Statligt stöd till lokala investeringsprogram

Betänkande 1999/2000:BoU4

Bostadsutskottets betänkande 1999/2000:BOU04

Statligt stöd till lokala investeringsprogram

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

BoU4

Sammanfattning

Riksdagens revisorer har genomfört en granskning av
det statliga stödet till lokala investeringsprogram
för en ekologiskt hållbar utveckling. I en skrivelse
till riksdagen lägger revisorerna fram förslag om
stödverksamheten föranledda av granskningen.

Fyra motioner har väckts med anledning av
skrivelsen. Samtliga motioner innehåller förslag om
en avveckling av det statliga stödet. Dessa förslag
avstyrks.

I sitt ställningstagande till skrivelsen från
Riksdagens revisorer framhåller utskottet att den
granskning som revisorerna genomfört utgör en
värdefull del av den löpande uppföljning och
utvärdering av verksamheten som förutsattes komma
till stånd redan när stödet till de lokala
investeringsprogrammen inrättades. De iakttagelser
och förslag som läggs fram i skrivelsen bör kunna
bidra till att verksamheten utvecklas ytterligare
under den återstående programperioden.

Utskottet konstaterar att förslagen från Riksdagens
revisorer i flera avgörande frågor sammanfaller med
synpunkter och förslag som Riksrevisionsverket (RRV)
redovisat för regeringen hösten 1999. Regeringen har
i budgetpropositionen för år 2000 framhållit sin
avsikt att genomföra en analys av RRV:s rapport och
under innevarande år redovisa resultatet av denna
tillsammans med förslag till ändringar av
regelsystemet. Utskottet förutsätter att även den nu
aktuella skrivelsen kommer att beaktas i regeringens
beredningsarbete. Den aviserade redovisningen samt
förslag till ändringar bör föreläggas riksdagen i
samband med 2000 års ekonomiska vårproposition.

Till betänkandet har fogats tre reservationer (m,
fp), (kd) och (c) .

Riksdagens revisorers förslag till
riksdagen

Riksdagens revisorer föreslår i skrivelse
1999/2000:RR3, Statligt stöd till lokala
investeringsprogram för en ekologiskt hållbar
utveckling, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad revisorerna anfört
angående

1. förstärkning av sektorsmyndigheternas roll,

2. länsstyrelsernas roll,

3. regeringens avslagsmotiveringar,

4. hinder för kommungemensamma satsningar,

5. kommunernas redovisning av
investeringsprogrammens miljöeffekter,

6. stöd till ny teknik och nya arbetsmetoder.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av
Riksdagens revisorers förslag väckta motionerna

1999/2000:Bo1 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stödet till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.

1999/2000:Bo2 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar avsluta projektet med
lokala investeringsprogram i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
hur de återstående pengarna kan användas på ett för
miljö och sysselsättning mer kostnadseffektivt sätt.

1999/2000:Bo3 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en ny modell
måste utformas för beräkningsgrunderna för
projektens bidragande till positiva miljöeffekter
och nyskapande av arbetstillfällen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Agenda 21 och
kommunernas möjlighet att själva bedöma vilka
insatser som skall göras när det gäller
projektåtgärder som bidrar till miljöförbättringar
och nya arbetstillfällen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att information om
de bedömningar och motiv som görs vid avslag av
bidrag skall vara tillgängliga för kommunerna så att
de kan använda denna databas som hjälp i sitt
fortsatta miljöarbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om möjligheter att
använda bidrag till förbättrad inomhusmiljö,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de lokala
investeringsprogrammen avvecklas år 2001.

1999/2000:Bo4 av Yvonne Ångström och Kerstin
Heinemann (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det statliga stödet till lokala
investeringsprogram för en ekologiskt hållbar
utveckling bör avskaffas.

Inhämtade upplysningar

Inför utskottet har vid en intern utfrågning
upplysningar lämnats i detta ärende av företrädare
för Riksrevisionsverket (RRV) respektive Riksdagens
revisorers kansli.

Bakgrund

Beslut om att införa ett statligt stöd till lokala
investeringsprogram för ekologiskt hållbar
utveckling fattades av riksdagen hösten 1997 (prop.
1997/98:1, BoU1). Stödets totala omfattning är
planerad att uppgå till ca 6,5 miljarder kronor
under perioden 1998-2002.

Stödet kan endast sökas av kommuner och
kommunalförbund. Beslut om stöd fattas av regeringen
efter beredning av Miljödepartementet. Stöd
utbetalas till lokala investeringsprogram bestående
av åtgärder som främjar en ekologiskt hållbar
utveckling.

Fördelningen av medel till de lokala
investeringsprogrammen regleras i förordningen
(1998:23) om statliga bidrag till lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska
hållbarheten i samhället. En kommun kan enligt denna
förordning erhålla bidrag till åtgärder som syftar
till att

1. minska belastningen på miljön,
2.
3. öka effektiviteten i användningen av energi och
andra naturresurser,
4.
5. gynna användningen av förnybara råvaror,
6.
7. öka återbruk, återanvändning och återvinning,
8.
9. bidra till att bevara och förstärka den
biologiska mångfalden samt tillvarata
kulturmiljövärden eller
10.
11. bidra till att förbättra cirkulationen av
växtnäringsämnen i ett kretslopp.
12.

Vidare anges i förordningen att bidrag kan lämnas
till vissa näringslivsfrämjande insatser, åtgärder
som främjar arkitektoniska kvaliteter, åtgärder inom
bostadsbebyggelsen samt åtgärder som ökar
jämställdheten mellan könen. En förutsättning är i
dessa fall att åtgärden är direkt knuten till en
investering. En kommun kan också få bidrag till
lokala informations- och folkbildningsinsatser som
syftar till att sprida information om ett kommande
eller pågående lokalt investeringsprogram.

Riksdagen har i december 1999 godkänt ytterligare
regelförändringar samt delvis ändrad användning av
stödmedlen (prop. 1999/2000:1, BoU1).

