Riksrevisorns årliga rapport 2026

Betänkande 2026/27:FiU9

Hela betänkandet

Beslut i korthet

Riksrevisorns årliga rapport har behandlats (FiU9)

Riksdagen har behandlat riksrevisorns årliga rapport för 2026. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

Riksdagen noterar att riksrevisorn i den årliga rapporten ser återkommande problem med brister i den statliga verksamheten som ger konsekvenser för medborgarna. Brister som enligt riksrevisorn i förlängningen riskerar att minska förtroendet för staten. Riksdagen instämmer med riksrevisorn och konstaterar bland annat att öppenhet och transparens är en förutsättning för att bevara ett högt förtroende för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 22 oktober 2026. Utöver den årliga rapporten låg också Riksrevisionens uppföljningsrapport för 2026 till grund för utfrågningen.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Redogörelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 framställning / redogörelse.

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 10 november 2026, justerades 12 november 2026 och fick trycklov 12 november 2026.

Alla beredningar i utskottet

2026-11-03, 2026-11-10

Riksrevisorns årliga rapport har behandlats (FiU9)

Finansutskottet har behandlat riksrevisorns årliga rapport för 2026. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

Utskottet noterar att riksrevisorn i den årliga rapporten ser återkommande problem med brister i den statliga verksamheten som ger konsekvenser för medborgarna. Brister som enligt riksrevisorn i förlängningen riskerar att minska förtroendet för staten. Utskottet instämmer med riksrevisorn och konstaterar bland annat att öppenhet och transparens är en förutsättning för att bevara ett högt förtroende för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 22 oktober 2026. Utöver den årliga rapporten låg också Riksrevisionens uppföljningsrapport för 2026 till grund för utfrågningen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 17 november 2026 och debatterades i kammaren 18 november 2026.
Stillbild från Debatt om förslag 2026/27:FiU9, Riksrevisorns årliga rapport 2026

Debatt om förslag 2026/27:FiU9

Webb-tv: Riksrevisorns årliga rapport 2026

Protokoll från debatten

Anf. 1 Joakim Sandell (S)

Fru talman! Riksrevisionen har en central roll i vår demokrati. Det handlar om att granska hur staten använder våra gemensamma resurser, hur myndigheterna fungerar och huruvida politiska beslut faktiskt får avsedd effekt.

När Riksrevisionen presenterar sina granskningar behandlas de i de utskott som ansvarar för respektive sakområde. Därefter debatteras de i kammaren, där vi som riksdagsledamöter får möjlighet att diskutera slutsatserna och ställa regeringen till svars för de eventuella brister som har uppmärksammats.

Den årsrapport som vi behandlar i dag är därför lite speciell. Den utgör på ett sätt en sammanfattning av Riksrevisionens arbete under året. Mycket av innehållet har alltså redan varit föremål för behandling och debatt här i kammaren.

Årsrapporten ger oss också möjlighet att lyfta blicken och se de större mönstren. Vilka problem återkommer? Var brister styrningen? Och kanske framför allt: Vad kan vi lära oss för att kunna förbättra den statliga verksamheten?

Fru talman! Årets rapport innehåller flera viktiga iakttagelser som förtjänar att tas på stort allvar. Det gäller till exempel Riksrevisionens kritik mot regeringens hantering av det finanspolitiska ramverket och de brister som har uppmärksammats när det gäller styrningen av Försvarets materielverk.

Jag tänker inte fördjupa mig i dessa frågor i dag utan nöjer mig med att konstatera att de visar hur viktigt det är med en väl fungerande granskning av regeringens och myndigheternas arbete.

Fru talman! Riksrevisionens granskningar är inte bara viktiga för att upptäcka fel; de är också ett verktyg för att förbättra den offentliga verksamheten. Det är positivt att uppföljningarna visar att granskningarna leder till åtgärder. Men det är också tydligt att många problem kvarstår trots att de har uppmärksammats.

Det är därför viktigt att regeringen drar lärdom av Riksrevisionens slutsatser och kommer till rätta med de brister som identifierats. Det är trots allt inte antalet rapporter, utredningar eller regeringsuppdrag som avgör hur väl staten fungerar. Det är resultaten.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 2 Hanna Netterberg (M)

Fru talman! Alla ska ha rätt att veta hur staten sköter sitt arbete och kunna förvänta sig att det offentliga levererar. Förtroendet mellan människor och staten är grunden i ett tryggt samhälle.

Vi debatterar i dag riksrevisorns årliga rapport för 2026 – en rapport som förtjänar uppmärksamhet. Riksrevisionen har en central roll i vårt demokratiska system genom sina oberoende granskningar. Vid finansutskottets behandling poängterades särskilt att rapporten ger goda förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktiga iakttagelserna, att utkräva ansvar, att upptäcka brister och att förbättra den statliga verksamheten.

För Moderaterna är detta grundläggande. Vi politiker har en skyldighet att säkerställa att varje skattekrona som kommer från människor som går till jobbet, driver företag eller på annat sätt bidrar till vårt gemensamma samhälle används på bästa sätt. Varje krona som används ineffektivt är en krona som inte går till fler poliser, bättre sjukvård eller ett starkare försvar. Staten behöver därför bli bättre på att följa upp resultat, tydliggöra ansvar och säkerställa att fattade beslut får genomslag, för det är bara skattebetalarnas pengar som finns – inga andra.

