Sök

Riksdagsstyrelsen har föreslagit ändringar i ett antal regler för riksdagens arbete. En av ändringarna innebär att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode. En annan ändring är att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren.

Riksdagen sa ja till dessa och merparten av riksdagsstyrelsens övriga förslag. Riksdagen beslutade också om ändringar i vissa av förslagen. Merparten av regeländringarna ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

1, 13 minuter

Justering

2021-11-09

Datum

2021-11-10

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år.

Riksrevisionen har granskat om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att arbeta effektivt för att arbetssökande över 55 år ska återgå i arbete. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister och drar slutsatsen att både regeringens och Arbetsförmedlingens styrning av vilka arbetssökande som ska prioriteras behöver utvecklas.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsatser. Regeringen pekar på att Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att utveckla ett statistiskt bedömningsstöd som tar hänsyn till ålder och som kan bidra till att Arbetsförmedlingen bättre kan fullgöra sina uppgifter.

Riksdagen konstaterade att frågan om äldres möjligheter på arbetsmarknaden är en aktuell fråga för regeringen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Justering

2021-10-26

Datum

2021-11-09

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att uppfylla bindande EU-regler om vägsäkerhet. Syftet med reglerna är att höja säkerheten på vägarna inom EU.

Ändringarna innebär främst att vägsäkerhetslagen utökas till att omfatta hela det så kallade nationella stamvägnätet och motorvägarna i Sverige. Lagen berör därmed cirka 800 mil väg, som regelbundet ska inspekteras och säkerhetsklassas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-28

Datum

2021-11-08

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Riksdagen sa ja till att Sveriges skatteavtal med Storbritannien och Nordirland ändras. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning på inkomst och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst.

Ändringen innebär att internationella minimistandarder för att motverka så kallad skattebaserosion och flyttning av vinster införs i skatteavtalet. De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-28

Datum

2021-11-03

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statlig ersättning för skador som orsakas av vaccin mot covid-19.

Den som får skador av ett godkänt vaccin mot covid-19 kan få ersättning från den ordinarie läkemedelsförsäkringen. Om en person inte får hel ersättning från en sådan försäkring, så ska istället en statlig ersättning betalas ut i vissa fall. Ersättningen för skador från covid-19-vaccin blir därmed likvärdig med annan ersättning för godkända skador från läkemedel.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021, men kan även tillämpas på skador som har inträffat före det datumet.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på en planerad översyn av ersättningen till barn för skador som kan uppstå av vaccin mot covid-19. Översynen bör påbörjas under första kvartalet 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2021-10-26

Datum

2021-11-02

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen anser att regeringen bör agera för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenter, en myndighet som levererar administrativa lösningar till andra myndigheter. Detta skulle främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Administrationen i statliga myndigheter - en verksamhet i förändring. I rapporten granskas de statliga myndigheternas administration och om regeringens åtgärder varit effektiva för att få en bra balans mellan administration och kärnverksamhet i myndigheterna. Riksrevisionen konstaterar i rapporten bland annat att åtgärderna visserligen frigjort resurser men att dessa snarare har använts till stödverksamhet än till att förbättra kärnverksamheten.

Riksdagen välkomnar i övrigt de åtgärder regeringen har vidtagit och planerar att vidta för att bland annat förbättra samordning och rättsliga förutsättningar för digitalisering. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2021-10-28

Datum

2021-10-28

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan från den 11 april 2019.

Avtalet innebär få nya åtaganden för svensk del. Det innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att avtalet ska införlivas i svensk rätt genom en särskild lag som ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-22

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Regeringen har föreslagit att den så kallade indragningsbestämmelsen inom underhållsstödet ska förändras.
Underhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när han eller hon inte lever tillsammans med barnets andra förälder och denne inte betalar underhållsbidrag. Den underhållsskyldige föräldern blir då i stället skyldig att betala in ett belopp till Försäkringskassan.

