Allmänpolitisk debatt - Migration och integration

Fru talman! I december 2025 uppmätte Statistikmyndigheten SCB att 20,8 procent, det vill säga 2,2 miljoner människor i vårt land, är utrikes födda. Det betyder att var femte person har utvandrat från ett ursprungssamhälle, invandrat och immigrerat till det svenska samhället och antingen genomgått eller genomgår den språkliga, kulturella, sociala och ekonomiska resa det innebär att till syvende och sist bli svensk.

Det går att jämföra med när min pappa anlände till Sverige som politisk flykting år 1982. Då var andelen utomeuropeiskt födda i befolkningen bara 2 procent. Det ligger alltså sanning i att språk- och kulturmångfalden för bara några decennier sedan var en liten del av den svenska befolkningen.

Det ligger även sanning i att socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ständigt avfärdat högerns liberala migrationspolitik. För oss har det dock aldrig handlat om invandringskritik i sig utan om insikten att hög arbetslöshet i kombination med liberal migrationspolitik kan leda till ökad arbetslöshet. Detta ställer arbetstagare mot arbetstagare i relation till arbetsgivaren, som vill sänka löner och försämra arbetsvillkor.

Vi om några vet att om arbetslösheten permanentas på höga nivåer tillkommer lågproduktiva jobb och låglönesektorer som undergräver förutsättningarna för Sverige att fortsatt vara ett tillväxtproduktivt och rikt land.

Fru talman! Den senaste mandatperioden visade Tidöpartierna att de saknade svar på de integrationspolitiska utmaningar Sverige har. Satsningarna på sfi och arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb uteblev. Arbetsförmedlingen betalade tillbaka hela 4,3 miljarder till statskassan i stället för att få människor i arbete. Man lade 1,5 miljarder på ett återvandringsbidrag som har fått allt fler att känna sig icke önskvärda i sitt eget samhälle.

EBO-lagens konsekvenser leder fortfarande till att 40–60 procent av samtliga asylsökande hamnar i våra utanförskapsområden. Detta försvagar förutsättningarna för integration. I stället för att verkställa fler utvisningar av dömda kriminella är det skötsamma och välintegrerade tonåringar som har tvingats lämna vårt land.

Fru talman! Jag förnekar inte att Sverige är ett förändrat land i dag. Välbekanta miljöer och gemensamma referensramar har förändrats. Språklig mångfald råder i ett samhälle som alldeles nyss hade enspråkighet som norm. Uppgiften är därför att jobba långsiktigt med att förena olika språkliga och kulturella bakgrunder med en tydlig svensk samhällskultur.

Vi socialdemokrater vill se ökad svensk samhällsgemenskap. Vi vill att den svenska integrationen ska bygga på två pelare: anpassning och jämlikhet. Anpassningen till det svenska samhället ska innebära krav på språk, samhällsorientering, värderingsgemenskap och deltagande i arbetslivet. Jämlikheten syftar till det som förenar oss alla oavsett vilken bakgrund man har, det vill säga rätten till jobb med kollektivavtalsenliga löner, rätten till kvalitativ utbildning och språk, rätten till bostad och boende i trygga bostadsområden oavsett var i landet man lever samt rätten till likabehandling, respekt och icke-diskriminering.

Fru talman! Den rent existentiella frågan som integrationspolitiken ställer är om Sverige kan vara alla svenskars gemensamma hem – både för inrikes och utrikes födda. Det socialdemokratiska svaret på den frågan är givetvis ja.

(Applåder)

Fru talman! Jag ser fram emot att fortsätta arbeta med de här frågorna under denna mandatperiod. Förra mandatperioden tog vi moderater verkligen tag i migrationsfrågan med våra kompisar i Tidö och inte sällan tillsammans med Socialdemokraterna, som nästan alltid röstade med oss i migrationsfrågorna.

Vi lade om kursen för det här landet just för att vi såg ett behov av att möjliggöra integration. De partier som däremot nästan aldrig var med oss i de här frågorna var Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som Socialdemokraterna nu avser att bilda regering med.

Jag måste ställa den här frågan till Lawen Redar nu när jag har chansen: Är det över huvud taget möjligt att upprätthålla en stram migrationspolitik när Vänstern och Miljöpartiet kanske snart sitter i Sveriges regering?

Fru talman! Tack, Magnus Resare, för frågan!

Det är helt riktigt att den svenska migrationspolitiken har lagts om. Anledningen är att det hos de allra flesta partierna finns ett stort intresse för att arbeta med det som vi måste göra framgent, det vill säga integrationspolitik.

Tyvärr lämnar det moderata partiet en stor nota till den kommande regeringen i form av en mycket hög arbetslöshet. Senast jag tittade låg den på 7,8 procent. Vi har massarbetslöshet i det svenska samhället. Nu hoppas vi dock kunna bedriva en politik där vi ökar tillväxten i kombination med att vi reducerar arbetslösheten med kraft.

