Sök
Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.
28 676 träffar med valda filter, Sökning utan sökord, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Ersättning till steriliserade i vissa fall, m.m.
Betänkande 1999/2000:SoU3
Riksdagen godkände regeringens förslag om ändring i lagen om ersättning till steriliserade i vissa fall. Beslutet innebär att sådan ersättning inte ska påverka beräkningen av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter. Lagändringen träder i kraft den 1 december 1999 men tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1999. (Se även 1998/99:SoU13 .)- Behandlade dokument
- 1
- Justering
- 1999-10-26
- Datum
- 1999-10-26
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker
Betänkande 1999/2000:FiU8
Den s.k. femprocentsregeln slopas fr.o.m. den 1 januari 2000 för försäkringsbolag och understödsföreningar. Femprocentsregeln begränsar finansiella företags rätt att förvärva aktier i ett enskilt bolag. Ändringen innebär en anpassning till EG-rätten.- Behandlade dokument
- 1
- Justering
- 1999-10-26
- Datum
- 1999-10-26
- Debatt
- 1999-11-24
- Dokument & lagar
Ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m.
Betänkande 1999/2000:FiU7
Riksdagen beslutade om vissa ändringar i bankrörelselagens bestämmelser för sparbanker och medlemsbanker när det gäller revision och skadestånd. Beslutet syftar till att utjämna vissa skillnader mellan reglerna för bankaktiebolag å ena sidan och reglerna för sparbanker och medlemsbanker å andra sidan. Vidare förlängdes övergångstiden för de företag som bedriver inlåningsverksamhet med stöd av en övergångsbestämmelse till bankrörelselagen. De nya reglerna träder i kraft vid årsskiftet 1999/2000. Riksdagen gjorde också ett uttalande om reglerna för medlembanker. Reglerna behöver ses över så att de inte hindrar små medlemsbanker från att växa. Frågan behandlas nu inom Finansdepartementet, men om problemen för medlemsbankerna skulle bli akuta innan en förändring av lagstiftningen kan träda i kraft bör regeringen ta ett särskilt initiativ för att lösa frågan.- Behandlade dokument
- 6
- Justering
- 1999-10-26
- Datum
- 1999-10-26
- Debatt
- 1999-11-24
- Dokument & lagar
Tidsbegränsade uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden
Betänkande 1999/2000:SfU4
Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för sitt beslut att i en förordning bevilja personer som flytt från provinsen Kosovo tidsbegränsade uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd i Sverige beviljades ursprungligen för en period om elva månader. Med anledning av det ändrade läget i Kosovoprovinsen beslutade regeringen att den första tillståndsperioden ska vara längst t.o.m. den 30 april 2000.- Behandlade dokument
- 6
- Justering
- 1999-10-21
- Datum
- 1999-10-21
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Livsmedelskontroll
Betänkande 1999/2000:MJU5
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om livsmedelskontroll. Motionerna avslogs bl.a. med hänvisning till EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och pågående arbete med frågorna.- Behandlade dokument
- 32
- Justering
- 1999-10-21
- Datum
- 1999-10-21
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Ändring av fridskränkningsbrotten
Betänkande 1999/2000:JuU3
Bestämmelsen om straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skärps. För straffansvar för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning ska det vara tillräckligt att var och en av de åtalade gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av brottsoffrets integritet och att gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada hans eller hennes självkänsla. Något formellt krav på ytterligare kränkning, utöver de åtalade gärningarna, ska alltså inte gälla för ansvar för grov frids- eller grov kvinnofridskränkning. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2000. (Se även 1997/98:JuU13 .)- Behandlade dokument
- 6
- Justering
- 1999-10-21
- Datum
- 1999-10-21
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Nordiskt samarbete 1998
Betänkande 1999/2000:UU5
Riksdagen lade till handlingarna dels regeringens redogörelse för den huvudsakliga inriktningen på verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet, dels Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för verksamheten under 1998.- Behandlade dokument
- 12
- Justering
- 1999-10-19
- Datum
- 1999-10-19
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Ett forskningssamarbete med Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och Finland
Betänkande 1999/2000:UU4
Riksdagen godkände regeringens förslag om ett forskningssamarbete med Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och Finland.- Behandlade dokument
- 2
- Justering
- 1999-10-19
- Datum
- 1999-10-19
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Djurskydd m.m.
