En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks-politiken 2016-2020

Herr talman! Vi ska nu debattera betänkandet gällande regeringens skrivelse En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020. I skrivelsen finns utöver nya mål och strategier för den kommande femårsperioden också en utvärdering av den strategi som riksdagen i mycket stor enighet antog 2010 och som har gällt fram till i år.

Jag vill som kristdemokrat säga att det är mycket glädjande och betryggande att det i denna kammare finns en väldigt stor samstämmighet vad gäller den övergripande synen på missbruksfrågorna. I stort delar vi analysen om vilka risk- och friskfaktorer som finns och vilka grundläggande strategier som behövs för att vi långsiktigt ska kunna minska lidande som effekt av missbruk. Jag uppfattar också att vi är tämligen överens om vikten av ett aktivt förebyggande arbete och att vi alla har insikten om vilka enorma kostnader, utöver det mänskliga lidandet, som är förknippade med om vi lyckas eller misslyckas med missbrukspolitiken.

Det gläder mig därför också att regeringen i huvudsak bygger vidare på den strategi som togs fram under ledning av den tidigare ansvariga ministern, kristdemokraten Maria Larsson. Kristdemokraterna står i huvudsak bakom regeringens bedömningar i strategin. Jag säger "i huvudsak", för vi står inte bakom dem till fullo.

Herr talman! Det bekymrar oss nämligen att det på vissa områden förefaller som om regeringen gör avsteg från grundläggande principer som man själv lyfter fram i strategin. Min främsta oro gäller alkoholens område. Under lång tid har en minskning av totalkonsumtionen varit en bärande del i det alkoholpolitiska arbetet i vårt land, och det har funnits en stark uppslutning kring detta. Den vetenskapliga grunden för att detta är en central del i det förebyggande arbetet är trygg och solid, och det har funnits ett starkt politiskt stöd för totalkonsumtionsprincipen. I den förra strategin stod det tydligt formulerat redan i det övergripande målet: "Målet innebär att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion, bland annat genom att minska konsumtionen och skadliga dryckesvanor."

Den prioriteringen kan också sägas ha varit hyfsat framgångsrik. Från toppnoteringen 2004 med en konsumtion på 10,5 liter per person sjönk det fram till 2010 till drygt 9 liter per person och har sedan hållit sig ganska stabilt runt den nivån. Detta lyfts också fram i utvärderingsdelen i regeringens skrivelse, men när det kommer till målformuleringarna saknas det. I den nya skrivelsen kan vi i stället läsa: "Till skillnad från de andra substanserna är alkohol accepterat som en del av vår kultur och därför tar det övergripande målet fasta just på att minska de medicinska och sociala skadorna orsakade av alkohol." Totalkonsumtionen har försvunnit som mål; det återfinns varken i de specifika målformuleringarna eller i den övergripande målsättningen. Det är oroande, anser vi kristdemokrater.

Herr talman! Som politiskt förtroendevalda och lagstiftare har vi en mycket viktig roll i det förebyggande arbetet. Det är ett ansvar vi ska ta på fullaste alvar. Våra ansträngningar är dock utsiktslösa om vi inte samarbetar med och tar hjälp av civilsamhället. De mest utsatta och sårbara är i denna fråga som i så många andra frågor barnen - de hundratusentals barn som växer upp i riskbruksmiljö eller rent av missbruksmiljö. Utöver den direkta lagstiftning och de direkta insatser som görs i missbruksfrågor har andra politiska insatser mycket stor betydelse för att skydda barnen.

Det allra viktigaste för barnen är hemmiljön. Det handlar om det stöd de får hemma, det stöd de får från familjen och från föräldrarna. Ett väl utvecklat, brett och närvarande stöd till föräldrarna under hela barnens uppväxttid är kanske den allra viktigaste insatsen i ett arbete med att förebygga missbruk.

I den nya strategin har regeringen valt att ta bort det specifika mål som gäller barn, med hänvisning till att det ska genomsyra allt arbete. Vi kristdemokrater hoppas och tror att det ska vara rätt väg framåt. Men när man tar bort ett mål finns det alltid en risk att man tappar i uppföljning. Jag och Kristdemokraterna står bakom det som är utskottets ställningstagande. Vi förutsätter att regeringen kommer att följa upp detta, så att den här farhågan inte ska besannas.

Herr talman! Det finns såklart mycket annat att säga. Men vi kristdemokrater står bakom alla våra reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 5.

Herr talman! I dag debatterar vi betänkande SoU8. I betänkandet behandlas regeringens skrivelse En samlad strategi för alkohol, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020. Vidare behandlas 20 motionsyrkanden som kommit in med anledning av skrivelsen och 120 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Varje enskild människa är den viktigaste utgångspunkten för Moderaternas politik och vårt samhällsengagemang. Våra värderingar formas av vår syn på människan. Vi vet att alla människor har stora förmågor och möjligheter att utvecklas och växa när de möter nya utmaningar. Samtidigt ställs människor ibland inför svåra situationer och prövningar då de behöver stöd och hjälp, ibland mer än samhället förmår.

Sverige är ett av världens bästa länder att leva i och växa upp i. Man kan leva ett långt och berikande liv. Det ska fortsatt vara så. Sverige ska vara ett land där alla blir sedda, hörda och lyssnade på oavsett kön, ålder och bakgrund. Många människor i Sverige mår mycket bra och lever fantastiska liv långt upp i åren. Samtidigt finns det barn, unga och vuxna som inte har det bra. Det finns de som växer upp och lever i en miljö som ibland är direkt skadlig och farlig.

Ett långvarigt och omfattande missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak är förenat med fara för livet. Det är ett faktum. Samtidigt kan bruk av alkohol, exempelvis i samband med måltider, utgöra en stor njutning. Balans är lika viktigt här som i andra delar av livet. Att bedriva ett förebyggande hälsoarbete är en självklarhet, så att fler får tillgång till ny kunskap och beprövad erfarenhet. Samtidigt bestämmer människor själva över sina egna liv. Det betyder inte att man har rätt att förstöra andra människors liv. Man har exempelvis inte rätt att förstöra sina barns uppväxt genom ett omfattande missbruk som leder till att man inte kan ge dem den omvårdnad och det stöd som alla barn och unga har rätt till.

Vi vill hjälpa människor som behöver stöd, vård och behandling. Det ska vi göra genom en gedigen analys där verkligheten betraktas ur olika perspektiv. Utan analys kan vi inte komma till rätta med dagens och morgondagens brister och utmaningar.

