Jakt och viltvård
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
- Hoppa till i videospelarenRunar Filper (SD)
- Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
- Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
- Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
- Hoppa till i videospelarenRunar Filper (SD)
- Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
- Hoppa till i videospelarenRunar Filper (SD)
- Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
- Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
- Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
- Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
- Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
- Hoppa till i videospelarenEmma Nohrén (MP)
- Hoppa till i videospelarenBirger Lahti (V)
Protokoll från debatten
Anföranden: 15
Anf. 106 Åsa Coenraads (M)
Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande 11 om jakt och viltvård. Betänkandet kommer från den allmänna motionsperioden och innehåller ett trettiotal yrkanden. De flesta har behandlats i kammaren tidigare och behandlas nu därför förenklat eftersom det inte har hänt något nytt på området sedan frågorna debatterades här senast.
Fru talman! Svensk jakt och svensk viltförvaltning är någonting helt unikt i världen. Det är en historiskt lång och välfungerande demokrati som bygger på frihet under ansvar. Det är en tradition som vi inte bara ska värna utan också utveckla. Men framför allt ska vi skydda den från populistiska och ogenomtänkta kompromisser mellan rödgröna partier som inte alltid kommer överens.
Tack vare framför allt jägarnas och markägarnas frivilliga insatser i generationer har vi livskraftiga viltstammar över hela landet och en god kunskap om vårt vilt som både forskningen och samhället kan dra nytta av. Jägarna och naturvårdarna bidrar till att lära kommande generationer att förstå och respektera naturen. Det är insatser som tar både tid och energi och som görs utan krav på ekonomisk kompensation.
Vi moderater vill gärna understryka vikten av en långsiktig och trygg förvaltning där besluten inte bara här i kammaren utan även i EU är av högsta prioritet. Tyvärr känner vi en djup oro för vad som händer inom regeringen på området jakt och viltvård just nu. På så många olika plan och på helt nya nivåer driver regeringen en direkt landsbygdsfientlig politik som försämrar vardagen för alla utanför storstädernas regioner.
Livsmedelsstrategin har varit landsbygdsministerns stora paradgren. Efter en lång, lång väntan kom den äntligen för några veckor sedan. Målen i strategin är vi överens om, och de är riktigt bra med en intention om att öka produktion i Sverige. Men sedan väljer regering att ändra inriktning, och i stället för att sätta upp produktionsmål generellt sätter man upp produktionsmål och konsumtionsmål för ekologiskt, helt på tvärs med vad Sverige behöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
I dagarna har vi sett förslaget om kilometerskatt dras tillbaka. Det var jättebra. Men sedan kommer beskedet att frågan ska utredas vidare för att kunna presenteras senare och på ett helt nytt sätt.
Skogsförvaltningen är ytterligare en fråga som behandlats konstigt då den plötsligt dyker upp i kulturbudgeten. I smyg vill man konfiskera mer skog och göra den omöjlig att bruka eller jaga i, det vill säga att regeringen tar bakvägen till att upphäva äganderätten.
Socialdemokraterna har snart sin stämma. Till den har deras egna förtroendevalda från landsbygden i Vansbro lagt fram förslag om jordskatt. Hur skulle en sådan skatt kunna påverka viltvården på lång sikt och göra den mer tillgänglig för allmänheten?
Fru talman! En landsbygdsvänlig regering lägger inte förslag som försvårar vardagen för företagare, boende och jägare på landsbygden.
Fru talman! I dag finns generella undantag för att rullstolsburna ska få jaga från stillastående motorfordon. Undantagen ges av berörd myndighet, och så långt är allting bra, men det återstår dock några viktiga frihetsfrågor. Undantaget gäller nämligen bara på specifikt angiven plats, och en jägare jagar inte alltid på samma jaktmarker. Tillståndsansökningar och undantagstillstånd blir därför väldigt komplicerade för en liten grupp människor som inte skulle behöva ha det på det viset. Vi vill därför att undantaget utvidgas och att dispensen ska gälla över hela Sverige. Det är en liten regelförändring som skulle likställa en grupp med alla andra i samhället - en jaktmässig jämställdhetsfråga skulle man kunna säga att det är.
Ansvarig minister har dessutom här i kammaren sagt: Kvinnor och män med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet. Ministern hänvisar sedan till att frågan utreds på Regeringskansliet. Problemet med detta är att ministerns utredningar är många och långa, och det kommer inga beslut. Under tiden som ministern utreder och försöker komma till stånd med något och försöker komma överens med sina kollegor i regeringen står människor och djur där ute och väntar och väntar.
Fru talman! En annan sak som vi väntat länge på är att regeringen ska stärka viltförvaltningsdelegationerna och öka det lokala inflytandet över de beslut som fattas. I förra veckan kom då äntligen ett uttalande från regeringen och ett beslut i frågan, men det var inte det besked som vi hade väntat på och inte det besked som skulle gå i linje med vad riksdagen har sagt att regeringen ska göra.
