Hållbara Sverige - uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling

Betänkande 1999/2000:MJU6

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 1999/2000:MJU06

Hållbara Sverige - uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

MJU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse
1999/2000:13 Hållbara Sverige - uppföljning av
åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling jämte
en följdmotion med sammanlagt 25 yrkanden. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till
vad som redovisas i skrivelsen, riksdagens tidigare
uttalanden i frågorna samt pågående arbete på
området.

I betänkandet finns fyra reservationer och tre
särskilda yttranden.

Skrivelsen

I skrivelse 1999/2000:13 Hållbara Sverige -
uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar
utveckling lämnar regeringen (Miljödepartementet) en
redovisning av hur arbetet med strategier och
åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling
fortskrider i Sverige, inom EU och internationellt.
Skrivelsen är en uppföljning av de åtgärdsprogram
som redovisades i regeringens skrivelse Hållbara
Sverige - uppföljning och fortsatta åtgärder för en
ekologiskt hållbar utveckling (skr. 1998/95:5). Inom
varje departements verksamhetsområde beskrivs vilka
åtgärder som är genomförda och vilka aktiviteter som
pågår. I skrivelsen lämnas också en lägesredovisning
för de lokala investeringsprogrammen.

Motionen

1999/2000:MJ12 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att konsumenter och
producenter, vid användning av lösningar som är
miljöanpassade, belönas med hjälp av ekonomiska
styrmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nyckeltal för
företag och miljöarbete,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de statliga
myndigheternas miljöpolicy,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riksdagens tidigare
beställning gällande de delmål och åtgärder som
behövs för att nå miljökvalitetsmålen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tydliggöra vad
som avses med miljöledningssystem och sektorsansvar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om offentlig
upphandling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en samlad
miljöstrategi inför Sveriges ordförandeskap för EU:s
ministerråd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om miljövarupolicy,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen bör
upprätta ett särskilt klimatpolitiskt
handlingsprogram,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Sverige
inte skall utnyttja sin pluskvot för
koldioxidutsläpp,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en ändring
av regelsystemet för miljömärkning görs så att inga
oklarheter råder gällande innehåll av ej
miljöanpassade delar i miljömärkta produkter,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att tydliggöra
att kommersiell verksamhet på annans mark inte är en
del av allemansrätten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
programarbete som ger bygdeturismen profil och
status,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om det lokala
investeringsprogrammet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringen
verkar för att en gemensam koldioxidavgift tas ut
inom EU,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skatteväxling
från arbete till miljöpåverkande aktiviteter,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om arbetet med
Agenda 21,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att resurser
bör avsättas för de berörda myndigheter som arbetar
med Habitat och Agenda 21 så att de kan fullfölja
detta arbete och själva sammanställa resultatet
inför det svenska ordförandeskapet i EU,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Grön Flagg
samordnas med Skolverkets Miljöskola,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att resurser
används för allergisanering i skolor och bostäder,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utredning av
tankvattenblandningar av bekämpningsmedel,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om radonsanering,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skyndsamt
agerande för förebyggande av oljeutsläpp,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en starkare
tillämpning av försiktighetsprincipen inom ramen för
WTO,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att i WTO-
förhandlingarna föra fram krav om att
internalisering måste till av miljökostnaderna i den
totala transportkostnaden.

Utskottet

Inledning

Våren 1999 behandlade utskottet dels proposition
1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett
hållbart Sverige, dels skrivelse 1998/99:5 Hållbara
Sverige - uppföljning och fortsatta åtgärder för en
ekologiskt hållbar utveckling. I det sammanhanget
behandlades också ingående ett stort antal motioner,
såväl följdmotioner som motioner från allmänna
motionstiden 1998 (1998/99:MJU6).

Under allmänna motionstiden hösten 1999 väcktes
ånyo ett stort antal motioner om miljöpolitiken.
Utskottet tillämpar numera en arbetsmetod som
innebär att fristående motioner i vissa ämnesområden
ej behöver behandlas under varje riksmöte. Det
gäller särskilt sådana mer långsiktiga frågor som
innefattas i riksdagens miljöpolitiska beslut.
Utskottet återkommer under denna valperiod till
dessa frågor senast i samband med att regeringen
lägger fram en proposition om delmålen i
miljöpolitiken m.m. (se närmare härom i följande
avsnitt).

Målen för ekologisk hållbarhet

Motionen

I motion MJ12 (kd) begärs, som motionen får förstås,
en upprepning av riksdagens tidigare
tillkännagivande om de delmål och åtgärder som
behövs för att nå miljökvalitetsmålen. Motionärerna
utgår från att regeringen tänker verkställa
riksdagens beslut men vill genom motionsyrkandet
påminna härom (yrkande 4). Vidare bör regeringen
upprätta ett särskilt klimatpolitiskt
handlingsprogram, inrätta ett sekretariat för
klimatfrågorna samt snarast presentera förslag om
åtgärder mot växthuseffekten (yrkande 9). Sverige
bör inte utnyttja sin pluskvot för koldioxidutsläpp
(yrkande 10).

Utskottets överväganden

När det gäller delmål och åtgärder för att nå de
nationella miljökvalitetsmål som riksdagen
fastställde våren 1998 (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) uttalade utskottet
att det bör ankomma på riksdagen att ta ställning
till hur målsättningen för miljöpolitiska åtgärder
och prioriteringar inom olika samhällssektorer skall
formuleras. Utskottet anförde att regeringen skall
återkomma till riksdagen med redovisning och förslag
angående delmålen. Miljömålskommittén (dir.
1998:45), som är parlamentariskt sammansatt, har
regeringens uppdrag att göra en samlad översyn av
vilka delmål och åtgärdsstrategier som behövs för
att de nationella miljökvalitetsmålen, med undantag
för miljömålet begränsad klimatpåverkan, skall kunna
nås inom en generation. Kommittén skall redovisa
resultatet av sitt arbete senast den 1 juni 2000. I
budgetpropositionen för år 2000, utgiftsområde 20,
uttalar regeringen sin avsikt att därefter i en
proposition till riksdagen vid årsskiftet 2000-2001
föreslå ytterligare delmål och åtgärdsstrategier
samt samhällsekonomiska konsekvensanalyser av
förslagen för att nå miljökvalitetsmålen. Utskottet
ser därför ingen anledning att upprepa det
riksdagsbeslut som i föreskriven ordning meddelats
till regeringen enligt riksdagsskrivelse
1998/99:183. Därmed avstyrks motion MJ12 (kd)
yrkande 4.