Som svar på frågan menar jag att det finns en fråga som förenar Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och det är ett aktivt integrationsarbete för att motverka segregation och utanförskapsområden samt bekämpa arbetslösheten.

(Applåder)

Fru talman! Det var inte svar på min fråga. Min fråga handlade inte om den framtida integrationspolitiken, där jag tror att vi behöver jobba tillsammans. Frågan jag ställde var: Kommer det att finnas någon som helst möjlighet att få Vänsterpartiet och Miljöpartiet att ställa upp på en stram migrationspolitik? När jag hör dem i debatten – jag tror att vi kommer att höra dem om en liten stund – handlar det alltid om att de vill öka invandringen till landet. Jag tror att det kommer att försvåra alla möjligheter till de integrationsåtgärder som vi annars skulle kunna vidta för att lösa problemen under mandatperioden, vilket kräver en stram migration. Kan de lösa det?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är väldigt märkligt att i en talarstol påbörja en diskussion om hur regeringsförhandlingar ska se ut. Men en fråga där vi har tydliga överenskommelser gäller synen på det som gick alldeles för långt med Tidöpartierna, det vill säga utvisningen av välintegrerade människor som skött sig i det svenska samhället. Vi står inte för en kraftfull utvisningspolitik utan snarare för en stram migrationspolitik. Det är väl ingen hemlighet att vi socialdemokrater går längst i den frågan, eftersom vi vill ligga på EU:s miniminivå. Var de andra partierna står får vi inleda en förhandling kring.

(Applåder)

Fru talman! Välkommen till migrationsdebatten, Lawen Redar! Vi har ju inte mötts i det här ärendet.

Jag kan konstatera att Lawen Redar har haft en intressant synpunkt. Hon har tidigare gjort en utredning av den migrationspolitik som förts av tidigare S-regeringar och har då riktat något som kanske kan ses som kritik mot att man inte tagit problemen på tillräckligt allvar och att mottagandet inte stått i paritet med de sociala, utbildningsmässiga och ekonomiska behoven, vilket har skapat en omfattande segregation.

Jag skulle gärna vilja höra en reflektion över det. Är Lawen Redar nöjd med den migrationspolitik som tidigare S-regeringar fört, före Tidöregeringen? Jag förstår att det kan finnas kritik mot den politik vi har fört. Men det vore intressant att höra ledamoten Redar reflektera över vad som kunde ha gjorts ytterligare för att förebygga de problem som vi alla har att hantera nu.

Fru talman! Jag tackar Ingemar Kihlström för en väldigt bra fråga. Det jag har ställt mig som mest kritisk till är faktiskt den uppgörelse från år 2011 som Kristdemokraterna var en del av och som liberaliserade arbetskraftsinvandringen. Sverige fick därmed en av Europas mest liberala arbetskraftsinvandringslagstiftningar. Därefter kom den asylinvandringspolitik som man hade en överenskommelse om och som bidrog till att Sverige hade betydligt generösare regler än övriga EU-länder. Det gjorde också att de människor som kom till Sverige under ganska lång tid var fler än vi hade kapacitet att integrera. Det var vi socialdemokrater och Miljöpartiet som lade om den politiken 2015.

Den kritik jag har framfört till mitt eget parti är att vi borde ha ställt oss betydligt mer kritiska till den migrationspolitik som då fördes. Den har lett oss till ett läge med flera lågproduktiva sektorer och låglönebranscher där människor arbetar med arbetsuppgifter som de knappt får lön för. Det här är en allvarlig fråga för svensk tillväxt, och för att bryta och bekämpa segregationen måste man hantera den frågan.

Fru talman! Jag tackar för reflektionen. Jag kan konstatera att de åtta regeringsåren inte ledde fram till den förändring som vi anser att vi har gjort. Det kan man ha olika åsikter om. Men jag skulle vilja höra en ny reflektion från ledamoten. Vilken bedömning gör ledamoten av möjligheten att bedriva en fortsatt stram migrationspolitik i det samarbetsteam som man nu målar upp? Under fyra år här i kammaren har S röstat med oss för merparten av våra förslag, men de andra tre partierna har röstat emot. Vad säger ledamoten om det?

Fru talman! Jag kan konstatera att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för en stram migration på EU:s miniminivå och för att hantera och utveckla ett arbete för stärkt integration. Jag ser gärna att Kristdemokraterna är med i ett arbete för att motverka framväxten av utanförskapsområden. Men tyvärr lyste sådana insatser med sin frånvaro under förra mandatperioden, i mycket för att samarbetet med Sverigedemokraterna motverkat ett sådant arbete. Nu hoppas jag att det ska finnas möjligheter till ett nationellt program för att motverka utanförskapsområden. Till det arbetet ser jag gärna att Kristdemokraterna ansluter sig.