Beslutet som regeringen nu har tagit innebär i praktiken att delegationerna utökas med ytterligare två personer, men de ska inte komma från den sida som driver jakt eller viltvård, utan i stället stärks den naturbevarande sidan. Möjligheten för delegationerna att påverka besluten lokalt lyser helt med sin frånvaro, och makten går i stället till myndigheter och regering.
Vi anser att en fungerande förvaltning måste bygga på förståelse och kunskap om mark och djur. Den kunskapen besitter inte organisationer som har sin medlemsbas i storstäderna. Regeringen knyter hellre makten till sig själv än till folket. Det här beslutet är inte bara dumt, utan det är ett bevis på skendemokrati.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation 3 om terrängkörning och reservation 5 om vissa jaktfrågor.
(Applåder)
I detta anförande instämde Johan Hultberg, Erik Ottoson och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).
Anf. 107 Runar Filper (SD)
Fru talman! Sverigedemokraterna står bakom alla sina motioner, men för tids vinnande yrkar vi endast bifall till reservation 1 om vildsvinsförvaltning, punkt 1.
Långsiktighet, en rimlig rättsordning och talerätten är grundläggande ingångar i Sverigedemokraternas jakt- och viltpolitik. Staten ger varje år det allmänna uppdraget till Jägareförbundet att leda och organisera delar av jakten och viltvården. Osäkerheten är stor, och efter varje år finns en oro över vad regeringen tänker om uppdraget. Anslås tillräckligt med medel även denna gång, och får man ens behålla uppdraget? Här behövs en tydlighet och längre framförhållning för att förbundet ska kunna arbeta utan press på det vis som man gör i dag.
Att upphandla, som är ett annat alternativ som kommer från ett visst regeringsparti, skulle innebära kortsiktighet och bruten kontinuitet. Viltvård är en process som kräver långsiktigt planerande. Sveriges viltförvaltning måste bygga på kunskapsbaserat engagemang såväl för djur och natur som för en hållbar jakt. Att det nu införs en ny ordning där överklaganden av beslut om jakt på stora rovdjur prövas av en och samma domstol, Förvaltningsrätten i Luleå, är bra. Det skapar kontinuitet.
Det är också bra att beslut om licensjakt på varg får fattas senast den 1 oktober så att överklagandeprocessen hinner genomföras innan jakttiden börjar den 2 januari.
Det skyndsamhetskrav som regeringen har infört om att överklagad skydds- och licensjakt ska hanteras skyndsamt med förtur i domstolen är också bra. Frågan är bara hur det kommer att fungera i praktiken. Det har ju inte gått så lång tid sedan det infördes.
För att undvika att till exempel vargjakten ställs in år efter år bör ett tillägg skrivas in i Naturvårdsverkets föreskrifter om att jakttiden ska kunna förlängas även om den ordinarie jakttiden är förbi - detta har vi i Sverigedemokraterna motionerat om två år i rad - som ett komplement till skyndsamhetskravet om domutslag ändå dröjer.
Fru talman! Facebookgrupper har nu erkänts rätt att överklaga till exempel lodjursjakt efter ett beslut av Förvaltningsrätten i Luleå. En Facebookgrupp är inte någon juridisk person och borde därför inte få talerätt. Liknande nätverk har försökt agera i jaktfrågor tidigare när Naturvårdsverket var den instans som man överklagade till. Då har nätverken avvisats för att de inte varit en juridisk person.
Att regeringen, när man nu ändrar sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna, ger miljö- och naturvårdsintresset dubbelt så stort inflytande som jägarintresset i länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer är ett mycket förvånande tillvägagångssätt för att, som man säger, få balans. Vissa intressen har ansetts vara underrepresenterade. En del av de politiska ledamöterna har ett jaktligt intresse, och man har ansett att det därmed blir övervikt för jaktintresset.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
De politiska ledamöterna är tillsatta för att representera folket och har självfallet egna intressen och erfarenheter, vilka de än må vara. De skiftar självfallet, och om ett län representeras av en övervikt åt något håll är det ju en följd av hur länsinvånarna har röstat i valet. Det är ju det som är demokrati.
Med det resonemanget tycks regeringen se folkviljan och demokratin som ett smärre problem. På annat vis kan jag inte tolka den påstådda obalansen.
Fru talman! Vildsvinsstammen växer kraftigt på sina håll i Sverige. Det är samtidigt ett vilt som är mödosamt att förvalta då det är ett nattaktivt och skyggt djur. På sina håll ger vildsvinen upphov till kostsamma skador på areella näringar, varför det finns goda skäl att förenkla förvaltningen genom att vara mer tillåtande när det gäller hjälpmedel.