Den parlamentariskt sammansatta klimatpolitiska
kommittén (dir. 1998:40 och regeringsbeslut den 17
december 1998, dnr M98/4601/5 m.fl.) skall senast
den 31 mars 2000 presentera förslag till delmål och
en strategi som lägger stor vikt vid
kostnadseffektivitet. Som stöd i kommitténs arbete
skall en särskild utredare granska hur de s.k.
flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet för
balansering av utsläpp mellan protokollets parter
kan introduceras i Sverige. Med det anförda finner
utskottet motion MJ12 (kd) yrkandena 9 och 10 i allt
väsentligt tillgodosedd.

Uppföljning av miljömålen

Motionen

Enligt motion MJ12 (kd) utgör den kostnad som
nyckeltal utgör för företagen ett hinder för ett
aktivt och levande miljöarbete. Som alternativ
föreslås revision av miljöcertifierad revisor
(yrkande 2).

Utskottets överväganden

Miljövårdsberedningen har på regeringens uppdrag
utarbetat förslag till ett antal indikatorer för den
ekologiska omställningen i vårt land, s.k. gröna
nyckeltal. Tanken är, enligt beredningen, att de
gröna nyckeltalen skall spegla viktiga miljöproblem.
De mäter också strategiska förhållanden bakom
miljöproblemen, exempelvis användningen av energi
och kemikalier. Elva av Miljövårdsberedningens gröna
nyckeltal presenterades i budgetpropositionen för år
2000, utgiftsområde 20. Flera av nyckeltalen har
direkt anknytning till de mål som antagits av
riksdagen, andra nyckeltal har anknytning till
regeringens mål om resurshushållning. Ett flertal
länder och organisationer, t.ex. inom EU, utarbetar
nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling och
dessa sammanfaller i flera fall med dem som
presenteras i budgetpropositionen. Som anförs i
budgetpropositionen är nyckeltal en process där
nyckeltalen måste anpassas efter de mål de avser att
följa, relevanta miljöproblem och
samhällsutvecklingen i övrigt. Av
budgetpropositionen framgår att regeringen kommer
att fortsätta arbetet med att vidareutveckla
nyckeltalen och regelbundet för riksdagen presentera
gröna nyckeltal. I samband med sin beredning av
budgetpropositionen behandlade utskottet ett
motionsyrkande om gröna nyckeltal. Utskottet delade
motionärernas uppfattning om det angelägna i att små
och medelstora företag arbetar med
miljöledningssystem och fann det viktigt att påpeka
att många företag som inte är miljöcertifierade
frivilligt vidtar åtgärder i sin verksamhet för att
skydda miljön. Utskottets ställningstagande
kvarstår. Med det anförda avstyrks motion MJ12 (kd)
yrkande 2 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.

Utvecklingen inom den offentliga sektorn

Motionen

I motion MJ12 (kd) begärs förtydligande om vad som
avses med miljöledningssystem och sektorsansvar
(yrkande 5). Statliga verk och myndigheter bör, som
goda exempel, redovisa sin miljöpolicy och sina
övergripande miljömål (yrkande 3). Regeringen bör
verka för ett förändrat regelverk både nationellt
och inom EU när det gäller offentlig upphandling
(yrkande 6).

Utskottets överväganden

Av skrivelsen framgår att 99 statliga myndigheter på
uppdrag av regeringen arbetar med att införa
miljöledningssystem. Systemet är baserat på ISO-
standarden och EU:s system för miljöstyrning och
miljörevision EMAS (Eco Management & Audit Scheme).
Syftet med systemen är att etablera arbetssystem och
rutiner för miljöarbetet. Flera av myndigheterna har
beslutat att gå vidare och certifiera/registrera
sig. Detta gäller särskilt myndigheter med
uppdragsverksamhet, länsstyrelser och universitet
samt högskolor. Några myndigheter, bl.a.
Försvarsmakten, inför miljöledningssystem på eget
initiativ. Även inom Regeringskansliet har arbetet
med att införa miljöledningssystem påbörjats. Som
framgår av utskottets uttalande ovan kommer
regeringen att fortsätta arbetet med att
vidareutveckla gröna nyckeltal och regelbundet för
riksdagen presentera nyckeltalen. Genom ändring i
verksförordningen (1995:1322) har samtliga
myndigheter från och med den 1 januari 1998 fått ett
generellt ansvar för att beakta de krav som ställs
på verksamheten när det gäller ekologiskt hållbar
utveckling. Regeringen har dessutom i augusti 1998
beslutat att ge 24 myndigheter ett särskilt
sektorsansvar för arbetet med ekologisk hållbarhet.
Sektorsmyndigheterna inkom den 1 oktober till
regeringen med en första lägesredovisning som
belyser hur myndigheterna har definierat sin roll,
arbetets omfattning, eventuella hinder och på vilka
sätt arbetet med ekologisk hållbarhet kan integreras
i myndighetens verksamhet. De myndigheter som har
ett sektorsansvar skall årligen i samband med
årsredovisningarna redovisa sina insatser på
området. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
motion MJ12 (kd) yrkandena 3 och 5 i den mån
motionen i dessa delar inte kan anses tillgodosedd.

Som anförs i skrivelsen är miljökrav vid
upphandling ett viktigt miljömål i ett
miljöledningssystem. I maj 1998 inrättade regeringen
en särskild delegation för ekologiskt hållbar
upphandling (M 1998:01). Delegationen har lämnat
förslag till regeringen om vilka miljökrav
delegationen anser skall kunna ställas vid
upphandling. Inom Regeringskansliet pågår också ett
arbete med att fastställa framtida miljökrav vid
upphandling inom den offentliga sektorn. Det bör
påpekas att miljökraven i viss mån begränsas av EU:s
upphandlingsdirektiv. Slutligen bör erinras om den
första uppföljning av statliga myndigheters arbete
med miljöanpassad upphandling som Naturvårdsverket
har utarbetat på regeringens uppdrag (Rapport nr 49
Statliga myndigheters arbete med miljöanpassad
upphandling - en första uppföljning, december 1998).
Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta
arbetet beaktar synpunkterna i motion MJ12 (kd)
yrkande 6 men finner inte anledning att förorda
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Näringsliv, konsumtion och regional
utveckling

Motionen

Motionärerna i motion MJ12 (kd) begär att regeringen
för riksdagen inför ordförandeskapet i EU
presenterar en miljövarupolicy för Sveriges del
(yrkande 8). För att oklarhet inte skall råda när
det gäller ej miljöanpassade beståndsdelar i
miljömärkta produkter behövs en ändring av
regelsystemet för miljömärkning (yrkande 11). Genom
lagstiftning bör tydliggöras att kommersiell
verksamhet inte är en del av allemansrätten (yrkande
12). Ett programarbete som ger bygdeturismen profil
och status efterlyses i yrkande 13. Arbetet bör
koncentreras på produktutveckling och
marknadsföring. Det lokala investeringsprogrammet
tas upp i yrkande 14 där motionärerna begär en ny
modell eller metod för beräkningarna av
miljöeffekter och nya arbetstillfällen. Lokal
kompetens bör utnyttjas och beslut om investeringar
bör ligga hos kommunerna och inom ramen för redan
befintligt miljöarbete.