Det statliga stödet till lokala investeringsprogram
för en ekologiskt hållbar utveckling har under de
senaste åren vid flera tillfällen granskats ur olika
synvinklar. Bostadsutskottet beslutade i maj 1998
att initiera en uppföljning av vissa frågor avseende
föredelningen av det statliga stödet till lokala
investeringsprogram. Resultatet av denna uppföljning
finns redovisat i rapportserien Utredningar från
riksdagen (1998/99:URD1). Utskottets uppföljning
syftade i första hand till att skapa ett bättre
underlag för budgetarbetet hösten 1998 och
beredningen av eventuella motionsförslag i frågan.
Riksdagens revisorer inledde i juni 1998 på
bostadsutskottets förslag en granskning av det
statliga stödet. Revisorernas granskning redovisades
i juni 1999 i Riksdagens revisorers rapport
1998/99:8. Rapporten har därefter remissbehandlats.
Mot bakgrund av övervägandena i granskningsrapporten
och remissvaren på den har revisorerna beslutat
lägga fram den nu aktuella skrivelsen för riksdagen
(1999/2000:RR3).

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens
uppdrag granskat de statliga bidragen till de lokala
investeringsprogrammen. Granskningens första del
redovisades hösten 1999 i rapporten RRV 1999:37.
Regeringen anger i budgetpropositionen för år 2000
att en analys av RRV:s rapport och förslag till
ändringar av regelsystemet för de lokala
investeringsprogrammen kommer att föreläggas
riksdagen under år 2000.

Utskottet

Riksdagens revisorer tar i skrivelse 1999/2000:RR3
främst upp frågor där revisorerna önskar att
riksdagen skall ta ställning. Skrivelsen behandlar
även vissa frågor som tagits upp i rapport 1998/99:8
men där revisorerna inte längre finner ett sådant
ställningstagande nödvändigt. Bostadsutskottet
begränsar sina överväganden till de förslag som
läggs fram i skrivelsen från Riksdagens revisorer
samt i de motioner som väckts i ärendet.

Riksdagens revisorer lämnar förslag i sex olika
frågor. Innebörden i förslagen är i korthet
följande.

1. Förstärkning av sektorsmyndigheternas roll:
Arbetsmarknadsverket (AMV) bör inkluderas bland
de myndigheter som har till uppgift att biträda
Miljödepartementet och kommunerna med bedömningar
av de lokala investeringsprogrammen.
2.

3. Länsstyrelsernas roll: Rollen bör förtydligas
genom att det av bidragsförordningen framgår att
länsstyrelserna bör bedöma investeringspro-
grammens förenlighet med kommunernas olika planer
och nationella mål nedbrutna till regional nivå
samt med regionala strategier. Vidare bör av
förordningen framgå att samrådet mellan
länsstyrelse och kommun även skall syfta till att
utröna åtgärdernas förenlighet med annan
lagstiftning samt andra statliga stöd.

4.

5. Regeringens avslagsmotiveringar: Regeringen bör i
sina beslut om att inte bevilja stöd till lokala
investeringsprogram informera om bedömningar och
motiv för avslag.

6.

7. Hinder för kommungemensamma satsningar:
Regeringen bör överväga en sådan tillämpning av
bidragsförordningen att hindren för
kommungemensamma initiativ elimineras.

8.

9. Kommunernas redovisning av
investeringsprogrammens miljöeffekter:
Miljödepartementet bör bearbeta tillgängligt
databasmaterial så att beräkningar av
miljöeffekternas kostnadseffektivitet möjliggörs.
Vidare bör ett informationsmaterial sammanställas
där det framgår vilka miljöeffekter som kan
förväntas av olika åtgärdstyper och som därför
bör beaktas och vilka beräkningsunderlag
(exempelvis när det gäller emissionsfaktorer) som
lämpligen bör användas.

10.

11. Stöd till ny teknik och nya arbetsmetoder:
Regeringen bör för riksdagen redovisa hur man har
för avsikt att främja ny teknik och eller nya
arbetsmetoder under återstoden av satsningen på
lokala investeringsprogram.

12.

Fyra motioner har väckts med anledning av skrivelsen
från Riksdagens revisorer. Samtliga motioner
innehåller förslag om att stödet till de lokala
investeringsprogrammen skall avvecklas före år 2002.

I motion 1999/2000:Bo1 (m) anförs att Riksdagens
revisorers granskning visar att stödverksamheten
uppvisar påtagliga brister både vad gäller det
hittills uppnådda resultatet och det sätt på vilket
bidragen har administrerats. Motionärerna hänvisar
till att Moderata samlingspartiet tidigare avvisat
stödformen eftersom den kunde befaras leda till ökad
byråkrati, snedvriden konkurrens, dyra
felinvesteringar och allmänt slöseri med
skattemedel. De granskningar av verksamheten som
genomförts av Riksdagens revisorer respektive av RRV
anses ha bekräftat dessa farhågor. Revisorernas
förslag till förändringar anses inte leda till att
de grundläggande problemen med stödverksamheten
elimineras. Mot denna bakgrund föreslås att det
statliga stödet till lokala investeringsprogram
avskaffas.

Även i motion 1999/2000:Bo2 (c) hänvisas till såväl
Riksdagens revisorers som RRV:s granskning av
stödverksamheten och de brister som påtalats i dessa
rapporter. Motionärerna ifrågasätter inte att stödet
bidragit till positiva miljöeffekter men anser att
miljöeffekterna är för små i förhållande till de
satsade resurserna. Inte heller de
sysselsättningmässiga effekterna av de lokala
investeringsprogrammen anses motivera satsningen. I
stället förordas andra metoder, exempelvis
kombinationer av information och ekonomiska
styrmedel, för att nå miljömålen. Yrkande 1 innebär
att stödet till de lokala investeringsprogrammen bör
avvecklas men att redan ingångna avtal med
kommunerna bör fullföljas. I motionens yrkande 2
föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag
till hur de återstående pengarna kan användas på ett
för miljö och sysselsättning mer kostnadseffektivt
sätt.

