Sök

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

47, 157 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet.

I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 42 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling. I redogörelsen beskrivs verksamheten under 2022.

Under året observerade församlingen parlamentsvalet i Ungern, de allmänna valen i Serbien, Bosnien och Hercegovina samt mellanårsvalen i USA. Den svenska delegationen deltog i samtliga observationer.

Sammanfattningsvis fokuserade arbetet i OSSE:s parlamentariska församling på att stödja Ukraina och man verkade för att få se ett slut på kriget.

Riksdagen vill understryka vikten av att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen som har utmanats till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 34 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-07

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 90 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022.

Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

34, 115 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen riktade en uppmaning genom ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation.

Vidare sa riksdagen nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

30, 115 minuter

Justering

2023-04-27

Datum

2023-04-28

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2022.

Det pågående ryska anfallskriget i Ukraina har stått allra högst på dagordningen för delegationens arbete. Vid höstförsamlingen antogs en resolution som bland annat krävde ett omedelbart slut på den ryska militära ockupationen av suveränt ukrainskt territorium och att återställa Ukrainas territoriella integritet.

En särskild arbetsgrupp har bildats med syfte att underlätta den politiska dialogen mellan parlamenten i Ryska Federationen och Ukraina.

Andra frågor i fokus har bland annat varit att

• övervinna pandemin
• hantera klimatrelaterade utmaningar genom att mobilisera IPU:s medlemsparlament
• utveckla nya parlamentariska strategier för att stärka fred och säkerhet
• främja demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer.

Riksdagen välkomnade både redogörelsen och det arbete som delegationen har gjort under året och lade redogörelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2023-04-27

Datum

2023-04-28

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen beslutade att medge att regeringen ställer en väpnad styrka med högst 400 personer till förfogande i Sudan. Styrkan ska i enlighet med folkrätten stödja och genomföra en evakueringsinsats av svenska och utländska medborgare samt materiel från Sudan och ställs till förfogande till och med den 30 juni 2023. Evakueringen ska ske i nära samverkan med andra stater och internationella organisationer.

Säkerhetssituationen och det humanitära läget i Sudan är mycket allvarligt. Det pågår omfattande strider med tunga vapen i såväl Khartoum som flera andra platser i landet. Stor brist på förnödenheter och sjukvård råder.

Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga. Ett utskottsinitiativ gör det möjligt för riksdagen att ta beslut i ett ärende med skyndsamhet. Innan utskottet la förslaget har det tagit del av muntlig och skriftlig information från regeringen i ärendet, som rekommenderat riksdagen att bereda förslaget i form av ett utskottsinitiativ.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2023-04-23

Datum

2023-04-23

Bordläggning

2023-04-23

Debatt

2023-04-23

Beslut

2023-04-23

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

69, 180 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-04-03

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen har behandlat åtta förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till motionerna. Samtidigt samlas riksdagen i ett ställningstagande om Ukraina. Här fortsätter riksdagen att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, och understryker att skulden och ansvaret helt ligger på Ryssland och dess president Vladimir Putin.

Riksdagen konstaterar att det pågår massiva övergrepp i Ukraina, i strid mot folkrätten. Därför välkomnar riksdagen att den internationella brottmålsdomstolen beslutat att utfärda en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin, och även barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Arresteringsordern gäller den misstänkta olagliga deportationen av barn.

Riksdagen menar att ICC, tillsammans med andra rättsinstanser, förmodligen kommer att kunna utfärda fler arresteringsorder mot det ryska ledarskapet, allteftersom fler misstänkta folkrättsbrott i Ukraina kan utredas.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 64 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-03-31

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-13

Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 97 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-03-31

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om Sidas (Sveriges biståndsmyndighet) val av samarbetspartners och biståndsform. Riksrevisionens iakttagelser baseras på myndighetens strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Granskningen fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för att kunna göra dessa val på ett effektivt sätt när svenskt utvecklingssamarbete har genomförts.

Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val, men att förbättringar kan göras när det gäller såväl Sidas verksamhet som regeringens riktlinjer och strategiarbete. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att använda Riksrevisionens granskning i arbetet med att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-24

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ.

I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020.

Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

15, 63 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-24

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

85, 221 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

Cirka 2,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,3 miljarder, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 183 miljoner går till freds- och säkerhetsfrämjande arbete.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-12-08

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2023. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

EU-kommissionens arbetsprogram tar sin utgångspunkt i Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen håller med kommissionen om att kriget och dess olika allvarliga konsekvenser tydliggör vikten av att EU ökar takten i den gröna och digitala omställningen, inte minst för att minska beroendet av rysk fossil energi. Utskottet understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina och att EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Bland de initiativ som nämns i arbetsprogrammet välkomnar riksdagen bland annat ett fortsatt samarbete med kandidatländerna i anslutningsprocessen och att EU inför en möjlighet att anta sanktioner baserat på ett kriterium för korruption.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-02

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Efter förslag från utrikesutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:236 Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utrikesutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett värdlandsavtal mellan Sverige och FN:s barnfond Unicef. Anledningen är att Unicef har beslutat att etablera ett innovationskontor i Stockholm. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för kontoret och dess personal. Avtalets bestämmelser blir gällande inför svenska domstolar och myndigheter.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksrevisionen har granskat regeringens och Sidas arbete med bistånd till multilaterala organisationer. Syftet med granskningen har varit att analysera om biståndet är ändamålsenligt utformat. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och Utrikesdepartementets hantering av kärnstöd, det vill säga stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt. Medan Sidas hantering av det så kallade multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Riksdagsbeslutet innebar att riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 100 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21