(Applåder)

Fru talman! Om man ska summera de senaste fyra årens Tidösamarbete kan man inte göra det med något annat ord än framgångsrikt. I fråga om migrationen har vi verkligen ställt om landet till det bättre. Nu har vi den lägsta invandringen sedan 1985. Det är längre än vad jag har levt. Det var tvunget och nödvändigt, för vi hade en migration som inte på något sätt möjliggjorde integration. Därför tog vi tag i det här. På bara fyra år gick vi från att vara ett av de länder i Europa dit flest sökte sig till att vara ett av de länder dit absolut flest inte sökte sig. Det är bra, för nu kan vi äntligen ta tag i integrationen.

Vi har sett till att den som vill ta hit högkvalificerad arbetskraft kan få det på ungefär en månad. Man behöver inte längre vänta ett halvår eller ännu mer för att få hit den väsentliga medarbetare som man behöver. Det gör att fler högkvalificerade arbetstagare kan ta sig hit och vara en del av vår ekonomi.

Vi har också sett till att börja utvisa dem som begått brott i det här landet. Den som har begått en våldtäkt ska inte längre vara kvar i Sverige, om det inte är en svensk medborgare. För mig är det här väldigt naturligt. Men för tidigare regeringar har det inte varit det, då man inte sökt lösa det problemet. Jag tycker att det är jättebra att vi nu äntligen gör det här.

Vi har även börjat samarbeta i Europa i migrationsfrågorna. Vi ser att andra länder som vill Europa illa använder migrantströmmar som vapen för att slita sönder vår annars så starka union. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta med andra länder i unionen för att hålla den yttre gränsen och hjälpas åt i den här viktiga frågan. Jag tror att vi behöver fortsätta ha borgerliga ministrar som åker och förhandlar i Bryssel med de andra länderna för att den svenska linjen, som vi nu har ett brett parlamentariskt stöd för, ska fortsätta gälla. Om vi skickar en vänsterpartist eller miljöpartist ned till Bryssel för att förhandla migrationspakt eller yttre gränsförhållanden är jag ganska säker på att den kommer att göra allt vad den kan för att förstöra det vi nu har byggt upp med stöd av ungefär 80 eller 85 procent av ledamöterna i den här kammaren.

Jag vill att vi fortsätter med borgerlig migrationspolitik. Vi kan gärna göra det hand i hand med socialdemokratin, men tyvärr tror jag inte att det går, med tanke på Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Om vi får förnyat förtroende, vilket jag hoppas, är det ett löfte från mig att vi kommer att se till att fortsätta göra Sverige till ett bättre land för alla människor som kommit hit av rätt anledning – alla människor som går till jobbet eller skolan varje dag, vill vara en del av samhället och inte begår brott. Det gäller majoriteten av alla som kommit hit. Men de få som förstör för alla andra, svenskar eller invandrare, ska inte vara kvar här.

Därför har vi gått fram med reformer, såsom den avseende bristande vandel. Vi har gjort det svårare att bli svensk medborgare för dem som inte blivit en del av samhället. Vi har också gjort det enklare att utvisa personer som begått väldigt allvarliga brott men inte är svenska medborgare.

Det har varit en bra mandatperiod. Jag hoppas och tror att vi kan få fyra år till, men det återstår att se. Vi hade i dag en statsministeromröstning som gick bra. Låt oss hoppas att omröstningen snart om en moderat statsminister också går bra!

(Applåder)

Fru talman! I år kommer Sverige att ta emot bara 350 kvotflyktingar, trots Moderaternas löfte om att hbtqi-personer, kvinnor och barn skulle prioriteras. Vi konstaterade redan förra mandatperioden att detta inte skedde, eftersom antalet kvotflyktingar sänktes till 900. Men i år lyckas man alltså bara ta emot 350 – i bästa fall.

Är det ledamoten Resares uppfattning att Moderaterna har prioriterat hbtqi-personer, kvinnor och barn när man fullständigt har svikit löftet om att ta emot 900 kvotflyktingar?

Fru talman! Vår linje är alltjämt att vi ska ta emot 900 kvotflyktingar per år. Så har det varit. Att det inte söker sig fler än 350 hit är kanske svårt att lasta politiken för – eller lätt att lasta politiken för. Att människor väljer att inte söka sig hit är inte en konsekvens av vårt beslut eftersom det beslutet gör det möjligt för 900 människor att komma hit. Jag förstår inte riktigt hur det kan vara något att beskylla politiska motståndare för att det inte kommer fler än 350. Det är helt okej att upp till 900 kommer hit.

Vi har sagt att det inte ska vara en högre nivå än så eftersom vi behöver ta hand om de människor som redan är här, och vi har sagt att vi ska prioritera den grupp som ledamoten nämner – och det gör vi alltjämt.

Fru talman! Jag är nästan i chock! Ledamoten vet alltså inte att det är UNHCR som tar hit flyktingar. Det är inga kvotflyktingar som söker sig till Sverige. De räcker inte upp handen och säger att de vill åka till Sverige. De väljs ut av oss och tas hit. Då är det Moderaternas fel att det inte har valts ut 900 kvotflyktingar som får komma till Sverige eftersom det inte har skrivits direktiv om att det skulle ske i de två första vändorna.

