Offentlig upphandling

Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna vill införa den så kallade vita-jobb-modellen. Det är en upphandlingsmodell som kan appliceras på all offentlig upphandling och som ställer ett antal krav på det anbudsgivande företaget.

Offentlig upphandling

Kommuner är i dag anvisade att välja lägsta anbud vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, vilket radikalt ökar risken för att oseriösa företag slinker igenom och vinner upphandlingar. Med vita-jobb-modellen minimerar man denna risk. Bland annat ska företagen erbjuda sina anställda kollektivsavtalsenliga villkor. Detta ska också tydligt specificeras i upphandlingsunderlagen och syftar ytterst till att motverka lönedumpning och försäkra att även utstationerad arbetskraft åtnjuter adekvata villkor.

Kravet ska framgå klart och tydligt, så att det inte finns några oklarheter när ett företag brutit mot upphandlingsavtalet. Huvudentreprenörsansvar ska krävas, vilket medför att huvudentreprenören ansvarar för att även underentreprenörer följer de regler som ställs upp. Detta är direkt nödvändigt eftersom huvudentreprenören annars kan anlita underentreprenörer som i sin tur anlitar antingen svart arbetskraft eller ägnar sig åt lönedumpning genom att inte erbjuda kollektivsavtalsenliga villkor till utstationerad arbetskraft. De osunda konkurrensvillkoren tillåts i så fall fortleva. Brott mot reglerna ska kunna resultera i att avtalet rivs upp och i vissa fall även i skadeståndsanspråk.

Utöver detta ska det anbudsgivande företaget godta att kommunens kontrollanter har rätt att undersöka handlingar som kan vara relevanta för att försäkra sig om att villkoren uppfylls. Detta gäller även för eventuella underentreprenörer. Det kan röra sig om sådant som löne- och anställningslistor, skatteinbetalningar och motsvarande.

Det blir också relevant att kontrollera att företaget betalar skatt och arbetsgivaravgifter som står i paritet med reglerna så som de anges i relevant kollektivavtal. Att hindra kontrollanterna ska i det ljuset ses som ett uppenbart brott mot upphandlingsavtalet.

Vita-jobb-modellen har provats i Stockholm och har lett till flera positiva erfarenheter. Företag med oseriös verksamhet som tidigare vunnit upphandlingar lade inga anbud då de inte ville underordna sig de krav man satte upp, vilket alltså gjorde att dessa företag skrämdes bort. Samarbetet mellan kommunala tjänstemän och fackliga företrädare fungerade också bra. Även i Malmö användes vita-jobb-modellen i ett projekt 2013, och efter utvärdering 2014 beslutade man att införa modellen i kommunen fullt ut.

Den svarta marknaden omsätter i dag hisnande 66 miljarder kronor. Det är skattepengar som stat och kommun hade kunnat använda men som man nu går miste om. Ett införande av vita-jobb-modellen är en viktig del i arbetet mot lönedumpning, fiffel och osund konkurrens.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 1. Vi står givetvis också bakom reservation 2, men för tids vinnande yrkar jag inte bifall till den.

Herr ålderspresident! I dag ska vi debattera, diskutera och fatta beslut om offentlig upphandling. Upphandlingen kan både förändra och förbättra om man har bra lagar och bra kunskap. Det behövs ett upphandlingsansvar, när det gäller sjysta villkor för transporter, bra miljö, djurskydd och för den delen också öppna standarder för de datasystem som köps av kommuner, landsting och staten. Kort sagt: Upphandlingen kan faktiskt förändra förutsättningarna på väldigt många områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Förslagen i de motioner som dagens betänkande behandlar gäller bland annat kollektivavtalsenliga villkor, sociala kriterier, djurskydd och kompetens. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Utskottet vill genom bättre upphandlingsstöd bidra till att kommunerna kan ställa miljö- och hälsokrav i sin upphandling. Det är alldeles utmärkt att vi kan förtydliga regeringens ambitioner för stöd till upphandling av bland annat giftfri förskola.

Jag anar mig till en viss ökad förståelse av vikten av giftfri miljö från Moderaterna. Kanske är det bra att hamna i opposition ibland, vad vet jag?

Barn kommer dagligen i kontakt med olika typer av gifter, genom maten de äter, genom kläderna de har på sig eller genom medicin när barn och vuxna är sjuka. Det finns också i elektronikprodukter, hygienprodukter och flera andra varor som vi handlar med.

