Sök

Sponsringen ska inte regleras i detalj. Det är bättre att vänta in de rekommendationer för sponsring som Skatteverket ska ge ut och avvakta utvecklingen av rättspraxis. Den uppfattningen redovisade regeringen i en skrivelse som riksdagen har ställt sig bakom. Till grund för regeringens skrivelse låg ett uppdrag från riksdagen att undersöka om skattereglerna behövde förtydligas i samband med att kultursponsringen blivit allt vanligare. Det har visat sig att det kan vara svårare att få igenom avdrag för kultursponsring än för idrottssponsring. Riksdagen menar att om särregler införs för sponsring kan gränsen mellan gåva och sponsring suddas ut. Det kan då bli svårt att ha kvar förbudet mot att dra av kostnader för gåvor.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-27

Ett förbiseende i lagstiftningsprocessen har lett till att stämpelskatt inte har kunnat tas ut på företagsinteckningar sedan den 1 januari 2004. När misstaget upptäcktes lämnade regeringen den 4 mars 2004 en skrivelse till riksdagen och talade om att den arbetade med en lagändring så att stämpelskatt skulle kunna tas ut igen med verkan fr.o.m. den 5 mars 2004. Riksdagen har beslutat att använda regeringsformens regler om så kallad retroaktiv skattelagstiftning och beslutar att stämpelskatt på företagsinteckningar ska tas ut på inteckningar som beviljats fr.o.m. den 5 mars 2004 som regeringen har föreslagit.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2004-09-23

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-27

Riksdagen gav regeringen möjlighet att ta emot pengar från stiftelsen Svensk-Norsk Industrifond. Regeringen ska använda pengarna enligt ett avtal mellan Sveriges och Norges regeringar om näringslivssamarbete.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-28

Ett elnät ska kunna ställas under särskild förvaltning om den som innehar nätkoncessionen, det vill säga tillstånd att använda en elektrisk starkströmsledning, i väsentlig mån inte fullgör sina skyldigheter enligt ellagstiftningen. Det är följden av en ny lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar som börjar gälla den 1 januari 2005. Det ska finnas två former av särskild förvaltning. Den första är förvaltningsföreläggande, som är mindre ingripande mot koncessionshavaren. Den andra formen är tvångsförvaltning, som är mer ingripande. Syftet är i båda fallen att se till att elnätet sköts på ett tillfredsställande sätt. Om en sådan förvaltning sannolikt inte kan åstadkommas eller bli bestående får staten lösa in elnätet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-28

Riksdagen beslutade om nya bestämmelser om hur revisionsberättelser ska vara utformade. Med de nya bestämmelserna anpassas Sveriges lagar till ett EG-direktiv.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-27

Vissa äldre sedlar till exempel den större 20-kronorssedeln och den äldre versionen av 50-öresmyntet försvinner. Från den 31 december 2005 är de inte längre lagliga betalningsmedel. Riksdagen godkänner riksbankens förslag om att vissa betalningsmedel ska upphöra att gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-27

Estland, Lettland och Litauen blir medlemmar i Nordiska investeringsbanken, NIB, den 1 januari 2005. Den 11 februari 2004 träffades en överenskommelse mellan de nordiska och baltiska länderna om medlemskap i NIB. Överenskommelsen måste godkännas av de nordiska och baltiska ländernas parlament. Riksdagen har godkänt överenskommelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-27

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hur den svenska statsskulden förvaltats under de senaste fem åren. Riksdagen har inga invändningar mot regeringens beslut om riktlinjer för förvaltningen av statsskulden. Riksdagen tycker dock att underlaget för utvärdering av regeringens egna beslut skulle kunna bli bättre. Riksgäldskontoret har förvaltat statsskulden på ett korrekt sätt anser riksdagen. Däremot anser riksdagen att metoderna för utvärdering behöver bli bättre.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-27

Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer som talar om hur man ska uppnå stabila finanser. Riksdagen godkänner regeringens förslag som handlar om ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om kommunerna och landstingen lyckats med målet om stabila finanser. Förslaget innebär också vissa ändringar av det nuvarande balanskravet. Kommuner och landsting får möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans om det finns särskilda skäl till detta. Den tid som kommuner och landsting har för att återställa ett negativt resultat i budgeten förlängs samtidigt med ett år - till tre år. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången för räkenskapsåret 2005.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-27

Det kommunala utjämningsystemet ska förnyas. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner och landsting. Det nuvarande systemet för inkomstutjämning kommer att avskaffas och ett nytt bildas genom att dagens utjämningssystem, det generella statsbidraget och vissa riktade statsbidrag slås samman. Systemet kommer i huvudsak att finansieras av staten. Som tidigare kommer kommuner och landsting med svag ekonomi att få bidrag medan kommuner och landsting med starkare ekonomi måste betala en särskild inkomstutjämningsavgift. Lagändringarna innebär att färre kommuner och endast ett landsting kommer att få betala inkomstutjämningsavgift. Kommuner som får minskade bidrag kommer till viss del att kompenseras genom statliga strukturbidrag och särskilda införandebidrag. Systemet för kostnadsutjämningar mellan kommuner och landsting kommer med vissa ändringar att få vara kvar. Det nya utjämningssystemet innebär också att kommunerna kan komma att få betala en så kallad regleringsavgift om utjämningssystemet kostar mer än vad staten budgeterat. Om systemet kostar mindre än budgeterat så kan kommunerna i stället få regleringsbidrag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2005.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Justering

2004-10-12

Datum

2004-10-12

Debatt

2004-10-27

Beslut

2004-10-27

Riksdagen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Försäkringskassan, den 1 januari 2005 ska ta över administrationen av socialförsäkringen (se 2003/04:SfU13 ). Riksdagen beslutade nu om lagändringar med anledning av den nya myndigheten. Försäkringskassan ska ha en försäkringsdelegation i varje län. Försäkringsdelegationen ska bevaka att Försäkringskassans verksamhet bedrivs effektivt med god service och ska dessutom besluta i frågor om regional finansiell samordning eller annan samverkan inom rehabiliteringsområdet. Delegationens ledamöter ska utses av regeringen. Ledamöterna ska, som rikdagen tidigare har begärt, utses på förslag av de politiska partier som finns representerade i riksdagen. Sammansättningen bör återspegla de olika riksdagspartiernas styrkeförhållanden i respektive län. Socialförsäkringsnämnderna ska finnas kvar som beslutande organ och ha beslutanderätt i samma frågor som i dag. Nämndernas ledamöter ska utses av försäkringsdelegationerna. Det ska finnas ett allmänt ombud hos den nya Försäkringskassan. Det allmänna ombudet, som utses av regeringen, ska kunna överklaga Försäkringskassans beslut hos allmän förvaltningsdomstol.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2004-09-30

Datum

2004-09-30

Debatt

2004-10-20

Beslut

2004-10-27

Riksdagen godkände ett EU-beslut om angrepp mot informationssystem. Med angrepp mot informationssystem menar man till exempel att sprida datavirus. EU-beslutet innehåller bestämmelser om vilka handlingar som ska vara straffbelagda som angrepp mot informationssystem och om straff för dessa handlingar.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2004-09-30

Datum

2004-09-30

Debatt

2004-10-20

Beslut

2004-10-27

Polisen ska kunna omhänderta bilnycklar eller, om det krävs, bilen för att förhindra att en person begår rattfylleribrott. Omhändertagandet får pågå högst ett dygn. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2004-09-30

Datum

2004-09-30

Debatt

2004-10-20

Beslut

2004-10-27

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Malaysia. Avtalet ska göra det möjligt att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2004-09-23

Datum

2004-09-23

Debatt

2004-10-20

Beslut

2004-10-20

En kommun eller ett landsting ska kunna hjälpa staten med sköta trängselskatter om det införs sådana skatter i kommunen eller landstinget. Kommunen eller landstinget ska kunna hjälpa staten med information om systemet med trängselskatt samt förvaltning och upphandling med anledning av trängselskatten. Riksdagen beslutade i juni 2004 om en ny lag som gör det möjligt att ta ut trängselskatter eller så kallade miljöavgifter av bilister (se 2003/04:SkU35 ). Den nya lagen är utformad så att den kan gälla i hela landet, men den kommer till en början endast att användas i Stockholms innerstad.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2004-09-23

