Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande.

Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna

• få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms
• neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering
• markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system
• ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar rörande bestämmelsen om befrielse från betalningsskyldighet.

Förslaget innebär att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift.

Förslaget innebär även att det införs en bestämmelse om rådrum på två månader. Prövning av skyldighet för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas då fram, från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallodag, till den tidpunkt då rådrummet upphör.

Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

Förslaget innebär bland annat att

• kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
• det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
• det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
• det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
• anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
• barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

57, 182 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Behandlade dokument

4

Justering

2026-06-09

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska anpassa svenska regler till EU:s nya regelverk för information. Systemet kallas European Single Access Point (ESAP) och ska vara en gemensam digital plats där man kan hitta viktig information om företag.

I ESAP ska det finnas offentlig information som rör ekonomi, finansmarknader och hållbarhet. Företag kommer därför att behöva lämna in viss information så att den kan visas där.

EU inför regelverket genom flera nya förordningar och direktiv och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska ansvara för att bygga upp och sköta systemet. ESAP ska vara i drift senast den 10 juli 2027.

Systemet ska visa information som företag och myndigheter redan enligt EU:s regler måste göra offentlig. Dessutom kan företag välja att frivilligt lägga upp extra information.

Informationen i ESAP ska införas stegvis och därför börjar de nya lagarna gälla vid tre tillfällen: 10 juli 2026, 10 januari 2028 och 10 januari 2030.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska.

Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg.

Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare.

Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015.

Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen.

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen.

Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 62 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt.

Den nya vapenlagen innebär bland annat att

• kraven för innehav av skjutvapen förtydligas
• regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare
• femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande
• ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur
• det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 130 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att göra byggprocesserna effektivare och säkrare.

Under 2022 trädde regler om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft. Inget certifieringsorgan har hittills ackrediterats. Regeringen föreslår att reformen med certifierade byggprojekteringsföretag utvecklas. Det innebär bland annat att uttrycket certifierade byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare och att rollen utökas så att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder.

Ett annat syfte är att stärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förstärks rollen som sakkunnig och kraven på kontrollplan utvecklas. Beslutet innebär även ett tydliggörande av att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande:

• Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning.
• Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier.
• Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.
• Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas.
• Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps.
• Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps.
• Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas.

Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina.

De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 56 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-23

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2025 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2025.

Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att vinsten på 5 297 miljoner kronor behålls i Riksbanken och att ingen utdelning sker till statskassan.

Vidare beviljade riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2025 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2025. Riksdagen lade även Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2025 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutade också att godkänna det som finansutskottet anför om Riksbankens internationella verksamhet 2025. Utskottet framhåller bland annat att Riksbanken, som en relativt liten centralbank, är en respekterad och aktiv aktör i relevanta internationella sammanhang. Bland annat lyfter utskottet vikten av att Riksbanken fortsätter att hålla hög kvalitet i det inter­nationella arbetet, arbeta långsiktigt och prioritera sina resurser rätt.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-23

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen.

Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 51 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-23

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Riksdagen godkände ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö.

Den internationella arbetsorganisationen, ILO, är ett självständigt fackorgan inom FN. Organisationens mål är bland annat att verka för social rättvisa och humana arbetsvillkor.

Riksdagen delar regeringens bedömning om att det är viktigt att Sverige ansluter sig till konventionerna. Ingen ska behöva utsättas för våld eller trakasserier på sin arbetsplats. Dessutom delar riksdagen regeringens uppfattning om att svensk rätt redan i dag uppfyller kraven som finns i konventionerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-23

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-05-06

Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-21

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd.

Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026.

För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi.

Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026.

Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2026-04-21

Datum

2026-04-21

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt.

Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 54 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-20

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Behandlade dokument

3

Justering

2026-06-09

Datum

2026-04-20

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-15

Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen.

Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan.

Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval.

Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.

De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande

• Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
• Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
• Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer riksdagen i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22