En god vildsvinsförvaltning måste ske i samförstånd med jägarkåren. Det är självklart. Fler hjälpmedel bör tillåtas utan byråkratiskt besvärliga dispenser, till exempel för åtelkameror och mörkersikten. Fler godkända vildsvinsfällor behöver också tas fram.
Huvudsyftet med att ta bort tillståndskravet för övervakningskameror vid vildsvinsåtlar och ersätta det med en anmälningsplikt är att underlätta vildsvinsjakten eftersom vildsvin är nattaktiva djur som därför är oerhört svårjagade. Detta motarbetas dessvärre av regeringspartierna för att det anses integritetskränkande med kameror i skogen. Kameraövervakningslagen är initialt utformad för stadsmiljöer där människor vistas hela tiden, vilket inte kan sägas vara fallet kring en lerig, uppbökad vildsvinsåtel långt ute i skogen eller markerna. Området ska också omgärdas av upplysningsskyltar om att området är kameraövervakat och i övrigt vara tydligt markerat.
Liksom en majoritet av remissinstanserna tillstyrker Sverigedemokraterna att dagens krav på tillstånd för kameraövervakning av vildsvin ska ersättas med ett krav på anmälan och att kameraövervakning därefter får användas från kväll till morgon.
Jägare med funktionsnedsättning har stort behov av motorfordon för att kunna jaga. Fordonet behöver framföras i terräng under jakten, och för det krävs dispens. Vi menar att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon bör gälla i hela Sverige under fem år. Det skulle underlätta för personer med funktionsnedsättning.
Anf. 108 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.
Därefter konstaterar jag att det betänkande som debatteras just nu är ett motionsavslagsbetänkande i ordets rätta bemärkelse. I stort sett alla förslag avslås, med motiveringen att någon, företrädesvis regeringen, avser att tillsätta en utredning i frågan.
Jag menar att provet på mod kommer när man är i minoritet. Den regering som vi har för närvarande har inte mod att ta tag i de, för många människor och verksamheter, viktiga frågor som avhandlas i betänkandet. Det säger jag också mot bakgrund av att det faktiskt fanns en jaktlagsutredning som hade i uppdrag att titta på många av de frågor som avhandlas just nu. Den nuvarande regeringen beslutade att avveckla, att lägga ned, att radera den utredningen. Det tyder inte på något större mod när det gäller att ta tag i de frågor som, som sagt, är av stor vikt för många människor och verksamheter. Det tyder på en påtaglig handfallenhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Vad kan då detta bero på? Min övertygelse är att oenigheten i den nuvarande rödgröna, röriga, regeringen är påtaglig i de här frågorna. Den nuvarande ministären kan inte och kommer inte att komma överens om hur frågorna ska hanteras - därav den handfallenhet och brist på mod som krävs för att ta tag i de frågor som, som sagt, är viktiga för många människor och verksamheter.
Anf. 109 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 3 under punkt 3.
Jag vill samtidigt påminna om Kristdemokraternas särskilda yttrande under punkt 6 om att det behövs bättre stöd till näringsidkare som blivit lidande av vildsvinsrelaterade skador och att detta bör tillkännages för regeringen. Denna motion behandlas förenklat i betänkandet. Vi kristdemokrater har i vår budgetmotion föreslagit att 20 miljoner extra per år ska anslås till ersättningar för viltskador, bland annat för detta ändamål.
Vildsvinsstammen i Sverige beräknas uppgå till, lågt räknat, ca 250 000. Under 2016 sköts 97 000 vildsvin, vilket är fler än antalet fällda älgar i landet. Detta stora antal vildsvin orsakar skador för miljonbelopp varje år, vilket är förödande för lantbrukare och andra näringsidkare på landsbygden. Bönderna får betala det höga priset då vildsvinen bökar upp åkrar och vallodlingar med stora skador till följd. Bönderna får inget stöd för förlorad skörd, inga pengar för stängsel eller ersättning för tid som måste läggas på avskjutning.
Vildsvinen står också för ett stort antal viltolyckor i trafiken, omkring 3 000 per år. Dessutom finns nu svinpesten i vårt närområde, och risken finns att vildsvinen överför denna till tama besättningar. Det vore förödande för den svenska grisnäringen.
Därutöver håller en för stor svinstam inte tillbörligt avstånd till civilisationen. Det har många villaägare fått bevittna på sina uppbökade gräsmattor.
Riksdagen behöver nu verka för en kraftigt minskad vildsvinsstam. Kristdemokraterna föreslår därför att kravet på vilthanteringsanläggningar ska ses över. Kött från annat klövvilt kan under vissa omständigheter levereras direkt till restauranger, butiker eller konsumenter - utan mellanled. Det gäller dock inte vildsvinskött som först måste passera en vilthanteringsanläggning. Det vill vi ändra på. Vi vill följa det tyska exemplet. Där skjuter jägaren vildsvinet, tar ett prov som skickas vidare och får svar efter några dagar. Därefter kan köttet säljas till butiker eller restauranger.
