Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2012-01-24

Datum

2012-02-03

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-03

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och behandling av män som döms för sexualbrott. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att under 2012 återkomma med ett lagförslag där en person som på grund av särskilda omständigheter har kontaktförbud också lättare kan förbjudas att uppehålla sig i en gemensam bostad.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag för att främja exporten för små och medelstora företag på marknader inom och utanför EU strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Förslaget ingår i ett större program för att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Under perioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen att cirka 2,5 miljarder euro ska användas för att:

• förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen inom EU.
• stärka entreprenörskapet.
• underlätta tillgången till kapital för små och medelstora företag.
• göra det lättare för små och medelstora företag att etablera sig på marknader inom och utanför EU.

Näringsutskottet som har granskat förslaget anser att den delen som rör handelsfrämjande strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet hänvisar till de insatser som redan finns på nationell nivå i EU-länderna. EU-kommissionens viktigaste roll inom handelspolitiken är att bidra till ökad frihandel och att värna om fungerande och öppna handelsregelverk mellan EU och andra länder. I övrigt ska EU-kommissionen fokusera på de marknader där EU-länderna saknar egna handelsfrämjande insatser, anser utskottet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-31

Datum

2012-01-31

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nya regler om att tillgängliggöra offentlig information strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Syftet med EU-kommissionens förslag är att ytterligare skärpa reglerna för att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad och underlätta tillgängligheten av offentlig information. EU-kommissionen anser att det funnits brister i tillämpningen i vissa EU-länder. Avgifterna som en myndighet kan ta ut begränsas till kostnader för kopiering och spridning. Dessutom föreslår kommissionen att en oberoende myndighet ska kunna godkänna undantag från de föreslagna avgifterna och också rättsligt överpröva om en annan myndighet har tillämpat reglerna rätt.

Finansutskottet, som har granskat förslaget, anser att det är ett nationellt ansvar att organisera myndigheter även om man välkomnar kommissionens arbete för att underlätta människors nyttjande av offentlig information. Utskottet ställer sig tveksamma till en oberoende kontrollmyndighet med rättsliga befogenheter. Utskottet tycker att det är en uppgift för varje EU-land att inrätta ett system för överklagande och utvärdering av beslut om utlämnande av handlingar, liksom om undantag från de föreslagna avgiftsreglerna.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2012-01-17

Justering

2012-01-31

Datum

2012-01-31

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen. Beslutet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

Flera skäl uppges till riksdagens beslut. Allt fler arbetsgivare rapporterar svårigheter att - trots hög arbetslöshet - hitta rätt arbetskraft. I lågkonjunktur gäller det att ta till vara möjligheterna att bygga på människors kunskapsbas så att de står redo när de nya jobben kommer. Riksdagen konstaterar också att rekordstora ungdomskullar nu lämnar gymnasieskolan. Många längtar efter högre studier eller kommer att behöva komplettera och fortbilda sig för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Antalet platser inom vuxenutbildningen under föregående och innevarande mandatperiod är färre än under mandatperioden 2002-2006 trots att det då var högkonjunktur. Platserna inom kvalificerad yrkesutbildning och yrkesvux täcker inte behoven på långa vägar.

Riksdagen framhåller dessutom att de förändringar som konstant pågår på arbetsmarknaden medför att arbetskraften ständigt, oavsett konjunktur, har ett behov av kunskapspåfyllnad. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och skapa ett inkluderande samhälle. Riksdagen poängterar avslutningsvis att vuxenutbildningen riskerar att i hög grad bli ett offer för besparingar om inte det riktade statsbidraget återinförs.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Beredning

2011-12-08

Justering

2012-01-24

Datum

2012-01-26

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nya regler om revisorer och revision strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Syftet med EU-kommissionens förslag är att regelverket om revisorer och revision ska utformas på ett sätt som bidrar till den finansiella stabiliteten. De nya reglerna ska stärka revisorernas oberoende, förbättra revisionskvaliteten, göra revisionsmarknaden mer konkurrensutsatt och stärka EU:s inre marknad för revisionstjänster. Frågor om revision av börsnoterade företag och finansiella företag ska brytas ut ur det nuvarande direktivet och i stället regleras i en förordning. Detta innebär att reglerna är direkt bindande för alla EU-länder och att länderna inte kan ha egna lagar på området. EU-kommissionen föreslår också ändringar i EU:s direktiv om revisorer och revision. I fortsättningen ska direktivet delvis komplettera förordningen i fråga om börsnoterade företag och finansiella företag, delvis gälla enbart övriga företag.