I motion 1999/2000:Bo3 (kd) yrkande 5 föreslås att
stödet till de lokala investeringsprogrammen
avvecklas år 2001. De övriga fyra yrkandena i
motionen avser åtgärder som enligt motionärerna bör
vidtas under den återstående stödtiden. Enligt
yrkande 1 bör en ny modell utformas för
beräkningsgrunderna för projektens bidragande till
positiva miljöeffekter och nyskapande av
arbetstillfällen. I yrkande 2 föreslås att
kommunerna utifrån erfarenheterna av bl.a. det
lokala Agenda 21-arbetet själva skall få bedöma och
fatta beslut om vilka insatser som skall göras när
det gäller projektåtgärder som bidrar till
miljöförbättringar och nya arbetstillfällen. Vidare
föreslås i yrkande 3 att regeringens bedömningar och
motiv för avslag på ansökan om stöd bör göras
tillgängliga för kommunerna genom en databas som
hjälp i kommunernas fortsatta miljöarbete. Slutligen
föreslår motionärerna i yrkande 4 att så länge
stödet till de lokala investeringsprogrammen finns
kvar bör dessa medel även kunna användas för stöd
till förbättrad inomhusmiljö.

Enligt motion 1999/2000:Bo4 (fp) utgör Riksdagens
revisorers granskning i praktiken en svidande kritik
mot stödsystemet som sådant. Det finns enligt
motionen anledning att ifrågasätta såväl miljönyttan
som sysselsättningseffekterna av stödet till lokala
investeringsprogram. Motionärerna anser att mycket
talar för att styrmedel i form av skatter och
avgifter är effektivare för att nå miljöresultat och
att sänkt skatt på arbete och en reformerad
arbetsrätt är effektivare för att öka
sysselsättningen mer än tillfälligt. Yrkandet i
motionen innebär att det statliga stödet till de
lokala investeringsprogrammen bör avskaffas.

Bostadsutskottet inleder sina överväganden med att
ta ställning till de motionsförslag som avser en
förtida avveckling av det statliga stödet till
lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar
utveckling.

I samband med beslutet att inrätta ett anslag för
det statliga stödet till lokala investeringsprogram
för en ekologiskt hållbar utveckling gav utskottet i
huvudsak uttryck för en positiv syn på stödets
inriktning (1997/98:BoU1). Stödet bedömdes kunna
påskynda det lokala arbetet med ekologisk
omställning och utveckling inom ett brett område och
bidra till att sektorsövergripande lösningar med
denna inriktning kommer till stånd. Utskottet
framhöll bl.a. att stödet skulle kunna bidra till
att åtgärder i bostadsbeståndet kan kombineras med
infrastrukturella satsningar så att goda
helhetslösningar uppnås. Vidare framhölls att
stödverksamheten kunde förväntas ge nya
förutsättningar för en bred kunskapsspridning i
frågor om ekologiska satsningar. Utskottet
uppmärksammade även att fördelningen av stödet
avsågs ske enligt andra principer än vad som normalt
gäller för statlig stödgivning och framhöll att
detta borde föranleda en kontinuerlig uppföljning av
såväl användningen av medlen som av den tillämpade
beredningsmodellen. Utskottet ser mot denna bakgrund
positivt på de granskningar av stödverksamheten som
genomförts av Riksdagens revisorer respektive RRV.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att flera av
de motionsförslag som lagts fram om en förtida
avveckling av stödverksamheten i princip är en
upprepning av förslag från 1999 års allmänna
motionstid. Motionärerna anser att den granskning
som Riksdagens revisorer har genomfört av
stödverksamheten styrker uppfattningen att det
statliga stödet snarast bör avvecklas. Utskottet
delar inte denna uppfattning. Revisorernas skrivelse
till riksdagen får snarast anses syfta till att
rikta uppmärksamheten mot vissa problem som gällt
under inledningen av stödverksamheten och lämna
förslag om hur dessa problem skall kunna undvikas i
fortsättningen. Skrivelsen kan däremot inte anses ge
något stöd för uppfattningen att stödverksamheten
bör avbrytas i förtid.

Bostadsutskottet har sedan regeringen år 1997
föreslog att ett stöd skulle införas till lokala
investeringsprogram vid ett flertal tillfällen haft
anledning att diskutera denna verksamhet. I samband
med beredningen av detta ärende har utskottet
förutom skrivelsen och motionerna även tagit del av
en redovisning av den granskning som RRV genomfört.
Som framgått ovan har utskottet tidigare även låtit
genomföra en egen uppföljning av stödverksamheten.
Det sammantagna intrycket av de redovisningar och
förslag som utskottet tagit del av är att stödet i
huvudsak fyllt sitt syfte att öka det lokala
engagemanget i frågor om en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling. Vidare är intrycket att formerna
för stödverksamheten successivt förbättrats och att
denna i dag fungerar på ett i allt väsentligt
ändamålsenligt sätt. Det bör i detta sammanhang
beaktas att verksamheten till stor del bedrivits i
nya former såväl vad avser fördelningsmodellen som
de krav som ställts på de deltagande kommunerna.

Bostadsutskottet avstyrker mot denna bakgrund
samtliga de motionsförslag som innebär att det
statliga stödet till lokala investeringsprogram för
en ekologiskt hållbar utveckling skall avvecklas i
förtid. Utskottet övergår nu till att kortfattat
kommentera de sex förslag som läggs fram i
skrivelsen från Riksdagens revisorer.

