Sök

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Förslaget innehåller bland annat en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter som ska ersätta den så kallade REA-lagen. Den nya lagen stämmer bättre överens med budgetlagen. De nya reglerna innebär också att riksdagens nämndmyndigheter ska redovisa sina kostnader i den verksamhetsredogörelse som de varje år lämnar till riksdagen. Dessutom förtydligas Riksdagsförvaltningens instruktion om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om nya lagar om ersättning till riksdagens ledamöter och om stöd till partigrupper.

Den nya lag om ersättning till riksdagens ledamöter innehåller regler om bland annat ledamöternas arvode, ersättning för resor samt tillgång till övernattningsboende och teknisk utrustning. Syftet med den nya lagen är bland annat att skapa ett enhetligt, tydligt och lättillgängligt regelverk för de olika typer av ersättningar som en riksdagsledamot har rätt till.

Den nya lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen motsvarar i huvudsak den tidigare lagen, men innebär att regler som tidigare inte varit inskriven i lag nu blir det.

Riksdagen sa också ja till vissa ändringar i arvodeslagen. Bland annat handlar det om att bestämmelser om sammanträdesarvoden i EU-nämnden flyttas till den nya lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 23 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som redovisar hur Allmänna arvsfonden har fördelat medel under budgetåret 2015. Fondens syfte är att främja ideell verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Under 2015 fördelade fonden knappt 642 miljoner kronor till olika projekt. Det är en ökning med 4 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia.

Riksdagen delar regeringens bedömning att Allmänna arvsfondens medel fördelats på ett väl genomfört sätt och i enlighet med fondens ändamål och de områden som är prioriterade.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-03

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 79 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-02

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Utrikesutskottet har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik om en integrerad EU-politik för Arktis.

I meddelandet anges tre centrala strategiska målsättningar och politikområden:

• Klimatförändring och skydd av miljön i Arktis.
• Hållbar utveckling i och kring Arktis.
• Internationellt samarbete om frågor som rör Arktis.

Utrikesutskottet stöder EU:s fortsatta ansträngningar att utveckla en välavvägd och sammanhållen politik för Arktis. Skälen till att Arktis måste skyddas är flera. Det handlar bland annat om att bromsa den globala uppvärmningen, förhindra skadliga utsläpp, skydda utrotningshotade arter och värna urfolks traditionella livsstil.

Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-01

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Konsumenter ska få tydligare information och bättre insyn i hur långivare bestämmer räntan för en bostadskredit. Konsumenter ska också få ett förslag till amorteringsplan och minst sju dagar på sig att överväga ett erbjudande om bostadskredit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på EU-direktiv och syftet är att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad. Förslagen ska också bidra till att minska problemen med överskuldsättning.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-01

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-10-31

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Efternamn kommer inte längre att ges automatiskt vid födsel eller adoption och alla ska kunna välja ett av de vanligaste efternamnen i Sverige. Det är ett par delar i regeringens förslag om en ny lag om personnamn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• barn inte längre får ett efternamn automatiskt efter födsel eller adoption
• alla efternamn ska fås genom ansökan
• det ska finnas många möjliga efternamn att välja bland
• de vanligaste efternamnen ska kunna väljas av alla
• det ska gå att ha dubbla efternamn
• det ska bli enklare att byta namn och det ska gå att byta namn flera gånger.

Skatteverket blir den enda myndigheten som beslutar om personnamn. Den nya lagen om personnamn börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-10-31

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Regelverket för den internationella järnvägstrafiken ska ändras. Det berör bland annat det finansiella regelsystemet för OTIF, den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik.

Dessutom införs ett krav på information om underhåll. Det innebär att ett järnvägsföretag som avtalar om att använda ett annat företags järnvägsvagnar för transport i internationell trafik ska få information om hur dessa vagnar har underhållits.

Ändringarna i regelverket blir bindande om tillräckligt många av OTIF:s medlemmar godkänner dem. Riksdagen godkände ändringarna och sa ja till regeringens förslag om ändringar i de svenska lagar som tillkom med anledning av fördraget.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-27

Datum

2016-10-31

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Besättning på fartyg och andra farkoster ska inte arbeta mer än 31 dagar i följd och alla som jobbar längre än sex timmar ska ha rätt till rast. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som handlar om arbetstid, viloperioder och raster för arbetstagare inom inlandssjöfart.

Förslaget innebär också att arbetstagarna inte får jobba längre än 14 timmar under en 24-timmars period och den genomsnittliga arbetstiden inte får vara mer än 48 timmar per vecka. Regeringen ska få bestämma om sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot lagen.

Lagändringarna bygger på EU-regler som medlemsstaterna är skyldiga att genomföra och syftet är att öka skyddet för arbetstagarna. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2016-10-18

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Däremot sa riksdagen nej till regeringens förslag när det gäller utfodring av vilt. Regeringen ville att regeringen eller ansvarig myndighet ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt. Riksdagen håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt men tycker dock att regeringens förslag går alltför långt. Riksdagen anser att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande mot regeringen om detta. Uppmaningen i tillkännagivandet går ut på att regeringen ska återkomma med nya lagförslag som går mer i linje med riksdagens synpunkter.