Civilutskottet, som har granskat förslaget, är tveksamt till om EU-ländernas nationella lagstiftning på området är ett så stort hinder mot EU:s inre marknad som EU-kommissionen anser. Utskottet ifrågasätter starkt om det finns tillräckliga skäl för att reglera revisionen av börsnoterade företag och finansiella företag i en förordning. Utskottet ifrågasätter också om förslagen verkligen på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att uppnå EU-kommissionens syften.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-26

Datum

2012-01-26

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.

Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2012-01-24

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Finansutskottet har gjort en så kallad subsidiaritetsprövning av EU-kommissionens förslag med gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av euroländernas utkast till budgetplaner. Tanken är att förslaget ska komplettera bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten och skärpa budgetdisciplinen.

Det innebär bland annat att euroländerna ska lämna in utkast av budgetplaner till kommissionen innan de blir bindande. Om kommissionen upptäcker att de finanspolitiska skyldigheter som fastställts i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten inte uppfylls på ett tillfredställande sätt ska den kunna begära in ett reviderat utkast. I nödvändiga fall bör kommissionen kunna avge ett yttrande om ett utkast som det aktuella eurolandet bör beakta innan det antar budgeten. På så sätt säkerställs att EU:s riktlinjer på budgetområdet integreras i euroländernas förberedande budgetarbete på ett lämpligt sätt.

Finansutskottet anser att man måste göra en avvägning mellan å ena sidan strikta gemensamma regler för en restriktiv finanspolitik och å andra sidan den nationella kompetensen för finanspolitiken. Utskottet menar att det i kommissionens förslag inte finns tillräckliga garantier för att värna den nationella kompetensen för finanspolitiken. Mot den bakgrunden anser utskottet att det presenterade förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen som den också kallas.

På förslag från utskottet beslutade riksdagen att avge ett motiverat yttrande till EU om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 48 minuter

Beredning

2011-12-13

Justering

2012-01-24

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om enklare regler för köp på avbetalning. Enligt dagens bestämmelser ska köparen och säljaren upprätta ett dokument med vissa uppgifter för att säljaren ska kunna ta tillbaka varan om betalningen uteblir. Dokumentet ska vara på papper och skrivas under av båda parterna. Med de nya reglerna ska dokumentet kunna upprättas elektroniskt och signeras av köparen med en elektronisk signatur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i distans- och hemförsäljningslagen. Ändringarna är en anpassning till EU-regler. De gäller hur avräkningen ska göras mellan en företagare och en konsument när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2012-01-19

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Namnlagen ändras när det gäller rätten att bära namn som förvärvats i ett annat EES-land eller i Schweiz. Vid dubbelt medborgarskap tar lagen i dag inte tillräcklig hänsyn till namnskicket i det andra landet. Lagen ändras därför så att den som genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har förvärvat ett namn i ett annat EES-land eller i Schweiz ska få förvärva det namnet också i Sverige. Detta under förutsättning att han eller hon vid det utländska förvärvet var medborgare eller hade hemvist i den andra staten eller hade annan särskild anknytning dit.

Vissa regler till skydd för barn ska gälla även vid dessa förvärv. Namn som kan antas väcka anstöt eller leda till obehag eller som annars uppenbarligen inte är lämpliga ska inte godkännas som förnamn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 20 minuter

Justering

2012-01-19

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Regeringen har redovisat i en skrivelse hur den ser på Riksrevisionens granskningsrapport Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg - samverkan utan verkan? Granskningen gäller statens insatser för att vårdpersonal ska ha tillgång till all relevant patientinformation vid rätt tillfälle.

Riksdagen har gått igenom skrivelsen och välkomnar Riksrevisionens granskning. Riksrevisionen har uppmärksammat vissa brister, bland annat när det gäller vårdpersonals möjlighet att få tillgång till elektronisk patientinformation hos andra vårdgivare.

Myndigheten har lämnat ett antal rekommendationer till regeringen. Riksdagen konstaterar att regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionen tar upp, bland annat har strategin Nationell eHälsa tagits fram.