Förstärkning av sektorsmyndigheternas roll:
Bostadsutskottet anser liksom Riksdagens revisorer
att sektorsmyndigheternas kompetens bör tas till
vara i beredningen av stödansökningar. Behovet av en
sakkunnig granskning kan givetvis variera bl.a.
beroende av svårigheten i sig att bedöma olika
åtgärders miljönytta och den kompetens som finns på
Miljödepartementet inom olika områden. I
normalfallet torde emellertid en rimlig
kvalitetssäkring förutsätta att
sektorsmyndigheternas kompetens utnyttjas. Av
revisorernas skrivelse framgår också att
Miljödepartementet har för avsikt att remittera fler
åtgärder till sektorsmyndigheterna. Departementet
instämmer även i revisorernas förslag att
Arbetsmarknadsverket (AMV) bör involveras mer i
beredningsarbetet. I skrivelsen förordar revisorerna
att AMV bör inkluderas bland de myndigheter som har
till uppgift att biträda Miljödepartementet och
kommunerna med bedömningar av de lokala
investeringsprogrammen. Utskottet kan inte finna att
någon avgörande skillnad föreligger mellan
departementets och revisorernas syn på AMV:s
medverkan i beredningsarbetet. Det får mot denna
bakgrund förutsättas att AMV:s kompetens i
fortsättningen utnyttjas i den utsträckning det är
motiverat i varje enskilt projektärende.

Länsstyrelsens roll: Enligt bidragsförordningen
skall en kommun som söker bidrag för ett lokalt
investeringsprogram samråda med länsstyrelsen.
Vidare framgår att länsstyrelsen skall lämna ett
samrådsyttrande till regeringen. Revisorerna
föreslår att förordningen skall förtydligas vad
gäller syftet med samrådet mellan kommunerna och
länsstyrelsen. Förslaget grundar sig på iakttagelser
av att länsstyrelserna under samrådet haft svårt att
finna sin roll. Iakttagelsen gäller framför allt
beträffande det första fördelningsåret. Revisorerna
konstaterar att samrådet därefter fått en klarare
utformning och att riktlinjerna från
Miljödepartementet förtydligats.

Utskottet instämmer i revisorernas syn på vikten av
en tydlig förordning. Det är angeläget att sträva
efter såväl tydlighet som entydighet vid utformning
av författningar. Även Statsrådsberedningens
riktlinjer för författningsskrivning ger uttryck för
detta. Mot denna bakgrund kan det givetvis hävdas
att stödförordningen bort utformats på ett klarare
sätt vad gäller länsstyrelsens roll liksom i vissa
andra avseenden. I det aktuella fallet har
departementet valt att förtydliga syftet med
samrådet genom information till länsstyrelserna och
kommunerna. Det får förutsättas att de berörda
parterna därigenom fått den vägledning för
innehållet i och formerna för samrådet som
revisorerna efterlyst. Utskottet anser därför inte
att tillräckliga skäl föreligger för riksdagen att i
dagsläget föreslå en förändring av förordningen i
detta avseende. Erfarenheterna av behovet av
preciseringar avseende beredningsprocessen bör
emellertid fortsättningsvis beaktas av regeringen
vid utformningen av förordningar inom motsvarande
områden.

Regeringens avslagsmotiveringar: Riksdagens
revisorer föreslår att regeringen i sina beslut om
att inte bevilja stöd till lokala
investeringsprogram informerar om bedömningar och
motiv för avslag. Revisorerna menar att de problem
som förknippas med bristande avslagsmotiveringar och
svårigheter att redovisa rådande bedömningsgrunder
är av betydande omfattning. Miljödepartementet har i
sitt remissvar på revisorernas granskningsrapport
framhållit sin strävan att tydligare motivera
besluten. Departementet anser att den viktigaste
informationskanalen är de dialoger som genomförs med
kommunerna.

Utskottet delar revisorernas bedömning att
regeringsbesluten, oavsett om de innebär avslag
eller att stöd beviljas, utgör en viktig
informationskanal som i möjligaste mån bör
utnyttjas. Information om de motiv och överväganden
som föranlett ett avslag kan ha betydelse inte bara
för den sökande kommunen utan även för övriga
intressenter. Det kan mot denna bakgrund finnas skäl
att som revisorerna förordar underlätta
informationsspridningen om regeringens
avslagsmotiveringar.

Utskottet har erfarit att formerna för kontakterna
och dialogerna mellan kommunerna och
Miljödepartementet ytterligare utvecklats under det
senaste året. Tillsammans med andra
informationskanaler som successivt vuxit fram under
programverksamheten bör därför förutsättningar
finnas för att motiven för regeringens
ställningstaganden i fortsättningen ges en bredare
spridning. Det kan emellertid finnas skäl att
överväga om tillgängligheten ytterligare kan
förbättras genom en mer formell redovisning av
avslagsmotiveringarna i regeringsbesluten i enlighet
med revisorernas förslag i frågan. Detta
överensstämmer även med de slutsatser som RRV redan
förelagt regeringen efter sin uppföljning av
investeringsprogrammen. Regeringen har också
redovisat sin avsikt att till riksdagen återkomma
med ställningstaganden i de frågor som RRV
aktualiserat.

Hinder för kommungemensamma satsningar: Riksdagens
revisorer har i sin granskningsrapport konstaterat
att andelen kommungemensamma satsningar i de lokala
investeringsprogrammen är liten. Revisorerna menar
att kraven på ansökningarnas utformning kan ha
medverkat till detta förhållande. Regeringen
föreslås därför överväga en tillämpning av
bidragsförordningen så att hindren för
kommungemensamma initiativ elimineras. Riksdagens
revisorer anser emellertid att den praxis som
innebär att effekter och kostnader för ett projekt
måste fördelas på varje berörd kommun inte främjar
tillkomsten av kommunövergripande projekt.

Utskottet delar revisorernas uppfattning att
kommungemensamma projekt bör underlättas. Många
projekt med ekologisk inriktning bör med fördel
kunna bedrivas i samarbete mellan flera kommuner.
Enligt vad som framhållits av Miljödepartementet är
det enda formella hindret för kommungemensamma
initiativ att en kommun inte kan söka bidrag för en
annan kommuns räkning. Det bör således vara möjligt
att inom gällande regelverk kunna hantera dessa
initiativ på ett sätt som inte försvårar
kommungemensamma projekt. Det får förutsättas att de
synpunkter som revisorerna fört fram gör att
Miljödepartementet uppmärksammar denna fråga i
samband med beredningen av kommande ansökningar om
statligt stöd.