Utskottets överväganden

Enligt skrivelsen gör regeringen bedömningen att en
miljövarupolicy bör arbetas fram inom EU för att
bl.a. klargöra vilka miljökrav som skall gälla för
produkter som släpps ut på marknaden. I skrivelsen
uttalar regeringen sin avsikt att förelägga
riksdagen en samlad redogörelse om en miljöanpassad
produktpolitik under våren 2000. Denna skall bl.a.
utgöra underlag för det svenska agerandet i EU:s
arbete med en miljövarupolicy och för fortsatta
nationella åtgärder. EU-kommissionen har initierat
ett arbete med en miljövarupolicy, IPP (Integrated
Product Policy) på EU-nivå och kommer i slutet av år
1999 att presentera en s.k. grönbok i ämnet. I detta
arbete deltar Sverige aktivt. Av skrivelsen framgår
även att en miljövarupolicy är en prioriterad fråga
inför det svenska ordförandeskapet år 2001. Såvitt
utskottet kan bedöma är motion MJ12 (kd) yrkande 8
därmed tillgodosedd.

I mars 1997 presenterade kommissionen ett förslag
till reviderad miljömärkningsförordning. Målet med
arbetet är att åstadkomma ett effektivt EU-gemensamt
miljömärkningssystem med hög trovärdighet hos både
producenter och konsumenter. Rådsbehandlingen
avslutades under Tysklands ordförandeskap år 1999.
Därefter har förslaget överlämnats till parlamentet
för en andra läsning. När det gäller svenska
förhållanden vill utskottet erinra om betänkandet
Märk väl! (SOU 1999:7) där ett antal förslag
framlagts om märkning och annan konsumentinformation
på dagligvaruområdet. Betänkandet bereds i
Regeringskansliet. Utskottet vill även erinra om
delbetänkandet Nordisk miljömärkning - det statliga
engagemanget (SOU 1999:145) som nyligen presenterats
av Konsumentpolitiska kommittén 2000 (dir.
Fi 1999:01). Med det anförda avstyrker utskottet
motion MJ12 (kd) yrkande 11 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Med anledning av motionens yrkande 12 om viss
lagstiftning när det gäller allemansrätten vill
utskottet anföra följande. Enligt 2 kap. 3 §
miljöbalken skall en verksamhetsutövare eller den
som vidtar en åtgärd också vidta de
försiktighetsmått som behövs för att förebygga,
hindra eller motverka att verksamheten eller
åtgärden kan medföra skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön. Vid sin behandling av
propositionen om miljöbalk våren 1998 (bet.
1997/98:JoU20) ansåg utskottet, som härvidlag delade
regeringens uppfattning, att det inte bör vara
aktuellt att generellt reglera allemansrätten, bl.a.
på grund av att det skulle vara förenat med
svårigheter att generellt och exakt ange
allemansrättens innebörd. Utskottets uppfattning
kvarstår. Det bör påpekas att regeringen med stöd av
12 kap. 6 § miljöbalken kan meddela föreskrifter om
anmälningsplikt för vissa verksamheter, - bl.a.
organiserat friluftsliv - som kan påverka
naturmiljön. Motionen i berörd del avstyrks således.

I skrivelsen uttalar regeringen att hushållning med
naturresurserna, bevarande av det öppna landskapet,
vård av kulturarvet och ett miljöanpassat
långsiktigt hållbart jordbruk är nyckelfaktorer för
regional utveckling och en levande landsbygd. Enligt
regeringen kan turistnäringen på sikt få stor
betydelse för sysselsättning och utkomst på
landsbygden och i glesbygden. Om en satsning på
turism skall bli framgångsrik är det av avgörande
betydelse att kulturarvet hålls levande och att
landskapet och naturen inbjuder till rika och
varierande miljöer för upplevelser. Utskottet delar
denna uppfattning. I sammanhanget vill utskottet
även erinra om propositionen Regional tillväxt - för
arbete och välfärd (prop. 1997/98:62, bet.
1997/98:NU13) där regeringen framhöll att regionala
miljö- och hushållningsprogram bör utgöra underlag i
den regionala utvecklingsplaneringen. Inriktningen
på sikt bör vara att länsstyrelserna i samverkan med
kommuner, andra statliga myndigheter och andra
intressenter skall utveckla strategier för
hänsynstagande till miljö- och hushållningsintressen
för de områden i respektive län som har särskild
betydelse från miljö- och hushållningssynpunkt.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ12 (kd) om
landsbygdsturismens betydelse för bl.a.
miljöintressen, sysselsättning och rekreation på
landsbygden och i våra glesbygder. Det anförda
innebär enligt utskottets mening att syftet med
motionens yrkande 13 i allt väsentligt kan anses
tillgodosett utan något riksdagens uttalande i
frågan.

Av skrivelsen framgår att de lokala
investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar
utveckling enligt kommunernas bedömningar kommer att
ge märkbara positiva effekter på miljön.
Investeringarna bedöms enligt kommunernas
beräkningar sammantaget skapa ca 11 500
årsarbetstillfällen under programperioden 1998-2001.
De lokala investeringsprogrammen behandlades av
utskottet våren 1999 (bet. 1998/99:MJU6). Utskottet
hänvisade då bl.a. till den granskning som
Riksdagens revisorer hade inlett och till
Riksrevisionsverkets första uppföljning av stödets
effekter. Riksdagens revisorer har nyligen framlagt
förslag angående det statliga stödet till lokala
investeringsprogram (1999/2000:RR3). Förslaget
bereds i bostadsutskottet och kommer efter
årsskiftet 1999/2000 att redovisas i bet.
1999/2000:BoU4. I sitt arbete med de lokala
investeringsprogrammen har Riksrevisionsverket under
år 1999 granskat ett urval av de lokala
investeringsprogram som beviljades statsbidrag för
perioden 1998-2000. Granskningsuppdraget redovisades
den 6 september 1999. Regeringens analys av
rapporten och förslag till ändringar av
regelsystemet för de lokala investeringsprogrammen
kommer att föreläggas riksdagen under år 2000. Med
det anförda finner utskottet att syftet med motion
MJ12 (kd) yrkande 14 kommer att bli tillgodosett
utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Ekonomiska styrmedel

Motionen

Enligt motion MJ12 (kd) bör konsumenter och
producenter belönas genom ekonomiska styrmedel när
de använder lösningar som är miljöanpassade (yrkande
1). I yrkande 16 begärs skatteväxling från arbete
till miljöpåverkande aktiviteter.