Den restriktiva politik gällande alkohol, narkotika, dopning och tobak som Sverige har bedrivit har tjänat oss väl. Det betyder dock inte att det inte finns problem och utmaningar. Det finns många exempel på sådana. Moderaterna strävar efter att hitta en väl avvägd balans mellan å ena sidan restriktivitet och å andra sidan ökade möjligheter för exempelvis gårdsförsäljning av öl, vin och cider som producerats lokalt. Vi vill också fortsatt sträva efter att nå närmare visionen om ett Sverige fritt från narkotika och dopning.

Herr talman! Jag vill ta upp tre samhällsutmaningar som vi står inför gällande alkohol, narkotika och tobak.

Det finns en bred samsyn i Sverige om att vi ska föra en restriktiv alkoholpolitik. Vi strävar efter att fullfölja, utveckla och modernisera denna politik i en tid av nya mönster och trender gällande konsumtion av alkohol. Forskningen visar att omfattningen av alkoholproblem till största del beror på den allmänna konsumtionsnivån för alkohol i samhället. Samtidigt visar forskningen att ålder har betydelse för de effekter alkohol har på människors hälsa och välbefinnande. Det finns en positiv effekt av låg eller måttlig alkoholkonsumtion hos personer som är över 50 år - om man betraktar dem som en samlad grupp. Denna tudelade bild av alkohol är viktig att se och förstå. Därtill växer nya mönster och möjligheter fram när det gäller exempelvis gårdsförsäljning av lokalt producerad alkohol till turister. Vi moderater vill möjliggöra gårdsförsäljning av öl, vin och cider som producerats lokalt. Sådan verksamhet ska kunna bedrivas under kontrollerade former i Sverige, med ett bibehållet monopol för Systembolaget när det gäller att sköta alkoholförsäljning.

Cannabis är det narkotiska preparat som är vanligast att använda. Det är därtill den enda narkotikasort som omfrågas i Statens folkhälsoinstituts hälsoenkät - det är den enda studie som följer utvecklingen av befolkningens narkotikavanor. Resultatet visar att ungefär 150 000 människor har använt cannabis någon gång under 2010. Det är i denna kontext nödvändigt att ställa sig frågan: Vilka redskap ska vårt samhälle använda sig av i syfte att förhindra och bromsa detta och hjälpa de människor som hamnat i ett narkotikamissbruk?

I Sverige fortsätter rökningen att minska. Trots detta är fortfarande nära var åttonde kvinna och var tionde man dagligrökare. Det dör ungefär 12 000 människor i Sverige varje år av rökning och dess konsekvenser. Att väga människors fundamentala rätt att bestämma över sina egna liv mot de farliga effekter och den inverkan som tobaksrökning har på liv och hälsa är en känslig uppgift. Det krävs väl avvägda förslag och en balans i avvägningarna som stämmer väl överens med de etiska principer som tar hänsyn till kostnader i liv och hälsa för den enskilde och de samlade samhällskostnaderna.

Det är viktigt att fullfölja och utveckla den ANDT-strategi som alliansregeringen slog fast 2011. Och det är viktigt att ta fram en fördjupad och förnyad strategi där de övergripande målen och visionerna fortsatt ska vara: ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av bruk av alkohol och ett kontinuerligt minskat bruk av tobak.

Herr talman! Vi moderater har fem reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Vi välkomnar regeringens samlade strategi för alkohol, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020. Vi står bakom alla våra motioner, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservationerna 19 och 20.

Sverigedemokraterna står bakom en restriktiv politik för alkohol, narkotika, dopning och tobak som bygger på vetenskap, med syftet att främja en god folkhälsa i hela landet. Vi anser att det är mycket viktigt att aktivt arbeta för att motverka de påverkbara hälsoklyftorna och att komma till rätta med missbruk och annan problematik. Strategins fokus på insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk är något som vi anser är mycket bra, då våra barn är vårt lands framtid. En stark länk mellan nationell, regional och lokal nivå underlättar arbetet.

Herr talman! Vi vill hänvisa till Missbruksutredningen och dess slutsatser om att överföra ansvaret för missbruksvården till landstingen i stället för att, som i dag, ha ett delat huvudmannaskap mellan kommuner och landsting. I nuläget är det en splittrad och otydlig behandlingsorganisation, som enligt experter inte tilltalar brukarna. Man är bland annat dålig på att implementera nya metoder. Om ansvaret fortsätter att vara delat mellan olika huvudmän finns det en risk för att människor som behöver hjälp hamnar mellan stolarna. Undersökningar visar dessutom att 90 procent av befolkningen skulle föredra att få hjälp för sitt beroende via sjukvården, precis som man får vid andra typer av hälsoproblem. Vi anser därför att ett samlat huvudmannaskap är att föredra, där landstingen tar över hela ansvaret för missbruksvården.

Många kvinnor fortsätter av olika anledningar att bruka tobak och alkohol medan de är gravida. I vissa fall har information om skaderisker aldrig nått fram. I andra fall tas informationen inte på allvar. Ett aktivt beroende är svårt att bryta, inte minst då man även vill undvika nikotinplåster och andra substitut eftersom dessa också inverkar på fostrets utveckling. Insatser i form av stödgrupper och terapi blir då ett viktigt alternativ. I dag varierar utbudet från ort till ort när det gäller såväl informationsförmedling som beroendebehandling.

Regeringen bör utreda hur insatserna för att minska gravidas bruk av skadliga ämnen kan intensifieras och utvecklas. Vidare bör regeringen utarbeta en nationell plan för att säkerställa likvärdiga insatser i landet för välmående foster.

I genomgången av den tidigare strategins resultat konstateras att dödligheten till följd av narkotikamissbruk fortfarande är hög i Sverige och att vi sticker ut i jämförelse med andra europeiska länder. Det är mycket oroväckande för såväl enskilda individer som för samhället att dödligheten till följd av narkotika ökar och ligger på en så konstant hög nivå.

Resultat av de insatser som gjorts är för klent, och insatserna har inte varit tillräckliga. Vi sverigedemokrater anser att regeringen bör tillsätta en utredning som ska analysera och ge konkreta förslag på hur man kan komma till rätta med den negativa utvecklingen när det gäller dödlighet till följd av missbruk av narkotika.

Med våra nya invånare uppstår nya och större utmaningar, då de har en större andel rökare bland sin egen befolkning. Det kommer att ha en påverkan på folkhälsan framöver, och det är viktigt att man jobbar förebyggande för att minska rökningen och förbättra folkhälsan bland dessa.

Vidare önskar vi framföra att vi anser att det är viktigt att värna det svenska undantaget från EU:s regler om snus. Samtidigt som vi vill arbeta mot en folkhälsoproblematik som finns även kring snus vill vi värna det svenska självbestämmandet och det svenska undantaget som gäller för snus.

