Sök

Valsystemet ändras så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Ändringarna i regeringsformen gäller val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

Vallagen ändras också:

• En person som nomineras som kandidat för ett parti ska skriftligt ha sagt ja till detta för att kunna bli vald.
• Partierna ska få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna så att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna.
• Så kallade utjämningsmandat införs i kommuner som är indelade i valkretsar.
• Det införs en spärr som innebär att ett parti måste få minst 3 procent av rösterna för att få mandat i en kommun som är indelad i valkretsar, och minst 2 procent av rösterna i kommuner som inte är det.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om ändringar i regeringsformen som vilande. Riksdagen sa nu på nytt ja till förslaget. Riksdagen sa också ja till förslaget om ändringar i vallagen.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015 och tillämpas för första gången vid ordinarie val 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Regeringen redovisar i en skrivelse sitt och de statliga myndigheternas arbete för att nå målet för det finansiella systemet under åren 2012 och 2013. Skrivelsen är ett svar på att Finansutskottet uppmanat regeringen att redovisa hur målet för det finansiella systemet har uppnåtts när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Regeringen gör bedömningen att det svenska finansiella systemet är stabilt. Bolånetak och högre kapital- och likviditetskrav har bidragit till detta. Statens låga skulder är en styrka. Samtidigt finns vissa risker i form av hushållens skulder och bankernas beroende av marknadsfinansiering.

Finansutskottet delar regeringens bedömning att det finansiella systemet är stabilt, även om vissa risker finns och det behövs fortsatt arbete för att upprätthålla skyddet för konsumenterna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-20

Datum

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal mellan EU, EU:s medlemsstater och Ukraina. Avtalet är inriktat på att ge Ukraina stöd till centrala reformer som bland annat syftar till att främja en god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt genom politisk associering och ekonomisk integration med EU. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU och Ukraina stärks och ett frihandelsområde upprättas mellan parterna.

Utrikesutskottet konstaterar att avtalet leder till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Ukraina och EU fördjupas. Utskottet välkomnar att samarbetet som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar om demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen. Utrikesutskottet konstaterar att regionen kring Ukraina står inför stora utmaningar och ser avtalet som en bekräftelse för EU:s och Sveriges stöd till en demokratisk, fredlig och hållbar utveckling i Ukraina. Avtalet utgör en politisk signal om den stora vikt EU och Sverige fäster vid en positiv utveckling i Ukraina.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-19

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

EU har regler för att bestämma vilket lands lagar som ska gälla vid olika gränsöverskridande tvister, så kallade lagvalsregler. Rom I-förordningen gäller tvister kring avtal och Rom II-förordningen gäller tvister som inte har sin grund i avtal, till exempel om skadestånd. Båda förordningarna gäller privaträtt.

Nu ska vissa lagändringar göras för att anpassa svenska regler till de båda förordningarna. Det gäller bland annat regler om lagval för försäkringsavtal och avtal om sjötransporter.

Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-19

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

En ny lag ska stärka skyddet för konsumenter som ingått avtal som förlängs automatiskt. Det är vanligt att ett tidsbestämt avtal mellan ett företag och en konsument förlängs om konsumenten inte säger upp avtalet till avtalstidens slut. Om konsumenten glömmer bort att säga upp avtalet blir konsekvensen ofta att han eller hon under en längre tid blir fortsatt bunden av det.

Nu måste företaget, inför förlängningen av avtalet, påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad före den tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp. Om företaget inte påminner konsumenten ska konsumenten ha rätt att säga upp avtalet.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-19

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal som ska gälla mellan EU och Moldavien samt mellan EU:s medlemsstater och Moldavien. Avtalet är inriktat på att ge stöd till centrala reformer i Moldavien, som bl.a. syftar till att främja god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU, EU:s medlemsstater, och Moldavien ska stärkas genom avtalet och ett frihandelsområde upprättas. Vidare omfattar avtalet bestämmelser för hur Moldavien ska anpassa sina lagar till EU:s normer och standarder.