Utskottets överväganden

I skrivelsen hänvisas till 1999 års vårproposition
där regeringen aviserade att en fortsatt
miljörelatering av skattesystemet är en viktig
uppgift i de fortsatta skatteöverläggningarna.
Enligt regeringen kan rätt utformade åtgärder som
berör alla samhällssektorer bidra till en effektiv
användning av resurser, begränsa olika slag av
negativ miljöpåverkan och utgöra en viktig länk i
arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. I
skrivelsen hänvisar regeringen även till förslaget i
budgetpropositionen för år 2000 att
miljörelateringen av skattesystemet fortsätter (bet.
1999/2000:FiU1). Utskottet delar således i stora
drag motionärernas uppfattning om ekonomiska
styrmedel som viktiga inslag i arbetet med en
långsiktigt hållbar utveckling. När det gäller de
ganska allmänt hållna synpunkterna i motionens
yrkande 1 vill utskottet erinra om att den svenska
skatte- och avgiftslagstiftningen erbjuder ett
flertal exempel på ekonomiska styrmedel med ett
miljöpolitiskt syfte. Utskottet vill t.ex. hänvisa
till den utförliga redovisningen i Naturvårdsverkets
rapport 4989, Avgifter, skatter och bidrag med
anknytning till miljövård. Motion MJ12 (kd)
yrkandena 1 och 16 avstyrks i den mån de inte kan
anses tillgodosedda.

Kultur - kunskap - delaktighet

Motionen

Enligt motion MJ12 (kd) bör det s.k. Grön Flagg-
projektet samordnas med Skolverkets Miljöskola
(yrkande 19). Ett nationellt stöd för det lokala
arbetet med Agenda 21 framhålls som nödvändigt och
arbetet bör stimuleras med nationella medel (yrkande
17). Resurser bör avsättas till berörda myndigheter
så att de kan fullfölja arbetet med Habitat och
Agenda 21 och själva sammanställa resultaten inför
det svenska ordförandeskapet i EU (yrkande 18).

Utskottets överväganden

I skrivelsen anför regeringen att de tre
dimensionerna av hållbar utveckling - ekologisk,
social och ekonomisk hållbarhet - innebär en
utmaning för utbildningsväsendet att bygga broar
mellan naturvetenskap/teknik och humaniora och
samhällsvetenskap. Införandet av miljöledningssystem
vid myndigheter och lärosäten och krav på
miljöredovisning i anslutning till årsbokslut samt
arbetet för utmärkelsen Miljöskola framhålls i
skrivelsen som exempel på verktyg som ger
förutsättning för sådant brobyggande. Projektet
Miljöskola syftar till att stimulera undervisningen
för en ekologisk hållbarhet samtidigt som både den
fysiska miljön, arbetsmiljön och verksamheten i
stort omfattas av projektet. När det gäller det
offentliga skolväsendet skall, enligt
regleringsbrevet för år 1999, Statens skolverk
redovisa dels uppgifter om antalet skolor som anmält
intresse för att erhålla utmärkelsen Miljöskola,
dels verkets insatser för stöd, uppföljning och
utvärdering av skolornas arbete för att uppnå
utmärkelsen. Grön Flagg är ett miljöprojekt för
barnomsorgen, grundskolan och gymnasieskolan som
bedrivs av Stiftelsen Håll Sverige Rent med
inriktning på olika sektorer, dvs. energi, kretslopp
och vatten. Utmärkelsen Grön Flagg kan bidra till
att en skola kvalificeras som Miljöskola. I
sammanhanget vill utskottet erinra om
miljöministerns uttalande i ett interpellationssvar
i november 1999 (prot. 1999/2000:31, 13 §) där han
gjorde bedömningen att det för närvarande inte finns
något behov av att från centralt håll samordna
projekten Miljöskola och Grön Flagg. Enligt
miljöministern skiljer sig inriktningen av projekten
åt och kan snarare ses som komplement till varandra.
Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan och
avstyrker motion MJ12 (kd) yrkande 19.

Av skrivelsen framgår att ca två tredjedelar av
kommunerna har en eller flera anställda som på hel-
eller deltid arbetar med samordning av Agenda 21-
arbetet. Drygt hälften av kommunerna har antagit ett
lokalt Agenda 21-dokument och en handlingsplan.
Ungefär hälften arbetar med gröna nyckeltal eller
indikatorer för att följa upp arbetet. Regeringen
tillsatte våren 1998 en särskild utredare (M 1998:04
) med uppgift att föra en aktiv dialog om det lokala
Agenda 21-arbetet, sprida erfarenheter, förmedla
förslag till nationella myndigheter och
internationella organ samt bidra till
internationellt erfarenhetsutbyte. Genom
tilläggsdirektiv fick utredaren i april 1999 i
uppdrag att också samordna det svenska arbetet med
att fullfölja de åtaganden som ryms i Habitatagendan
och den svenska nationella rapporten till Habitat
II-konferensen i Istanbul 1996 om boende, bebyggelse
och stadsutveckling (dir. 1999:37). I uppdraget
ingår också att i lämpliga delar följa det arbete
inom EU som berör Habitatagendan och Agenda 21 samt
att samverka med de myndigheter som har viktiga
uppgifter i anslutning till Agenda 21 och
Habitatfrågorna. I genomförandet av sitt uppdrag
kommer utredaren att samarbeta med berörda
myndigheter, däribland Naturvårdsverket och
Boverket. Delrapporter skall lämnas i april 2000 och
april 2001 och en samlad slutrapport senast den 15
april 2002. När det gäller resurser för arbetet med
Agenda 21 och Habitat vill utskottet erinra om vad
som anfördes hösten 1999 i samband med behandlingen
av budgetpropositionen för år 2000 (bet.
1999/2000:MJU1). Inom ramen för förordningen
(1998:23) om statliga bidrag till lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska
hållbarheten i samhället har regeringen hittills
(åren 1998 och 1999) beslutat ge 81 kommuner
sammanlagt 3,7 miljarder kronor i bidrag. Med den
anförda avstyrker utskottet motion MJ12 (kd)
yrkandena 17 och 18 i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.