Herr talman! Det finns möjligheter att förutsäga vilka barn och ungdomar som kan komma att fara illa, och då innebär det en fördel att ge förebyggande insatser. Kontakter med tobak och alkohol kan begränsas om familjen får stöd och hjälp tidigt. Samarbete mellan skola, förskola och socialtjänst är mycket viktigt, med tydliga handlingsplaner och stöd för att hantera missbruksproblematik.

Kan vi nå dessa familjer i ett tidigt stadium har vi mycket att vinna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Carina Herrstedt och Heidi Karlsson (båda SD).

Herr talman! Vi har att debattera och slutligen besluta om regeringens ANDT-strategi. Det här har blivit ett väldigt framgångsrikt sätt i Sverige att arbeta med de här frågorna, just i och med att det är så många olika intressenter inblandade, inte minst det civila samhället. Vi har också sett att det har blivit framgångsrikt i och med att majoriteten av landets kommuner nu faktiskt är ordentligt engagerade på det här området.

Vad gäller tobaken står vi i Centerpartiet helt bakom den målsättning som WHO har lagt fast, nämligen att Sverige ska vara ett tobaksfritt land 2025. Vi ligger redan på bra nivåer, men det finns ytterligare åtgärder att vidta. En utredning har nyligen publicerats med en lång rad förslag som vi ser fram emot att kunna diskutera och kanske fatta beslut om här i riksdagen under kommande år.

Också vad gäller alkoholen har vi varit framgångsrika. Alkoholkonsumtionen sjunker nu i Sverige sedan en lång rad år. Inte minst är det oerhört glädjande att den sjunker absolut skarpast i de yngsta åldersgrupperna.

Det här är en stor framgång. Jag tror att ANDT-strategin och det sätt som man har valt att arbeta med den är en viktig del i att man har blivit framgångsrik. Det som är märkligt och som förvånar många är dock att detta har skett i en tid av väldigt kraftig liberalisering, där det har blivit möjligt att åka över gränsen och hämta hem stora mängder alkohol och alkoholreklamen plötsligt flödar fritt i medierna. Samtidigt ser vi alltså en sjunkande alkoholkonsumtion.

Det här gör, herr talman, att det finns anledning att noga analysera vad det är som händer i samhället och vilka åtgärder som faktiskt kan vara effektiva.

Vad gäller narkotikan är bilden mer tudelad. Vi ligger bra till i Sverige när det gäller cannabisanvändningen, som är låg. Det är framför allt på det området som vi har mätbara siffror som gör att vi kan jämföra oss med andra länder.

Det pågår i några amerikanska delstater ett fullskaligt experiment med en hel ungdomsgeneration, där man legaliserar cannabis som produkt. Resultaten, inte minst från Colorado, är skrämmande. Resultatet har blivit en kraftigt ökad konsumtion av cannabis. Vi ser att antalet akutbesök av ungdomar, för det är ju där den stora ökningen sker, har ökat. Vi ser hur små barn kommer in med cannabisförgiftning, vilket beror på att man saluför produkter som är direkt inriktade på den unga generationen.

Vi vet att det här är en farlig drog. Vi vet att den ökar risken för psykisk sjukdom, och vi vet att den dessutom leder till dödsfall. Det här är, herr talman, inte en väg för Sverige att gå!

Där vi i Sverige ligger illa till är när det gäller den narkotikarelaterade dödligheten. Vi har kunnat se hur den har ökat under ett flertal år. Det är fullständigt oacceptabelt, och här finns anledning att lägga om kursen.

Narkotikautredaren pekade på en anomali i det svenska samhället: När det gäller alla andra sjukdomar är det sjukvårdshuvudmannen som är huvudansvarig för behandlingen. Men när det gäller beroendesjukdom är det i stället kommunerna som har huvudansvaret. Detta är, herr talman, en av orsakerna till att vi har väldigt svårt att få in effektiva behandlingsmetoder när det gäller narkotikaberoende.

En av världens mest omtalade och högst ansedda medicinska tidskrifter, The Lancet, pekade nyligen i en stor översiktsartikel med närmare 500 referenser på vad som måste göras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Från Centerpartiets sida anser vi att det inte handlar så mycket om tyckande, utan det handlar om att ta reda på var vetenskap och beprövad erfarenhet ligger och vilka åtgärder det är som ska vidtas.

Enligt The Lancet är det ganska enkelt. Det handlar om att öka tillgången till sprututbyte och rena kanyler. Det handlar om att öka möjligheten att få antiviral behandling. Det handlar om att öka möjligheterna att få läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk, och det handlar om att se till att vi får en större tillgång på Naloxon, ett motgift som behövs i ett läge där man får ett andningsstillestånd på grund av narkotikabruk.

Detta, herr talman, är ganska enkla och tydliga åtgärder, och här förutsätter jag att regeringen går vidare och ser till att vi kan implementera de metoder som vi vet är effektiva så att Sverige inte längre ska behöva stå vid skampålen för att vi har en ständigt ökande dödlighet på grund av narkotika.

Vi från Centerpartiet står självklart bakom samtliga reservationer i betänkandet, men jag väljer att för tids vinnande yrka bifall till reservation 17.

(Applåder)

(forts. § 14)

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks-politiken 2016-2020

Herr talman! Strategier kommer och går; beroende och stigmatisering består.

I dag debatterar vi den nationella ANDT- strategin. Det är egentligen den ryggrad vi ska ha i arbetet med beroende och medberoende av alkohol, narkotika, dopning och tobak.

Nuvarande politik är kanske inte hands on på topp. Det har varit stora nedskärningar på både kommunal nivå och landstingsnivå, och man har kanske inte alltid arbetat med att erbjuda relevant och evidensbaserad vård.

Missbruksutredningen kom ju med en fantastisk utredning, Bättre insatser vid missbruk och beroende. Där fanns massor av bra förslag. Ett enda förslag realiserades. Vi vill ha mer aktiv politik på det här området och undrar om inte regeringen kan damma av den här utredningen, som den förra regeringen inte lyckades manifestera.

Det talas mycket om förebyggande insatser. Den absolut viktigaste förebyggande insatsen är skolan. Att gå ut gymnasiet med betyg och kunna gå vidare på något sätt - det är själva grejen. Man ska inte låta arbetarklassens barn gå ur skolan utan betyg. Då händer det trista saker. Det är skolan som är den förebyggande verksamheten.

Man ska också ta tag i alla barn och unga som växer upp i hem där föräldrar har problem med alkohol och droger eller har psykisk ohälsa. Det förebyggande arbetet, att ta tag i de här barnen, är otroligt viktigt. 60-70 procent av de killar och tjejer som söker på Maria Ungdom för manifesta problem, alltså för eget missbruk, kommer från familjer som har antingen alkohol- och drogproblem eller psykisk ohälsa. Det är alltså 60-70 procent. Det är en mycket viktig målgrupp att jobba med, och det gör man inte riktigt. Detta handlar om det sociala arvet.