Många jägare har i dag frysarna fulla av vildsvinskött. Det behövs en morot för att de ska fortsätta skjuta vildsvin. Därför behöver befintliga hinder för att sälja köttet vidare tas bort.
Fru talman! Den föredragna metoden för jakt av vildsvin är jakt med åtel nattetid. Kameraövervakning av åteln underlättar jakten men är i dag tillståndspliktig. Ett borttagande av tillståndsplikten skulle underlätta för jakten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Även rovdjursangrepp på tamboskap och husdjur kan orsaka stor ekonomisk skada för lantbrukare och leder till otrygghet bland många som lever i rovdjurstäta områden. Vi kristdemokrater vill att det ska gå att bedriva ändamålsenlig skyddsjakt kombinerat med att det ska finnas ersättningar till dem som får sina tamdjur rivna och dödade av rovdjur. Dagens ersättningsnivåer till dem som får sina tamdjur rivna och dödade av rovdjur behöver ses över.
Rennäringen ska värnas. Den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning och boende i Sveriges norra inland och fjällvärld.
De ekonomiska ersättningar som staten betalar ut för rovdjursdödade tamdjur behöver ses över så att rimlig kompensation ges. Samtidigt behövs andra åtgärder för att minimera rovdjursskadorna.
Anf. 110 Isak From (S)
Fru talman! Vi debatterar, som Åsa Coenraads nämnde, MJU11 Jakt och viltvård.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i sin helhet.
Jag kan konstatera att utskottet inte har lagt fram förslag om tillkännagivanden från riksdagen till regeringen i år. Utskottet konstaterar att regeringen jobbar med eller har levererat resultat när det gäller de flesta av motionerna som betänkandet handlar om. Det kanske var därför Åsa Coenraads valde att ta upp saker i sitt anförande som inte hör till betänkandet, till exempel kilometerskatt, livsmedelsproduktion och så vidare.
Betänkandet handlar om bland annat vildsvinsförvaltning, jakttider, terrängkörning vid jakt, fjälljakt, en del andra jaktfrågor, vapendirektivet och chronic wasting disease, som kallas CWD.
Fru talman! Antalet vildsvin har ökat kraftigt i många områden, vilket har gjort att man har fått stora problem med skador på grödor och en oacceptabel ökning av trafikolyckor där vildsvin är inblandade - det vet vi alla.
I proposition 2015/16:199 Vildsvin och viltskador behandlade regeringen Jaktlagsutredningens delbetänkande, SOU 2014:54 Vildsvin och viltskador - om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt. Propositionen hanterades i ett betänkande här i kammaren under hösten. Vi vet alla att de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna ställde sig på vissa av de stora jordägarnas sida när det gällde rätten att fortsätta utfodra i okontrollerad mängd.
Man tog inte hänsyn till äganderätten för de jordägare, bönder och arrendatorer som får sin jordbruksmark förstörd av vildsvin eller de skogsskador som uppstår där utfodringen har skett på ett otillbörligt sätt. Det valde man att blunda för.
Likväl föll vårt förslag om att regionalt kunna göra avgränsningar. Likväl fortsätter regeringen arbetet med att kunna kontrollera och förvalta våra stora viltstammar. Med rådande läge är det centralt att samverkan mellan jägarorganisationer och lantbruksorganisationer utvecklas så att samförståndsavtal, riktlinjer och avtal kan arbetas fram.
Svenska Jägarförbundet har nu i det som benämnts det allmänna uppdraget fått i sina instruktioner för 2017 att arbeta med att begränsa vildsvinens utbredning. Det har också fått i uppdrag att begränsa och ta fram riktlinjer för utfodring, gärna tillsammans med frivilliga överenskommelser mellan jaktlagen, jordägarna och arrendatorerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
För att klara att fälla ett stort antal vildsvin - som vi anser är väldigt viktigt, samtidigt som det ska ske på ett etiskt riktigt sätt - är åteljakten väldigt viktig. Regeringen och Justitiedepartementet arbetar därför med frågan om en översyn av kameraövervakningslagen.
Den utredning som är tillsatt ska analysera hur en anpassning av kameraövervakningslagen kan förhålla sig till bland annat vildsvinsåtlar, något som lämnades i Jaktlagsutredningens delbetänkande. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 15 juni 2017.
Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att det förtydligas när och var en åtel ska anläggas, hur stor en åtel kan vara och vad en åtel ska innehålla för någonting. Vi tycker också att det är rimligt att det görs förenklingar i kameraövervakningslagen som kan underlätta åteljakt.
En annan motion handlar om terrängkörning. Terrängkörning och jakt hör egentligen inte ihop. Men när älgen är skjuten är fyrhjulingen ett fantastiskt fordon att använda för att transportera fram det fällda viltet. Samtidigt är det en tillgänglighets- och rättighetsfråga för handikappade jägare och handikapporganisationerna. Vi har fått beskedet att regeringen arbetar med frågan och bereder den och att ett beslut kan komma till riksdagens bord.