Kommunernas redovisning av investeringsprogrammens
miljöeffekter: Mot bakgrund av vad som framkommit
under granskningen lämnar revisorerna två förslag
som gäller redovisningen av investeringsprogrammens
kostnadseffektivitet och miljöeffekter.
Miljödepartementet föreslås sammanställa ett
informationsmaterial där det framgår vilka
miljöeffekter som kan förväntas av olika
åtgärdstyper och som därför bör beaktas samt vilka
beräkningsunderlag som lämpligen bör användas.
Vidare föreslås att departementet bearbetar
tillgängligt databasmaterial så att beräkningar av
miljöeffekternas kostnadseffektivitet möjliggörs.

Redan i samband med beslutet att inrätta det
statliga stödet till lokala investeringsprogram
underströks vikten av uppföljning, utvärdering och
kunskapsspridning. Uppföljning och utvärdering av
såväl enskilda projekt som av statsbidraget som
helhet ansågs vara en nödvändig och angelägen del av
den statliga satsningen. Vidare framhölls vikten av
att erfarenheterna av projekten gavs en vid
spridning i samhället. De frågor om kraven på
redovisning som tas upp av revisorerna bör således
tillmätas stor betydelse. Som revisorerna framhåller
är ett i möjligaste mån korrekt och enhetligt
beslutsunderlag en förutsättning för en meningsfull
utvärdering av projektverksamheten. Utskottet har
inte anledning att ifrågasätta att detta också har
varit Miljödepartementets och regeringens strävan i
det hittillsvarande arbetet.

Samtidigt som såväl revisorerna som RRV anser sig
ha konstaterat vissa brister i de aktuella
avseendena bör det beaktas att betydande svårigheter
kan föreligga att finna enhetliga och tydliga mått
på miljöeffekter och kostnadseffektivitet för de
vitt skilda åtgärder som har givits stöd inom
programverksamhetens ram. Utskottet förutsätter
emellertid att Miljödepartementet successivt söker
utveckla såväl redovisningen av det tillgängliga
databasmaterialet som formerna för en effektiv
spridning av information om bl.a. miljöeffekter och
lämpliga beräkningsunderlag. Vad gäller frågan om
kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte har även det
centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet som
förra året inrättades i Umeå givits en viktig
uppgift. Som revisorerna framhåller bör givetvis
redovisningen av de projekt som givits stöd göras på
ett sådant sätt att en uppföljning i olika avseenden
underlättas, inte minst vad gäller olika åtgärders
kostnadseffektivitet.

I skrivelsen från Riksdagens revisorer hänvisas i
detta avsnitt även till RRV:s granskning av de
aktuella frågorna. Enligt skrivelsen har RRV i sin
uppföljning gjort motsvarande iakttagelser om bl.a.
underlaget för kostnadseffektivitetsberäkningar.
Regeringen är således uppmärksammad på de aktuella
frågorna genom den rapport som RRV lämnade till
regeringen hösten 1999.

Stöd till ny teknik och nya arbetsmetoder: Det
sista förslaget i skrivelsen från Riksdagens
revisorer innebär att regeringen bör redovisa för
riksdagen hur man har för avsikt att främja ny
teknik eller nya arbetsmetoder under återstoden av
satsningen på lokala investeringsprogram för en
ekologiskt hållbar utveckling. En ändring av
bidragsförordningen hösten 1999 innebar att ett krav
på att stödet skall bidra till utvecklingen av ny
teknik eller nya arbetsmetoder vid stöd till
vinstdrivande verksamhet togs bort. Revisorerna
befarar bl.a. mot denna bakgrund att satsningen på
ny teknik inte ges det utrymme som är önskvärt.

Bostadsutskottet instämmer i den principiella
uppfattningen att omfattande satsningar med statligt
investeringsstöd i möjligaste mån bör utformas så
att nytänkande och ny teknik stimuleras. Såväl
Riksdagens revisorer som RRV har emellertid i sina
granskningar av stödet till lokala
investeringsprogram konstaterat att krav på
användning av ny teknik varit svårt att förena med
investeringsprogrammens villkor. Detta har inte
heller varit något av de primära målen för stödet
till investeringsprogrammen.

Utskottets inställning i frågan är att strävanden
att använda ny teknik i de projekt som ges stöd inom
ramen för programverksamheten bör understödjas. Det
är emellertid samtidigt viktigt att erinra om att
det primära syftet med det statliga stödet till
lokala investeringsprogram inte är att svara för
teknikutveckling eller att lansera ny miljöteknik.
Detta stöd kan snarare anses vara effektorienterat
och syfta till att genom ett brett spektrum av
åtgärder minska belastningen på miljön. Av väl så
stor vikt i sammanhanget är därför att sprida
kunskapen om och tillämpningen av de metoder som
redan finns tillgängliga för att i olika avseenden
minska belastningen på miljön, öka effektiviteten i
användningen av naturresurser och på andra sätt
stimulera en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Nytänkandet kan i dessa sammanhang exempelvis bestå
i att en i och för sig redan känd teknik ges en
praktisk tillämpning eller att en bred
programsatsning innebär att olika åtgärder kopplas
samman på ett nytt sätt. Bostadsutskottet har fått
uppfattningen att detta också är utgångspunkten för
många lokala investeringsprogram.

Utskottet förutsätter att regeringen i de
resultatbedömningar av stödet till lokala
investeringsprogram som redovisas för riksdagen i
bl.a. budgetsammanhang även kommer att ta upp de
frågor om nya arbetsmetoder och ny teknik som
framhållits i skrivelsen från Riksdagens revisorer.
Något behov av en redovisning i särskild ordning av
just denna aspekt på stödet till de lokala
investeringsprogrammen kan dock inte anses
föreligga.

Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att den
granskning som Riksdagens revisorer genomfört av det
statliga stödet till lokala investeringsprogram för
en ekologiskt hållbar utveckling utgör en värdefull
del av den löpande uppföljning och utvärdering av
verksamheten som förutsattes komma till stånd redan
när stödet inrättades. De iakttagelser och förslag
som läggs fram i skrivelsen bör kunna bidra till att
verksamheten utvecklas ytterligare under den
återstående programperioden. Av skrivelsen framgår
att Miljödepartementet delvis redan beaktat flera av
de ursprungliga förslag som fördes fram i
Riksdagens revisorers rapport 1998/99:8. Även vad
gäller de återstående frågor som tas upp i
skrivelsen till riksdagen synes det inte föreligga
några grundläggande skillnader i synen på hur
stödverksamheten skall bedrivas.

Utskottet har även kunnat konstatera att såväl de
iakttagelser som Riksdagens revisorer redovisade i
sin granskningsrapport sommaren 1999 som de förslag
som läggs fram för riksdagen i den nu aktuella
skrivelsen i flera avgörande frågor sammanfaller med
de synpunkter och förslag som RRV redovisat för
regeringen hösten 1999. Detta ger givetvis
ytterligare tyngd åt de iakttagelser som gjorts.
Samtidigt bör det erinras om att båda granskningarna
har avsett de inledande fördelningsomgångarna.
Regeringens beredningsprocess och formerna för
kontakter med kommunerna har sedan dess utvecklats i
flera avseenden.

Som framgått ovan har regeringen i
budgetpropositionen för år 2000 framhållit sin
avsikt att genomföra en analys av RRV:s rapport och
under innevarande år redovisa resultatet av denna
tillsammans med förslag till ändringar av
regelsystemet. Mot bakgrund av de likartade
iakttagelser som gjorts av Riksdagens revisorer och
RRV får det förutsättas att även den nu aktuella
skrivelsen kommer att beaktas i regeringens
beredningsarbete. Bostadsutskottet anser mot denna
bakgrund inte att ett formellt tillkännagivande från
riksdagen i frågan nu erfordras. Utskottet har dock
för avsikt att hålla de frågor som aktualiserats
genom revisorernas skrivelse under fortsatt uppsikt
inför den av regeringen aviserade redovisningen.
Regeringens redovisning samt förslag till ändringar
bör föreläggas riksdagen i samband med 2000 års
ekonomiska vårproposition.

Bostadsutskottet har genom vad som ovan anförts
tagit ställning till förslagen i skrivelsen
1999/2000:RR3 samt i motionerna 1999/2000:Bo1 (m),
1999/2000:Bo2 (c) och 1999/2000:Bo4 (fp). Vad gäller
motion 1999/2000:Bo3 (kd) har yrkande 5 om
avveckling av stödet till lokala investeringsprogram
avstyrkts. Yrkandena 1 och 3 i motionen har
utskottet uppfattat som en tillstyrkan av två
förslag i skrivelsen, dels förslaget om regeringens
avslagsmotiveringar, dels om kommunernas redovisning
av investeringsprogrammens miljöeffekter. Utskottet
har ovan redovisat sin syn i dessa frågor.

Yrkande 2 i motionen innebär att bedömningar om
vilka investeringar som skall göras bör ligga hos
kommunerna själva och ske inom ramen för det redan
befintliga Agenda 21-arbetet. Utskottet delar
motionärernas inställning att erfarenheterna av
Agenda 21-arbetet bör tas till vara i arbetet med
att utforma de lokala investeringsprogrammen. Något
hinder för detta torde inte heller föreligga.
Tvärtom underströks vikten av att det lokala Agenda
21-arbetet tas till vara redan vid beslutet att
införa det statliga stödet till lokala
investeringsprogram. Något tillkännagivande i denna
fråga erfordras således inte.

Slutligen föreslås i motionens yrkande 4 att medel
avsatta för de lokala investeringsprogrammen bör
kunna användas till åtgärder för att förbättra
inomhusmiljön. Detta förslag överensstämmer med den
ändring av förordningen om statliga bidrag till
lokala investeringsprogram som regeringen söker
åstadkomma. En förändring av förordningen i det
aktuella avseendet förutsätter emellertid enligt EG-
fördraget en anmälan till EU:s kommission för
prövning av om stödet riskerar att snedvrida
konkurrensen. En sådan anmälan inlämnades i början
av november 1999. Utskottet har erfarit att EU:s
kommission den 18 januari har beslutat att inleda
ett formellt granskningsförfarande av denna fråga.
Kommissionens beredning av ärendet är således inte
avslutad.

Med hänvisning till det anförda avstyrks även
yrkandena 1-4 i motion 1999/2000:Bo3 (kd).

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande statligt stöd till lokala
investeringsprogram

att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR3 samt motionerna 1999/2000:Bo1,
1999/2000:Bo2, 1999/2000:Bo3 och 1999/2000:Bo4.
res. 1 (m, fp)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

Stockholm den 10 februari 2000

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut
Billing (m), Bengt-Ola Ryttar (s),
Lilian Virgin (s), Owe Hellberg
(v), Sten Andersson (m), Carina
Moberg (s), Inga Berggren (m),
Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl
(s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Helena Hillar
Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark
(c), Yvonne Ångström (fp), Carina
Adolfsson (s), Ewa Thalén Finné (m)
och Harald Bergström (kd).