Miljö och hälsa

Motionen

En utredning om tankvattenblandningar av
bekämpningsmedel begärs i motion MJ12 (kd) yrkande
21.

Utskottets överväganden

I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det
pågående arbetet med att minska riskerna för hälsa
och miljö från kemikalier bör påskyndas. I oktober
1998 beslutade regeringen tillkalla en särskild
utredare (dir. 1998:91) med uppdrag att bl.a.
föreslå närmare definitioner i form av gränser m.m.
för de egenskaper och effekter som avses i de av
riksdagen antagna riktlinjerna för
kemikaliepolitiken. Vidare skall utredaren analysera
behovet av, och i så fall lämna förslag till,
ytterligare styrmedel för att åstadkomma en skärpt
kontroll av de ämnen som omfattas av riktlinjerna.
Utredaren skall utgå från en bedömning av riskerna
för hälsa och miljö, samhällsekonomiska aspekter
samt beakta EU:s regelverk. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 juni 2000. Utskottet har i
detta sammanhang inget underlag för att närmare
bedöma detaljfrågor av det slag som tas upp i
motionen. Det kan tilläggas att de ansvariga
myndigheterna, Kemikalieinspektionen och
Naturvårdsverket, har utfärdat detaljföreskrifter
angående bekämpningsmedel och hur sådana medel skall
hanteras för att undvika skador för människors hälsa
och miljön. Motion MJ12 (kd) yrkande 21 bör inte
medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Samhällsplanering, byggande och transporter

Motionen

I motion MJ12 (kd) begärs resurser för
allergisanering av skolor och bostäder. Motionärerna
anser att bl.a. undervisningslokaler bör
varudeklareras (yrkande 20). Möjligheten till bidrag
för radonsanering bör återinföras och gränsen för
bidrag bör sänkas till åtminstone 500 Bq/liter
vatten (yrkande 22). Skyndsamt agerande från
regeringens sida för förebyggande av oljeutsläpp
efterlyses i yrkande 23.

Utskottets överväganden

Av skrivelsen framgår att inom Regeringskansliet
pågår arbete med en handlingsplan för bättre
inomhusmiljö. Syftet är att finna effektiva åtgärder
för att begränsa och helst eliminera faktorer som
kan leda till sjukdom hos brukarna av byggnader. Som
ett led i detta arbete avser regeringen att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
analysera problemen med radon i bostäder och vissa
lokaler där människor vistas varaktigt samt
presentera förslag till ändamålsenliga och effektiva
åtgärder. Av skrivelsen framgår även att Boverket
under år 1998 har slutredovisat regeringsuppdraget
om miljö- och hälsoriktigt byggande -"Bygg för hälsa
och miljö". Inom projektet har olika utvecklings-
och demonstrationsprojekt genomförts. Resultaten är
viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete på
området. Miljövårdsberedningens uppdrag att i dialog
med näringslivet ta fram strategier för ett
ekologiskt hållbart näringsliv inleddes hösten 1999
med företag valda utifrån funktionen Bygga/Bo.
Resultatet av dialogen kommer att redovisas i
december 2000. Med det anförda avstyrker utskottet
motion MJ12 (kd) yrkande 20 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Ett flertal motioner om radonsanering behandlades
utförligt av utskottet hösten 1999 (bet.
1999/2000:MJU5). Med hänvisning till utskottets
uttalande i detta sammanhang avstyrks motion MJ12
(kd) yrkande 22.

När det gäller frågan om förebyggande av
oljeutsläpp till havet vill utskottet anföra
följande. I syfte att förbättra havsmiljön arbetar
Sverige inom ramen för en rad internationella avtal
och organisationer som syftar till att minska
mängden havsföroreningar i västerhavet. I detta
sammanhang är uppföljning av den s.k.
Esbjergdeklarationen inom ramen för
Nordsjökonferensen av särskild betydelse. Den
svenska kustbevakningen m.fl. myndigheter deltar i
det globala miljösamarbete som bedrivs av FN-organet
IMO (International Maritime Organization).
Verksamheten är för närvarande inriktad på att
åstadkomma en praktisk tillämpning av OPRC-
konventionen (Oilpollution, Preparedness, Response
and Cooperation) inom utbildningsområdet och på att
färdigställa olika IMO-publikationer. För Östersjöns
del pågår arbetet inom HELCOM, som år 1996 antog ett
omfattande program för att komma till rätta med
oljeutsläppen till Östersjön, den s.k.
Östersjöstrategin. Enligt en fastlagd tidtabell
skall länderna runt Östersjön ha genomfört de delar
som avser mottagande av oljeavfall i hamn till den 1
juli 2000. De huvudsakliga delarna i strategin
gäller mottagningsanläggningar för olja, ett system
med avgifter för mottagning av oljeavfall som skall
ingå i den ordinarie hamnavgiften samt upprättande
och tillämpning av särskilda avfallsplaner för
hamnarna. Dessutom blir det obligatoriskt för
fartygen att avlämna oljeavfall i hamn. Utskottet
har inhämtat att av en rapport till regeringen
(Miljödepartementet) framgår att avfallsplaner och
ett nytt avgiftssystem - no-special-fee - för alla
större hamnar utom tre beräknas vara färdiga före
detta datum. I rapporten föreslås att regeringen bör
ta initiativ för att undersöka om hjälp behövs för
att genomföra de nya avfallsplanerna och
avgiftssystemet i de hamnar som saknar sådana.
Sverige bör även organisera utbildningsinsatser i St
Petersburgs hamn. De delar av Östersjöstrategin som
träder i kraft i år bör förberedas genom en
internationell informationskampanj om de nya
reglerna för oljeavfall i Östersjöområdet. Likaså
bör en fullständig uppföljning av Östersjöstrategin
göras ca ett år efter ikraftträdandet. Slutligen bör
Sverige ta initiativ till att utforma ett system för
övervakning, underrättelser och kommunikation mellan
hamnarna i Östersjön för information om huruvida
fartygen har lämnat avfall och om hur mycket avfall
fartygen för ombord. Sjöfartsverket föreslås stå för
det praktiska genomförandet som bör ske inom ramen
för HELCOM. Rapporten bereds i Regeringskansliet
(Näringsdepartementet). Enligt Statsrådsberedningens
propositionsförteckning kommer en proposition
angående oljeutsläpp till sjöss att framläggas under
våren 2000. Med det anförda avstyrker utskottet
motion MJ12 (kd) yrkande 23 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Internationellt samarbete

Motionen

En samlad miljöstrategi inför Sveriges
ordförandeskap i EU begärs i motion MJ12 (kd)
yrkande 7. Vidare bör regeringen verka för en
gemensam koldioxidavgift inom EU (yrkande 15). I
WTO-förhandlingarna bör regeringen verka för en
starkare tillämpning av försiktighetsprincipen
(yrkande 24) och föra fram krav om internalisering
av miljökostnaderna i den totala transportkostnaden
(yrkande 25).

