Allmänpolitisk debatt - AI

Fru talman! Tack för möjligheten att göra ett inlägg i den allmänpolitiska debatten!

Vi är mitt uppe i ett teknikskifte som påverkar oss alla. Det kanske aldrig har varit så svårt att begripa hur snabbt det går och på vilket sätt det påverkar oss.

För 20 år sedan lånade jag en digital systemkamera av en god vän. Då pågick en debatt om huruvida analog film eller det digitala var att föredra.

Något år senare påbörjade jag en fotografutbildning. Jag tänkte att jag skulle bli fotograf. Under den utbildningen slog smartphones igenom. Plötsligt var fotografyrket ingenting man skulle satsa på. Var och en kunde ju fota bättre med smarta telefoner.

År 2022 lanserades Chat GPT, och den publika modellen blev tillgänglig för en bredare allmänhet. Sedan dess har modellerna utvecklats i en rasande takt. Faktum är att man inte längre behöver en kamera eller ens en telefon för att göra en bild. Du kan prompta och få en bild tillbaka. Givetvis kommer AI-bilder inte att kunna ersätta bilderna på barnen eller de fantastiska Kodak moments man upplever i sitt liv, men detta visar vilken hastighet teknikutvecklingen går i.

Jag vill kort beröra de tekniska, etiska och politiska aspekterna av AI-frågan.

Inom vården pågår forskningsprojekt runt om i landet, bland annat i Stockholm och Lund, för att med AI-stöd öka träffsäkerheten vid bröstcancerscreening. Resultaten är redan mycket lovande.

AI kan korta handläggningstiderna, effektivisera de offentliga tjänsterna och inte minst påverka brottsbekämpningen. Norsk polis använder AI-verktyg för att identifiera misstänkta förövare och utsatta barn i utredningar av sexuella övergrepp på nätet.

Tekniken kan redan i dag underlätta för oss och fungera som bollplank både privat och i jobbet. Man kan göra appar, bygga webbsidor och 3D-modellera utan att ha mer kunskap än att skriva en prompt.

Om tekniken används fel kan det såklart gå snett. AI-system misstänks redan användas i krig, med många civila offer. Det finns deepfakes och påverkanskampanjer. Det demokratiska samtalet påverkas. Under sommaren uppmärksammades hur AI-agenter bröt sig loss från säkra miljöer och genomförde it-attacker.

AI-utvecklingen kommer med en enorm kostnad. Den driver på den stora datacenterutbyggnaden, och det finns en risk att energikostnaderna förs över på hushållen. Jag tycker inte att vanliga hushåll ska lösa denna utbyggnad. Utvecklingen av datachip och ny beräkningskraft drar till sig enorma investeringar. Går det fel påverkas det globala finansiella systemet.

Att de här agenterna blir mer tillgängliga och mer kraftfulla ställer stora krav på flera branscher och på att fler människor kan ställa om snabbt, flera gånger, under hela yrkeslivet.

Vi måste fråga oss vem tekniken är till för och till vad vinsterna kommer att användas. Vi ser hur USA och Kina har växlat upp medan EU ligger efter. Vem äger datan? Vem kontrollerar systemet?

Sverige behöver öka tempot. Vi har precis fått ett valresultat, och den gamla regeringen fick kasta in handduken. Den regeringen skar ned på folkbildningen – trots att AI-kommissionen rekommenderade stora insatser för folkbildning och omställning – och försämrade a-kassan för dem som blir arbetslösa.

Vi behöver öka samhällets och politikens kunskap om AI. Den senaste tiden har AI-utvecklingen och debatten tagit enorm fart. Det här är ett försök från mig att lyfta fram dessa frågor. Jag hoppas att vi kan återkomma till AI-frågan under mandatperioden.

(Applåder)

Fru talman! Tack till ledamoten Vepsä för en snabb och omfattande beskrivning av läget just i dag!

I går kväll hade jag möjlighet att prata med ett ganska stort antal medlemmar i mitt parti, Miljöpartiet, om AI. Det var både roligt och utmanande med många olika åsikter, funderingar och frågor. Många uppehöll sig vid säkerhetsfrågorna, och det är förståeligt. Rapporter om incidenter, intrång och annat har duggat tätt den senaste tiden.

Många uttrycker oro över vad som sker och vad som kan tänkas ske i en nära framtid. En rad initiativ har presenterats för att bromsa utvecklingen, bland annat en deklaration från Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb. Det handlar om att företag, stater och det internationella samfundet ska ta ökat ansvar för mänsklig ledning, tillsyn och kontroll av de mest avancerade AI-modellerna.

Sveriges regering valde att inte skriva under deklarationen, vilket jag tycker är väldigt olyckligt. En övergångsregering ska förvisso inte ta tydligt politiska initiativ, men det finns utrymme för internationellt samarbete som inte är politiskt kontroversiellt. Den här deklarationen har skrivits under av ett trettiotal länders statschefer från höger till vänster, så det borde inte vara något problem för svensk del.

Fru talman! Ett annat orosmoln är arbetsmarknaden. Vi ser fortfarande inte riktigt vartåt det drar iväg när det gäller branscher och yrken, men det går väldigt fort, och det finns alla skäl att studera utvecklingen noga.

Jag menar, fru talman, att det är nödvändigt att mobilisera myndigheter som Arbetsförmedlingen och Yrkeshögskolan så att de är beredda att göra insatser med relativt kort varsel. Detta behöver ses över och inkluderas i myndigheternas instruktioner för de kommande åren. Att vara orolig för den egna sysselsättningen är ingen bra drivkraft, och vi ska naturligtvis göra vad vi kan för att minska denna oro.