Ledamoten Resare har inte ens koll på vad en kvotflykting är, och då förstår jag att man inte prioriterar den frågan.

Fru talman! Det var en möllersk tolkning av vad jag sa. Det är klart att det är så.

Det är inte så att vi har sagt nej till UNHCR om att skicka hit 900 människor. I stället är det så att inte fler än 350 personer har valt att söka sig hit via UNHCR.

Om UNHCR har brister i sin förmåga att få hit kvotflyktingar bör Möller ställa frågan till dem, inte till oss. Vi har genom våra regelverk gjort det möjligt att ta hit 900 människor per år. Vi väljer då att prioritera hbtq-personer, till skillnad från Socialdemokraterna, som hellre lät dem sitta kvar i flyktinglägren. Det tycker jag var fel av socialdemokratin.

Fru talman! Gång på gång hör vi Moderaterna dela upp invandrare i de som kom hit av rätt anledning – de som arbetar och gör rätt för sig – och de som begår brott och förstör. Den första gruppen ska få stanna, och den andra gruppen ska utvisas.

Men när vi tittar på verkligheten ser vi tonårsutvisningar, brexitutvisningar, utvisningar av medarbetare i vården, företagare som utvisas, trots att de inte bara arbetar utan också ger andra arbete. Åtta månader gamla bebisar utvisas när föräldrarna får stanna. Snart kommer vi att se ännu fler orimliga utvisningar; mammor som ställs inför valet om abort eller utvisning till följd av Tidös politik. Det är dags att sluta prata om att de som gör rätt för sig får stanna med Moderaternas migrations- och utvisningspolitik.

Fru talman! Det är helt sant att vi tycker att de människor som kommer hit av rätt skäl – de som har flyktingskäl, de som väljer att bli en del av samhället och de som inte begår brott – ska ha rätt att vara kvar i Sverige.

Det har varit tydligt under mandatperioden att vi har lagt om politiken, och vi har stoppat tonårsutvisningarna genom lagstiftning. Vi är till och med beredda att titta på om det behöver tillföras något till lagstiftningen.

Vi har också sagt att de människor som begår brott i landet ska utvisas. Så var det inte när ledamoten Hirvonen och hennes kompisar styrde landet. Då lät man den som hade begått en våldtäkt vara kvar i landet. Då lät man den som hade begått förnedringsrån vara kvar i landet. Det var ingen utveckling som jag eller många andra i landet tyckte var särskilt positiv. Tvärtom ville vi vända den onda spiralen.

Vi har gjort det enklare och snabbare för högkvalificerad arbetskraft att komma hit och jobba. Vi har sett till att få stopp på tonårsutvisningarna. Lagen trädde i kraft för en vecka sedan, och vi kommer att se till att göra Sverige bättre under nästa mandatperiod också.

Fru talman! Låt Moderaternas tid vara slut nu. Låt oss byta riktning.

Man säger att man har stoppat tonårsutvisningarna, men man har i själva verket bara skjutit upp en del tonårsutvisningar till 21 års ålder. Många kommer att utvisas trots att de inte ens fyllt 21 med regeringens nya familjesplittrande försörjningsregler.

Fru talman! Det är mycket snack om att de som gör rätt ska få stanna, men verkligheten är något helt annat för Moderaterna.

Fru talman! Sanningen är att tonårsutvisningarna har varit en konsekvens av ett regelverk som Miljöpartiet och deras vänner låg bakom och som de under åtta år i regering lät kvarstå.

Jag tyckte inte att det var något positivt över huvud taget, och det var därför vår regering tog tag i frågan och såg till att det genom skarp lagstiftning som trädde i kraft för ungefär en vecka sedan blev slut på tonårsutvisningarna. Vi har sagt att vi är beredda att göra lagstiftningen ännu vattentätare om det behövs. Det här är fråga om människor som gör rätt och ska få vara kvar. Det är Moderaternas politik i frågan.

Fru talman! Den som flyr har inget val. De allra flesta människor som befinner sig på flykt kommer från ett fåtal länder som lider under krig, svält och förtryck. Det är länder som Afghanistan, Sudan och Ukraina. UNHCR uppskattar att 40 procent av dem som är på flykt är barn.

Den som tar med sina barn på någon av världens osäkra och farliga flyktvägar har inget val. Själv står jag här i dag för att mina morföräldrars flyktingbåtar en gång i tiden välkomnades till Sverige. Den sortens välkomnande av människor lyser i hög grad med sin frånvaro i dag.