Betänkande 1999/2000:MJU4
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om olika djurskyddsfrågor. Motionerna rör djurskyddslagstiftningen, tillsyns- och organisationsfrågor, djurhälsa, användningen av försöksdjur m.m.- Behandlade dokument
- 59
- Justering
- 1999-10-19
- Datum
- 1999-10-19
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Utländska förvärv av fritidsfastigheter i Sverige
Betänkande 1999/2000:LU1
Utländska medborgare såväl inom som utanför EU ska fr.o.m. den 1 januari 2000 kunna köpa svenska fritidsfastigheter utan krav på tillstånd. Därmed upphävs 1992 års lag om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom.- Behandlade dokument
- 4
- Justering
- 1999-10-19
- Datum
- 1999-10-19
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Elever med funktionshinder
Betänkande 1999/2000:UbU4
Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om ansvaret för utbildning och stöd till elever med funktionshinder. Funktionshindrade ska så elever långt som möjligt erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed ha rätten att kunna bo hemma med sina föräldrar. Synskadade och talskadade elever ska inte längre tillhöra den statliga specialskolans målgrupp. I stället ska kommunerna ha det fulla ansvaret för dem. Som en följd av detta avvecklas de fasta skoldelarna vid Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna successivt. Staten ska dock även i fortsättningen ha ett stort ansvar för att stödja kommunerna bl.a. genom en ny stödorganisation. Regeringen planerar en sammanslagning av Ekeskolans resurscenter med Tomtebodaskolans resurscenter till ett gemensamt resurscenter för synskadade elever. Riksdagen uttalade, med anledning av motionsförslag, att regeringen bör låta den framtida styrelsen för den nya stödorganisationen avgöra den slutliga lokaliseringen och organisationen. För döva, dövblinda och hörselskadade elever är en teckenspråkig skolmiljö nödvändig, och därför ska specialskolan behållas som skolform för dessa elever. De kvarvarande specialskolorna för döva och hörselskadade elever samt Åsbackaskolan i Gnesta ställs under en gemensam styrelse.- Behandlade dokument
- 25
- Justering
- 1999-10-14
- Datum
- 1999-10-14
- Debatt
- 1999-10-27
- Dokument & lagar
Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning
Betänkande 1999/2000:UbU6
Riksdagen lade till handlingarna regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning. Regeringen redovisar i utvecklingsplanen sin bild av utvecklingen och sina prioriteringar under de närmaste två åren. Temat är samverkan, ansvar och utveckling.- Behandlade dokument
- 6
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-10-27
- Dokument & lagar
Vissa regeländringar på skolområdet
Betänkande 1999/2000:UbU5
Riksdagen godkände regeringens förslag till regeländringar på skolområdet. Beslutet innebär bl.a. att Komvux ska kunna anordna kurser inom det estetiska området samt i idrott och hälsa. Regleringen av det individuella programmet i gymnasieskolan förtydligas, och det ska vara möjligt att söka ett programinriktat individuellt program. När det gäller skollagens formulering av kunskaper i svenska för lärare med utländsk utbildning beslutades om en ändring från "behärska svenska språket" till "de kunskaper i svenska som behövs". Lärare med utländsk utbildning ska få sin behörighet prövad centralt av Högskoleverket.- Behandlade dokument
- 6
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-10-27
- Dokument & lagar
Forskningsfrågor
Betänkande 1999/2000:UbU3
Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om statens uppgifter i fråga om forskning och utvecklingsarbete. Staten ska ha ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och för grundforskning och forskarutbildning. De för tre år sedan fastställda målen och riktlinjerna för forskningspolitiken ska tills vidare ligga fast (se 1996/97:UbU3 ). Resurserna för grundforskning och forskarutbildning ska öka, i synnerhet vad gäller teknik och naturvetenskap, men inte genom att man minskar anslagen till samhällsvetenskaplig forskning. Högskolelagens bestämmelse om den s.k. tredje uppgiften, dvs. samverkan med det omgivande samhället, ska inte ändras. Ekonomistyrningsverket ska få i uppdrag att utveckla en modell för full kostnadstäckning när lärosätena tar emot bidrag för forskning från andra finansiärer. Regeringen ska även i fortsättningen utse ledamöterna i styrelserna för de forskningsstiftelser som bildats med pengar från löntagarfonderna, och styrelserna ska ha en stark representation av forskare. Myndighetsstrukturen för finansiering av forskning ska utredas ytterligare.- Behandlade dokument