Man säger att ungefär 3 000 barn får stöd på grund av föräldrarnas missbruk. Då ska man veta att det är 400 000 barn som växer upp i familjer med riskabel konsumtion. Det är alla typer av hem och alla klasser. 100 000 av dessa barn lever i en akut situation. Då kan inte råd och stöd till dessa barn vara frivilligt. Barn till missbrukare far illa.

Vänstern har i tidigare debatter och i tidigare motion, som inte är med här, framfört att vi vill att det tillsätts en utredning som ska se över stödet till barn till missbrukare. Det är dags för verkstad. Detta arbete är i mycket hög grad frivilligt i dag. Vi måste ha ett lagrum för det. Det är dags att börja arbeta ordentligt med det förebyggande arbetet.

Vi vill också att Maria Ungdom i Stockholm ska bli ett nationellt centrum för kunskap om unga som är beroende eller som riskerar att hamna i beroende.

I skuggan av alla de barn som växer upp med föräldrar med alkoholproblem blir jag lite undrande när jag läser motionerna specifikt från Moderaterna. Det är en ganska lättvindig alkoholpolitik som de föreslår. De lyfter ofta fram gårdsförsäljning, och det handlar mycket om att smaka och om serveringstillstånd. Det är också några attacker på Systembolaget, som är vår absoluta ryggrad i detta arbete.

Alkohol är inte vilken vara som helst. Det ska vara mer restriktivitet, mindre alkoholreklam och mer koll på läget. Det ska inte heller vara en bar på Ica, som på Folkungagatan i Stockholm. När man ska handla med barnen, ska man då ta ett glas vin och glida runt med kundvagnen? Det är inget fredagsmys, tycker jag.

För samtliga beroende krävs det snabba puckar - öppna dörrar till vård och behandling. Det finns en uppenbar brist på tillgänglighet. Vi vill utreda vårdgarantin och med hjälp av den förstärka den befintliga lagstiftningen och öka den nationella likvärdigheten när det gäller missbruksvård.

Jag vill påstå att den missbrukspolitik som har formats i decennier fram till nu kraftigt har förstärkt stigmatiseringen och förstärkt utanförskapet. Det handlar mycket om skam, skuld, straff, nekande till rena sprutor, nekande till vård och behandling, brist på social omvårdnad, hemlöshet. Det skapar inte direkt en tillit till dem som det handlar om.

Det har varit mer fokus på ett samhälle som är helt fritt från narkotika. Det är jättebra; det kan vi ställa oss bakom. Men toleransen för döda narkomaner har varit skrämmande stor väldigt länge.

Man kan följa dessa dödsfall sedan 1987. De senaste tre åren har ökningen varit oerhört dramatisk. Socialstyrelsen har ett dödsorsaksregister som man kan titta på om man är intresserad.

År 2013 dog 589 personer av narkotikarelaterade orsaker. År 2014 hade det stigit till 765 personer. Det är alltså en ökning med 30 procent. Det är näst högst inom EU. Det går inte att bortförklara. Det tycker jag är ganska skamligt för ett land som ändå är resursstarkt och har en utbyggd välfärd.

Det behövs ordentliga utredningar om varje enskilt fall, där man också ser vad som har brustit i vård och behandling på olika sätt. Det är ett oerhört viktigt verktyg att göra det för att sedan kunna arbeta framåt.

Som Anders W Jonsson från Centerpartiet sa delar man ut Naloxon i Region Skåne just nu. Det borde delas ut i hela landet. Det är inte beroendeframkallande, men det räddar liv. Och det brinner i knutarna.

Fortfarande 2016 tycker jag att strategierna för missbrukspolitiken när det gäller narkotika handlar mer om moral och myter på kommunal och landstingskommunal nivå, men specifikt på kommunal nivå, än om erfarenhet och evidens.

Jag kan nu se en vändning, och jag är mycket glad för det. Alla beslut som man tar i denna typ av frågor ska tas utifrån forskning. Man ska inte gå på magkänslan, för då hamnar man snett.

Det känns som om vi har jobbat med frågan om sprutbyte i decennier, men jag hoppas att vi snart slipper snacka något mer om det. Den frågan är inte riktigt i hamn. Vi är många som har kämpat för sprutbyte, och vi har kallats drogliberala. Vi har fått förklara oss. Det som är självklart i resten av världen har tydligen känts underligt i Sverige.

Sverige har haft sprutbyte i Malmö sedan 1987. Jag tror att det är sju kommuner som har infört sprutbyte, och det är några kommuner till som är på gång.

Avskaffa det kommunala vetot! Den förra regeringen gjorde inte det. Den här regeringen måste rappa på i denna fråga. Det går att jobba lite snabbare.

Sprutbytesprogram är en smittskyddsåtgärd och en hälsoverksamhet. Det handlar mer om det än om narkotikapolitik. Det finns mycket bra föreskrifter från Socialstyrelsen, och det är inget flum. Sprutbyte är en liten del av så mycket annat. Det handlar om att fånga upp missbrukare och ge dem tillgång till rådgivning, information, motiverande samtal, gynekologi, socialpsykologisk kompetens med mera. Det kan man göra på dessa ställen. De som slutar missbruka och de som inte slutar missbruka ska göra det utan kroniska sjukdomar. Självklart är det så. Detta är en hälsopolitisk åtgärd som myndigheterna står bakom och som forskningen står bakom. Det är egentligen bara att slå klubban i bordet. Det finns mycket tunga forskningsrapporter som pekar entydigt på att detta är mycket bra. Därför vill jag lyfta fram reservation 17, som är gemensam för Vänsterpartiet, Centern och Liberalerna.

När det gäller dödsfall vill jag även lyfta fram reservation 21.

Det finns fortfarande en nyrekrytering till injektionsmissbruk bland unga. Vi har alldeles för lite kunskap om ungas beroende. Unga har en mycket dålig ingång när det gäller att få hjälp från samhället. Drogdebuten sker i 14-15-årsåldern, och injektionsdebuten sker i 18-19-årsåldern. 50 procent av de 21-åringar som kommer för att byta sprutor bär på hepatit C-virus. Det kan man fundera på. Man kanske ska sänka åldersgränsen för sprutbyte. Det vore fint.

Beroende drabbar många. Däremot är det helt tydligt att vi behöver en ny politik med fokus på de beroende och deras anhöriga som vilar på forskning och evidens. Det ska vara en respektfull beroendepolitik, där vi även har en mental nolltolerans för dödsfall i målgruppen missbrukare och där vi värnar om anhöriga på riktigt. Vi kan så mycket bättre.

