Sök

Behandlade dokument

11

Beredning

2026-05-19

Justering

2026-06-11

Datum

2026-01-13

Behandlade dokument

42

Beredning

2026-02-19

Justering

2026-03-31

Datum

2026-01-13

Beredning

2026-04-21

Justering

2026-05-21

Datum

2026-01-13

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Behandlade dokument

45

Beredning

2026-02-26

Justering

2026-03-31

Datum

2026-01-08

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-02-05

Justering

2026-03-05

Datum

2026-01-08

Behandlade dokument

1

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-07

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Behandlade dokument

9

Beredning

2026-03-12

Justering

2026-04-14

Datum

2025-12-29

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-01-29

Justering

2026-03-05

Datum

2025-12-22

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-03-17

Justering

2026-04-16

Datum

2025-12-22

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-01-27

Justering

2026-02-17

Datum

2025-12-22

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Behandlade dokument

3

Beredning

2026-01-27

Justering

2026-02-05

Datum

2025-12-22

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-01-27

Justering

2026-02-17

Datum

2025-12-22

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Behandlade dokument

50

Beredning

2026-01-29

Justering

2026-02-19

Datum

2025-12-19

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Näringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp. Den övergripande slutsatsen är att både regeringen som ägare och LKAB i huvudsak har agerat affärsmässigt. Riksrevisionen anser dock att processen för att fastställa ekonomiska mål för de statliga bolagen är bristfällig och rekommenderar regeringen att säkerställa att det beräknade lönsamhetsmålet tillämpas konsekvent.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Samtidigt framhåller regeringen att rutinerna för beslut om ekonomiska mål i bolag med statligt ägande förändrats sedan den granskade perioden.

Utskottet vill understryka vikten av regeringens fortsatta arbete för att säkerställa att omställningen av LKAB:s verksamhet till produktion av järnsvamp sker affärsmässigt, och utskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett betydelsefullt underlag i detta arbete. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-18

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2024. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2024 lämnades totalt 45 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Miljö- och jordbruksutskottet prövade flest förslag, följt av justitieutskottet och utrikesutskottet.

Sex av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. De motiverande yttrandena 2024 lämnades på förslag av skatteutskottet, justitieutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet konstaterar att riksdagen även i år stod för flest motiverade yttranden av de nationella parlamenten inom EU. Utskottet anser att det är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament tillvaratar möjligheten att kontrollera tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

I vissa frågor har EU-länderna lämnat över befogenheten att ta beslut till EU, så kallad exklusiv befogenhet. Utskottet konstaterar att det av en dom från EU-domstolen framgår att EU, vid sidan av de exklusiva befogenheterna, kan ha vissa ytterligare befogenheter som innebär att subsidiaritetsprincipen inte alltid används. Utskottet understryker att frågan om huruvida en befogenhet endast kan utövas av EU bör bedömas från fall till fall av EU-ländernas parlament. EU-kommissionens bedömning av detta bör inte gälla automatiskt.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har riksdagen subsidiaritetsprövat totalt 1 350 förslag. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot knappt 8 procent av förslagen.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2025-12-18

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-02-03

Justering

2026-03-17

Datum

2025-12-17

Behandlade dokument

61

Beredning

2026-03-03

Justering

2026-03-31

Datum

2025-12-17

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-02-17

Justering

2026-03-10

Datum

2025-12-17

Den 18 december 2025 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2026. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Justering

2025-12-17

Datum

2025-12-17