Man kan hantera kemikalier på ett riskfritt sätt, men man kan också hantera dem på sätt som är mindre bra. Vi vill ju garantera att vi hanterar kemikalier på ett bättre och tydligare sätt än vi har gjort hittills. Vi vet att barn, alltså små människor, är särskilt utsatta eftersom de smakar på allt de får i sina händer. Om leksaker innehåller kemikalier får de i sig dem. Barn äter och dricker mer än vuxna i förhållande till sin storlek, och därför är de också mer känsliga för kemikalier. De tuggar och biter i leksaker och i kläder som de har på sig.

Barn måste ha rätt till en giftfri miljö. Därför måste arbetet med en giftfri förskola påskyndas.

Arbetsmiljöfrågorna - det gäller både sociala och miljömässiga aspekter - är något som vi socialdemokrater brinner lite extra för. Där ingår också investeringar i giftfri miljö. När vi investerar i en giftfri miljö skapar vi förutsättningar för en bättre hälsa, med minskad förekomst av allergier, astma och annat.

När statsminister Stefan Löfven höll sin regeringsförklaring lyfte han särskilt upp arbetet med att göra förskolorna giftfria. För oss socialdemokrater är det därmed en prioriterad fråga att barnen ska få rätt att vara i en giftfri miljö.

I höstens budget, som tragiskt nog röstades ned av Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, fanns en miljardsatsning på just upprustning av skollokaler. I detta ingick arbetsmiljöfrågor, miljöfrågor och en giftfri förskola.

Från samarbetsregeringens sida har vi gett besked om att vi vill fortsätta med stöd till kommunerna i upphandlingsfrågorna genom att samla det i en myndighet som kan hjälpa till i arbetet med att göra bland annat förskolorna giftfria. Vi har också formulerat idén om det gröna, hållbara folkhemmet.

Jag anar mig till att en viss före detta statsminister sitter i kammaren just nu, som har uttryckt detta om det gröna folkhemmet. Det är trevligt att Göran Persson sitter i kammaren när vi pratar om just de här frågorna.

Men nu måste vi fortsätta det arbete som kom av sig för åtta år sedan. Upphandlingsmyndigheten ska ge stöd och hjälp till offentliga upphandlare. Det handlar om att ställa krav på sjysta villkor. Det handlar om sociala krav, avtalsenliga villkor, transporter, varor och tjänster, giftfria produkter, giftfri mat och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Jag har, som sagt, redan noterat det vaknade intresset från de borgerliga partierna. Därför behöver jag kanske inte kommentera det mer.

Betänkandet handlar om fler saker än giftfria förskolor. Det handlar också om så kallade vita jobb. Vi välkomnar ett påskyndat arbete och utredningen om de vita jobben. Det är oerhört viktigt att vi ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor och på vita jobb. Vi förutsätter att utredningen kommer med skarpa förslag. Det går inte fortare om man gör ett tillkännagivande nu, när en utredning alldeles snart, inom ett par månader, ska presenteras. Därför tycker vi att det är ett slag i luften att föreslå ett tillkännagivande just nu när regeringen har varit så tydlig i de frågorna.

Vi bidrar alltså genom den offentliga upphandlingen till ett väl fungerande samhälle, till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling, samtidigt som skattemedlen används på ett mer smart sätt. Och då kan vi se till att målen genomsyrar den nya nationella strategin.

Regeringen skriver i sin budgetproposition att strategins centrala perspektiv ska vara utveckling av offentlig verksamhet, ekologiska och sociala hänsyn samt innovationer. Enligt utskottet finns det skäl att invänta kommande förslag, som jag sa.

Det är oerhört viktigt att arbetstagare tillförsäkras skäliga arbetsvillkor och att vi motverkar social dumpning på arbetsmarknaden. Med andra ord, herr talman, har vi mycket att göra. Vi kan förändra mycket med den offentliga upphandlingen.

Vi ser fram emot utredningens förslag men också den nya myndigheten, som kommer att starta den 1 september.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Jag tror att vi alla är överens om att principerna bakom offentlig upphandling bör värnas. Vi vill främja konkurrens. Vi vill stävja svågerpolitik och korruption. Hela näringslivet ska få sjysta chanser att verka på någorlunda likartade villkor. Och medborgarnas pengar ska användas på ett effektivt sätt.