Herr talman! Vi ser fram emot det beskedet. Funktionshindersrörelsen väntar, och vi i riksdagen väntar. Nu gäller det bara att lägga fram det.
Herr talman! Ett absolut vallöfte från oss socialdemokrater har varit att skapa ordning och reda i småviltsjakten på statens marker ovan odlingsgränsen. Det var en oreda som skapades av tidigare regering och landsbygdsminister Eskil Erlandsson, som nu tyvärr har valt att lämna kammaren. Den oredan har nu sittande regering fått rätsida på när regeringen i höst fattade beslutet om att rätten till småviltsjakt i 3 § första stycket rennäringsförordningen ska upplåtas till den som är fast boende i Sverige.
Det startades en viss ryktesspridning, och det spekulerades om ansvariga myndigheter, Jordbruksverket och länsstyrelser, skulle följa regeringens förordning. Självklart ska de göra det. Samtliga berörda länsstyrelser och Jordbruksverket har preciserat och kommit fram till hur man ska förhålla sig till rennäringsförordningen samtidigt som man förhåller sig till fri rörlighet och inte begränsar utländska jägares möjligheter att ta del av jakttraditioner och besöksnäringens möjligheter.
Det innebär att de tre första veckorna kommer jakten att vikas för svenska jägare och sådana EU-medborgare som har uppnått närmare anknytning till Sverige, har fastighet eller annat. Efter tre veckor kan man släppa på för andra. Det kommer att skapa mindre skador i naturen, ge bättre förutsättningar för besöksnäringen och ge en längre jaktperiod. På det hela taget har regeringen uppfyllt allt vad riksdagen och vi socialdemokrater har sagt att vi ska göra. Vi har bockat av ett vallöfte.
Herr talman! Det har funnits en viss oro att EU:s vapendirektiv skulle skapa negativa konsekvenser för svenska jägare och sportskyttar. Regeringen har under ledning av inrikesminister Anders Ygeman gjort ett gott arbete och har i dialog med EU-kommissionen fått de allra flesta av de svenska synpunkterna tillgodosedda.
Herr talman! Staten kommer inte att plocka bössorna från laglydigt folk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
När det gäller sjukdomar som fågelinfluensan, galna ko-sjukan och nu även chronic wasting disease är det väldigt viktigt att vi är observanta. Jordbruksverket beslutade i november 2016 om särskilda föreskrifter och åtgärder när det gäller CWD. Det är också viktigt att alla de som rör sig i skog och mark, och inte minst jägarna, är observanta och rapporterar in om de ser sjukdomar eller annat som vi bör ta hand om. Vi ser att sådana sjukdomar kan skapa avsevärd skada.
Jag kan avsluta med att konstatera att den sittande regeringen har skapat ordning och reda i rovdjursförvaltningen. Vi har också nu fått en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som ger regeringens beslut, riksdagsbesluten, länsstyrelsens beslut och Naturvårdsverkets beslut rätt hela vägen. Det har också gjort att ett nytt lugn har lagt sig ute i landet. En väl avvägd, selektiv licensjakt på våra stora rovdjur och ett antal skyddsjakter har kunnat genomföras utan bekymmer. Vi har nu en stor förhoppning att vi har hittat en förvaltningsmodell som de allra flesta kan acceptera.
Herr talman! Viltvården är inte betjänt av populism. Vi socialdemokrater tar oss an de stora utmaningar som vi ser och som kommer att läggas i vägen framför oss. Vi kommer att upprätthålla ordning och reda, och vi kommer att bidra till att upprätthålla den breda allmänhetens förtroende.
(Applåder)
Anf. 111 Runar Filper (SD)
Herr talman! Den ändrade sammansättningen av viltförvaltningsdelegationerna var en eftergift till Miljöpartiet som en del i en större uppgörelse där också rovdjurspolitiken ingick. Detta har Isak From själv deklarerat. Var det inte en väldigt stor eftergift att ge miljö- och naturvårdsintresset dubbelt så stort inflytande som jägarintresset?
Man har upplevt en underrepresentation, och därför vill man ha en bättre balans. I viltförvaltningsdelegationerna sitter landshövdingen. Från april 2017 kommer det att se ut så här: landshövdingen, fem ledamöter som är politiska företrädare och valda på fyra år, en ledamot med kunskap om trafiksäkerhet och illegal jakt, en som representerar jakt- och viltintresset, en som representerar friluftsintresset, en som representerar ägare och brukare av jordbruksmark, en som representerar lokalt näringsliv och turism, en som representerar natur- och ekoturismföretagen, en som representerar skogsnäringen och två ledamöter som representerar naturvårdsintresset. Det kallar man för balans.