Utskottets överväganden

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom
Miljödepartementet arbete med de frågor inom
miljöområdet som regeringen avser att prioritera
under ordförandeskapet. Frågorna kommer att ingå i
den ordförandeplan som regeringen kommer att
presentera inför ordförandeskapet. Syftet med motion
MJ12 (kd) yrkande 7 torde därmed bli i allt
väsentligt tillgodosett utan något särskilt
riksdagens uttalande i frågan.

Av skrivelsen framgår att Sverige arbetar på EU-
nivå för antagandet av ett nytt direktiv om
minimibeskattning av energi. Framgång i detta arbete
kommer att ytterligare öka Sveriges utrymme för en
fortsatt miljörelatering av skattesystemet. Sedan
direktivet antagits ankommer det på medlemsländerna
att själva besluta om skattens närmare utformning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ12 (kd)
yrkande 15 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.

Med anledning av motion MJ12 (kd) yrkandena 24 och
25 vill utskottet framhålla att en hållbar
utveckling redan i dag utgör ett av målen för
arbetet inom ramen för WTO (World Trade
Organization). Som anförs i skrivelsen måste
handelssystemet och WTO därmed engageras och ge sitt
bidrag till det globala arbetet med hållbar
utveckling. I sin skrivelse om handelspolitiken
(skr. 1998/99:59, bet. 1998/99:NU13) har regeringen
också klargjort att detta är ett av många viktiga
mål med en ny runda i WTO. Det bör tilläggas att
denna inställning betonades av handelsministern även
vid den offentliga utfrågning om WTO-frågor som
anordnades av EU-nämnden den 25 november 1999.
Sverige deltar i de internationella diskussionerna
om handel och miljö främst inom WTO:s kommitté för
handel och miljö, CTE. För att nå ett önskat
resultat på området verkar Sverige och EU för att
miljöfrågorna skall ingå i den förhandlingsrunda i
WTO som planeras inledas i början av år 2000. Till
dessa hör bl.a. försiktighetsprincipens utrymme i
WTO:s regelverk.

WTO:s ministermöte i Seattle i månadsskiftet
november-december 1999 avslutades utan att enighet
kunde nås om inledande av en ny multilateral
förhandlingsrunda. Enligt vad utskottet erfarit har
ministerkonferensen inte avslutats formellt, utan
suspenderats, och arbetet skall återupptas så snart
som möjligt. WTO:s allmänna råd kommer enligt
planerna att ha ett första möte i början av februari
2000. Inför fastläggandet av EU:s strategier i det
fortsatta arbetet inom WTO är de svenska
ståndpunkterna bl.a. att målet om en bred
förhandlingsrunda ligger fast. Vidare måste
innevarande år tas till vara fullt ut för att bredda
vägen för att det beslut som Sverige eftersträvade i
Seattle skall kunna fattas så snart som möjligt.
Särskilda insatser behövs för att skapa ökad
förståelse för att i WTO även diskutera frågor som
miljö och arbetsvillkor. Utskottet förutsätter att
Sverige även fortsättningsvis kommer att driva dessa
frågor med samma kraft som hittills. Därmed finner
utskottet att syftet med motion MJ12 (kd) yrkandena
24 och 25 i allt väsentligt kommer att bli
tillgodosett utan någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nytt riksdagsuttalande
angående delmål för ekologisk hållbarhet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 4,

2. beträffande sekretariat för
klimatfrågor m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 9 och
10,

3. beträffande kostnaden för s.k. gröna
nyckeltal

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 2,

res. 1 (kd) - delvis

4. beträffande miljöledningssystem m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 3, 5
och 6,

res. 1 (kd) - delvis

5. beträffande miljövarupolicy m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 8 och
11,

6. beträffande kommersiellt utnyttjande av
allemansrätten

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 12,

res. 2 (m, kd, c)

7. beträffande programarbete om
bygdeturismen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 13,

8. beträffande de lokala
investeringsprogrammen

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 14,

9. beträffande ekonomiska styrmedel

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 1 och
16,

10. beträffande samordning av Grön Flagg med
Skolverkets Miljöskola

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12
yrkande 19,

11. beträffande Habitat och Agenda 21

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 17 och
18,

12. beträffande utredning om
tankvattenblandningar av bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 21,

13. beträffande allergisanering av skolor
och bostäder

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 20,

14. beträffande radonsanering

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 22,

15. beträffande åtgärder för förebyggande
av oljeutsläpp

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkande 23,

16. beträffande en samlad miljöstrategi
inför Sveriges ordförandeskap i EU m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 7 och
15,

res. 3 (kd)

17. beträffande Sveriges agerande inom
WTO

res. 4 (kd)

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ12 yrkandena 24 och
25,

18. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger skrivelse 1999/2000:13 till
handlingarna.

Stockholm den 25 januari 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka
Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson (s),
Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G
Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael
Hagberg (s), Jonas Ringqvist (v) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).

Reservationer

1. Kostnaden för s.k. gröna nyckeltal och
miljöledningssystem m.m. (mom. 3 och 4)

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:

Enligt vår mening är antalet företag registrerade
som s.k. gröna nyckeltal enligt ISO- och EMAS-
systemen en dålig indikator på det totala
miljöarbetet i företagen. Den höga kostnad som en
sådan registrering medför kan utgöra ett hinder för
registrering men också för ett aktivt och levande
miljöarbete. Ett alternativ till registrering är
revision utförd av miljöcertifierad revisor. En
sådan revision utgör en garanti för att företaget i
fråga har en produktion med miljömässigt hög
kvalitet och eftersträvar ständiga förbättringar i
miljöhänseende. Dessa företag bör kunna ingå i
nyckeltalen. Detta bör riksdagen med anledning av
motion MJ12 (kd) yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.

