Sök

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

16

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

12, 83 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har beslutat att ge regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 205 miljoner kronor. Den materiel som ska skänkas är fältutrustning för minröjning samt upp till 5 000 pansarskott till ett sammanlagt värde av högst 205 miljoner kronor.

Beslutet innebär att anslagen för försvar och samhällets krisberedskap i statens budget ska öka med 205 miljoner kronor för 2022. Det motsvarar den summa som det kommer att kosta att återanskaffa den materiel som skänkts.

Beslutet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att förslaget kommer direkt från utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-23

Datum

2022-03-23

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-24

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. EU-förslaget innehåller regler som ska förhindra att företag som saknar substans används för att undkomma skatt.

Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget är mycket omfattande och långtgående. Riksdagen anser att kommissionen inte tillräckligt har motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det mål som anges. Därmed strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har prövat ett EU-förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU och anser att det strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.

EU-kommissionen föreslår en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU. Syftet är att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. En miniminivå för beskattningen ska enligt förslaget bland annat motverka skattekonkurrens mellan länder och möjliggöra en jämn spelplan för företag runt om i världen. EU-förslaget ska gälla för koncerner vars omsättning överstiger 750 miljoner euro och även omfatta nationella, inhemska koncerner som inte bedriver gränsöverskridande verksamhet.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska huruvida den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen är positiv till syftet med EU-förslaget eftersom även riksdagen anser att skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens ska motverkas. Men eftersom EU-kommissionen inte genomfört en egen konsekvensanalys av förslaget anser riksdagen att det är svårt att bedöma om skattereglerna i fråga går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå deras mål. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om

• beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
• en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
• en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
• ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

59

Reservationer

83 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-30

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett flertal förslag som rör processrättsliga frågor. Riksdagen riktar elva så kallade tillkännagivanden till regeringen om bland annat kameraövervakning, dataavläsning, kronvittnen och stärkt vittnesskydd.

Följande områden handlar de elva tillkännagivandena om:

• Kamerabevakning i sjukvården.
• Kravet på tillstånd till kamerabevakning för kommuner och regioner.
• Att knyta tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation till en person.
• Platskrav vid hemlig dataavläsning.
• Datalagring.
• Förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena kom i samband med behandlingen av 140 förslag från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

43

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kommunala frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag till kommunsektorn och försäljning av välfärdsverksamheter.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2022-03-22

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om den statliga förvaltningen från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen och om myndigheters kostnader och digitalisering.

Riksdagen anser att det redan pågår arbeten inom de områden som flera av motionerna handlar om och att förvaltningspolitiken bygger på att myndigheter själva avgör hur verksamheten organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2022-03-22

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla den 31 mars 2022.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att sjukdomen covid-19 inte längre ska anges som en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2022-03-21

Datum

2022-03-21

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen har behandlat cirka 280 förslag i motioner om äldrefrågor från den allmänna motionstiden 2021. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att den bör:

• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar
• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre
• se över hur det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer bland äldre kan stärkas
• se över hur det fallpreventiva arbetet kan stärkas
• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram underlag till en nollvision när det gäller undernäring bland äldre.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-21

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Regeringen har föreslagit att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-21

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om riktade statsbidrag. Riksdagen anser att antalet riktade statsbidrag till gymnasieskolorna ska minska. I stället vill riksdagen prioritera de generella bidragen till skolorna.

Riksdagen anser att de riktade statsbidrag som gymnasieskolorna kan söka innebär mycket administration och vill att skolorna ska fokusera på arbetet med att öka elevernas kunskaper. Det är inte acceptabelt att det arbetet kan bli lidande på grund av de krångliga statsbidragen, poängterar riksdagen.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om övergripande skolfrågor.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

32

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

11, 66 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-24

Riksdagen vill snarast se åtgärder för en förbättrad vård med bland annat fler vårdplatser och samordning av vårdköerna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med ett antal uppmaningar. Bland annat uppmanas regeringen att

• ha som övergripande målsättning att öka antalet vårdplatser
• se över frågan om samordning av vårdköerna
• se över frågan om att patienter fritt kan söka såväl öppen som sluten specialistvård i hela landet
• se till att utbildningsplatser anpassas till behovet av personal
• se över frågan om att införa fler möjligheter för personal att arbeta för olika huvudmän
• se över frågan om arbetsmiljön i vården
• se över frågan om att stärka företagshälsovården.

Regeringen ska under 2022 återrapportera till riksdagen hur arbetet med åtgärderna går. Detta ska göras i skrivelser senast 31 maj 2022, 31 augusti 2022 och 30 november 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 63 minuter

Justering

2022-03-15

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

En utgångspunkt i EU:s statsstödsregler är att statligt stöd inte får ges till företag i svårigheter. Det nu aktuella förslaget från regeringen innebär att företag som hamnat i ekonomiska svårigheter under perioden den 1 mars 2020-31 december 2021 på grund av covid-19-pandemin, ska kunna fortsätta ta del av statligt stöd i form av nedsatt energiskatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet är en förlängning av en tidigare lag som gällde för perioden 1 mars 2020-31 juli 2021 och som har möjliggjorts genom att EU-reglerna kring statligt stöd har ändrats som en följd av pandemin. Ett företag som har försatts i konkurs kan inte ta emot stödet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

Arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 23 är tillfälligt sänkta till och med mars 2023. Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga som har fyllt 18 men inte 23 ska sänkas ytterligare under juni, juli och augusti 2022. Bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som lämnas under perioden den 1 juni-31 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 33 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

• effektivare informationsutbyte mellan myndigheter
• utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner
• DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring
• anmälningsplikt för asylsökande
• boendeskyldighet och elektronisk övervakning
• förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut
• fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 82 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.

EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Förslagen syftar till att stärka kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling.

Den som bedriver pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas. Efter att verksamheten har godkänts ska tillsyn göras över att kraven fortlöpande är uppfyllda. Det ska också finnas möjlighet att återkalla godkännandet utan att föreläggande lämnas i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot miljöbrott. Direktivet ska ersätta nuvarande EU-lagstiftning på området som vid en utvärdering visat sig inte ha någon större effekt i praktiken. Det föreslagna nya direktivet innehåller bland annat nya påföljder för miljöbrott.

Riksdagen är i grunden positiv till en fördjupning av samarbetet på miljöbrottsområdet, men anser att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för miljöbrott tillfälligt ska kunna förbjudas att ställa upp i val till eller kandidera till en offentlig tjänst. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd.

Därmed anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23