Om det visar sig att de fem valda politikerna i delegationerna bidrar till en övervikt åt något håll, är det inte just därför de är valda av folket för att tycka saker? Det är illa att man försöker korrigera de folkvaldas röst och förminska den genom att tillsätta en extraröst genom en förordningsförändring. Vad tycker Isak From själv om detta? Är det inte illa att gå till väga så mitt under en mandatperiod?
Anf. 112 Isak From (S)
Herr talman! Jag kan konstatera att när regeringen tillträdde hade vi inte ordning och reda i rovdjursförvaltningen. Vi hade en överklagandecirkus utan dess like. Den här regeringen har skapat ordning och reda. Regeringen består av två partier där ingångsvärdena är olika. Där får man göra avvägningar. Det har regeringen gjort. Vi har tagit tag i talerättsfrågan, överklagandefrågorna och frågan om när beslut ska komma. Vi har flyttat beslutskedjan till en domstol och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Vi har samtidigt också fört diskussioner och haft samtal med EU-kommissionen. Vi ska komma ihåg att Sverige hade ett antal prövoärenden i EU-kommissionen emot sig när det gällde vår vargförvaltning. Det har vi sopat bort från mattan. EU-kommissionen tycker nu att detta funkar ganska bra.
Likväl kan vi konstatera att vi gjorde en överenskommelse om att se över viltförvaltningsdelegationerna. Vi kan konstatera att det i den översynen var ganska tydligt att de flesta inte tyckte att det skulle vara några politiker med i delegationerna. Vi har inte tagit bort politikerna. De är fortfarande i majoritet, och det kommer att bli viktigt att man inför val tar reda på vad de olika partierna lokalt och regionalt vill och tycker i viltförvaltningsfrågor. Det är inte bara vi nationellt som har betydelse i dessa frågor.
Vilka ledamöter som ingår beror på var man befinner sig i landet. Där jag kommer ifrån har också samerna ett mandat. Jag kan också tycka att det finns skäl att naturbrukarna kommer med, som en motvikt till den stora skogsnäringen, som är representerad. Sedan får vi utvärdera hur det fungerar att naturintresset har ett mandat till.
Anf. 113 Runar Filper (SD)
Herr talman! Tack för svaret, Isak!
Avser regeringen att underlätta vildsvinsjakt genom att ta bort nämnda tillståndskrav för övervakningskameror vid vildsvinsåtlar, eller är avsikten att fortsätta utreda hur man ska komma runt den så kallade integritetsfrågan? Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker att dagens tillståndsplikt för övervakning av vildsvin vid åtel ersätts med anmälningsplikt när en kamera sätts upp.
Ni har tidigare sagt att regeringen avser att överväga frågan vidare inom ramen för den kommande översynen av kameraövervakningslagen. Hur ser tidsplanen ut där?
Anf. 114 Isak From (S)
Herr talman! Som jag sa i mitt anförande, Runar Filper, kommer en utredning att landa på regeringens bord den 15 juni i år. Sedan får regeringen bereda och se hur snart man kan återkomma hit.
Vår ambition är dock att vi ska kunna lägga fram denna fråga här. Vi vill få ordning och reda i åteljaktsfrågan så att de nödvändiga avvägningarna kan göras av etiska skäl: Vilka djur ska man skjuta och vilka kan man inte skjuta? Har de kultingar eller inte? Ambitionen är absolut att detta ska åtgärdas.
Anf. 115 Åsa Coenraads (M)
Herr talman! Isak From nämnde i sitt anförande den proposition om vildsvin och utfodring som behandlades här i kammaren i höstas. Han sa att det var den av Alliansen tillsatta Jaktlagsutredningens delbetänkande som blev propositionen.
Det Isak From glömmer att berätta är att utredningen gjordes om till en proposition av Regeringskansliet. Den propositionen var så dålig att vi inte kunde behandla den här i kammaren. Så vi skickade tillbaka den till regeringen och bad regeringen återkomma med ett nytt förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Här står vi alltså i dag och debatterar fortfarande frågan. Vi är ganska överens, Socialdemokraterna och Moderaterna, om att vi behöver hitta en politik och en förvaltning av vildsvin som fungerar. Så min fråga till Isak From är: När avser regeringen att komma tillbaka med en välskriven proposition om utfodringen?
Anf. 116 Isak From (S)
Herr talman! I jaktlagsbetänkandet använde sig regeringen av den tidigare regeringens och tidigare landsbygdsministern Eskil Erlandssons utredning som grund. Man tog också till sig remissinstansernas synpunkter när det gäller hur detta skulle utformas. Det är ju, Åsa Coenraads, regeringarna som utformar propositionerna.
Sedan avslog de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna i första hand hela propositionen. Vi hade ju kunnat göra ett tillkännagivande för att styra upp om det hade funnits några frågetecken. Men i stället avslår man detta helt och hållet, och det är därför de borgerliga partierna får massiv kritik ute i Landsbygdssverige och från LRF:s medlemmar. Hur i hela friden tänkte man? Här avslår man detta, som man jobbat så länge med att få ordning på, för att man ska kunna göra regionala avvägningar.