Datum

2004-09-23

Debatt

2004-10-20

Beslut

2004-10-20

Nu kommer fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare kunna göra skatteavdrag för byggnadsarbeten på det egna huset eller i lägenheten. Skatteavdraget blir 30 procent av arbetskostnaden. Det kan som mest bli frågan om ett skatteavdrag på 10 500 kronor för ett småhus som innehas med äganderätt eller bostadsrätt och 5000 kronor för en bostadsrättslägenhet. Ägare till hyreshus kommer att kunna dra av högst 20 000 kronor eller tre gånger den fastighetsskatt som är beräknad för år 2004 när det gäller bostadsdelen. Trots att reglerna för ROT-avdraget formellt träder i kraft den 1 november 2004 så ska de gälla retroaktivt och omfatta byggnadsarbeten som utförts under perioden den 15 april 2004 till och med den 30 juni 2005. ROT-avdraget är ett tidsbegränsat skatteavdrag som gäller både ägare till småhus och hyreshus och innehavare av bostadsrätter. ROT-avdraget gäller för utgifter för underhåll, reparation, om- och tillbyggnader.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2004-06-18

Justering

2004-09-23

Datum

2004-09-23

Debatt

2004-10-20

Beslut

2004-10-20

Åldersgränsen för läkares och sjukgymnasters rätt till offentlig ersättning, enligt den nationella taxan, höjs från 67 till 70 år den 1 januari 2005. Avsikten är ta till vara värdefull kompetens när det råder brist på vårdpersonal. Landstingen ska ibland kunna ge läkare och sjukgymnaster möjlighet att arbeta efter det att de fyllt 70 år. Förutsättningen är att kvaliteten på den vård de ger är tillfredsställande och att det finns behov av deras insatser. Riksdagen sade också nej till motioner om att införa ersättningsetablering. Ersättningsetablering innebär att en läkare eller sjukgymnast som säljer en praktik till en kollega även ska få överlåta rätten till offentlig ersättning i samband med försäljningen. Riksdagen menar att ersättningsetablering kan medföra att landstingen även i fortsättningen måste betala ut ersättning till verksamheter som de anser inte längre behövs.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Beredning

2004-06-17

Justering

2004-09-21

Datum

2004-09-21

Debatt

2004-10-20

Beslut

2004-10-27

Lagen om internationell adoptionsförmedling och socialtjänstlagen ändras för att stärka barnets rätt i adoptionsprocessen. Det införs skärpta och tydligare villkor för att en sammanslutning ska få auktorisation att förmedla internationella adoptioner. Det införs också bestämmelser om dokumentationsskyldighet och om ökade tillsynsverktyg för adoptionsmyndigheten. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) avvecklas som nämndmyndighet och omvandlas till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA). Det blir obligatoriskt för blivande adoptivföräldrar att genomgå föräldrautbildning. Adoptivförhållanden jämställs med biologiskt släktskap vid tillämpningen av reglerna om äktenskapshinder och partnerskapshinder. En konsekvens av ändringen är att adoptant och adoptivbarn inte längre kan ingå äktenskap med varandra eller registrera sitt partnerskap.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

23

Reservationer

18 

Justering

2004-09-21

Datum

2004-09-21

Debatt

2004-10-20

Beslut

2004-10-27

Riksdagen sade nej till motioner från främst den allmänna motionstiden 2003 om forskning och forskarutbildning. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

26

Reservationer

25 

Justering

2004-09-09

Datum

2004-09-09

Debatt

2004-10-28

Beslut

2004-10-28

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2003 om jämställdhet inom utbildning och forskning.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

31, 1 minuter

Justering

2004-09-09

Datum

2004-09-09

Debatt

2004-10-28

Beslut

2004-10-28