Men för att verkligen fungera måste systemet med offentlig upphandling hela tiden balansera mellan å ena sidan behovet av tydliga regler som underlättar konkurrensen och å andra sidan behovet av avsaknad av alltför knepiga regler. Om regelverket blir alldeles för svårt riskerar vi att de värden som vi vill skapa med offentlig upphandling helt går förlorade.

Så sent som förra året samlade alliansregeringen det övergripande ansvaret för offentlig upphandling till Konkurrensverket. Det var för att man såg ett stort behov av att stärka upphandlingskompetensen i hela den offentliga sektorn. Trots detta helt färska beslut har regeringen nu gett en utredare i uppdrag att planera för en helt ny myndighet för upphandlingsstöd som ska dra igång sin verksamhet i höst.

Vi står inför fullbordat faktum. Jag tänker därför inte ägna min tid i talarstolen åt att debattera var det stöd, som vi är överens om ska finnas, rent organisatoriskt bör hamna. Men klart är att det så snart som möjligt måste komma på plats.

Vår svenska lagstiftning när det gäller offentlig upphandling är långtgående. Men i de upphandlande organisationerna finns ofta en rädsla för att tillämpa reglerna fullt ut och att verkligen ställa tydliga krav. Man ska naturligtvis inte ställa högre krav än vad som kan motiveras i det enskilda fallet, men kunskapen om vad som faktiskt är möjligt att göra behöver förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Behovet av stöd är stort, inte bara när det gäller statliga myndigheter, utan kanske i synnerhet hos kommuner. Inte minst för små kommuner är det svårt att rekrytera och bibehålla den kompetens som krävs.

Detta är bakgrunden till Alliansens yrkande om ett tydligt definierat upphandlingsstöd för kommunerna när det gäller att ställa miljö- och hälsokrav.

Så sent som i februari i år rapporterades det om att endast hälften av kommunerna har påbörjat arbetet med att fasa ut giftiga leksaker från förskolorna. I det arbetet är det naturligtvis alldeles avgörande att ytterligare produkter innehållande farliga ämnen inte köps in till förskolorna. Men då måste kommunerna också ha den kunskap som krävs för att kunna ställa tydliga krav på giftfria produkter i sina upphandlingar.

Därför är jag glad över att ett enigt utskott har valt att ställa sig bakom Alliansens yrkande om att upphandlingsstödet bör förbättras, så att kommunerna kan ställa tydligare miljö- och hälsokrav vid offentlig upphandling. Jag förväntar mig att ett tillkännagivande från riksdagen också kommer att leda till en tydligare roll för den nya myndigheten. Direktivet till den nya myndigheten är nämligen inte särskilt klart när det gäller stödet till kommunerna. Det står egentligen i det hänseendet bara att myndigheten bör verka i nära samarbete med den kommunala sektorn för att nå målet för den offentliga upphandlingen.

Det är inte ett tillräckligt tydligt uppdrag. Därför är det här tillkännagivandet viktigt. Ska vi nu ha en särskild myndighet ska det vara tydligt att den ska ha som uppdrag att förbättra kunskapen om offentlig upphandling även i kommunal sektor.

I det sammanhanget är det också viktigt att betona behovet av kompetenshöjning när det gäller uppföljning av redan genomförda upphandlingar. Hur kontrollerar vi till exempel att den kyckling som vi har upphandlat håller samma kvalitet under hela avtalsperioden?

Man behöver också bli bättre på att dela upp upphandlingarna i mindre delar för att kunna ge företag av olika storlekar möjlighet att vinna upphandlingar.

Det här är bitar som ibland inte mäktas med men som är avgörande för att konkurrensen inte ska snedvridas och för att syftet med upphandlingsförfarandet inte ska kunna kringgås.

Herr talman! Det är viktigt att varje skattekrona används på ett ansvarsfullt sätt. Därför ska vi också kunna ställa krav på miljöhänsyn och sociala hänsyn när detta är motiverat. För att förtydliga detta infördes år 2010 den så kallade bör-regeln, som innebär att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar detta.