För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 17 och 21, men vi står självklart även bakom våra övriga reservationer.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att Liberalerna självklart står bakom alla sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 4 och 17.

Liberalismens grund är att människor ska få välja hur de vill leva sina liv så länge de inte skadar någon annan. I första hand ska vi givetvis förebygga att människor hamnar i ett beroende. Det är bland annat därför som vi har åldersgräns för köp av alkohol och tobak.

Förebyggande insatser för att människor inte ska bli beroende av narkotika, alkohol och nikotin är oerhört viktiga. Men lika viktigt är det att läkemedel och spel inbegrips i ANDT-strategin. Det är samma mekanismer i hjärnan som leder till de olika beroendeformerna. Att inte ta med alla blir fel.

Tidigare har riksdagen sagt nej till att läkemedel tas med i strategin därför att det är läkare som genom sina förskrivningar medverkar till att människor börjar överanvända medlen. Visst är det så att en del har blivit läkemedelsberoende genom läkarförskrivna recept. Men det finns också de som har kommit över preparaten på svarta marknaden och via nätet.

Spelberoende är så vanligt att det definieras som ett folkhälsoproblem. Vi måste både förebygga och hjälpa människor ur deras spelberoende. Den hjälpen är tyvärr ofullständigt utbyggd. Jag tycker att det som utskottet skriver om spelberoende är lite tråkigt. Jag är däremot stolt över att det är min partikollega Barbro Westerholm som i hög grad har lyft upp spelmissbruket på den politiska dagordningen, även om jag naturligtvis hellre hade sett att det inte behövdes alls.

Sprutbyte och läkemedelsassisterad behandling för narkomaner måste göras tillgängligt i hela landet där behov finns. Regeringen behöver ta initiativ till att så blir fallet. Både Anders W Jonsson från Centern och Karin Rågsjö från Vänstern har förtjänstfullt här i talarstolen förklarat varför.

I dag ser samhället olika på missbruk och missbruk. I vissa fall ser man missbruk som en sjukdom och i andra fall som något som ska bestraffas. Denna något kontraproduktiva inställning från samhället gör att människor med en beroendesjukdom inte alltid kan påbörja tillfrisknandet utan i stället stigmatiseras och döms ut.

Missbruk måste ses som en beroendesjukdom oavsett om det är narkotika, alkohol eller spel som missbrukas. Behandling och förebyggande insatser är det som hjälper människor tillbaka till ett fungerande liv.

En annan fråga som vi i Liberalerna har aktualiserat i vår motion är att regeringen har ändrat den ANDT-strategi som har gällt 2011-2015 genom att stryka mål 2 om att barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Vi vet att man alltid inom målstyrning mäter det som står i målen. Det som inte står där mäts inte eller görs inte. Genom att mål 2 har strukits riskerar man att barn kommer på undantag i det viktiga förebyggande arbetet. Själva syftet är att de övergripande målen ska vara långsiktiga. Därför är det olyckligt att regeringen petar i målstrukturen redan efter fyra år. De normala ledtiderna för att ett riksdagsbeslut ska nå ut till landsting och kommuner och civilsamhället är ganska långa, så detta har tyvärr precis kommit igång.

Eftersom vi inte vill ändra målen föreslår vi inte heller något tillägg om årsrika. Men det är viktigt att i någon form uppmärksamma att det behövs särskild kunskap och särskilda insatser för just äldre. Riskbruket av alkohol bland årsrika kvinnor har ökat kraftigt, bland annat beroende på någonting som i grunden är bra - ändrade könsroller. Ett äldreperspektiv på alkoholprevention inom vården och omsorgen kan bidra till att färre drabbas och fler får hjälp och till att minska sjukvårds- och omsorgskostnaderna.

Sverige är näst sämst i hela EU när det gäller detta. Mer än dubbelt så många dör i Sverige på grund av missbruk om man jämför med hur många som dör i trafiken. Det står i texten att det inte går att dra en rak linje mellan statistiken över den narkotikarelaterade dödligheten och narkotikamissbrukets omfattning. Det står även att de som aldrig har missbrukat men ändå tar sitt liv med narkotikaklassade läkemedel ryms i statistiken. Ja, det gör de. Det är fruktansvärt när en människa tar sitt liv oavsett på vilket sätt det sker. Men jag tycker att detta är att gömma sig en aning. I Sverige är 70 dödsfall per 1 miljon invånare narkotikarelaterade. Snittet i EU är 17 dödsfall. Självklart är det ett misslyckande.

Nyligen beslutades i FN att medlemsländerna behöver ha en mer human syn på missbruk och fokusera mer på skademinimering, behandling och vård i stället för bara på nolltolerans och skuldbeläggning i form av straff.

Herr talman! För många personer med missbruk är stödjande insatser som sprutbyte, tak över huvudet, mat i magen och rena kläder det första steget mot ett liv utan missbruk.

Herr talman! Riksdagen ska nu behandla samhällets strategiska inriktning vad gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak för åren 2016 till 2020. Grunden för att samhället över huvud taget har en samlad strategi på området är de enorma kostnader och sociala problem som genereras av ANDT.

Det finns uppskattningsvis en halv miljon människor i Sverige som missbrukar eller är beroende. Majoriteten av dessa, ca 330 000 människor, har alkoholproblem. 77 000 människor använder narkotika, och omkring 30 000 människor bedöms ha ett gravt och allvarligt narkotikamissbruk.

De allra flesta som missbrukar har en familj. Det innebär att ca 20 procent av alla barn och vuxna i sin vardag berörs av någon närstående som har missbruksproblem. Minst 60 000 barn i Sverige har en förälder med allvarliga missbruksproblem. Åtta av tio våldsbrott är alkoholrelaterade.

De mänskliga tragedier som blir en följd av detta går inte att överskatta. Våra gemensamma kostnader för missbruk i form av skattepengar är enorma. Samhällskostnaderna för missbruk uppskattas till 150 miljarder kronor per år, varav en stor del, drygt 130 miljarder kronor, avser den somatiska vården i landstinget och kostnader för polis, kriminalvård och rättsväsen. Ca 17 miljarder satsas på missbrukarvård av socialtjänsten och i sjukvården.

I Sverige dör 1 000 människor varje månad på grund av rökning. I Sverige insjuknar 8 000 människor varje månad i olika sjukdomar på grund av rökning. Att 8 000 människor insjuknar och att 1 000 människor dör varje månad på grund av rökning gör tobaksrökning till det allvarligaste folkhälsoproblem vi har i Sverige.

Samhällets kostnader och det mänskliga lidandet på grund av alkohol, narkotika, dopning och tobak är enorma. Det är mot denna bakgrund som riksdagen nu ska besluta om en fortsatt inriktning och strategi för att minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna av ANDT.