För Vänsterpartiet är målet självklart en värld där människor inte behöver fly. Men vi alla vet att det kräver ett mycket långsiktigt arbete för att skapa fred, global klimaträttvisa, ekonomisk jämlikhet, jämställdhet och frihet att vara den man är. Vägen dit är nog längre än någonsin med tanke på det osäkra världsläget i dag. För oss står målet att höja ambitionsnivån fast, så att människor ska slippa fly sina hem.

Under tiden behöver Sverige vara en klar och tydlig röst för asylrätten – som är en mänsklig rättighet – genom att ge skydd åt dem som behöver det. Det måste också vara möjligt för anhöriga att återförenas i Sverige utan orimligt högt ställda krav. Familjeåterförening är också en mänsklig rättighet.

Sverige behöver också värna om de människor som vi redan har välkomnat hit, alla som börjat bygga sina liv här. Vi måste upphöra med de orimliga utvisningarna av människor som redan kallar Sverige sitt hem.

Tidöregeringens utvisningspolitik har varit, och är, djupt skadlig för vårt land. Familjer har splittrats och splittras än i dag. Tonåringar har utvisats till länder de inte har någon relation till, småbarn och tanter hotas av utvisning och runt om i landet har våra kollegor i både välfärden och andra branscher ställts inför utvisningshot.

Under de inledande veckorna i denna riksdag har vi kunnat ta ett första steg för att stoppa de vansinniga tonårsutvisningarna på riktigt. Det är ett gott tecken på att vi både vill och kan bättre än de senaste årens oberäkneliga migrationspolitik. Här vill jag särskilt tacka er runt om i landet som har höjt era röster, berättat om de orimliga utvisningarna och engagerat er dag och natt i olika rörelser för att skapa förändring.

Fru talman! Det finns mycket inom flykting- och migrationspolitiken där vi har olika uppfattningar. Men några grundläggande idéer och värderingar tycker jag vi borde kunna enas om framåt, nämligen att Sverige ska ha en rättssäker och förutsebar asyl- och migrationsprocess, att vi ska behandla människor med respekt oavsett ursprung och att vi ska säkerställa barns rättigheter enligt barnkonventionen. Vidare ska vi sluta använda migrationspolitik för att sprida misstro eller rasism; det har vi verkligen fått nog av i det här landet.

Det är dags att Sverige slutar behandla delar av befolkningen som oönskade passagerare. Jag tycker att det i stället är dags att arbeta för en human migrationspolitik i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Daniel Bernmar (V).

Fru talman! Jag delar genuint uppfattningen att Sverige alltid ska ha rättssäker myndighetsutövning på alla områden. Det är centralt i vår demokratiska stat.

Jag har en fråga till ledamoten. Vänsterpartiet talar ofta och gärna om att man inte delar socialdemokratins uppfattning att en stram migrationspolitik är ett gott ändamål. Kan Vänsterpartiet ge något besked om hur förhållningssättet kommer att vara gentemot socialdemokratin om man ingår i en regering? Kommer man att acceptera ord om stram migrationspolitik i en sådan konstellation?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för intresset för de kommande regeringsförhandlingarna, men som ledamoten förstår kommer vi inte att avhandla detta i kammaren i dag.

Vänsterpartiet står för en human migrationspolitik, och hur vi samarbetar framöver är en fråga om förhandlingar och kompromisser. Jag må vara ny i riksdagen, men jag är ingen duvunge när det gäller politiska förhandlingar och samarbete med olika partier i många svåra frågor. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna ha goda samtal och landa i en gemensam politik.

Fru talman! Det var ett jätteintressant besked. Den humana migrationspolitiken är alltså inget annat än ett spelkort i en förhandling. Det är ju ett besked till de svenska väljarna som röstade på ledamotens parti att man faktiskt är beredd att förhandla i denna fråga.

Det är jättebra om ni vill vara med och driva en stram migrationspolitik, men jag tror inte att riktigt alla era väljare var beredda på att ni skulle släppa detta för att få ministerposter. Men nu lärde vi oss något nytt om Vänsterpartiet – något vi har gjort många gånger de senaste veckorna. Men ni är duktiga som står på er.

Fru talman! Vänsterpartiet står för en human migrationspolitik. Alla partier går till val på sin egen politik. Sedan samarbetar man, vilket ledamoten säkert känner väl till genom sin egen erfarenhet.

Vi kommer givetvis att diskutera alla frågor och gemensamt landa i den politik som förhandlingarna leder till, med den kommer jag inte att gå in på här i dag.

Fru talman! Det vi debatterar i dag handlar om så mycket mer än bara paragrafer och lagtexter. Det handlar om vilket Sverige vi vill ha, ett Sverige med ordning och reda, med trygghet och med en integration som fungerar.

För Kristdemokraterna är svaret tydligt: Sverige behöver en stram, rättvis och långsiktig migrationspolitik. Vi ska ställa krav, vi ska värna tryggheten och vi ska säkerställa att migrationen fungerar i praktiken. Men vi ska också kunna se människan bakom varje ärende, för medmänsklighet och tydliga krav är inga motsatser. De är grunden för en ansvarsfull migrationspolitik.