Möjligheterna att ställa både miljökrav och sociala krav är i dag betydande. Det slog man också fast i Genomförandeutredningen, som kom förra året. Samtidigt måste sådana krav vara förenliga med EU:s grundläggande principer och friheter. Det internationella regelverket har som främsta syfte att slå vakt om konkurrensen och att undvika att enskilda länder inför regler som ensidigt gynnar det egna landet. Men reglerna ger också möjlighet att använda de offentliga inköpen till att påverka utvecklingen i riktning mot en större andel miljöanpassade produkter och ökade sociala hänsyn. En viktig utgångspunkt när det gäller att öka konkurrensen är att man bör öka deltagandet av små och medelstora företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Regelverket innebär alltså en ständig avvägning mellan olika intressen. Vi måste hela tiden hålla i åtanke att alla ytterligare regleringar riskerar att försvåra för näringslivet, inte minst för små företag. Krångel och stora kontrakt är redan i dag de viktigaste konkreta orsakerna till att små företag avstår från att delta i offentlig upphandling. Med ytterligare regleringar blir det ännu knepigare för små företag utan ekonomiska och juridiska muskler att vara med och slåss om kontrakten. Upphandlingsförfarandet får då snarare en konkurrenshämmande effekt, och det är ju precis motsatsen till systemets primära syfte. Det är inte så jobben växer fram.

Herr talman! Såväl regeringen som Sverigedemokraterna strävar nu efter att kunna införa ytterligare regler genom att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor hos den som ska lämna anbud. Därmed gör man regelverket ännu snårigare. Man får nämligen inte ställa faktiska krav på kollektivavtalsanslutning. Där är EU-rätten tydlig, och vi får ju förutsätta att vi från svensk sida fortfarande har för avsikt att följa EU-rätten och att vi fortfarande vill värna den fria rörligheten och principerna om icke-diskriminering.

Jag blir bekymrad över att regeringens argument och förslag andas protektionism och slutenhet. Den politik som man driver på det här området och de förslag som man driver på för inom EU syftar nämligen i stor utsträckning till att motverka just den fria rörligheten. Sverige är ett litet land som är beroende av handel och rörlighet. Protektionistisk politik är inte en politik för jobben i Sverige.

Herr talman! Sociala och arbetsrättsliga krav inte bara kan utan bör ställas redan i dag om det är motiverat. Frågan är alltså vad man egentligen kan tänkas uppnå med de tänkta reglerna, mer än ytterligare krångel. Mer än hälften av de små företagen saknar i dag kollektivavtal. De allra flesta lever upp till högt ställda sociala och miljömässiga krav. Men vad är egentligen kollektivavtalsliknande krav? En och samma bransch kan ju ha flera olika kollektivavtal.

Framför allt är frågan hur mycket energi man ska behöva lägga på att definiera, kontrollera och argumentera kring vad som kollektivavtalsliknande. Riskerar vi inte då att snedvrida konkurrensen på ett sätt som vi har försökt motverka med just upphandlingsreglerna? Det här slår mot de små och medelstora företagen, alltså mot just dem vi vill ska få en större chans att vara med och lämna anbud. Det är de företagen vi ser att jobben kan växa fram i, herr talman.

Alla partier talar vackert om att vi måste minska regelbördan för företagen. I det arbetet ingår inte bara att försöka plocka bort regelkrångel som redan finns på plats utan också att ifrågasätta regler som ännu inte har införts. Det här är ett lysande exempel på ett tillfälle då vi som lagstiftare åtminstone kan avstå från att bidra till ytterligare regelkrångel. Näringslivet behöver nämligen mindre av det slaget, inte mer, och Sverige behöver fler växande företag, inte färre.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Herr talman! Jag berömde tidigare Moderaterna för att de har vaknat upp och nu ser att det är viktigt med miljökrav på till exempel förskolor. Det har Moderaterna inte tyckt tidigare, men nu när de har hamnat i opposition har de vaknat upp och tycker att det är viktigt. Det är bra.

Det är dock märkligt att man inte ska ta hänsyn till arbetarnas villkor. Nu är barnen viktiga, vilket jag håller med om, men att vi ska ha sjysta villkor och att människor inte ska utnyttjas under slavliknande villkor - det vill inte Moderaterna. Så långt kan ni inte sträcka er. Ni kan sträcka er till att vi ska få en bättre miljö, men arbetare ska inte kunna kräva avtalsenliga villkor. Det är att se till att konkurrensen slås sönder om man inte har samma villkor på alla företag. Ni gör det möjligt för vissa att inte följa kollektivavtal, alltså dumpa lönerna, och därmed kan de också dumpa priserna.