Herr talman! Det är oerhört glädjande och viktigt att alla riksdagens partier står bakom de målsättningar som vi har vad gäller ANDT-frågor. Det gemensamma övergripande målet är ett samhälle helt fritt från narkotika och dopning. Det innebär en nolltolerans mot narkotika och dopning. Det ska inte finnas i det svenska samhället.

Det gemensamma övergripande målet är minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol. Det innebär att vi ska förhindra all skadlig alkoholkonsumtion genom att minska konsumtionen av alkohol och skadliga dryckesvanor.

När det gäller tobaksrökning är det oerhört glädjande att alla partier i riksdagen står bakom målet att Sverige ska vara rökfritt 2025. Innebörden av detta är att rökningen 2025 ska vara starkt reducerad och inte längre utgöra ett dominerande folkhälsoproblem.

Herr talman! Strategin är en fortsättning på den strategi som har funnits under perioden 2011 till 2015. Såväl regeringen som utskottet anser att det är bra att strategin i huvudsak har samma målsättning och inriktning som den tidigare strategin. Det ger kontinuitet och långsiktighet i arbetet.

Ett av målen förändras. Där uttrycktes det tidigare som en särskild målsättning att barn ska skyddas från skadliga effekter av ANDT. Detta mål ska nu genomsyra hela strategin, och insatser för att skydda barn från skadliga effekter av ANDT ska integreras i alla relevanta delar av strategiarbetet. Utskottet ställer sig bakom denna inriktning och förutsätter att regeringen följer upp insatserna trots att det nu inte finns ett särskilt mål.

Herr talman! Regeringen anger sex mål för det fortsatta arbetet. För att nå målen pekas ett antal insatsområden ut. Insatsområdena anger vad som bör prioriteras för att nå målen. Jag ska kort redovisa dessa insatsområden.

När det gäller mål 1 handlar insatsområdena om samverkan mellan ANDT och brottsförebyggande arbete på alla nivåer i samhället. Det handlar om bekämpning av illegal handel och en restriktiv och tydligt reglerad legal handel via digitala medier, om skarpare lagstiftning för att minska illegal tobakshandel och om samordnad effektiv och likvärdig alkohol och tobakstillsyn.

När det gäller mål 2 handlar insatsområdena om reglering och tillsyn för att begränsa marknadsföring och exponering av alkohol och tobak. Det handlar om ett effektivt arbete mot langning av alkohol och tobak, om spridning och tillämpning av ett kunskapsbaserat cannabisförebyggande arbete och om en hälsofrämjande skola utifrån elevers olika förutsättningar och behov.

När det gäller mål 3 handlar insatsområdena om att uppmärksamma och förebygga ANDT-relaterad ohälsa bland kvinnor och män samt flickor och pojkar inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra arenor. Det handlar också om dopningsförebyggande arbete inom motionsidrotten.

När det gäller mål 4 handlar insatsområdena om samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt med andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån kvinnors och mäns samt flickors och pojkars specifika behov och förutsättningar. Det handlar också om insatser för att nå kvinnor och män samt flickor och pojkar i en socialt och hälsomässigt utsatt situation till följd av missbruk eller beroende.

När det gäller mål 5 handlar insatsområdena om tidig uppmärksamhet av riskbruk och beroende bland blivande föräldrar. Det handlar om att uppmärksamma och erbjuda ändamålsenligt stöd till flickor och pojkar som föds med skador till följd av ANDT eller som växer upp i familjer med missbruk eller annan omsorgssvikt, inklusive våld kopplat till alkohol eller narkotika. Det handlar om strategiskt och långsiktigt arbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet och om insatser för att motverka trafikrelaterade skador och dödsfall till följd av alkohol- och narkotikamissbruk.

När det gäller mål 6 är insatsområdena en folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt, att verka för en folkhälsoorienterad syn på narkotika i EU och FN, att WHO bör anta en bred folkhälsopolitisk ansats i narkotikafrågan före 2019, att utveckla narkotikafrågorna i det globala utvecklingssamarbetet, ett internationellt arbete mot dopning med utgångspunkt i idrotten, att verka för genomförandet av WHO:s ramkonvention om tobak, att verka för och bidra till en EU-gemensam alkoholstrategi och att arbeta inte minst inom ramen för det nordiska samarbetet.

Herr talman! Folkhälsomyndigheten får ett helhetsansvar för att stödja genomförandet av strategin genom nationell samordning, genom att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete, genom att ansvara för en samlad verksamhetsuppföljning, genom förvaltning och vidareutveckling av de uppföljningssystem som behövs och genom att ta initiativ och utforma insatser för att uppnå strategins mål.

Herr talman! Mot bakgrund av det till riksdagen anförda yrkar jag bifall till förslaget och avslag på reservationerna.

Herr talman! Hans Hoff, det är väldigt många fina ord i strategin som vi dock ställer oss bakom, men det blir inte så mycket hands on, tycker jag.

Jag har några frågor. En fråga handlar om barn till missbrukare, som har varit en projektfråga alltför länge. Det finns liksom inget lagrum för de här barnen.

Av de barn och unga vuxna - 16 år, säger vi att de är - som hamnar på Maria Ungdom kommer 60-70 procent från hem där man har missbruksproblem eller psykisk ohälsa.

Kunde man inte ha gjort någonting i tidigare led? Jag funderar mycket på om den här regeringen skulle kunna göra någonting lagmässigt, för det ska inte bygga på frivilligt arbete, att eventuellt någon eldsjäl någonstans ska göra någonting med någon ungdom. Det är nämligen precis så det ser ut.

För de 100 000 barn som växer upp i miljöer som är väldigt alkoholrelaterade och där man har akuta problem görs det absolut alldeles för lite. Jag undrar om det på något sätt skulle kunna bli lite action i den frågan, för det är nödvändigt.

Jag har själv jobbat med de här frågorna på olika sätt, exempelvis i Alkoholkommittén under en massa år. Där försökte vi verkligen göra vårt för att det skulle hända någonting, och det är ganska länge sedan som vi sas upp av Maria Larsson.

Jag har här ett urklipp av Börje Olsson, professor i alkohol- och narkotikapolitik vid Stockholms universitet, som säger: Vi har en politik som inte är i takt med tiden.

Vad tror du, Hans Hoff? När kommer det att bli sprutbyte? Är det på gång? Det vore intressant att höra från dig.

Sedan undrar jag lite grann över de 765 dödsfallen som inträffade 2014. Det är ganska många. Nu håller i och för sig Socialstyrelsen på att göra diverse utredningar, men kanske inte tillräckligt djupa. Vad ser du i förlängningen av ANDT-strategin? ANDT-strategin är ju dock väldigt mycket ord och inte så mycket here we go.