Reservationer

1. Statligt stöd till lokala
investeringsprogram

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Yvonne Ångström (fp) och Ewa Thalén Finné (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Bostadsutskottet inleder" och på s. 11
slutar med "1999/2000:Bo3 (kd)" bort ha följande
lydelse:

Det statliga stödet till lokala investeringsprogram
väckte omfattande kritik redan när regeringen
föreslog att stödformen skulle införas. Framför allt
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet framförde
invändningar mot att skattemedel skulle användas på
ett sätt som kunde leda till ökad byråkrati,
snedvriden konkurrens och dyra felinvesteringar.
Redan under det första bidragsåret fanns många
tecken på att de anslagna medlen användes på ett
sätt som starkt kunde ifrågasättas. När nu flera
granskningar av stödverksamheten har genomförts kan
det konstateras att de ursprungliga farhågorna har
besannats. I de utvärderingar som genomförts såväl
av Riksdagens revisorer som av RRV har stark kritik
riktats både mot de hittills uppnådda resultaten och
mot administrationen av bidragsverksamheten.
Allvaret i kritiken understryks av det faktum att
över 6,5 miljarder kronor av skattemedel avses
användas till investeringsprogrammen.

I den granskning av stödverksamheten som RRV har
genomfört har olika typer av brister påtalats. RRV
framhåller bl.a. att de förväntade miljö- och
sysselsättningseffekterna har överskattats, att
kommunerna tycks söka bidrag snarare för att
möjligheten finns än för att lösa lokala
miljöproblem och att programmen inte varit anpassade
för nytänkande och innovationer. Vidare har RRV
konstaterat att stödbesluten har tagits utan att
bidragens konkurrenssnedvridande effekter har
beaktats.

Riksdagens revisorers granskning har byggt på
kritiken ytterligare. Revisorerna uppmärksammar
bl.a. att stödet har en oklar målbild och att
satsningen på lokala miljömål kan leda till att de
nationella miljömålen motverkas. Vidare riktar
revisorerna kritik mot regeringens handläggning av
stödet och bristen på redovisningar av såväl beslut
om avslag som de förväntade effekterna av beviljat
stöd. De förslag som revisorerna lägger fram för att
komma till rätta med bl.a. svagheter i
administrationen av stödet kan emellertid inte
förväntas leda till att stödets inneboende brister
får sin lösning. Stödverksamhetens grundläggande
problem med byråkrati, konkurrenspåverkan och
felinvesteringar kan förväntas kvarstå. Utskottet
anser mot denna bakgrund att det statliga stödet
till lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet snarast bör avskaffas.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1999/2000:Bo1 (m) och
1999/2000:Bo4 (fp) som sin mening ge regeringen till
känna. Detta innebär att även förslaget i motion
1999/2000:Bo2 (c) yrkande 1 kan anses bli
tillgodosett. Övriga motionsförslag samt förslagen i
skrivelsen från Riksdagens revisorer avstyrks.

dels att utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

beträffande statligt stöd till lokala
investeringsprogram

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo1 och
1999/2000:Bo4 samt med avslag på Riksdagens
revisorers förslag 1999/2000:RR3 och motionerna
1999/2000:Bo2 samt 1999/2000:Bo3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Statligt stöd till lokala
investeringsprogram

Ulla-Britt Hagström (kd) och Harald Bergström (kd)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Bostadsutskottet inleder" och på s. 11
slutar med "1999/2000:Bo3 (kd)" bort ha följande
lydelse:

Stödet till lokala investeringsprogram har bidragit
till att främja kommunernas arbete för en ekologiskt
hållbar utveckling. Intresset för att utarbeta
lokala investeringsprogram har varit stort. Många
kommuner har utarbetat program med åtgärder med hög
angelägenhetsgrad. Den ursprungliga avsikten var
emellertid att statens stöd till detta
utvecklingsarbete endast skulle utgå t.o.m. år 2000.
Bostadstskottet delar den uppfattning som förs fram
i motion 1999/2000:Bo3 (kd) och som innebär att
stödet bör avvecklas senast under år 2001. I samma
motion förs fyra förslag fram om åtgärder som bör
vidtas inom ramen för stödsystemet under tiden fram
till avvecklingen. Även dessa förslag, som till viss
del sammanfaller med förslag från Riksdagens
revisorer, bör enligt utskottets mening vinna
riksdagens bifall.

Enligt motionens yrkande 1 bör en ny modell
utformas för beräkningsgrunderna för projektens
bidragande till positiva miljöeffekter och
nyskapande av arbetstillfällen. Yrkandet har i
huvudsak samma innebörd som förslaget från
Riksdagens revisorer om att Miljödepartementet bör
bearbeta tillgängligt databasmaterial så att
beräkningar av miljöeffekternas kostnadseffektivitet
möjliggörs. Som framhålls i motionen är det också av
central betydelse att programmens verkliga
sysselsättningsskapande effekter utvärderas och
redovisas så att en avstämning kan göras mot de
beräknade effekter som legat till grund för
bidragsbesluten. Vidare bör ett informationsmaterial
sammanställas där det framgår vilka miljöeffekter
som kan förväntas av olika åtgärdstyper. Ett
databasmaterial med detta innehåll kan få stor
betydelse för kommunernas fortsatta miljöarbete.

Yrkande 2 innebär att kommunernas Agenda 21-arbete
bör tillmätas större betydelse i stödet till de
lokala investeringsprogrammen och i andra sammanhang
där lokala miljösatsningar övervägs. Stödet till det
lokala Agenda 21-arbetet bör återinföras.
Utgångspunkten för statligt stöd med inriktning mot
en ekologiskt hållbar utveckling bör vara att
kommunerna själva skall få bedöma vilka insatser som
behövs när det gäller projektåtgärder som bidrar
till miljöförbättringar och nya arbetstillfällen.

Enligt yrkande 3 bör bl.a. de bedömningar som görs
vid avslag av bidragsansökan vara tillgängliga för
kommunerna i en databas. Även Riksdagens revisorer
föreslår att regeringen bättre informerar om
bedömningar och motiv för avslag. Utskottet
instämmer i dessa förslag. Information om
avslagsmotiven kan vara till nytta såväl för den
ansökande kommunen som för övriga kommuner i deras
arbete med att upprätta lokala investeringsprogram.