Enligt den så kallade indragningsbestämmelsen ska Försäkringskassan sluta att betala ut underhållsstödet om den underhållsskyldige föräldern gör korrekta inbetalningar till Försäkringskassan under minst 6 månader. Anledningen är att välskötta inbetalningar kan ses som en indikation på att föräldrarna har förmåga att själva sköta underhållsfrågan och att underhållsstödet från Försäkringskassan inte längre behövs. Finns det särskilda skäl ska dock Försäkringskassan besluta att fortsätta att betala ut underhållsstöd.

Regeringen föreslår nu att tidsperioden i indragningsbestämmelsen förlängs till 12 månader för att det ska bli ännu tydligare att den bidragsskyldiga föräldern verkligen har en långsiktig betalningsförmåga.

Regeringen föreslår även att ett beslut om underhållsstöd på grund av särskilda skäl ska gälla under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-22

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i reglerna för sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall. Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska enligt förslaget göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Denna ändring, tillsammans med ett kommande kunskapsstöd för bedömningarna, innebär inte någon ändring av begreppet normalt förekommande arbete utan ska göra att Försäkringskassans beslut blir tydligare och lättare att förstå för den försäkrade. Dessutom undviks att bedömningarna görs på ett schablonartat sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 75 minuter

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-22

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av transportbidraget. Transportbidraget är ett regionalt driftstöd som syftar till att kompensera för transportkostnadsnackdelar samt stimulera till höjd förädlingsgrad för företag i de fyra nordligaste länen.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det är oklart i vilken utsträckning transportbidraget bidrar till att nå avsedda syften och därigenom målet för regional utveckling. Mot den bakgrunden rekommenderar Riksrevisionen regeringen att bland annat göra en grundlig översyn av transportbidragets utformning.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskningsrapport om transportbidraget och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa upp och ta ställning till utvecklingen av transportbidraget. Riksdagen noterar att regeringen planerar olika åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat ska resultatredovisningen av transportbidraget fortsätta att utvecklas i dialog med riksdagen.

Riksdagen understryker värdet av en sådan dialog och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Regeringen har föreslagit att så kallat aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt och att Sverige samtidigt godkänner de ändrade regler som bland annat ger Internationella brottmålsdomstolen rätt att döma för det brottet. Aggressionsbrott avser det individuella ansvar som personer i ledande ställning har för en stats användning av våld mot en annan stat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att straffet för aggressionsbrott i Sverige ska vara fängelse på viss tid, då lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Det är samma straffskala som för exempelvis folkmord. Dessutom ska reglerna i brottsbalken förtydligas och moderniseras när det gäller vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott utförda i eller utanför Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2021-10-14

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Lagändringar ska göras för att stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet och att verksamhetsutövare oftare ska ingå säkerhetsskyddsavtal i situationer där det finns risk för att en annan aktör kan få tillgång till säkerhetskänslig information.

Vidare ska verksamhetsutövare göra särskilda säkerhetsskyddsbedömningar och lämplighetsprövningar vid exempelvis utkontrakteringar som kräver säkerhetsskyddsavtal. Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta om sanktionsavgift för den som inte följer säkerhetsskyddsreglerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-14

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata byggnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-10-21

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Regeringen har föreslagit lagändringar i syfte att bland annat anpassa svensk lag till EU:s åtgärdspaket för kapitalmarknadens återhämtning. Åtgärdspaketet består av ändringar i ett EU-direktiv och två förordningar och ska bidra till ekonomisk återhämtning efter coronapandemin genom att minska administrationen utan att investerarskyddet försämras.

De lagändringar som är relaterade till åtgärdspaketet gäller lättnader och förenklingar för värdepappersinstitut och andra aktörer på värdepappersmarknaden. Exempelvis handlar det om förenklad informationsöverlämning till investerare, ändrade krav på så kallad produktstyrning för vissa företagsobligationer samt lättnader i reglerna kring handel med värdepapperstypen råvaruderivat.

Regeringen föreslår också ett undantag från tillståndsplikt vid direkt elektroniskt tillträde till svenska handelsplatser. Undantaget gäller företag i alla länder utanför EES och ersätter det tillfälliga undantag som enbart gäller vissa brittiska företag.

Dessutom föreslår regeringen lagändringar med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden. Ändringarna syftar bland annat till att referensvärdena, som ligger till grund för prissättningen av olika typer av finansiella instrument, inte ska gå att manipulera.