Fru talman! År 2022 fick vi Tidöpartier svenska folkets mandat att lägga om migrationspolitiken, och tillsammans har vi genomfört ett nödvändigt paradigmskifte. Sverige har gått från en politik med alltför svaga krav till en politik där ansvar, integration och respekt för våra lagar står i centrum.

Migration handlar inte bara om hur många som kommer till Sverige. Den handlar också om vad som händer när människor väl är här. Lär man sig svenska? Kommer man i arbete? Kan man försörja sig? Kan barn växa upp i trygghet? Det är frågor vi måste våga ställa. Vi kan inte acceptera att människor fastnar i segregation och utanförskap. Vi kan inte låtsas att integrationen löser sig av sig själv.

En politik som inte fungerar i verkligheten är inte ansvarsfull. Därför behövdes en omläggning.

Men, fru talman, en stram migrationspolitik får aldrig bli en stelbent migrationspolitik. Ordning och reda innebär att vi också måste kunna rätta till regler som får orimliga konsekvenser.

Precis detta visar arbetet med den så kallade tonårsventilen. Att unga människor som kom till Sverige som barn riskerade att utvisas när de fyllde 18 år trots att deras föräldrar och familj finns här var en situation vi behövde hantera. Därför arbetade vi kristdemokrater tillsammans med övriga Tidöpartier fram en förändring, en ventil som ger unga vuxna mellan 18 och 21 år möjlighet att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till föräldrarna när lagens förutsättningar är uppfyllda. Detta visar att vi kan upprätthålla en reglerad invandring och samtidigt ta hänsyn till unga människor som riskerar att hamna i kläm.

Vi har också varit pådrivande för att stärka rättssäkerheten för konvertiter genom att inrätta en särskild samordnare. Den som riskerar förföljelse på grund av sin tro måste få en noggrann och rättssäker prövning.

Det är bland annat så här vi förenar ordning och reda med respekt för människans värde.

Fru talman! Ibland framställs det som om vi måste välja mellan att ställa krav och att visa medmänsklighet. Det är ett falskt val. Vi kan kräva att människor följer våra lagar och samtidigt säkerställa rättssäkerheten. Vi kan värna familjen och samtidigt ha ordning på anhöriginvandringen. Vi kan stå upp för en stram migrationspolitik och samtidigt vara beredda att agera när regler får orimliga konsekvenser. Det är inte svaghet. Det är inte inkonsekvens. Det är att ta ansvar.

Fru talman! Vi kristdemokrater kommer att fortsätta arbeta för en migrationspolitik som fungerar både för Sverige och för den enskilda människan. Den som kommer hit och gör rätt för sig ska kunna bygga en framtid. Våra lagar ska gälla, fattade beslut ska respekteras och integrationen ska stärkas. Det är inte genom kravlöshet vi bygger gemenskap eller genom stelbenthet vi visar medmänsklighet, utan det gör vi genom att förena ansvar med respekt för varje människas värde. Det är så vi stärker integrationen, skapar trygghet och bygger ett Sverige som håller ihop.

Fru talman! ”Det handlar också om vad som händer när människor väl är här”, sa Ingemar Kihlström.

Ja, det handlar om huruvida mamman som har flytt krig ska tvingas uppfostra sina barn på länk för att KD har röstat igenom en familjesplittringslag eller om hennes barn ska få resa till tryggheten hos sin mor och få känna värmen av en riktig kram. Det handlar om huruvida unga kvinnor som Darya och Donya ska utvisas till kvinnoförtrycket i Iran medan resten av familjen lever kvar i Mölndal i skräck för vad som ska hända vid nästa bombanfall i Iran. Det handlar om huruvida mammor ska ställas inför valet utvisning eller abort på grund av att försörjningskrav för familjeåterförening tillämpas även på familjer som redan finns i Sverige.

Nu ska vi byta riktning.

Fru talman! Det är intressant att ledamoten Hirvonen tar upp ett antal exempel på det vi har gjort – det som i många hänseenden borde ha gjorts – men väljer att utelämna det vi har gjort som följer den riktning Annika Hirvonen talar om.

Under de sju år Miljöpartiet satt i regering fördes det inte fram ett enda förslag gällande hur man löser tonårsutvisningar för unga 18–21 år, och det fördes inte heller fram ett enda förslag för att förbättra rättssäkerheten för konvertiter.

Det är lätt att stå här i kammaren och kritisera, men när det gäller verklig handling visar det sig att Miljöpartiets fagra ord i kammaren inte omsätts i politik när man får ansvaret att styra landet.

Vi har sett till att skärpa de regler som behövde skärpas för att få ordning på migrationen. Vi är också beredda att justera dem, precis som vi nu har gjort i den diskussion som förs i utskottet. Vi ser till att det blir handling.

