeln med Åland.

Det ska väldigt uttalat vara just ett fredsinstitut. Det handlar om att få ett gränssnitt mellan akademi och aktivism. Vi ska helt enkelt förstärka och göra mer, för det är tyvärr ett faktum att fredsforskning och fredlig konfliktlösning behandlas väldigt styvmoderligt jämfört med vad som anslås till militär konfliktlösning. I värsta fall förvärrar man naturligtvis saker och ting när det blir vapenskrammel.

Det låter som att vi är ense i mångt och mycket, men som sagt: Mer, mer - och just på Gotland!

Herr talman! Jag delar synen på att vi behöver öka vår kunskap om freds- och konfliktforskning, Annika Lillemets. Jag ser det som en av våra identifierade samhällsutmaningar. Det handlar om hur vi ska kunna bygga hållbara säkra samhällen som stärker demokratin. Det pågår som sagt mycket sådan forskning även när det gäller det civila försvaret. Försvarshögskolan gör mycket men även, som jag nämnde, Uppsala universitet.

Som en röd tråd i forskningspropositionen går samverkansbegreppet. Min uppmaning är egentligen att det är viktigt att föra dialogen med de forskare och de miljöer som finns redan i dag. Jag hoppas absolut att vi ska kunna bli stärkta på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Jag vill dock inte i det här specifika fallet peka ut exakt var det hela ska bedrivas. Det är en fråga som till exempel Uppsala universitet skulle kunna ta initiativ till. Det finns möjlighet att just samverka och föra dialog med dem om hur denna verksamhet utvecklas bäst och kommer fler till del.

Herr talman! Det görs som sagt mycket bra, och det finns duktiga forskare. Det finns också duktiga aktivister. Men de är för få, och ofta är medlen alldeles otillräckliga jämfört med vad som oreflekterat satsas på vapen och militär upprustning.

Jag upprepar att det vore en mycket stor poäng att uttalat säga från oss här i riksdagen att det ska vara ett fredsinstitut just på Gotland med tanke på dess strategiska läge och den vikt man tillmäter det militärt. Tänk så vackert det vore om vi hade denna fredsaxel genom Östersjön med Åland och Gotland! Jag tror att det skulle vara en väldigt viktig sak. Platsen har betydelse. Verksamheten i sig har betydelse; den kan säkert bedrivas var som helst. Men platsen har en väldigt stor symbolisk betydelse.

Herr talman! Jag kan bara beklaga att utbildningsutskottet föreslår avslag på Annika Lillemets och min motion om att inrätta ett fredsinstitut på Gotland. Men vi har i alla fall sått några tankefrön, som förhoppningsvis kommer att gro och spira och en dag blomma ut till en vacker insikt om att en annan värld är möjlig och faktiskt också helt nödvändig.

Om vi reellt, och inte bara retoriskt, ska åstadkomma avgörande framgångar i kampen mot klimatförändringarna - vår tids absolut största säkerhetshot - har mänskligheten inte råd att fortsätta att årligen slänga bort mer än tusen dollarmiljarder på produktion av dödens verktyg och upprätthållandet av en militär logik från svunna tider.

Det militärindustriella komplexet måste steg för steg omvandlas till ett fredsindustriellt komplex som i stället för stridskraft ger oss solkraft och i stället för nya leksaker åt den fem- och fyrstjärniga delen av mänskligheten ger mat på bordet åt den miljard av oss som svälter.

Jag är fullt medveten om att det här låter utopiskt och kanske till och med världsfrånvänt i mångas öron, men vad jag försöker beskriva är den nödvändiga förändringens riktning. Jag är på det klara med att djupgående systemförändringar tar tid. Men också en tusenmilavandring börjar faktiskt med ett steg, som ett gammalt kinesiskt ordspråk framhåller. Om vår tid inte ska bli till de nya krigens tid behövs röster som pekar på andra vägar att vandra än att ständigt höja försvarsanslagen och fördjupa Natosamarbetet.

Herr talman! Sverige har en stolt tradition av fredsforskning och fredsmedling och är en betydande bidragsgivare till Förenta nationerna. Ett fredsinstitut på Gotland, beläget mitt i den Östersjöregion där spänningarna nu stiger, skulle på ett naturligt sätt komplettera det fredsarbete som vårt land sedan länge är djupt engagerat i.