Vi ser hur omvärldsläget ställer nya krav. Det försämrade säkerhetsläget i Europa med Rysslands fruktansvärda anfallskrig mot Ukraina, behovet av ökad beredskap och stora investeringar i totalförsvaret kräver starka institutioner och en stat som fungerar. Jag vill understryka att Sveriges försvarsförmåga och stödet till Ukraina är helt avgörande för vår säkerhet.

Fru talman! Årets rapport visar att det fortfarande finns betydande utmaningar. Riksrevisionen framför kritik när det gäller bristande transparens och att finanspolitiken inte utformas i enlighet med det nuvarande ramverket. Men det är viktigt att poängtera skillnaden mellan det finanspolitiska ramverket i sin helhet och de förändringar som regeringen slöt en blocköverskridande överenskommelse om och som samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom: Nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina ska tillfälligt kunna lånefinansieras.

Fru talman! Moderaterna ser mycket positivt på Riksrevisionens självständiga granskningsarbete. Det är inte något som ligger vid sidan av politiken, utan tvärtom. Det är en förutsättning för att politiska beslut ska fungera i praktiken. I slutändan handlar detta om medborgarna. De ska kunna lita på att staten tar ansvar för deras pengar, för det är så ett samhälle byggs starkt.

Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 3 Pär Gustafsson (L)

Fru talman! Riksrevisionen har en central uppgift i vår demokrati. Genom att oberoende granska hur statens resurser används och hur statliga verksamheter fungerar bidrar Riksrevisionen till att stärka såväl effektiviteten som förtroendet för våra gemensamma institutioner.

Rapporterna som Riksrevisionen presenterar är viktiga. De ger oss möjlighet att uppmärksamma brister, utkräva ansvar och säkerställa att politiska beslut också får avsedd effekt.

Jag vill därför ta tillfället i akt att åter uppmärksamma kammaren – i alla fall oss som är här – på en av de granskningar som Riksrevisionen gjorde under det gångna året. Den handlar om något så grundläggande som huruvida det stöd som våra skolmyndigheter ger till lärare och skolor faktiskt vilar på vetenskaplig grund.

Fru talman! Svensk skola har ett grundläggande uppdrag: att ge varje barn de kunskaper de behöver för att kunna forma sin framtid. Men i dag lämnar alltför många elever grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Var tredje 15-åring når inte grundläggande nivåer i läsförståelse och matematik. Det är ett allvarligt misslyckande för den enskilda eleven, för svensk skola och för vårt samhälle.

Sedan många år tillbaka slår skollagen fast att all verksamhet och utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undervisningen ska bygga på kunskap om vad som faktiskt fungerar, inte på tillfälliga pedagogiska trender eller personliga övertygelser.

Revisionens granskning visar att Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd till skolorna inte alltid tas fram på ett systematiskt och transparent sätt. Det saknas dessutom metoder för att systematiskt sammanställa den erfarenhet och kunskap som Sveriges lärare har, vilket kanske är det mest uppmärksammade och anmärkningsvärda. Det innebär att myndigheterna riskerar att rekommendera arbetssätt som bygger på subjektiva bedömningar och i värsta fall metoder som faktiskt försämrar elevernas möjligheter att lära sig.

Fru talman! Under lång tid har svensk skola varit föremål för en rad olika pedagogiska idéer och experiment. Alltför ofta har nya metoder introducerats utan tillräckliga kunskaper om vad de faktiskt leder till.

För oss liberaler är det självklart att skolan måste ha ett tydligt fokus på sitt kunskapsuppdrag. Det innebär att läraren ska få vara lärare och att undervisningen ska bygga på forskning, beprövad erfarenhet och professionell skicklighet.

Men det innebär också att staten behöver ta ett tydligare ansvar. Skolmyndigheterna måste kunna redovisa vilka vetenskapliga belägg som ligger bakom deras rekommendationer. Lärarnas samlade erfarenheter måste tas till vara på ett systematiskt sätt. Metoder som inte fungerar ska inte heller användas i svenska klassrum.

Fru talman! Det finns ingen motsättning mellan att stärka lärarnas professionella frihet och att ställa höga krav på vetenskaplig kvalitet. En lärare som har tillgång till tillförlitlig forskning och välgrundade rekommendationer får bättre förutsättningar att fatta professionella beslut i klassrummet.

Ytterst handlar detta om eleverna. Varje elev har bara en skolgång. De ska inte behöva vara försökskaniner för pedagogiska idéer som saknar vetenskapligt stöd. Därför behöver våra skolmyndigheter leva upp till de krav som vi med rätta ställer på Sveriges lärare.

Detta är en av många viktiga slutsatser som Riksrevisionens granskningar har gett oss under året. Det är ett arbete som förtjänar både vår uppmärksamhet och vår uppskattning.

Med det, fru talman, tackar jag för ordet och yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 18 november 2026.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Redogörelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2025/26:RR5 till handlingarna.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.