Fru talman! Om Kristdemokraterna hade lyssnat på mig och andra som varnade för konsekvenserna av att stryka formuleringen om särskilt ömmande omständigheter i utlänningslagen 2023 hade vi inte sett alla de tonårsutvisningar vi nu har bevittnat. Om Kristdemokraterna hade lyssnat på våra varningar i augusti hade vi inte sett lika många utvisningar av ungdomar under 21 som vi nu riskerar att se den närmaste tiden. Vi hade heller aldrig ställt kvinnor som redan fått asyl i Sverige inför valet mellan utvisning och abort. Det är KD:s politik, och den ska det bli ett slut på.

Fru talman! Jag kan konstatera att det är som att hälla vatten på en gås att debattera med Annika Hirvonen. Man tar aldrig ansvar för det man inte har gjort, men det som borde ha gjorts annorlunda lyfts alltid fram.

Vi kan konstatera att den här regeringen har både hanterat tonårsutvisningarna och sett till att minska dem. Tonårsutvisningarna har nämligen de facto funnits sedan 2016 och faktiskt minskat de senaste åren, och det har gjorts av den här regeringen. Vi kan konstatera att vi ser till att det vi säger blir verklighet.

Fru talman! Lagrådet varnade i somras för att Sverige kommer att bryta mot asylrätten. Man sa att människor som har rätt till skydd inte kommer att få det på grund av att Kristdemokraterna med flera avskaffade rätten till offentligt biträde i asylprocessen. Nu visar det sig att tre av fyra asyladvokater inte längre åtar sig asyluppdrag. Det innebär att farhågorna som fanns nu börjar förverkligas, det vill säga att Sverige har börjat bryta mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Min fråga till Ingemar Kihlström är: Vad har du att säga till de asylsökande som kommer hit och har rätt till asyl men som nekas det på grund av Kristdemokraternas beslut?

(Applåder)

Fru talman! Det är alltid intressant att möta Ola Möller. Han verkar ha replikskiftesuppgiften i dagens debatt även om han inte har varit med och debatterat ämnet, och det är ju alltid inspirerande.

Vad gäller biträde i asylärenden kan vi konstatera att Sverige har lagt sig på en nivå som motsvarar den i resten av Europa. Med Ola Möllers resonemang följer alltså inga andra länder i Europa heller reglerna. Då blir kanske motfrågan tillbaka till Ola Möller: Är det här ett av de löften som Ola Möller är villig att ge för att öppna upp för en avsevärt öppnare migrationspolitik – att man ska återinföra de mycket generösa regler för biträden i asylärenden som gällde? Är det ett av löftena för att få med MP och V på detta? Eller handlar det om andra regler i det vi har ändrat när man nu står här i talarstolen och säger att man ska bedriva en stram och rättvis migrationspolitik?

Vi bedriver en migrationspolitik på en nivå som motsvarar den i Europa. Det verkar Ola Möller inte vilja göra.

Fru talman! Det är ju beklämmande att Ingemar Kihlström inte minns att vi hade en gemensam reservation i det här ärendet när vi behandlade produkten i somras. Hade han gjort det hade han inte behövt ställa sina frågor. Givetvis ska vi ha rättssäkra asylprövningar.

Det är ett hyckleri av stora mått som kammaren får bevittna här. Först står man och säger att man har höjt rättssäkerheten för konvertiter och att det är viktigt. Men människor som kommer till det här landet med en enkel önskan om asyl, och som har rätt till det, nekas i Ingemar Kihlströms Sverige. Det är ett hyckleri av stora mått.

Fru talman! Jag väljer att inte sänka mig till den låga nivå som Ola Möller håller i debatten. Jag kan bara konstatera att det under Ola Möllers partis regeringstid – åtta år – inte gjordes ett jota för att skärpa och förbättra rättssäkerheten för konvertiter. Vi ser problemen och gör något åt dem.

Att Ola Möller vill vara generös förstår jag. Vi är i ett scenario där det kommer att bli en allt annat än stram migrationspolitik om vi – bevare mig väl – får en socialdemokratisk regering.

Fru talman! I dag står vi i den nya riksdagens första riktiga kammardebatt om migration, och det låter lite likadant som före valet.

Någonting fundamentalt har dock förändrats: Majoriteten har skiftat – inte med många röster, men med tillräckligt många. Svenska folket har underkänt Tidöpartiernas vansinniga, samhällssplittrande utvisningspolitik. Man har sagt nej till tonårsutvisningar, nej till att utvisa våra medarbetare i sjukvården och äldreomsorgen och nej till att slita små barn från deras föräldrar. Det blåser varmare vindar nu.

Fru talman! Det första jag gjorde tillsammans med varenda ny kollega i Miljöpartiets riksdagsgrupp var att lämna in en motion om att stoppa tonårsutvisningarna på riktigt. På vårt första sammanträde i socialförsäkringsutskottet gick vi samman – socialdemokrater, centerpartister, vänsterpartister och miljöpartister – om ett gemensamt utskottsinitiativ för att snarast få på plats en stopplag, ett moratorium, för tonårsutvisningar. Och i går ställde sig alla partier bakom initiativet.