Att spänningarna stiger beror i inte ringa grad på att den militära övningsverksamheten på båda sidor ständigt utökas. Växande militärutgifter i öst som väst leder oss allt djupare in i det klassiska säkerhetsdilemmats upprustningsspiral, där vi i stället för att bygga gemensam säkerhet får ömsesidig misstro och osäkerhet. Då är det viktigare än någonsin att det finns röster och aktörer som visar hur en helt annan utveckling skulle kunna bli möjlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Vi talar om ett gotländskt fredsinstitut på gränsen mellan öst och väst och i gränssnittet mellan akademi och civilsamhälle. Jag vill gärna betona att när det gäller gränssnittet mellan akademi och civilsamhälle delar jag statsrådets höga värdering av de insatser som redan görs av Uppsala universitet på Gotland. Men nu gäller det att dra in civilsamhället och Folkrörelsesverige i arbetet.

Vi som har skrivit motionen tror att ett fredsinstitut har en specifik och kompletterande roll att spela i anslutning till den akademiska forskningen. Det skulle kunna bli till en fruktbärande arena för möten mellan medborgare och makthavare från hela Östersjöområdet. Tillsammans med Ålands fredsinstitut, som kloka finska och åländska politiker inrättade 1992, skulle detta kunna bli till en fredsaxel genom vårt gemensamma innanhav. Det kan bli en fredsaxel som för fram en annan berättelse om vår framtid och visar på alternativa vägval, vilket ju är själva nyckeln till och grundbulten i en demokrati: Det ska finnas någonting att välja mellan.

Egentligen tror jag inte att tanken på ett fredsinstitut mitt i Östersjön är särskilt kontroversiell, utan när idén väl har fått mogna och sjunka in i samhällsdebatten tror jag att den kommer att förverkligas.

Herr talman! Hängrännor är bättre än stuprörstänkande i politiken. Med det menas att man förespråkar en vidare framför en alltför inskränkt syn i politiken.

Tyvärr måste jag i dag ge exempel på hur en inskränkt syn har gjort sig gällande när det gäller finansiering av svensk forskning, till uppenbart men för forskningen. Jag har under en lång rad av år motionerat om att avveckla Akademiska Hus i dess nuvarande form i linje med tankarna i Daniel Tarschys så kallade autonomiutredning, vilka tyvärr inte har hörsammats av någon regering än så länge.

Mitt förslag innebär inte att man ska sälja statliga Akademiska Hus AB, utan att man ska överlåta fastigheterna och lokalerna till lärosätena själva. Vad är då anledningen? Jo, när man granskar bolagets balansräkning finner man att statliga Akademiska Hus har ett sysselsatt kapital på 13 procent, att jämföra med andra bolag inom fastighetsbranschen där genomsnittet ligger på ca 7 procent. Akademiska Hus har alltså nära nog fördubblat avkastningen på eget kapital jämfört med vad som är normalt i branschen. Dessutom har man en gynnad monopollik ställning visavi lärosätena som hyresvärd, vilket uppenbarligen har lett till detta överuttag av hyror av lärosätena.

Med mitt förslag kan en sund förvaltning inom lärosätena själva leda till mindre krav på kostsamma forskningspropositioner från regeringen. I till exempel USA har detta förhållande visat sig vara både hållbart och framgångsrikt, och det har gjort att lärosätena är mindre beroende av staten och vice versa - av godo för alla.

Om denna motion, 2016/17:1101 Mindre statligt ägande för friare universitet, hade behandlats i detta betänkande hade det blivit uppenbart att den stora avsättning som görs i en forskningsproposition från statsbudgeten till stor del äts upp av staten själv genom de närmast ockerliknande hyror som Finansdepartementet väljer att tynga lärosätena med genom Akademiska Hus. Men nu behandlades motionen inte här, utan i finansutskottets betänkande 25 förra månaden. Den avslogs då med följande häpnadsväckande motivering: "Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att staten ska avveckla sitt ägande i Akademiska Hus med hänvisning till att bolaget genom sitt uppdrag bidrar till målet om att stärka Sverige som kunskapsnation."

Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Vidare hänvisar man i sitt avslag till att i regeringen skrivelse om 2016 års redogörelse för företag med statligt ägande framhålls att bolaget genom att utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. En viktig grund för bolagets verksamhet är att agera hållbart, affärsmässigt - jo, jag tackar, jag - och på marknadsmässiga villkor.

Herr talman! Jag undrar om det är någon i denna kammare, och i denna debatt, som har hört ett mer falskklingande resonemang än detta om det verkligen är forskningen regeringen vill stärka med Akademiska Hus struktur. Man ger med ena handen i en forskningsproposition för att med den andra med råge ta tillbaka det som ska gynna själva forskningen genom en oproportionellt hög hyressättning där den ska bedrivas.

Herr talman! Detta är inget annat än politiskt hyckleri i den högre skolan från regeringens sida.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 6 april.)