Jag har följt åkeribranschen väldigt noga, och åkerierna ber oss på sina bara knän att ställa liknande krav på alla som kör på våra vägar. Man ska följa kör- och vilotidslagar och ha kollektivavtal och sjysta villkor, så att chaufförerna inte utnyttjas. Det är ett exempel, men det finns ju många inom restaurangnäringen, handeln och så vidare där människor utnyttjas fruktansvärt eftersom de inte kan kräva något. De kommer till exempel från ett annat land och känner inte till att man här ska ha samma lön och rättigheter när man utför samma arbete.

Jag tycker att det är beklagligt att detta är Moderaternas rätta ansikte, men det är klart - det blir tydligt för väljarna nu när Moderaterna visar det.

Herr talman! Att säga att M inte vill slåss mot slavliknande villkor är väl ändå att sjunka lite lågt i debatten, och framför allt att påstå att vi i Sverige generellt sett har slavliknande villkor för arbetstagarna. Det är ju någonstans ett hån mot de länder i övriga världen som kanske ligger närmare till hands när vi talar om den typen av villkor.

När man lyssnar till Monica Green kan man tro att de teoretiska jobbens villkor är viktigare än att jobben faktiskt växer fram. Vi menar att det måste finnas en balans. Vi måste värna goda villkor för jobben - något annat har inte jag eller Moderaterna påstått - och samtidigt måste vi fundera kring hur vi får nya jobb i Sverige. Fyra av fem jobb skapas i småföretagen, och många av dem saknar kollektivavtal. Ofta lever man upp till kraven i kollektivavtalen, men man tycker kanske att avtalen saknar den flexibilitet som krävs i mindre företag.

Vi har alla länge värnat traditionen i Sverige att parterna själva ska bestämma villkoren på arbetsmarknaden. Det är väl alldeles utmärkt om parterna kan komma överens och formalisera överenskommelsen genom ett avtal. Men om behovet och viljan att teckna kollektivavtal saknas, varför ska vi då inte längre låta parterna avgöra frågan själva?

Herr talman! Jag vill därför fråga Monica Green om det är regeringens tanke att man nu ska frångå den svenska modellen om parterna inte gör som regeringen vill.

Herr talman! Maria Malmer Stenergard säger att det inte förekommer slavliknande villkor i Sverige. Det är ju verklighetsfrämmande att inte känna till hur människor utnyttjas i dag. Människor kommer från andra länder och utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare under slavliknande villkor. Jag har fått berätta detta för tidigare statsråd, både Anders Borg och Catharina Elmsäter-Svärd, som inte heller har haft en aning eftersom de tydligen inte vistas ute bland människor och får höra talas om hur det går till på arbetsplatser sent på kvällarna, nätterna och så vidare. Människor utnyttjas faktiskt under slavliknande villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Kom gärna ut i verkligheten och titta på sådana företag! Titta till exempel på åkeribranschen, som jag har fått göra! Där säger företagare själva - till och med flera som röstar på Moderaterna - att konkurrensen är satt ur spel eftersom det finns vissa som utnyttjas under slavliknande villkor. Det förekommer alltså i Sverige i dag. Jag påstår inte att det är så precis överallt, men vad jag säger är att det finns de som nu slår sönder möjligheterna för de seriösa företagen att fortsätta bedriva sina verksamheter.

Det behövs liknande villkor, och kollektivavtalsliknande villkor, för att vi ska kunna se till att människor kan leva på sin lön, för att vi ska ha sjysta villkor och för att vi ska få stopp på utnyttjandet. Vi ska inte luras in i lönespiralen nedåt; vi ska uppåt.

Herr talman! Kom gärna ut i verkligheten, sa Monica Green. Jag kommer raka vägen in från verkligheten. Jag kom in här i höstas, och utifrån den verklighet jag har sett under ganska lång tid där ute tycker jag fortfarande att det är väldigt magstarkt att kalla de svenska förhållandena slavliknande.

Det är också anmärkningsvärt att Monica Green inte lyssnar på vad jag säger. Jag säger att vi stöttar det system vi har i dag och att man bör ställa krav när det är motiverat, och det kan det naturligtvis vara i de flesta fall. Men att lägga en massa administrativ kraft hos företagen och hos den som upphandlar att definiera exakt vad som är kollektivavtalsliknande är kanske inte det som gynnar tillväxten av jobb allra mest.

Jag förstår naturligtvis att regeringens och Monica Greens förslag läggs fram av ren välvilja, men välvilliga politiker kan ibland vara det mest klåfingriga som finns. Det finns nämligen ett samband - hör och häpna - mellan regler som hämmar företagande och möjligheten för jobben att växa till. Ju knepigare det blir för företag att växa och skapa jobb, desto färre jobb skapas. De jobb som aldrig skapas kan ju kryddas med hur rosenskimrande villkor som helst om de aldrig växer till.