Herr talman! Möjligen är väl det sistnämnda svar på frågan, för en strategi är ju mer en form av inriktning av politiken för de kommande åren. Det har varit viktigt att vi i huvudsak står fast vid samma inriktning som den som gällde under den tidigare strategiperioden för att få kontinuitet och jobba långsiktigt med den här typen av frågor. Det här är inga frågor som löses på ett eller två år. I den här typen av frågor handlar det om att ha en sammanhållen politik och strategi och att jobba långsiktigt med dem.

Precis som Karin säger finns det inte så många skarpa förslag i själva strategin. Däremot finns det i skrivelsen, som ligger till grund för strategin, ett antal beskrivningar av vad man gör på de olika områdena. Till exempel framgår det att frågan om sprutbyte bereds inom Regeringskansliet och att regeringen avser att återkomma i frågan på ett eller annat sätt. Också många av de andra frågor som Karin tar upp är frågor som är uppmärksammade och som man jobbar med på olika sätt och vis.

Vi återkommer i propositionen med förslag till riksdagen som vi får behandla längre fram.

Herr talman! Tiden går snabbt. Nu är det två år kvar av mandatperioden, och sedan får vi se vad som händer. Vi hoppas på lite rappa tag. Det som den förra regeringen inte lyckades med hoppas vi att ni klarar av.

Statskontoret har utvärderat strategin, som vi har haft i socialutskottet. Det har man gjort genom att prata med de personer som har varit involverade i arbetet på den statliga nivån och även länsstyrelser.

Statskontoret ringde runt till några kommuner för att höra hur tillämpningen och implementeringen hade varit och om de kände till strategin, om den fanns i deras sinnevärld. Det visade sig att Statskontoret fick avbryta utvärderingen, för det var inte så många som kände till strategin.

Det är en fin strategi, bra ord och bra målsättningar - jättebra - men det måste finnas någonting mer. Vissa saker gör länsstyrelserna, exempelvis alkoholförebyggande arbete. Men det fattas en del i länkningen från strategin ned till det vardagliga arbetet, och det saknar jag.

Herr talman! Jag brukar i mina anföranden om de här frågorna betona vår breda majoritet och samsyn i de här frågorna i riksdagen. Det gör att jag känner stor tillförsikt. Det är bara två år kvar av mandatperioden. Men jag känner att det här är frågor som har en sådan bredd och tyngd i alla partier i riksdagen, så oavsett regering tror jag att de kommer att vara väldigt viktiga för vårt samhälle även framöver.

Som Karin Rågsjö varit inne på tidigare måste man återkomma med förslag i olika frågor som ligger för utredning. Det kommer att ske ett stort antal saker. Till exempel kommer regeringen att återkomma när det gäller tobaksområdet liksom alkoholområdet.

Vi kommer under den är mandatperioden att få ta ställning till ett antal förslag som kommer att förbättra situationen rätt så rejält på det här området. Det är jag helt övertygad om.

Herr talman! Jag har en kort fråga.

Varför ändrar man målet som rör specifikt barn och att barnperspektivet ska genomsyra hela dokumentet, samtidigt som man ändrar "personer" till "kvinnor, män, flickor och pojkar" för att synliggöra just kön, genus? Hur resonerade man här?

Herr talman! Man ser det som att det helt enkelt ska prioriteras högre.

Då kan man säga: Ja, men man tar bort den målsättning som har funnits tidigare och att det ska integreras på samtliga områden. Det är alltså något som ska genomsyra hela strategin. På det sättet menar man att frågan lyfts fram, men jag har uppfattat genom er motion att ni tycker att den prioriteras ned.

Det är bra då att utskottet i bred enighet har sagt att det är viktigt att man förändrar målstrukturen, som trots allt görs på det här sättet. Tanken är att det ska vara ambitionshöjande och att just barnperspektivet i strategin och hela det här arbetet ska få en större tyngd. Då är det viktigt att vi nu från riksdagens sida säger att vi ska följa upp detta lite extra framöver.

Herr talman! Då blir jag ännu mer fundersam över varför man så explicit måste skriva ut "kvinnor, män, flickor och pojkar" men inte just "barn". Om tanken är att barn lyfts fram för att genomsyra hela dokumentet, betyder det då att man degraderar kvinnor, män, pojkar och flickor? Jag tycker att diskussionen haltar.

Min poäng i det hela är att det som inte nämns försvinner, mäts inte och görs inte. Jag var också tydlig i mitt anförande med att det är viktigt att också nämna barn för att vi ska kunna mäta det här.

Jag undrar alltså över resonemanget kring kvinnor, män, pojkar och flickor. Hans Hoff nämnde också detta explicit flera gånger i sitt anförande när han läste upp målen.

Herr talman! Låt mig understryka att det inte på något sätt har varit en ambition från regeringen att prioritera ned barn- och ungdomsperspektivet för denna strategiperiod. Snarare har det varit tvärtom. Det är så viktigt för regeringen att arbetet fokuserar på barn och ungdomar att det har integrerats i hela strategin. Man skulle kunna säga att det är överordnat.

Men eftersom det finns en oro för att detta ska prioriteras bort eller ned är det viktigt att riksdagen när den fattar beslut nästa vecka tydliggör för regeringen att regeringen ska återkomma med en uppföljning av hur man jobbar med dessa frågor.

Herr talman! Det övergripande målet för ANDT-politiken är att verka för ett samhälle utan narkotika och dopning samt ett samhälle där medicinska och sociala skador orsakade av alkohol minskar. Målet är också att tobaksbruket ska minska.

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks-politiken 2016-2020

ANDT-politiken är en viktig del av välfärden eftersom den syftar till att ge alla medborgare bästa möjliga förutsättningar till fysisk och psykisk hälsa. Bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak är väl dokumenterade hälsofällor. Att undvika dem innebär naturligtvis ingen garanti för ett friskt och sunt liv, men det är ett väldigt bra bidrag.

En formulering i betänkandet som jag särskilt vill lyfta fram är den där regeringen tydligt trycker på att de insatser som görs för att nå målen ska vila på kunskap. Man skriver nämligen, för att förtydliga saken, att det faktum att insatserna ska bygga på kunskap innebär att politiken inte får vara statisk. Regeringen skriver att politiken hela tiden måste ses över och förnyas utifrån den kunskap som finns vid en given tidpunkt.

Jag ser den formuleringen som en stor framgång eftersom jag under hela mitt vuxna liv har kämpat mot alla de kunskapsfientliga individer som anser att kunskap är något konstant. Att regeringen och utskottet fastslår att kunskap är stadd i ständig utveckling är för mig personligen det viktigaste i hela strategin.