Riksdagen vill också att regeringen snarast kommer med ett förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt med ett anmälningsförfarande. Ett sådant förslag skulle innebära att kameraövervakningen under vissa förutsättningar endast skulle behöva anmälas, och att det i dessa fall inte skulle krävas ett tillstånd. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen, vilket även gjordes 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet. I granskningen ingår också att undersöka om nämndens tillsyn leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Nämnden utför också sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett antal förhållanden som kan påverka verksamhetens effektivitet. Riksrevisionen framför ingen kritik mot regeringen eller myndigheterna och lämnar inga rekommendationer.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om granskningen. Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser i rapporten är relevanta, och man delar de bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i rapporten.

Justitieutskottet konstaterar att Säkerhets- och integritetskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten följs. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning och delar även de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

En brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.

Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.

Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Resultatet för kommunsektorn uppgick förra året till 16 miljarder kronor, varav 15 miljarder för kommunerna och en miljard för landstingen. Det framgår av regeringens skrivelse som finansutskottet nu behandlat.

Skrivelsen är en årlig redogörelse av hur den kommunala sektorn har utvecklats. Kommunsektorns resultat fortsätter att vara positivt, dock var spridningen i resultaten mellan enskilda kommuner och landsting betydande. Enligt skrivelsen uppnådde ungefär 91 procent av kommunerna positiva resultat förra året, vilket är en ökning från 2014. Andelen landsting som uppnådde positiva resultat minskade något, till 60 procent. Statsbidragen till kommuner och landsting var 2015 drygt 160 miljarder kronor.

Finansutskottet anser att skrivelsen är ett viktigt underlag för att riksdagen ska kunna följa upp verksamheterna i den kommunala sektorn. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2015, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med bland annat hållbarhet, riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

AP-fondernas förvaltning gav under 2015 ett positivt resultat på drygt 65 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 45 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas förvaltningskostnader ökade med 149 miljoner kronor under 2015. Utskottet menar att det inte är hållbart att kostnaderna stiger med ungefär 10 procent per år, som de gjort de senaste fyra åren. Utskottet anser att det inte finns anledning att avvakta eventuell ny lagstiftning på området. AP-fonderna bör omgående prioritera arbetet med att öka kostnadseffektiviteten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.

Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Det ska införas ett regelverk för de organisationer som förvaltar upphovsrätt för till exempel musik och annat kreativt innehåll, så kallade kollektiva förvaltningsorganisationer. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Syftet med regelverket är bland annat att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslut på ett tillfredsställande sätt och att upphovsmän och andra rättighetshavare får insyn i organisationernas verksamhet. Förändringarna bygger på ett EU-direktiv som bland annat har som avsikt att göra EU-ländernas regler mer lika. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör se över den del av förslaget som handlar om hur många medlemmar ett ombud får företräda när beslut tas vid organisationernas stämmor. Enligt regeringens förslag ska en medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation ha rätt att delta och rösta vid stämman genom ombud. Medlemmen ska få anlita valfritt ombud och det finns ingen begränsning för hur många medlemmar ett ombud får företräda vid stämman.

Riksdagen anser att detta kan skapa en osäkerhet bland medlemmarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till att medlemmar i de svenska organisationerna ansluter sig till en motsvarande organisation i ett annat EU-land. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande om detta till regeringen. I tillkännagivandet ska regeringen uppmanas att se över ombudsfrågan och sedan återkomma med ett nytt lagförslag till riksdagen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Riksdagen tycker att åtgärderna i EU-kommissionens förslag om gemensamma regler för europeisk statistik om personer och hushåll går för långt. Kommissionens förslag gäller sju statistikområden:

• arbetsmarknad
• inkomster och levnadsvillkor
• hälsa
• utbildning
• användning av informations- och kommunikationsteknik
• tidsanvändning
• konsumtion.

Riksdagen vänder sig emot att kommissionen i förslaget får en lagstiftande roll. På ett oförutsebart sätt skulle kommissionen kunna påverka reglernas framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol. Riksdagen tycker att detta är olämpligt och att förslaget i dessa delar går längre än vad som är nödvändigt för att nå målet med lagstiftningen. Därmed strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade därför att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Stora företag ska vara tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport. Rapporten ska innehålla information om hur företaget arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

Vissa stora företag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, när det gäller till exempel ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 94 minuter

Justering

2016-10-18

Datum

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

EU-kommissionen har kommit med ett meddelande om en ny kompetensagenda för Europa. Utbildningsutskottet har granskat meddelandet och redovisar sin syn på kompetensagendan i ett utlåtande.

Agendan innehåller sammanlagt tio initiativ för att stärka kompetensbasen inom Europa. Några initiativ är planerade för 2016 och andra för 2017. Utbildningsutskottet anser att samarbetet mellan EU-länderna är viktigt och att det är angeläget med erfarenhets- och informationsutbyten på utbildningsområdet. Samtidigt betonar utskottet att utbildning är en nationell kompetens och att kommissionens roll här är att främja samarbete och vid behov stödja och komplettera EU-ländernas arbete. De insatser som föreslås i agendan måste vara frivilliga för medlemsländerna.

Utskottet lämnar också synpunkter på agendans innehåll. Den bör ha ett mer tydligt fokus på frågor där EU kan ge ett mervärde. Hit hör frågor som rör en ökad personrörlighet mellan länder, till exempel jämförbara kvalifikationer och kompetenser. EU bör ha ett tydligt fokus på att komplettera, och inte dubblera, medlemsländernas arbete. Finansieringen är också fortfarande oklar i flera delar, vilket oroar utskottet.

Utbildningsutskottet kommer att följa det fortsatta arbetet med åtgärderna som föreslås i meddelandet. Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2016-10-18

Datum

2016-10-19

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26