Sök

Barn och unga som inte kan bo i det egna hemmet kan i dag placeras i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende (HVB). Nu införs stödboende som en ny placeringsform för barn och unga mellan 16 och 20 år. Det huvudsakliga syftet med stödboendet är att träna och förbereda den unga personen inför vuxenlivet och ett självständigt boende. Stödboendet kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter annan vård utanför det egna hemmet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2015-12-11

Debatt

2015-12-14

Beslut

2015-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2016. Sammanlagt går 69,2 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar som bland annat syftar till att göra läkemedel för barn gratis.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

77, 188 minuter

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2015-12-11

Debatt

2015-12-14

Beslut

2015-12-15

I december 2013 beslutade riksdagen om en ny rovdjurspolitik och i april 2015 uppmanade riksdagen regeringen att fullfölja detta beslut.

Riksdagen har återigen uppmanat regeringen att fullfölja inriktningen på den beslutade rovdjurspolitiken. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att det är viktigt att den beslutade rovdjurspolitiken ska fortsätta att gälla och att beslutsordningen för skydds- och licensjakt upprätthålls.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

33, 103 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till rättsväsendet för 2016. Totalt går knappt 42 miljarder kronor till detta utgiftsområde. Polismyndigheten får knappt 22 miljarder kronor, Kriminalvården drygt 8 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också nio uppdrag till regeringen. Riksdagen vill se

• en uppföljning av den nya polisorganisationen
• redovisning av åtgärder för en effektivare polis
• redovisning av åtgärder för ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• en minimibemanning på 20 000 poliser
• en översyn av kriminalvårdens kostnader
• att polismyndigheten blir mer tillgänglig för allmänheten
• att polisen ökar sin närvaro på internet
• att brottsutredningar, uppföljningar och återkopplingar till brottsoffer förbättras
• en redovisning av åtgärder för bättre information om vittnesstöd.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

60

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

51, 130 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-15

Många kommuner har fortfarande stora problem att rekrytera brandmän på deltid. Därför vill nu riksdagen att regeringen undersöker om utbildningen för deltidsbrandmän kan ges på fler orter. Som det är i dag ges deltidsutbildningen bara på två ställen i landet, i Revinge och på Sandö.

Riksdagen tycker också att myndigheters och kommuners information till allmänheten vid kris eller krig måste förbättras. Det gäller framförallt information om den enskildes eget ansvar. Det finns redan i dag särskilda lagstadgade regler, så kallade föreskrifter, om hur allmänheten ska få information av myndigheter under en kris. Men enligt riksdagen saknas det krav på att informationsinsatserna också ska handla om individens eget ansvar och beredskap i ett förebyggande syfte.

I två tillkännagivanden uppmanar därför riksdagen regeringen att se över dessa två frågor.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

30, 112 minuter

Justering

2016-03-01

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16

Riksdagen sa ja till det förslag till extra ändringsbudget för 2015 som regeringen lämnat med anledning av flyktingsituationen. Det innebär att utgifterna i statens budget för 2015 ökar med cirka 11 miljarder kronor. Merparten av utgiftsökningen, 9,8 miljarder kronor, ska avsättas till ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande ökas med 1 miljard kronor. Det civila samhället får 200 miljoner kronor extra som stöd till insatser för asylsökande och nyanlända. Beslutet innebär höjda ramar för tre utgiftsområden och sammanlagt fem ändrade och nya anslag.

Den 23 oktober 2015 kom regeringen överens med Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att öka utgifterna i statens budget för 2015 med anledning av flyktingsituationen. Regeringens förslag till extra ändringsbudget bygger på den överenskommelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 50 minuter

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Reglerna för finansiell information och information om aktieinnehav ändras. Det handlar om regler som gäller anmälningsskyldighet för aktieinnehav, offentliggörande av nya låneemissioner och förbud mot att utöva rösträtten för aktier. Bland annat kommer det inte längre att vara obligatoriskt för företag som ger ut värdepapper att offentliggöra delårsrapporter för räkenskapsårets första och tredje kvartal.

Ändringarna i de svenska lagarna görs för att anpassa dem till EU:s så kallade öppenhetsdirektiv, som innehåller regler för information och insyn kring handel med finansiella instrument och värdepapper.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 februari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av närmare 7,7 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2016. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är klimatinvesteringar och andra åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt forskning.

Regeringen föreslår en kraftig ökning av anslagen för utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård som helhet. Några anslag får betydande tillskott. Riksdagen uppmanade regeringen att i kommande budgetpropositioner rapportera hur pengarna används och vilka resultat som uppnås.

Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2013. EU:s ansvarsfördelningsbeslut reglerar EU-ländernas årliga utsläppsutrymme mellan 2013 och 2020.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

85, 209 minuter

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-07

Bordläggning

2015-12-11

Debatt

2015-12-14

Beslut

2015-12-15

De så kallade skattenämnderna inom fastighetstaxeringen avskaffas. Skattenämnder är nämnder som består av särskilt utsedda personer som ska pröva och besluta i taxeringsfrågor som avser fastigheter. I fortsättningen ska beslut som tidigare fattats av skattenämnderna tas av Skatteverkets tjänstemän. Vid omprövningsärenden ska särskilt kvalificerade beslutfattare kopplas in. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 mars 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-04

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-16

Riksdagen sa till regeringens förslag om fördelning av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet för familjer och barn är 87,1 miljarder kronor. Pengarna går främst till föräldraförsäkring och barnbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja föräldrapenningens grundnivå från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag från och med den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 94 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-12-04

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 110 miljarder kronor i anslag till området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (50,3 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (43,5 miljarder) samt till Försäkringskassan (drygt 8 miljarder).

Beslutet innebär bland annat att:

• Försäkringskassan tillskjuts 250 miljoner kronor årligen från och med 2016. Syftet är att stärka tidiga prövningar och höja kvaliteten i handläggningen av sjukförsäkringsärenden.
• Med­len till samordningsförbund inom Finsam ökas med 59 miljoner kronor per år. Samordningsförbunden verkar för samordnade rehabiliteringsinsatser av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting för bland annat människor som är sjukskrivna.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den bortre gränsen i sjukförsäkringen, som i normalfallet infaller efter två och ett halvt år, tas bort. Syftet är att inga personer som är sjukskrivna ska bli utförsäkrade. Ändringarna börjar gälla den 1 februari 2016.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

65, 184 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-12-04

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om 6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet näringsliv.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om regeländringar gällande AB Svensk Exportkredit, AB Götakanal bolag och SAS AB. Ändringarna berör ägarstruktur (AB Svensk Exportkredit), användning av vinst (AB Götakanal bolag) och försäljningskostnader (SAS AB).

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 137 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Riksdagen har behandlat skrivelsen Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism där regeringen redovisar en ny nationell strategi mot terrorism.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen:

• Det bör vara brottsligt att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Detsamma gäller för finansiering av terrorism. Kriminalisering av medverkan i andra stödfunktioner inom en terroristorganisation bör också övervägas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta.
• I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen att det förebyggande arbetet ska vara i fokus för Sveriges internationella arbete mot terrorism och att det arbetet ska bedrivas inom ramen för FN. Enligt riksdagen borde fokus i första hand vara att säkerställa ett bra och fungerande samarbete inom EU.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

26

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

19, 100 minuter

Justering

2015-12-01

Datum

2015-12-02

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2016. Sammanlagt går 7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till investeringsstöd för hyres- och studentbostäder, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande samt energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Satsningar görs även på Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument. Riksdagen sa ja till ett nytt mål för konsumentpolitiken.

Riksdagen gjorde också två tillkännagivanden om att regeringen senast den 1 januari 2017 bör

• utreda åtgärder som kan förkorta plan- och bygglovsprocessen med upp till ett år
• ha återkommit till riksdagen med förslag om lagändringar som innebär att fler åtgärder blir bygglovsbefriade.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

99, 285 minuter

Justering

2015-12-01

Datum

2015-12-02

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.

Beslutet innebär bland annat att

• anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
• anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
• 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
• 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

59, 172 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

En del av reglerna som gäller indirekta skatter ändras. Mervärdesskattelagen anpassas till EU:s regler. Ansökningar om återbetalning av moms och punktskatter för utländska diplomater ska skickas direkt till Skatteverket. Förteckningen över varor och tjänster som utländska diplomater får tillbaka momspengar för ska uppdateras.

Vidare kommer till exempel bestämmelserna om tillfällig omsättning av nya transportmedel, undantag från plikten att betala skatt vid leverans av varor till andra EU-länder, återbetalning vid omsättning av guld och återbetalning till personer som har flyttat till ett annat EU-land att ändras. Den så kallade slussningsregeln i mervärdesskattelagen slopas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-11-30

Bordläggning

2015-12-02

Debatt

2015-12-03

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 19,4 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2016. Mest pengar går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande (drygt 12,6 miljarder) och Migrationsverket (drygt 4,6 miljarder).

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

60, 136 minuter

Justering

2015-11-19

Datum

2015-11-30

Bordläggning

2015-12-02

Debatt

2015-12-03

Beslut

2015-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet vid ålderdom är 36,2 miljarder kronor. Pengarna går främst till garantipensionen, efterlevandepensioner och bostadstillägg till pensionärer.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

53, 147 minuter

Justering

2015-11-19

Datum

2015-11-30

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till studiestöd för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för studiestöd är drygt 21,7 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (drygt 14,9 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,3 miljarder).

Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna syftar bland annat till att göra det enklare för låntagare bosatta utanför Sverige att ansöka om nedsättning av årsbeloppet för studielån.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

27, 71 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-11-27

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 1,9 miljarder kronor till området internationell samverkan för år 2016. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, samarbete inom Östersjöregionen samt freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Riksdagen sa nej till de motioner som har väckts med anledning av regeringens budgetförslag.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-11-27

Bordläggning

2015-12-02

Debatt

2015-12-03

Beslut

2015-12-09