Därför måste vi hitta en balans, och det är det jag försöker förespråka. Ja, vi ska ställa höga krav, men vi måste också ge företagen en chans.

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt roligt att stå i talarstolen och tala om upphandling i dag, för äntligen händer det något. Under flera år - för min del går det tillbaka till när jag började i kommunpolitiken 2006 - har detta varit ett sorgligt eftersatt område på många sätt. Kunskapen om att det går att ställa miljömässiga och etiska krav har många gånger drunknat i en osäkerhet och i svårigheten att förstå att det faktiskt går. Lägsta pris har fått vara alltför styrande i de allra flesta fall, och jag hoppas verkligen att den tiden snart är över. Det finns goda förutsättningar för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Det händer mycket omkring offentlig upphandling nu. Det kommer nya EU-direktiv, som har till syfte att ge de upphandlande myndigheterna och enheterna bättre möjligheter att använda just upphandlingen till stöd för gemensamma samhälleliga mål.

Det kommer en ny färdplan för upphandling, och en ny myndighet ska vara på plats den 1 september i år. Genom att bilda en myndighet med ansvar för upphandlingsstödet bedömer regeringen att förutsättningarna för väl fungerande upphandlingar ökar. Det är bara att hålla med.

Den nya upphandlingsmyndigheten ska utgöra ett gott stöd för de upphandlande myndigheterna och enheterna i arbetet med att tillgodose angelägna miljöhänsyn och sociala hänsyn. Vi kan bara konstatera att det behövs.

Den offentliga upphandlingen är bara genom sin storhet i pengar en viktig fråga. För att ha en chans att uppnå det hållbara samhälle vi alla säger oss sträva efter krävs det att de pengar vi använder, både i den offentliga förvaltningen och på andra områden, satsas på rätt saker, alltså sådant som är hållbart ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

När det gäller upphandling har det tredje, det ekonomiska, dominerat under lång tid. Det är därför skönt att regeringen nu tar krafttag för att förenkla, förtydliga och sprida kunskap om även de andra delarna.

Det är ju det som det mesta handlar om. Det finns flera delar som behöver tydliggöras och förenklas. Frågor om miljö, etik och sociala aspekter kan med fördel vägas in. Det kan också sådant som att det ska vara mat producerad med krav på svensk djurskyddslagstiftning och hur upphandling kan bidra till ökad jämställdhet.

I höstbudgetpropositionen, den som föll, föreslog regeringen att den så kallade färdplanen för offentlig upphandling också följs upp av en mer omfattande nationell strategi för offentlig upphandling där målet är att upphandlingen ska vara effektiv och rättssäker. Den ska också ta till vara konkurrensen på marknaden samtidigt som innovativa lösningar främjas och miljöhänsyn och sociala hänsyn beaktas. Det är många delar, och det är därför bra att en myndighet ska ta hand om hela frågan.

Det är en viktig målsättning. På så sätt bidrar den offentliga upphandlingen till en väl fungerande samhällsservice till nytta för medborgarna. Samtidigt ska den bidra till näringslivets utveckling. Så får vi bästa möjliga användande av skattemedlen.

Att den sociala dimensionen nu får ta mer plats och att det blir bättre stöd till sociala företag är bra.

För oss i utskottet är det viktigt att samhället strävar efter att åstadkomma en giftfri miljö och att de produkter som finns på marknaden inte skadar vare sig människa eller miljö. Det gäller i synnerhet produkter som finns i barns närhet. Den offentliga verksamheten har ett stort ansvar i detta arbete. Genom att öka kunskapen i kommunerna om vilka krav som kan ställas vid offentliga upphandlingar när det gäller miljö och hälsa blir det möjligt för kommunerna att upphandla giftfria produkter till sina förskolor och till andra ställen.

Jag är glad att vi i dag kan konstatera att upphandling för giftfria förskolor är viktigt för hela Alliansen. Det är något Miljöpartiet har drivit under lång tid, men med den förra regeringen gick arbetet trögt. Att ha en enighet i frågan kommer självklart att ta oss så mycket längre än när vi inte var överens.

Offentlig upphandling

Vi har ett särskilt yttrande, men det kommer jag inte att läsa upp. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)