Utskottet och regeringen argumenterar för en sammanhållen ANDT-strategi, även om man samtidigt pekar på skillnaderna mellan lagligt och olagligt. Narkotika och dopning handlar om bruk av olagliga preparat, medan tobak och alkohol är legala droger. Därför är målformuleringarna också olika. Vi talar om ett samhälle fritt från narkotika och dopning men om ett minskat bruk av tobak och alkohol.

När man säger att målet är ett tobaksfritt Sverige 2025 menar man därför inte helt tobaksfritt, utan man brukar säga att målet är att färre än 5 procent av befolkningen ska bruka tobaksvaror. Tanken är att tobaksbruk då inte längre ska utgöra ett självklart inslag i vardagen eller samhällsbilden.

När man talar om ett Sverige fritt från narkotika och dopning är däremot målet att verkligen stoppa all narkotika och dopning.

Metoderna för att nå målen påverkas självklart av detta.

När det gäller narkotikaklassade preparat finns det dock både medicinska och forskningsanknutna undantag som gör att ett visst bruk troligen inte går att undvika.

Regeringen ser inga starka motiv för att göra några mer omfattande förändringar i ANDT-strategin, som till exempel att utvidga den till att även omfatta spelberoende och läkemedelsberoende, och avstyrker därför sådana förslag.

Regeringen pekar även på att man redan står bakom målet om ett tobaksfritt Sverige till 2025, varför yrkanden om det avstyrks.

I betänkandet står även att regeringen bedömer att målet för Sveriges internationella arbete inom ANDT-området tydligt bör spegla att folkhälsoperspektivet ska vara vägledande.

Här finns det mycket att göra. Sverige bör i samverkan med andra så kallade väl utvecklade och förhållandevis rika länder med stor köpkraft hos medborgarna samordna sig och ställa krav på de företag som, när konsumenterna blir alltmer hälsomedvetna i våra rika länder, väljer att i ökad utsträckning sprida reklam i fattiga länder för ohälsosamma vanor.

När vi i de rika länderna vinner folkhälsokampen mot ohälsoföretagen går det ut över de fattiga i världen. Företagen försöker kompensera bortfallet på våra marknader genom att skapa nya konsumenter i de fattiga länderna.

Enligt Världshälsoorganisationen är tobaksreklamen mer omfattande ju fattigare länderna är. Redan i dag lever nästan 80 procent av alla världens rökare i världens fattiga länder. Världsbanken beräknar att de årliga dödsfallen på grund av rökning snabbt ökar i dessa länder och kommer att ligga på över 7 miljoner tobaksrelaterade dödsfall per år om 14 år.

Även om WHO uppmuntrar fattiga länder att införa de restriktioner på förpackningar, reklam och så vidare som börjar bli det normala i rika länder vågar de fattiga länderna inte driva de juridiska processer mot tobaksbolagen som rika länder gör. Till exempel vann England nyligen ett sådant. Ofta har dessa länder även alltför svag lagstiftning för att kunna driva folkhälsokrav.

Här finns en hel del att göra - även med tanke på att många svenskar semestrar i utsatta länder och att många i ökad utsträckning migrerar från de svaga länderna till de rika länderna i världen. Man kan säga att tobaksbruk precis som miljöfrågor är ett gränsöverskridande problem.

Det är många saker i betänkandet som jag skulle vilja kommentera. Men jag gissar att så här dags är det ingen som orkar lyssna på mig den extra halvtimme eller 45 minuter som jag skulle behöva för det. Därför har jag valt ut några få saker att tala om.

För att det inte ska bli något missförstånd vill jag först vara tydlig med att jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.

När jag nu har sagt det ska jag ändå tala om en del om en av motionerna. Det gäller den om Systembolagets uppförandekod.

Det är inte så att jag vänder mig mot att utskottet avstyrker motionen. Tvärtom har jag rätt stor förståelse för att man gör det, men jag vill ändå tala om motionen i hopp om att så lite frön hos några ledamöter och kanske hos några andra som lyssnar.

Systembolaget handlar upp stora mängder vin med ursprung i Chile, Argentina och Sydafrika. Systembolaget kan inte handla direkt från producenterna, utan enligt lagstiftningen måste Systembolaget handla från grossister, mellanhänder och importörer i en lång kedja.

Systembolaget har tagit fram en förnämlig uppförandekod som man försöker implementera genom hela kedjan ända ned till de vingårdar där druvorna till det vin vi konsumerar i Sverige produceras.

I uppförandekoden ställs krav på att vinarbetarna ska ha rimliga löner och rätt många rättigheter som vi anser är alldeles självklara arbetsrättsliga villkor i vårt land.

För att lyckas med att implementera sin uppförandekod anlitar Systembolaget företag som besöker och granskar vingårdarna. Personal på Systembolaget åker även i viss utsträckning själv till dessa länder och besöker vingårdarna för att skaffa sig en egen bild.

Vi är några ledamöter som under flera år har haft en dialog med Systembolaget om hur man lyckas med genomförandet av uppförandekoden.

Eftersom den bild vi fick via fackliga kanaler i dessa länder avvek ganska mycket från den som Systembolagets granskare beskrev i sina rapporter bestämde vi oss för några år sedan att själva åka på studiebesök på vingårdar i dessa länder.

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks-politiken 2016-2020

Vi träffade politiker, företrädare för de fackföreningar som finns, personer som har försökt bygga upp facklig verksamhet men som fått sparken och anställda på olika vingårdar. Vi träffade givetvis även företrädare för ägarna och i några fall ägarna själva.

Jag tänker inte ta er tid i anspråk för att berätta alla de saker jag skulle kunna berätta från dessa studiebesök, utan jag ska fokusera på en enda sak.

När vi får reda på att den lön som två heltidsarbetande föräldrar erhåller för tolv timmars arbete per dygn inte räcker för att köpa tillräckligt med mat till dem själva och deras två barn så att de kan få i sig det minimum av näring som anses nödvändigt kan jag inte låta bli att fråga: Hur överlever ni? Svaret är snabbt och tydligt: Vi överlever inte; vi dör unga.

Så ser verkligheten ut.

Systembolaget har goda intentioner, men lagstiftningen med alla de påtvingade mellanhänderna gör det inte enkelt.

Vi får bara besöka huvudgårdarna som står för varunamnet. Alla de lokala underleverantörerna av druvor lyckas vi varken få namn på eller få veta var de befann sig. Vi lär oss också att de minimilöner som tillämpas på de "bra" gårdarna ligger långt under en så kallad levnadslön.

Efter sådana resor är det bara Fairtrademärkta produkter man kan bruka utan att känna olust över att bidra till extrem fattigdom och i många fall även barnarbete.

Herr talman! Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 juni.)