Av skrivelsen framgår att bl.a. 99 statliga
myndigheter på uppdrag av regeringen arbetar med att
införa miljöledningssystem. Även inom
Regeringskansliet har arbetet med att införa ett
miljöledningssystem påbörjats. Vi anser att dessa
statliga verk och myndigheter som goda exempel skall
redovisa sin miljöpolicy och sina övergripande mål
för miljöarbetet.

I augusti 1998 beslutade regeringen att ge 24
myndigheter ett särskilt sektorsansvar för arbetet
med ekologisk hållbarhet. Enligt skrivelsen innebär
sektorsansvaret integrering av miljöhänsyn och
resurshushållning i verksamheten och att ekologisk
hållbarhet främjas inom ramen för myndighetens
sektorsansvar. Det kan ifrågasättas om detta är en
form av miljöledningssystem eller den traditionella
synen på sektorsansvaret. I syfte att åstadkomma
trovärdighet och enhetlighet bör regeringen
tydliggöra innebörden av miljöledningssystem och
sektorsansvar.

Regeringens särskilda delegation för ekologiskt
hållbar utveckling anser att det redan i dag finns
stora möjligheter att ställa miljökrav vid
upphandling utan att konflikt uppstår gentemot
lagstiftningen eller EG:s upphandlingsdirektiv.
Enligt vår erfarenhet är denna uppfattning inte
allmänt vedertagen. Bland annat Nämnden för
offentlig upphandling gör bedömningen att ett EU-
lands möjligheter att ställa miljökrav vid
kvalificering av anbudsgivare är mycket begränsade.
Regeringen bör därför verka för en ändring av
regelverket, såväl nationellt som inom EU.

Vad här anförts med anledning av motion MJ12 (kd)
yrkandena 3, 5 och 6 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande kostnaden för s.k. gröna
nyckeltal

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande miljöledningssystem m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkandena
3, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,

2. Kommersiellt utnyttjande av
allemansrätten (mom. 6)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson
(m), Carl G Nilsson (m), Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Eskil Erlandsson (c) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd) anför:

Till skillnad från egendomsrätten som är lagfäst, är
allemansrätten en sedvanerätt, unik för vårt land.
Den kan emellertid missbrukas och slitage och andra
skador kan uppkomma på naturen. Allemansrätten har
även utnyttjats för kommersiell verksamhet utan
markägarens samtycke. Enligt vår mening skall
allemansrätten inte kunna kommersialiseras utan
skriftligt avtal med berörd markägare. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag härom.

Detta bör riksdagen med anledning av motion MJ12
(kd) yrkande 12 som sin mening ge regeringen till
känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande kommersiellt utnyttjande av
allemansrätten

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,

3. En samlad miljöstrategi inför Sveriges
ordförandeskap i EU m.m. (mom. 16)

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:

Enligt vår mening måste regeringen snarast lägga
fram en samlad miljöstrategi inför Sveriges
ordförandeskap i EU första halvåret 2001. När det
gäller klimatfrågorna bör, efter sedvanlig beredning
i Regeringskansliet, klimatkommitténs förslag kunna
behandlas av Riksdagen under år 2000, så att Sverige
under sitt ordförandeskap kan arbeta för en tydlig
klimatstrategi i EU. I denna strategi bör ingå en
gemensam koldioxidavgift.

Vad ovan anförts bör riksdagen med anledning av
motion MJ12 (kd) yrkandena 7 och 15 som sin mening
ge regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:

16. beträffande en samlad miljöstrategi inför
Sveriges ordförandeskap i EU m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkandena
7 och 15 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,

4. Sveriges agerande inom WTO (mom. 17)

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:

Det finns ett tydligt spänningsfält mellan hållbar
utveckling och fri handel. Ökad handel kan i vissa
fall medföra stora skador på miljön, och
miljökonventioner kan komma att ställas mot
internationella handelsregler. I detta sammanhang
kan tillämpningen av försiktighetsprincipen komma
att medföra problem i handelsutbytet länder emellan.
Även frågan om transporterna och deras miljöpåverkan
måste aktualiseras. Inom världshandelsorganisationen
WTO bör regeringen verka för en strängare
tillämpning av försiktighetsprincipen och för
internalisering av transporternas miljökostnader.
Detta bör riksdagen med anledning av motion MJ12
(kd) yrkandena 24 och 25 som sin mening ge
regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under 17 bort ha
följande lydelse:

17. beträffande Sveriges agerande inom WTO

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ12 yrkandena
24 och 25 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Skrivelsen

Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:

Nytt riksdagsuttalande angående delmål för ekologisk
hållbarhet m.m.

Vi utgår från att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till delmål och åtgärder, som
behövs för att nå miljökvalitetsmålen. Vidare
avvaktar vi regeringens presentation av en
miljövarupolicy. Vi anser också, att konsumenter och
producenter bör belönas med hjälp av ekonomiska
styrmedel vid användning av miljöanpassade produkter
och system.

Sekretariat för klimatfrågor m.m.

För att förhindra att växthuseffekten blir
verklighet är det nödvändigt med snabba och
kraftfulla åtgärder för att hejda utsläppen av
koldioxid och övriga växthusgaser. Härför krävs
utfasning av fossilbränslen i energi- och
transportsektorn, begränsning av metanavgången,
åtgärder för att öka kolbindningen samt
internationella åtgärder. En nationell samling
erfordras för att uppnå en brytpunkt, där
koldioxidavgången, som för närvarande ökar, måste
minska. Ett samlat klimatpolitiskt handlingsprogram
bör fastställas av riksdagen, och regeringen bör
upprätta ett särskilt sekretariat i
Regeringskansliet för genomförande av
handlingsprogrammet, ett sekreteriat för
klimatfrågorna. En särskild klimatkommitté arbetar
just nu med dessa frågor och bedöms vara klar i
mars i år. Remissarbetet och riksdagsarbetet i
frågan bör slutföras under år 2000, så att Sverige i
EU kan arbeta för en tydlig klimatstrategi under
ordförandeskapstiden.

Det måste också slås fast att Sverige inte bör
använda sig av sin av EU tilldelade pluskvot för
koldioxidutsläpp. Vi anser att regeringen kraftfullt
måste verka för en gemensam koldioxidavgift inom EU.
Konkurrensneutralitet i denna fråga måste uppnås.

Vi har valt att inte reservera oss i dessa frågor
men vidhåller syftet med motion MJ12 (kd) i aktuella
delar.