För att göra lagändringarna föreslås även vissa följdändringar i annan lagstiftning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna sker vid olika tidpunkter och ska i sina olika delar börja gälla den 1 december 2021, den 1 januari 2022, den 28 februari 2022, den 1 januari 2023 och den 28 februari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-21

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för avstämning av stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete för att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent ska i vissa fall kunna lämna in en ny anmälan om avstämning. Vidare ska den ansvariga myndigheten Tillväxtverket meddela arbetsgivare om deras anmälningar om avstämningar för utbetalat preliminärt stöd inte kommit in i tid. Arbetsgivaren kan då lämna in en anmälan på nytt. Om det inte görs blir arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. Regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit. Regeringen bör även, vid behov, ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-19

Debatt

2021-10-20

Beslut

2021-10-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny, tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som görs under år 2021.

Coronapandemin har lett till att investeringstakten hos företagen minskat, enligt regeringen. Denna lag hjälper till att tidigarelägga och öka investeringar i maskiner och andra inventarier och på så sätt bidra till en återhämtning av ekonomin.

Skatteavdraget får göras av fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet och som investerar i sin verksamhet genom att köpa inventarier under år 2021. Skattereduktionen blir 3,9 procent av anskaffningsvärdet för inventarierna.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2022 till och med år 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2021-09-28

Datum

2021-10-12

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

Regeringen har föreslagit en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för åren 2021 och 2022. Tanken är att kompensera dem som har låga till medelhöga arbetsinkomster för ökade arbetskostnader som kan uppstå på grund av coronapandemin.

Den som har arbetsinkomster som är högre än 60 000 kr och som är lägre än 500 000 kr om året ska kunna få skatteminskningen, som ska ske med en fast summa. Då blir minskningen av skatten procentuellt störst för personer med låga inkomster, men även de som har medelhöga inkomster får den.

Vid arbetsinkomster från och med 240 000 kronor till och med 300 000 kronor ska skatteminskningen vara 2 250 kronor, som är det högsta beloppet. Mellan 60 000 kr och 240 000 kr trappas skattereduktionen upp och mellan 300 000 kr och 500 000 kr trappas den ned.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna ska användas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. De ska sluta gälla den 31 december 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2021-09-28

Datum

2021-10-12

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

För att ytterligare belysa revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i september 2021 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2021 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021. Riksrevisorn talade på temat ansvarsfördelning och lyfte fram iakttagelser från det gångna årets revision som visar hur otydlig ansvarsfördelning och otydliga ansvarsförhållanden påverkat effektiviteten i den statliga verksamheten.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-12

Datum

2021-10-12

Bordläggning

2021-10-19

Debatt

2021-10-20

Beslut

2021-10-20

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag att anpassa svenska lagar till EU-regler om gräsrotsfinansiering. EU-reglerna ska underlätta finansiering av företag genom gräsrotsfinansieringstjänster mellan länder i hela EU.

Gräsrotsfinansiering är en metod för att finansiera projekt där mindre belopp samlas in från ett större antal personer. Överföringen av pengar sker med hjälp av leverantörer av så kallade gräsrotsfinansieringstjänster, ofta via en plattform på internet.

EU-reglerna omfattar krav på tjänsternas organisation, drift, öppenhet och marknadsföringskommunikation samt godkännande och tillsyn av leverantörerna. Enligt regeringens förslag ska Finansinspektionen ansvara för tillsynen av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 10 november 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-12

Datum

2021-10-12

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

Riksrevisionen har granskat om regeringen har tagit hänsyn till utvecklingen på klimat- och energiområdet i sina långsiktiga prognoser för ekonomin. Riksrevisionen anser att regeringen överskattar inkomsterna från miljö- och energiskatter i framtiden. Regeringen bör därför utveckla metoden för att beräkna inkomsterna på lång sikt, så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Annars finns det risk att regeringens underlag till riksdagen ger en felaktig bild över de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen tycker att det är viktigt att regeringens bedömningar är så korrekta som möjligt. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer ändra sin beräkningsmetod för inkomsterna från energi- och miljöskatter utifrån granskningen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2021-09-30

Datum

2021-10-01

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13