Sök

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om försvarspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om hybridhot, det militära försvarets förmåga, materielförsörjningsfrågor och försvarets ekonomi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-04

Debatt

2022-02-15

Beslut

2022-02-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet med energideklarationer.

Riksrevisionen anser att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Därför rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Boverket får i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel.

Regeringen bedömer det lämpligt att avvakta med den föreslagna översynen till dess att den kommande omarbetningen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras i Sverige. Riksdagen konstaterar att de krav på återrapportering som regeringen aviserat i skrivelsen nu har beslutats samt att EU-kommissionen nu har presenterat ett förslag till omarbetning av direktivet.

Riksdagen förutsätter att regeringen kommer att prioritera den rekommenderade översynen så snart det är lämpligt och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att prioritera arbetet mot att företag används som brottsverktyg. Det ska råda nolltolerans mot brottsliga upplägg som exempelvis att använda så kallade bolagsmålvakter. Med bolagsmålvakt menas en person som låter sig utses till exempelvis VD eller styrelseledamot för ett företag med syftet att dölja den egentliga huvudmannen för bolaget.

Regeringen har tillsatt en utredning för att överväga och föreslå åtgärder mot den typen av brottslig verksamhet men riksdagen understryker att lagstiftning behöver komma på plats så snart som möjligt. Därför ska regeringen enligt tillkännagivandet återkomma med ett lagförslag så snart det pågående utredningsuppdraget har redovisats.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 45 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om brottsoffers möjligheter att få ersättning genom utmätning av skadestånd. Riksdagen anser att regeringen bör prioritera att nya regler kommer på plats som ger brottsoffer rätt till utmätning av ersättning som betalats ut med anledning av att en person varit frihetsberövad, till exempel häktad. Förbudet mot utmätning av andra slags skadestånd än ersättning för frihetsberövande ska också ses över. Utmätning är när Kronofogden tar egendom för betalning av en skuld.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om ersättning vid frihetsberövanden, åtgärder för effektivare utmätning, åtgärder mot överskuldsättning, olika frågor om skuldsanering samt den så kallade avräkningsordningen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Regeringen har föreslagit en rad åtgärder med anledning av covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta börjar gälla den 1 mars 2022.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen börjar gälla den 8 februari 2022.
• Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 7 februari 2022.
• Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser.
• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.
• Mer pengar satsas också på stöd till kultur och idrott.
• Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin beslutade riksdagen att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022.

Riksdagen anser också att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 77 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-02

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

En ny lag med kompletterande regler införs för att anpassa svensk lag efter EU:s förordning om en gemensam digital ingång. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den gemensamma digitala ingången är en del av EU:s strategi för den inre marknaden och den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital. Ingången ska ge privatpersoner och företag tillgång till information, förfaranden och hjälp- och problemlösningstjänster online.

Förslaget till kompletterande regler innebär bland annat att regeringen får befogenhet att utse vilka förvaltningsmyndigheter, kommunala myndigheter och enskilda organ som ska vara behöriga myndigheter eller nationella samordnare, samt vilka uppgifter en samordnare ska ha. Syftet är att få till en långsiktigt fungerande struktur och organisation som tydliggör ansvarsfördelningen mellan de aktörer som omfattas av EU-förordningen.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 april 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om ökad och hållbar kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, kollektivtrafik på vatten, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

Anledningen är bland annat de utredningar och översyner som redan genomförts eller som pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-28

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskontroll, märkning av livsmedel, exportfrämjande av svenska livsmedel, livsmedelsberedskap och offentlig konsumtion.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förändringar i brottsbalken och djurskyddslagen. Förändringarna innebär bland annat att det införs ett grovt djurplågeribrott och att straffskalan för det brottet blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Förändringarna innebär också att mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol. Sanktionsavgifterna ska vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens information till brottsutsatta.

Riksrevisionens samlade slutsats av granskningen är att det finns flera brister som gör att Polismyndighetens arbete inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Riksrevisionen rekommenderar därför Polismyndigheten att

• regelbundet följa upp och utvärdera i vilken utsträckning och hur medarbetare informerar brottsutsatta
• anpassa och utveckla stödet till medarbetares olika förutsättningar
• se över utbildningarna så att de ger medarbetarna goda förutsättningar att kunna utföra sina informationsuppgifter
• införa rutiner med tydlig ansvarsfördelning som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under hela ärendets gång.

Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen redovisar i skrivelsen inte är tillräckliga. Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör vidta åtgärder för att säkerställa att Polismyndighetens arbete med detta förbättras enligt rekommendationerna och beslutade samtidigt att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Beslutet innebär att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda vissa nyanlända som tar del av insatser inom det så kallade etableringsprogrammet en sammanhållen utbildning inom komvux. Nyanlända med kort utbildning som inte bedöms matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande eller gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt.

Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som är beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2022-01-25

Datum

2022-01-26

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.

Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-01-25

Datum

2022-01-26

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-02-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. Delningsekonomi är ett samlingsnamn på aktiviteter som syftar till minskad resursåtgång genom att exempelvis hyra, dela eller låna saker i stället för att äga dem själv.

Riksrevisionens slutsats är bland annat att Skatteverkets arbete till viss del har underlättat för aktörer att göra rätt vid deklareringen av inkomster. Informationen på webbplatsen är överlag heltäckande och korrekt, men myndigheten behöver bli bättre på att göra informationen om vilka regler som gäller lättare att förstå. Skatteverket behöver också förtydliga ansvaret kring uppföljning och förvaltning av informationen.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-18

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av myndigheters service i icke-digitala kanaler. 22 myndigheter ingick i granskningen av servicen till personer som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med myndigheterna.

Utifrån granskningen bedömer Riksrevisionen att regeringen bör ställa tydligare krav på god service i myndigheternas icke-digitala kanaler. Riksrevisionen rekommenderar också myndigheterna att exempelvis korta kötiderna för service i telefon och vid fysiska kontor. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den är ett viktigt bidrag i regeringens pågående arbete med att utveckla och förbättra myndigheternas service och tillgänglighet.

Även riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är angeläget att regeringen utvecklar styrningen och uppföljningen av myndigheternas icke-digitala service. Frågan är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende för de statliga myndigheterna. Åtgärder bör enligt riksdagen ske inom ramen för regeringens löpande myndighetsstyrning. Det kan också finnas skäl för regeringen att göra en samlad uppföljning.

Med dessa slutsatser avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-18

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om säkerheten för journalister och medieredaktioner, meddelarfrihet i skattefinansierad verksamhet, översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, översyn av möjligheterna till ansvarsfrihet för uppgifter i grundlagsskyddade databaser, spridning av pornografi och grova våldsskildringar, yttrandefrihet på internet och regleringen av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i medieföretag, kommersiell radio, en evenemangslista, en offentlig fond för kvalitetsjournalistik, Granskningsnämnden för radio och tv, pressetik och rättelser samt stöd till medier.

Anledningen är bland annat att nu gällande bestämmelser är tillräckliga, att arbete pågår och att efterfrågade åtgärder redan är genomförda.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 67 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-21

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Den person som har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska få rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Det kan exempelvis vara förtroendevald ledamot eller ersättare i fullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller revisor. Andra exempel är kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller annat förtroendeuppdrag.

Tanken är att rätten till ledighet ska ge gränspendlare samma möjligheter att delta i det politiska arbetet som de personer som bor, arbetar och har förtroendeuppdrag i samma land.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-21

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, har möjliggjort åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset i miljöer där trängsel, folksamlingar och liknande kan uppstå. Lagarna är tidsbegränsade och gäller i nuläget till och med den 31 januari 2022.

Regeringen anser att det även efter den 31 januari finns behov av att ha beredskap för att vidta åtgärder för att minska smittspridning. Därför har regeringen föreslagit att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att lagarna ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska gälla endast till och med den 31 mars 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 95 minuter

Justering

2022-01-17

Datum

2022-01-18

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Regeringen har föreslagit smärre lagändringar i etikprövningslagen. Den ena ändringen ska ge regeringen ett förnyat bemyndigande att besluta om bestämmelser som behövs för att svensk lag ska följa EU:s uppdaterade förordningar om kliniska läkemedelsprövningar. Den andra ändringen innebär en språklig uppdatering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen om ett förnyat bemyndigande börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Lagen behöver börja gälla senast den 31 januari 2022 för att inte strida mot EU:s förordning. Den andra lagändringen börjar gälla den 26 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk, så kallade förordningar, för sammanhållningspolitik som gäller för perioden 2021-2027. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

EU:s sammanhållningspolitik har som mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att minska skillnader i regionernas utvecklingsnivå. Sammanhållningspolitiken regleras genom ett antal EU-förordningar som gäller för sjuårsperioder och som kompletteras av svensk lagstiftning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19