Riksdagen kommer att följa regeringens arbete och avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2012-01-19

Datum

2012-01-23

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

EU-kommissionens föreslår skärpta regler för kreditvärderingsinstitut och användningen av kreditbetyg. Finansutskottet har granskat förslaget utifrån EU:s subsidiaritetsprincip och anser att den del av förslaget som handlar om skadeståndsansvar för kreditvärderingsinstitut strider mot principen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

EU-kommissionen föreslår att kreditvärderingsinstituten ska ha samma rättsliga ansvar gentemot investerare i hela EU. Om ett kreditvärderingsinstitut brutit mot EU:s regler på ett sätt som påverkar kreditbetygen, och på det sättet orsakar skada för en investerare som förlitat sig på ett tidigare kreditbetyg, ska investeraren kunna kräva skadestånd av institutet i nationell domstol. Utskottet konstaterar att det i dag är möjligt för EU-länderna att själva reglera kreditvärderingsinstitutens civilrättsliga ansvar i enlighet med landets övriga lagar. Den här handlingsfriheten är nödvändig med tanke på att regelverken kring skadestånd ser olika ut i olika EU-länder, anser utskottet.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag och skickade ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande.

I övrigt välkomnar utskottet EU-kommissionens arbete. Man konstaterar bland annat att det är viktigt att EU uppfyller sina åtaganden gentemot G20-gruppen när det gäller åtgärder för att minska övertron på kreditbetyg.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Beredning

2011-12-13

Justering

2012-01-17

Datum

2012-01-17

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet - Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum 2005-2007. Finansinspektionen och Riksbanken har också lämnat synpunkter på rapporten. Finansutskottet konstaterar att regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och slutsatser.

Utskottet konstaterar att merparten av Riksrevisionens rekommendationer kommer att hanteras av Finanskriskommittén, som tillsattes av regeringen i början av 2011. Kommitténs arbete är extremt viktigt och kommer att få stor betydelse för den framtida institutionella organiseringen och regleringen av den svenska finansmarknaden, menar utskottet. Utskottet kommer därför att löpande följa kommitténs arbete.

Utskottet höll i december 2011 en offentlig utfrågning med anledning Riksbankens och Finansinspektionens stabilitetsrapporter. Utskottet kommer framöver att ta ställning till om det finns anledning att hålla fler offentliga utfrågningar när myndigheterna publicerar sina rapporter. Utskottet anser att det finns anledning att utöka rapporteringen till riksdagen om myndigheternas samarbete inom området finansiell stabilitet. Utskottet anser att även Riksgäldskontoret bör delta i en sådan rapportering.

Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2011-12-13

Datum

2012-01-13

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Tillsynen över kreditvärderingsinstitut flyttades den 1 juli 2011 över till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, genom en förordning från Europaparlamentet och rådet. Genom en centraliserad tillsyn vill man garantera en effektiv tillsyn, rationalisera tillsynsstrukturen och garantera rättssäkerheten. Den svenska lagstiftningen anpassas den 1 mars 2012 till förordningen. Lagändringen innebär också att Kronofogdemyndigheten ska kunna lämna handräckning vid platsundersökningar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 10 minuter

Beredning

2011-12-13

Justering

2011-12-20

Datum

2012-01-12

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Beredning

2011-09-15

Justering

2011-12-15

Datum

2012-01-10

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Konstitutionsutskottet har granskat en rapport från EU-kommissionen om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Rapporten innehåller en redovisning av de viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2010 med anledning av det så kallade Barrosoinitiativet om en förstärkning av den politiska dialogen. I rapporten finns även en första lägesrapport över hur den nya mekanismen för subsidiaritetskontroll fungerar och kommissionens syn på utvecklingen under den närmaste framtiden.

Utskottet framhåller att ofullständiga eller uteblivna subsidiaritetsmotiveringar är en allvarlig brist i EU:s lagstiftningsprocess. Vidare förutsätter utskottet att kommissionen på lämpligt sätt klargör de otydligheter om tillämpningsområdet för mekanismen för subsidiaritetskontroll som utskottet pekar på i sitt utlåtande. Utskottet anser att den granskning av EU-dokument som de nationella parlamenten gör kan bidra till en tidig fördjupad debatt inom EU-länderna om EU-samarbetets utveckling och till att parlamentens synpunkter blir kända.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2011-12-01

Justering

2011-12-15

Datum

2012-01-10

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Beredning

2011-10-18

Justering

2011-12-15

Datum

2012-01-09

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Det behövs en översyn för att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation. Det finns vissa otydligheter kring regelverket, rutiner och organisationsfrågor. Regeringen har redan inlett ett arbete med att ta fram en plan för det fortsatta arbetet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet för att öka tillgången på organ och vävnader för donation.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Beslutet innebar att man delvis sa ja till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2011.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 54 minuter

Justering

2011-12-20

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25