Nu får vi jobba utifrån detta. Som jag sa i mitt anförande försöker vi nu arbeta fram frivilliga överenskommelser. Men att lägga fram en sådan proposition här i riksdagen, med denna opposition, verkar inte görligt.
Anf. 117 Åsa Coenraads (M)
Herr talman! Jag tror att vi släpper frågan om vildsvin och utfodring helt, för regeringen avsäger sig allt ansvar. Avsäger man sig ansvar har man inte mycket att komma med här i kammaren. Vi får helt enkelt ta upp den frågan igen nästa mandatperiod och hoppas att vi då har en ny regering, som klarar av att behandla detta.
Men jag skulle vilja beröra någonting annat som Isak From tog upp i sitt anförande, nämligen ordning och reda i rovdjursförvaltningen, framför allt i det mellersta rovdjursförvaltningsområdet.
Själv kommer jag från Västmanland, ett län som ingår i det området, och jag skulle vilja säga att det inte är ordning och reda i rovdjursförvaltningen i mellersta Sverige. Vi har illa fungerande viltförvaltningsdelegationer. Människor hoppar av delegationerna därför att de är helt meningslösa. Länsstyrelserna och Naturvårdsverket tar beslut över huvudet på delegationerna och i strid med deras intentioner.
Så jag undrar, Isak From, när man kommer tillbaka i frågan om att verkligen föra besluten närmare de människor de berör, som det var tänkt med viltförvaltningsdelegationerna.
Anf. 118 Isak From (S)
Herr talman! Regeringen kommer nog att återkomma även i den frågan, för det är klart att vi också ser en dålig likvärdighet mellan länsstyrelserna. Ledamöterna i viltförvaltningsdelegationerna får olika rätt och möjlighet till utbildning i dessa viktiga frågor och olika möjlighet till stöd. Detta tror jag är helt oacceptabelt och något som man naturligtvis måste rätta till.
Sedan, Åsa Coenraads, blir det lite patetiskt när det gäller vildsvinsfrågorna. Ni har avslagit en proposition som lagts fram för Sveriges riksdag för att skapa någon form av ordning och reda, och så ställer ni oss till svars för det. Fråga era bönder ute i markerna och ute i länen och distrikten! Vem bär ansvar för att gårdarna bökas upp, åkrarna trampas ned och sommarstugeägarnas tomter förstörs? Vem bär ansvar för att grannens skogsmark förstörs? Det beror ju på att viltförvaltningen inte fungerar för att någon har missbrukat sin äganderätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Det vi kan göra nu är att försöka skapa förståelse och någon form av avtal, inledningsvis i alla fall, så att vi kan komma bort från de allra värsta avarterna.
Anf. 119 Emma Nohrén (MP)
Herr talman! Vi är här för att debattera betänkandet om jakt och viltvård, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag som helhet. Som vanligt är detta ett ämne som både engagerar och till viss del polariserar; det finns starka intressen i detta. Vi ser också att jägarna ofta är en väldigt engagerad grupp.
Just nu har vi en positiv trend när det gäller antalet som tar jägarexamen: De blir fler och fler. Det är väldigt roligt att se att intresset för dessa frågor ökar. Däremot ser vi en negativ trend när det gäller antalet aktiva jägare. Antalet statliga jaktkort minskar. Det finns alltså ett stort intresse för frågorna, men kanske inte i den traditionella mening vi tänker oss: att gå ut och fälla ett djur.
Det är många som vill ta jägarexamen och kanske också ser andra intressen, som viltvård, naturvård och viltturism.
Jakt och viltvård påverkar långt fler än bara dem som jagar: friluftslivet, turismen och naturintresset och de som är ute i skog och mark och plockar bär eller är ute med skolklasser. Det är därför viktigt att jakt och förvaltning av vilt sker på ett sådant sätt att det skapar acceptans och har en förankring i samhället. Vi ser i dag att så inte alltid är fallet. Det blir intressekonflikter, och ibland blir de väldigt infekterade. Det kan bli segdraget och polariserat.
För Miljöpartiet är det viktigt att jakten moderniseras och harmoniseras med det övriga samhället och att vi har moderna, ekosystembaserade och adaptiva förvaltningsmodeller när det gäller det vilt vi har och den naturvård som bedrivs, liksom att vi kan få lokal förankring för det som sker och det vi gör.
Det har skett en del glädjande där. Isak tog upp mycket som regeringen har gjort. Jag skulle också vilja highlighta till exempel detta att vi har ändrat fjälljakten så att de svenska jägarna har företräde de första tre veckorna. Det blir företräde för oss som är lokala jägare. Mattan dras dock inte undan helt och hållet för dem som håller på med besöksnäring och jaktturism, men de får vänta tre veckor till.