Utrikesutskottet konstaterar att avtalet leder till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Moldavien och EU fördjupas. Utskottet välkomnar att det politiska och ekonomiska samarbete som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-18

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal som ska gälla mellan EU och Georgien samt mellan EU:s medlemsstater och Georgien. Avtalet är inriktat på ge stöd till att främja god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU, EU:s medlemsstater, och Georgien stärks genom avtalet och ett frihandelsområde upprättas. Enligt avtalet kommer Georgien få stöd för att landet ska anpassa sina lagar till EU:s normer och standarder.

Utskottet välkomnar att det politiska och ekonomiska samarbete som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen. Utskottet anser att avtalet är en viktig politisk signal om betydelsen av en demokratisk och hållbar utveckling i Georgien.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-18

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

I dag kan det vara svårt att förstå den information om taxan som står på taxibilen och det finns också problem med överpriser. Från och med den 1 januari 2015 ska man vid beställningen av en taxiresa få en prisuppgift och information om vad högsta priset för resan kan bli. Det gäller om man beställer resan av ett taxibolag som använder sig av ett jämförelsepris över 500 kr. Passageraren ska också få ett bevis om prisuppgiften före taxiresan, ett bevis som också ska sparas av taxiföraren och taxibolaget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 32 minuter

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-18

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen har godkänt ett avtal mellan Sverige och Hongkong SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-11

Datum

2014-11-17

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Eric-konsortier ska omfattas av samma regler för inkomstskatt som ekonomiska föreningar. Ett Eric-konsortium är en sammanslutning av företag och institutioner inom europeisk forskningsinfrastruktur.

Ändringarna innebär även bland annat att ett Eric-konsortium varje räkenskapsår ska avsluta bokföringen med en årsredovisning och göra den offentlig. Dessutom ska ett Eric-konsortium ha minst en revisor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-11

Datum

2014-11-14

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten arbetar inte bara poliser och åklagare utan även civilanställda. Även dessa civilanställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand arbeta med sådant där deras kompetens är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där det kan krävas våld eller tvång.

En civilanställd utredare får nu rätt att hålla i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller besluta om förverkande.

Även bilinspektörer, som är civilanställda som arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få rätt att:

• besluta om vissa avgifter,
• meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall,
• ta hand om ett fordons registreringsskyltar,
• få tillträde till fordon för kontroll av alkolås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

10, 29 minuter

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-14

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksrevisionen har granskat hur sex förvaltningsrätter har hanterat beslut inom olika områden som överklagats. En förvaltningsrätt är en domstol som har hand om mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Riksrevisionen har fokuserat på handläggningstider och information till enskilda personer. En slutsats är att handläggningstiderna är för långa och att de skiljer sig åt mycket mellan domstolarna. En annan slutsats är att informationen till den som överklagat beslutet är otillräcklig. Därför tycker Riksrevisionen att handläggningen ska effektiviseras och att information om beräknad handläggningstid ska förbättras.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Regeringen tycker att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat i sin rapport vad gäller förvaltningsrätternas handläggning är bra. Regeringen har sedan tidigare tillsatt en utredare som ska ta fram fler förslag på hur förvaltningsprocessen kan bli modernare och mer effektiv.

Justitieutskottet har gått igenom regeringens redovisning och delar regeringens uppfattning om Riksrevisionens rekommendationer. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning.

Utskottet håller med om att handläggningen ska bli effektivare och att domstolarna bör lämna bättre information om hur lång handläggningstiden kan bli. Dessutom bör Domstolsverket ge bättre stöd till förvaltningsrätterna i att utveckla information och ett effektivare sätt att arbeta.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en nationell strategi för hur penningtvätt och finansiering av terrorism ska bekämpas effektivare. Syftet med strategin är att möta hot och utmaningar som Sverige ställs inför på detta område. Myndigheterna inom brottsbekämpning, administration och andra relevanta myndigheter ska samarbeta. Dessutom ska det jobbas kontinuerligt både på nationell och internationell nivå med att identifiera och förstå de hot som finns.

Justitieutskottet håller med om regeringens uppfattning att det behövs en samlad insats för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och välkomnar därför strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I november 2010 bestämde sig EU och Internationella Valutafonden, IMF, samt Danmark, Storbritannien och Sverige för att låna ut pengar till Irland, som drabbats av en ekonomisk nedgång. Ett av lånevillkoren är att om Irland gör en tidig återbetalning av något av lånen så måste Irland betala tillbaka samma summa till de andra långivarna.