Detta, fru talman, är politik på riktigt. Redan innan regeringsförhandlingarna är färdiga har arbetet för att vända den här omänskliga och orimliga utvisningspolitiken börjat.

Det är många som förväntar sig att vi nu vänder migrationspolitiken också på andra områden. Min mejlkorg fylls av meddelanden från de människor som drabbades av Sverigedemokraternas kvittningsfusk och nu inte kan bli svenska medborgare. Jag får meddelanden från människor som har levt i Sverige länge men drabbats av brexitutvisningar.

Det finns även en oro för vad som ska hända med alla spårbytare. Det handlar om människor som har arbetat i Sverige – som har haft rätt att stanna här och arbeta – men som på grund av Tidöpartiernas utvisningspolitik fick beskedet: Tack, men nej tack! Du har bidragit. Du har arbetat, betalat skatt och gjort allting rätt, men nu ska du och din familj skickas härifrån.

Dessa människor väntar fortfarande på att regeringen ska uppfylla sitt löfte att stoppa de här utvisningarna. Det handlar om 4 700 människor som har gjort allt det där som Simona, Ulf med flera har sagt att man ska göra för att få stanna.

Fru talman! Det återstår mycket arbete innan vi har tagit itu med alla dessa problem. Men vi på den rödgröna sidan har en gemensam beslutsamhet om att byta riktning och stoppa de orimliga utvisningarna.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det är ganska respektlöst av Hirvonen att stå i talarstolen och måla upp en bild av att väljarna röstade mot tonårsutvisningar och andra hemskheter som hon nämner, ungefär som om vår sida av politiken skulle ha varit för tonårsutvisningar. Ledamoten Hirvonen är fullt medveten om att vi stoppade det här genom en lag som trädde i kraft för bara några dagar sedan.

Under förra mandatperioden jobbade vi för att det ska vara rättvist vad gäller vem som ska få vara kvar och vem som ska åka hem. Den som begår brott ska åka hem, men den tonåring som går i skolan och sköter sig ska få en chans att vara kvar.

Jag tycker att man kan vara ärligare i debatten än att måla upp det som om i princip 49,5 procent av Sveriges befolkning skulle vara för det Annika beskriver och att 49,7 procent skulle vara emot. Det är ju inte sant.

Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Hirvonen. Du säger att den nya lagstiftningen måste träda i kraft snarast. När är snarast?

Fru talman! Jag tror inte alls att svenska folket vill ha tonårsutvisningar. Alla opinionsundersökningar visar att en majoritet av väljarna i alla partier säger nej till det vansinnet. Ändå stoppade Tidöpartierna inte tonårsutvisningarna.

På min minut kommer jag inte att hinna beskriva alla hål i den så kallade ventilen. Den har stora hål som det viner luft genom och som människor faller ned i. Utvisningarna får fruktansvärda konsekvenser.

Ta till exempel att åldersgränsen för när man får stanna höjs från 18 till 21 år. Men lägg då till det nya försörjningskravet, som innebär att föräldrar med flera barn måste ha en skyhög lön för att en 19-åring ska få vara kvar.

Fru talman! Annika Hirvonen använde inte en sekund av sin minut till att svara på min fråga.

Jag försökte svara respektfullt på din fråga när du tog replik på mig, och jag förväntade mig samma respekt tillbaka.

Vårt utskottskansli har sagt att det kommer att ta mellan nio månader och ett år innan utskottsinitiativet som lades fram häromdagen blir färdig lagstiftning. Men det har jag inte hört Annika Hirvonen säga en enda gång till alla de tonåringar som nu förväntar sig att hon ska lösa detta på två veckor.

Jag tycker att man ska vara ärlig och säga att det här tar ett år. Det finns ingen quickfix, men det vågar man inte säga.

Fru talman! Det kan vara så att Moderaterna är okej med att det tar ett år, men det är inte jag. Ett år är inte snarast. Så lång tid ska det inte ta.

Det finns ytterligare hål i den lagstiftning som Moderaterna tog fram. Det handlar bland annat om möjligheten att söka studieuppehållstillstånd. Då måste man ha ungefär en kvarts miljon på kontot och dessutom kunna betala kanske 100 000 kronor per år i studieavgift – annars får man nej också på den grunden.

Vi måste stoppa det här nu.

Jag måste, trots att flera timmar har gått, påminna ledamöterna – även de som har varit med ett tag – om att vi inte använder tilltalet du och dig i replikskiften. Alla ledamöter talar via talmannen, enligt riksdagens praxis. Jag påminner om detta eftersom förhållningsreglerna naturligtvis ska gälla alla.

(MAGNUS RESARE (M): Jag ber om ursäkt.)

Vi noterar det.

Jag påminner eftersom alla ska känna att vi försöker behandla alla ledamöter lika.