Slutligen tas i motionens yrkande 4 upp frågan om
stöd till åtgärder som förbättrar inomhusmiljön.
Stödet till de lokala investeringsprogrammen har
hittills inte kunnat användas för detta ändamål.
Regeringen har visserligen haft för avsikt att
utvidga stödändamålen till att även omfatta
inomhusmiljön men har haft svårigheter att få
förordningsändringen godkänd av EU:s kommission.
Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning
att fortsatta ansträngningar bör göras för att
utforma ett stöd för detta ändamål. Ett alternativ
som bör prövas är att en del av de medel som avsatts
för de lokala investeringsprogrammen förs över till
ett särskilt stöd med inriktning mot allergisanering
av lokaler där barn och ungdomar vistas, i enlighet
med förslag som tidigare framförts av
Kristdemokraterna.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med
anledning av motion 1999/2000:Bo3 (kd) samt
Riksdagens revisorers skrivelse 1999/2000:RR3
förslag 3 och 5 som sin mening ge regeringen till
känna. Övriga förslag i skrivelsen samt övriga
motioner avstyrks i den utsträckning de inte kan
anses vara tillgodosedda med det nu anförda.

dels att utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

beträffande statligt stöd till lokala
investeringsprogram

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR3 och motion 1999/2000:Bo3 samt med
avslag på motionerna 1999/2000:Bo1,
1999/2000:Bo2 och 1999/2000:Bo4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Statligt stöd till lokala
investeringsprogram

Rigmor Stenmark (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Bostadsutskottet inleder" och på s. 11
slutar med "1999/2000:Bo3 (kd)" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion 1999/2000:Bo2 (c) var de
ursprungliga tankarna bakom satsningen på de lokala
investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar
utveckling riktiga. Syftet var att påtagligt öka
takten i omställningen av Sverige till ett
ekologiskt uthålligt samhälle och samtidigt bidra
till en ökad sysselsättning. Kommunerna skulle ges
en bättre möjlighet att förverkliga sina
miljövisioner. Tyvärr kan det nu konstateras att
regeringen och Miljödepartementet inte har kunnat
leva upp till det ursprungliga syftet med stödet.
Det som skulle bli en storsatsning på en ekologiskt
hållbar utveckling har i stället kommit att bli ett
stort arbetsmarknadspolitiskt projekt. Tveksamma
miljöåtgärder har använts för att frisera
arbetslöshetssiffrorna och programverksamheten har
knappast bidragit till någon avgörande omställning
av samhället i ekologisk riktning.

De granskningar som genomförts av stödverksamheten
av bostadsutskottet, RRV samt av Riksdagens
revisorer pekar på allvarliga brister i såväl
regeringens handläggning av stöden som i
investeringsprogrammen i sig. Det har visserligen
kunnat konstateras att positiva miljöeffekter har
uppnåtts och att miljöprofilen på många kommunala
projekt har förstärkts. Samtidigt finns det starka
skäl att ifrågasätta om de förväntade miljövinsterna
står i rimlig proportion till de satsade medlen. RRV
gör således bedömningen att de förväntade
miljöeffekterna i många fall kraftigt har
överskattats. Även Riksdagens revisorers granskning
visar att de investeringar som genomförts med det
statliga stödet endast marginellt har bidragit till
att uppfylla de nationella miljömål som formulerats
för olika områden. Inte heller de
sysselsättningsmässiga effekterna av de lokala
investeringsprogrammen har nått upp till det
förväntade. Granskningarna visar vidare att
Miljödepartementets handläggning av
bidragsansökningarna närmast får betraktas som
godtycklig. Riktlinjerna för stödet har varit mycket
oklara och många kommuner har upplevt
stödverksamheten som ett lotteri. Även i fråga om
redovisningen av de gjorda satsningarnas kostnader
och effekter har påtagliga brister påvisats.

Sammantaget anser utskottet att de hittillsvarande
erfarenheterna av det statliga stödet till lokala
investeringsprogram leder till slutsatsen att de
medel som avsatts för denna bidragsform kan användas
på sätt som bättre bidrar till att miljövinster
uppnås. Ingångna avtal med kommunerna bör
fullföljas. I övrigt bör bidragsformen avvecklas och
de avsatta medlen användas på ett för miljö och
sysselsättning mer kostnadseffektivt sätt. Det bör
ankomma på regeringen att till riksdagen återkomma
med förslag med denna inriktning. Vad utskottet nu
förordat bör riksdagen med anledning av förslagen i
motion 1999/2000:Bo2 (c) som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet anser vidare att två av förslagen i
motion 1999/2000:Bo3 (kd) bör innefattas i
tillkännagivandet från riksdagen. I denna motions
yrkande 1 föreslås att en ny modell bör utformas för
redovisning av investeringsprogrammens miljö- och
sysselsättningseffekter. Motsvarande förslag läggs
fram av Riksdagens revisorer. Även vid en avveckling
av det statliga stödet enligt vad utskottet ovan
förordat finns det givetvis skäl att genom en
databas göra de vunna erfarenheterna av den
hittillsvarande stödverksamheten lätt tillgängliga
för alla kommuner. Det får förutsättas att dessa
erfarenheter, från såväl lyckade som mindre
framgångsrika projekt, kan utnyttjas i kommunernas
fortsatta miljöarbete. Också förslaget i yrkande 4
att använda delar av de återstående medlen till
bidrag till förbättrad inomhusmiljö bör bifallas.
Stöd med denna inriktning inom ramen för de villkor
som gällt för bidraget till de lokala
investeringsprogrammen har ansetts kunna strida mot
EG:s regelverk. Det bör därför ankomma på regeringen
att återkomma med förslag om ett särskilt bidrag med
denna inriktning.

dels att utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

beträffande statligt stöd till lokala
investeringsprogram

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Bo2 och
1999/2000:Bo3 yrkandena 1 och 4 samt med avslag på
Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR3 och
motionerna 1999/2000:Bo1, 1999/2000:Bo3 yrkandena 2,
3 och 5 samt 1999/2000:Bo4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.