Samordning av Grön Flagg med Skolverkets Miljöskola

Under sjuttiotalet förändrades synen på miljön och
en portalparagraf om miljöfrågor skrevs in i
skollagen. Enligt paragrafen skall var och en som
verkar inom skolan "främja aktning för varje
människas egenvärde och respekt för vår gemensamma
miljö". Förutom den goda undervisning som ges i
miljöfrågorna i skolan i dag, finns den s.k. Grön-
Flagg-certifieringen, som växer snabbt i Sverige och
Europa (Eco Schools). Detta är ett viktigt stöd för
skolorna, såväl för lärare som elever, i deras
arbete med miljöfrågor utifrån ett
"underifrånperspektiv". Det finns ytterligare
utmärkelser, t.ex. Miljöskola. Ungdomens
miljöriksdag är ett annat tecken på hur
miljöundervisningen utvecklats ur elevperspektiv.
Det är vår uppfattning att Skolverkets utmärkelse
Miljöskola och certifiering enligt Grön Flagg bör
samordnas. De kommer att komplettera varandra och
stärka miljöarbetet ute i skolorna. Vi har
emellertid valt att inte reservera oss på denna
punkt.

Habitat och Agenda 21

Arbetet med Agenda 21 är en god grund för att
förankra miljöarbetet hos medborgarna. Ett aktivt
arbete med Agenda 21 engagerar skolor,
organisationer, företag och medborgare i ett
gemensamt arbete för den egna kommunen. Detta lokala
arbete bidrar till att hålla liv i medvetenheten om
miljön och anger mål och riktlinjer för att uppnå en
hållbar utveckling. I kommunerna finns den lokala
kompetens som behövs för ett aktivt lokalt
miljöarbete. Dessvärre har regeringen avvecklat det
nationella stödet till lokalt Agenda 21-arbete.
Kristdemokraterna anser, att man på nytt skall
syresätta och stödja detta arbete med nationella
medel.

Vi har valt att inte reservera oss på denna punkt
men har för avsikt att noga följa regeringens
agerande i frågan.

2. Skrivelsen

Eskil Erlandsson (c) anför:

Centerpartiet har medvetet avstått från att väcka motioner med
anledning av föreliggande skrivelse, där regeringen
lämnar en redovisning av hur arbetet med strategier
och åtgärder för ekologiskt hållbar utveckling
fortskrider i Sverige, inom EU och internationellt.
Anledningen härtill är tvåfaldig. Dels har vi
utförligt redovisat vår syn på miljöpolitiken och
framlagt förslag om åtgärder för en ekologiskt
hållbar utveckling i vår miljömotion 1999/2000:MJ718
Miljöpolitik för nya generationer, dels anser vi att
det i skrivelsens redovisning, som är årligen
återkommande, inte förekommer något som ger oss
anledning att väcka någon motion i frågan.

3. Skrivelsen

Harald Nordlund (fp) anför:

Liberal politik utgår från den enskilda människan.
Den enskilda människan är också utgångspunkten för
liberal miljö- och naturresurspolitik. Naturens
skönhet och rikedom är viktig för vår livskvalitet.
Den biologiska mångfalden är en förutsättning för
människans överlevnad, men också en ständig källa
till inspiration och rekreation. Att bevara orörd
natur, ostörda rekreationsområden och biologisk
mångfald är därför viktiga mål för liberal miljö-
och naturresurspolitik.

Vårt övergripande mål - den enskilda människans
frihet och livschanser - kombineras naturligt med
insikten om att mänskligheten är beroende av jordens
resurser. Miljöpåverkan av mänsklig verksamhet får
inte överskrida gränserna för vad som är ekologiskt
hållbart. En enskild människas frihet får inte
inskränka andra människors frihet. Därmed har vi
också ansvar att vårda jordens resurser för kommande
generationer. Förvaltarskapstanken är därför vår
utgångspunkt för hur vi ser på människans
förhållande till naturen. Vår rätt att bruka är inte
en rätt att förbruka. Människan är kapabel att ta
ansvar för miljön då hon har en unik förmåga att dra
lärdom av sina misstag och medvetet göra moraliska
ställningstaganden.

Hotet mot miljön har bytt karaktär. Från att främst
ha varit en fråga om synliga och omedelbara
fabriksutsläpp med nationella eller högst regionala
skador har miljöproblemen blivit både globala och
diffusa. Fortfarande är föroreningar stora hot mot
miljön. Det är tydligt att de största miljöproblemen
- som klimatförändringar och förtunningen av
stratosfärens ozonskikt -till stor del är globala
och beror på människors levnadsmönster. En säkrad
god livsmiljö i det globala perspektivet är en
utmaning som delas av hela jordens befolkning.

Det är lätt att slå an en pessimistisk grundsyn när
det gäller miljöproblemen. Dagligen matas vi med
information om lokala miljökatastrofer i världen
samtidigt som det publiceras nya rapporter om
tilltagande globala problem. Men vi liberaler har en
i grunden optimistisk syn på framtiden och en
tilltro till varje generations förmåga att finna
lösningar på sin tids problem och känna ett ansvar
för kommande släkten. Vi har också en positiv
teknikvänlig syn på verkligheten. Genom tekniska
framsteg har mänskligheten kunnat upptäcka flera
miljöhot och i många fall också minskat dess
inskränkningar på den framtida friheten.

Kopplingen mellan ekonomiskt tänkande och
miljötänkande är en nödvändig utgångspunkt för
miljöarbetet. En liberal miljöpolitik bejakar
ekonomisk tillväxt som förutsättning för att skapa
resurser till miljöförbättrande åtgärder.
Marknadsekonomin står inte i motsats till förbättrad
miljö, utan är tvärtemot ett medel som använt på
rätt sätt effektivt kan lösa många av dagens stora
miljöproblem. Folkpartiet liberalerna är också det
parti som under längst tid och hårdast drivit frågan
om användning av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken.

Den positiva liberala inställningen innebär dock
inte att vi aningslöst anser att det går att tänja
naturens spelregler hur långt som helst. Det är dock
tydligt att när miljöns intresse står i konflikt med
miljöfarlig verksamhet måste naturlagarna på ett
tidigt stadium ges företräde. En viktig slutsats av
detta är att en försiktighetsprincip måste prägla
all mänsklig relation till naturen.

Vi liberaler är övertygade om att miljöhoten går
att bemästra. Men detta kräver att ord blir
handling. Det är hög tid att fatta de beslut som
omsätter den politiska retoriken till konsekventa
och medvetna åtgärder som ger konkreta resultat i
miljöarbetet.