- 5
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-10-20
- Dokument & lagar
Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000
Betänkande 1999/2000:TU3
Riksdagen lade till handlingarna regeringens andra lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000. Regeringen bedömer att Sverige är väl förberett men anger att det kan bli störningar. Enligt regeringens skrivelse finns ett omfattande underlag som gör det möjligt att dra slutsatsen att elförsörjning och telekommunikationer kommer att fungera normalt. Inom de finansiella systemen är, bedömer regeringen, risken för störningar liten.- Behandlade dokument
- 2
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-10-27
- Dokument & lagar
Förarbevis för moped klass I och för terrängskoter
Betänkande 1999/2000:TU2
Krav på obligatoriskt förarbevis för snöskotrar och andra s.k. terrängskotrar införs vid årsskiftet. För att få förarbevis ska man ha fyllt 16 år och efter viss utbildning ha godkänts vid ett kunskapsprov. Riksdagen beslutade att lagändringen ska träda i kraft redan den 1 januari 2000 i stället för den 1 april 2000, som regeringen föreslagit. Riksdagen beslutade vidare om krav på förarbevis för moped klass I fr.o.m. den 1 april 2000. Moped klass I är ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 km i timmen och har en motor med högst 50 kubikcentimeters slagvolym. För att få förarbevis ska man ha fyllt 15 år, ha genomgått viss utbildning och godkänts vid ett kunskapsprov. (Se även 1997/98:TU11 .)- Behandlade dokument
- 7
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-10-27
- Dokument & lagar
Ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Japan m.m.
Betänkande 1999/2000:SkU4
Riksdagen beslutade om ändring i dubbelbeskattningsavtalet med Japan med bl.a. ändrade regler för källskatt på utdelning. Dessutom beslutade om ett nytt dubbelbeskattningsavtal med Oman avseende inkomst som härrör från internationell flygtransport.- Behandlade dokument
- 1
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-10-27
- Dokument & lagar
Socialförsäkringens personkrets
Betänkande 1999/2000:SfU3
Den svenska socialförsäkringen delas i två delar. Den ena delen innehåller förmåner som grundas på bosättning i Sverige och den andra delen förmåner som är beroende av arbete här i landet. Den bosättningsbaserade delen av socialförsäkringen ska avse garantibelopp och bidrag och den arbetsbaserade försäkringen ska avse inkomstförlust. Båda försäkringarna ska gälla lika för alla som är bosatta respektive arbetar i Sverige, dvs. oberoende av svenskt medborgarskap eller inskrivning hos allmän försäkringskassa.- Behandlade dokument
- 6
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-10-27
- Dokument & lagar
Godkännande av 1998 års protokoll om långlivade organiska föroreningar och om tungmetaller under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar
Betänkande 1999/2000:MJU3
Riksdagen godkände 1998 års protokoll om långlivade organiska föroreningar och om tungmetaller under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Målet med protokollen är att kontrollera och minska utsläpp och läckage av långlivade organiska föroreningar och tungmetaller.- Behandlade dokument
- 1
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-11-03
- Dokument & lagar
Ny svensk filmpolitik
Betänkande 1999/2000:KrU5
Riksdagen godkände regeringens förslag om ett samlat filmavtal. Förslaget innebär att alla filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet ska regleras i ett avtal, 2000 års filmavtal, som träffades våren 1999 mellan företrädare för staten, filmbranschen, Sveriges Television AB och TV 4 AB. Filmavtalet, som träder i kraft den 1 januari 2000 och ska gälla t.o.m. den 31 december 2004, innehåller såväl förändringar som förstärkningar av nuvarande filmpolitiska stöd. Staten avser att lämna ett årligt bidrag till Filminstitutet på 200,5 miljoner kronor, en ökning med 62,6 miljoner kronor i jämförelse med de medel som anvisats för år 1999.- Behandlade dokument
- 5
- Justering
- 1999-10-12
- Datum
- 1999-10-12
- Debatt
- 1999-10-27