Fru talman! Det är självklart viktigt vad vi säger och gör i denna kammare och vad regeringen gör och föreslår. Men vi är också – på gott och ont – beroende av vad som sker inom EU och vilka diskussioner som förs i Europaparlamentet.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll nyligen sitt anförande i parlamentet om tillståndet i Europeiska unionen och uttryckte då en tydlig roll för EU när det gäller att bidra till säkerheten kring Al men också till utvecklingen inom specifika områden. Den digitala suveräniteten för Europa betonades, men von der Leyen öppnade också för nya samarbeten inom området, till exempel med Kanada och Storbritannien.

Miljöpartiet ingår i den gröna gruppen i EU-parlamentet, och där diskuteras förstås också AI-frågor. För Sveriges del deltar vi bland annat genom våra parlamentariker och bygger vår AI-politik på vad som sägs och sker inom EU. Jag tänker att det är tillsammans vi kan utforma något som är bra för Sverige.

Ibland talar vi om flernivåstyrning, oftast med en referens till våra tre nivåer i Sverige: lokal, regional och nationell. Jag tycker att man borde tänka i fem nivåer – utöver dessa tre också EU och i någon mån FN. Det kanske inte är optimalt, men det är det bästa vi har.

Det finns mer att göra inom fältet, inte minst när det gäller stora techbolags önskemål om mark, energi och infrastruktur i Sverige så billigt som möjligt. Vi får säkert skäl att återkomma till det under mandatperioden.

Slutligen, fru talman: Klimatfrågorna och AI hänger nära samman, dels genom de enorma uttagen av mineraler, energi och vatten, dels genom de möjligheter AI innebär för framsteg inom klimatanpassningen. Om jag hade haft tid skulle jag ha sagt något om pingviner i det sammanhanget, men det får bli en annan gång.

Fru talman! Det brukar sägas att världen står inför ett teknikskifte av ett slag som vi aldrig skådat förr, i alla fall inte sedan ångmaskinen slog igenom på 1800-talets mitt.

Utvecklingen av artificiell intelligens, i vardagslag kallad AI, går verkligen i raketfart. För inte så länge sedan kunde människan på gatan på sin höjd ställa frågor i någon chattapp och få ett svar som var mer fel än rätt – ett ganska kasst svar, helt enkelt. I dag läser vi rubriker om hur AI-verktyg hackar det australiensiska sjukvårdssystemet och att den australiensiska folkvalda regeringen får veta det först flera månader senare.

Visst finns det möjligheter med utvecklingen kring AI, och visst finns det risker. Man ska varken bli teknikoptimist, och tro att AI kommer att lösa alla våra problem, eller bli teknikpessimist, och tro att AI kommer att innebära att Terminator 2 snart är verklighet och inte fiktion. Man ska vara ärlig och krass och inte måla verkligheten i vare sig rosenrött eller mörkgrått.

Fru talman! Sverige står inför en rad utmaningar och problem. Det är väldigt få av dessa utmaningar och problem som beror på att demokratin har varit alltför utbredd och att det varit alltför många politiker som har varit benägna att ta tag i frågor, att lägga sig i och att använda den makt som egentligen finns i politiken och demokratin. De krafter som inte tror på demokratins kraft vill gärna framställa det som att det skulle vara så. Men det stämmer inte. Faktum är att det är just politikers ovilja att lägga sig i samhällets problem och utmaningar som har skapat många av vår tids problem.

Fru talman! Vi ser exakt samma mönster som vi har sett i 30–40 år när det kommer till AI-utvecklingen. Det är marknadskrafter som tillåts härja fritt. Det är stora bolag och miljardärer som säger: Politiker och människor ska helst inte lägga sig i, utan det här sköter vi!

Vi har sett det förut. Samma tankegods har lett till okontrollerade vinster i skolan, skenande vinstjakt i vården och ökade klyftor mellan människor i vårt land. Några har allt; andra har inget.

Fru talman! Jag är i grunden teknikoptimist, och även mitt parti är teknikoptimistiskt. Det är tveklöst farligare med gammal teknik än med ny teknik. Men låt oss inte vara handlingsförlamade inför den nya tekniken! Det finns med all sannolikhet stora produktivitetsvinster som kan göras med AI, inte minst inom arbetslivet. Monotona arbetsuppgifter kan försvinna. Arbetet kan göras mer lustfyllt och effektivt – det är jag helt säker på – men bara om politiker tar ansvar och agerar.

Alla vinster från denna utveckling kan dock inte tillåtas hamna i fickorna på de företagsledare som driver utvecklingen inom AI. Vinsterna måste komma löntagare till del. AI-utvecklingen får inte leda till att ojämlikheten ökar ytterligare eller till att makten över produktionsmedlen, i de här fallen AI-verktygen, ytterligare koncentreras till ett fåtal företag och i praktiken ett fåtal personer. Det är inte oviktigt eller irrelevant att agera mot denna utveckling. Det är tvärtom mycket, mycket viktigt och högst relevant.

Fru talman! Vi lever i en tid då rikedomar och makt koncentreras och har koncentrerats till allt färre händer. Vi lever också i en tid då allt färre företag får allt större makt över människors liv. AI används redan i dag för en alltmer detaljerad övervakning och kontroll över löntagares tid på arbetet. Det är en utveckling som inte kan tillåtas fortgå utan att folkets valda företrädare agerar.

Även om det också bland företag och företagsledare finns de som tar ansvar för hur AI utvecklas och används är dessa i absolut minoritet. Det behövs en stark motkraft, och denna motkraft behöver vara vi folkvalda. Det är vi som ska arbeta för att människor ska få bättre liv, för att produktivitetsvinsterna fördelas jämlikt och för att människor inte ska vara i händerna på några få företag och människor som nästan bara bryr sig om just detta: makt och rikedom.

I en demokrati tillhör makten folket och inte en liten, självutvald elit.

(Applåder)