Återhämtningen i den irländska ekonomin går bra. Landet vill nu betala tillbaka en del av pengarna som IMF lånat ut. Därför föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett avtal som gör att Irland kan betala tillbaka en del av lånet till IMF utan att behöva göra en motsvarande återbetalning till Sverige.

Finansutskottet skriver att om Irland i stället för att låna från IMF kunde göra en upplåning på marknaden till en lägre räntekostnad skulle det ge Irland en önskvärd möjlighet att minska sina upplåningskostnader. Riksdagen godkände avtalet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen sa ja till att beskrivningen av brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift ska vara samma i tryckfrihetsförordningen som i brottsbalken. Tryckfrihetsförordningen ändras därmed så att beskrivningen av dessa brott blir likadan som i brottsbalken.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringen som vilande.

Ändringarna i grundlagen gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2014-11-04

Datum

2014-11-11

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen har beslutat att göra några förändringar i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen för att förbättra möjligheten till internationellt rättsligt samarbete. Sverige har i dag svårt att delta i samarbetet kring vissa ärenden som omfattas av dessa grundlagar, trots att de har svag koppling till Sverige. Ändringen i grundlagarna innebär bland annat att skrifter och tekniska upptagningar inte ska anses vara utgivna i Sverige bara för att de har skickats härifrån till utlandet. Därmed ska de inte omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringarna som vilande. Nu säger riksdagen på nytt ja till förslaget.

Ändringarna gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2014-11-04

Datum

2014-11-10

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport till riksdagen, där de samlar det viktigaste i årets granskning. Finansutskottet anser att rapporten är viktig och att redovisningen blivit tydligare de senaste åren genom att den årliga rapporten i högre grad är kopplad till Riksrevisionens granskningsplan.

I årets rapport tar riksrevisorerna upp problem som kan uppstå när myndigheter delar ansvar för utbetalningar och åtaganden. Delat ansvar får inte innebära att ansvaret också blir otydligt. Utifrån granskningen av myndigheternas årsredovisningar anser Finansutskottet att det är viktigt att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande så att regeringen kan fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade riksrevisorernas rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-06

Datum

2014-11-10

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Sverige ska godkänna Europeiska rådets beslut att ändra systemet för de inkomster som man får in från medlemsländerna som ska täcka EU:s utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen av systemet gäller för perioden 2014-2020. För att beslutet ska gälla behöver alla EU-länder godkänna det.

Det nya systemet kommer att påverka Sveriges avgift till EU. Avgiften under 2014-2015 kommer att öka, för att sedan minska under 2016. Minskningen under 2016 beror på att Sverige då retroaktivt får tillbaka en del av det vi har betalat i avgift under 2014-2015.

Beslutet från Europeiska rådet är en följd av en överenskommelse mellan Europeiska rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen om EU:s budget för 2014-2020. Överenskommelsen innebär bland annat att budgeten minskar och utgiftsstrukturen görs om.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2014-11-06

Datum

2014-11-10

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2013, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar. AP-fondernas förvaltning gav under 2013 ett resultat på drygt 127 miljarder kronor. Det kan jämföras med drygt 100 miljarder kronor 2012. Det positiva resultatet beror på en stark utveckling på aktiemarknaderna. På lång sikt har AP-fonderna bidragit positivt till finansieringen av pensionssystemet.

På vissa områden har AP-fonderna mer generösa förmåner än andra jämförbara myndigheter. Finansutskottet anser att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet att fonderna har förmåner som ungefär motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 26 minuter

Justering

2014-11-06

Datum

2014-11-10

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar innehåller regler om ersättning och information till resenärer vid förseningar. De innehåller också åtgärder som ska underlätta resor för den som har en funktionsnedsättning. Nu kompletteras EU-reglerna med svenska bestämmelser om tillsyn och sanktioner.

Om resenärer inte får information enligt EU-förordningarna ska de sanktioner som finns i marknadsföringslagen användas. Nya sanktioner införs som gäller regler för biljetter och bokningar samt assistans till resenärer med funktionsnedsättning. Regeringen får utse de myndigheter som ska övervaka att reglerna följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också utse bussterminaler där det ska finnas assistans för personer med funktionsnedsättning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Datum

2014-11-05

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05