Regeringen har också aviserat en ändring av viltförvaltningsdelegationerna, vilket redan har tagits upp i debatten här. Regeringen har gjort en utvärdering och kommit fram till att det faktiskt går att skruva lite här. På det stora hela fungerar det rätt bra. Det är lite olika i olika delar av landet, men något som har framförts i utvärderingen är att sammansättningen inte har varit optimal. Det finns vissa intressen som har varit underrepresenterade i förhållande till andra. Därför har man gjort så att man från och med april kommer att ha en ledamot till från miljö- och naturvårdsorganisationerna och ytterligare en ledamot från natur- och ekoturismsidan. Detta är också viktigt för den lokala förankringen. Hittills har det lokala näringslivet och turismen haft en plats. När nu ekoturism och naturturism, som faktiskt nyttjar skogen, får en röst, tror jag att det kommer att vara mycket bra. Det ger en bättre helhetssyn, och det är också en modern syn på hur vi nyttjar resursen. Man behöver inte alltid gå ut och fälla viltet för att det ska vara en bra jaktresurs. Ibland är man i stället ute och tittar på det eller har andra intressen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Avslutningsvis vill jag, som alltid, slå ett slag för flerartsförvaltning. Det är omodernt att, som vi gör nu, förvalta ett djurslag i taget. Älgförvaltningen har moderniserats. 2012 kom nya riktlinjer. Det är bra. På vissa ställen har man också slagit ihop det med vildsvinsförvaltningen. Det är ännu bättre. På några andra ställen har man också gjort försök med klövviltsförvaltning. Det är ännu bättre.
Jag och Miljöpartiet anser att vi inte kan se detta i stuprör. Alla arter påverkar varandra. Vi måste ha en ekosystembaserad viltförvaltning. Vi måste se hur de olika arterna påverkar varandra, hur de konkurrerar om föda och plats och hur de ibland också gynnar varandra.
Vi har nu i mellersta Sverige ett smörgåsbord av olika viltarter: älg, vildsvin, kronhjort och dovhjort, förutom räv, hare och annat småvilt. Detta måste förvaltas ihop för att vi ska få en hållbar och bra viltförvaltning. Vi måste se det som ett ekosystem.
Förra året tog jag upp SLU:s forskning på området, om flerartsförvaltning och ekosystembaserad förvaltning, och det visade sig att det finns resultat som visar att detta är fullt möjligt och en bra väg att gå. Jag tror och hoppas att vi kan gå åt det hållet. I de samtal jag har haft med Jägarförbundet har jag fått intrycket att också de vill gå denna väg, med flerartsförvaltning. Jag hoppas alltså att vi kan se helheten och tala om viltskötsel, viltvård och viltförvaltningsområden snarare än om enskilda arter.
När vi har en ekosystembaserad förvaltning som tar hänsyn till hur det ser ut, en förvaltning som går i takt med dagens kunskap, som är modern och tar hänsyn till hur det ser ut i dag och vilka intressen som finns i dag, tror jag att vi har nyckeln till en modern jakt- och viltvård. Detta är något som vi i regeringspartierna redan jobbar för.
(Applåder)
Anf. 120 Birger Lahti (V)
Herr talman! Det är roligt att få debattera något inom miljö och jordbruk som jag inte brukar debattera. Det känns spännande. Jag har växt upp med jakten som ett av de helt klart största fritidsintressen som min far hade, och sedermera blev det givetvis ett stort intresse för mig med. Nu ska jag lite kortfattat summera lite av betänkandet MJU11 Jakt och viltvård.
Vänsterpartiet har inga egna motioner som berör betänkandet, men jag tänker ändå kommentera lite om olika rubriker.
Vildsvinsförvaltning är den första rubriken. Här kan jag bara konstatera att arbetet med förvaltningen av vildsvin och hur detta ska göras pågår och att vikten med lokal samverkan mellan jägare och lantbrukare nog är en av nyckelfaktorerna för att lyckas med en bra och balanserad förvaltning av vildsvinen.
Jakttider är nästa rubrik. Här kan jag bara instämma i den slutsats som även regeringen närmar sig. Det gäller givetvis starttiden för älgjakten, som ligger mig varmt om hjärtat: Varför ska den alltid börja på en måndag? Jag kommer ihåg den frustration jag flera gånger kände när älgjakten skulle börja och semesterdagarna i stort sett var förbrukade. Då fick man vänta till lördagen innan man fick gå ut på premiärturen om man inte hade semesterdagar eller komptid som man kunde nyttja.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Att man inte kan flytta starten med två dagar och att hävda att det har med brunsttid eller dylikt att göra är ju nonsens, och det vet alla som jagar. Brunsten kan variera en vecka hit eller dit. Då skulle starten kunna flyttas en vecka framåt eller bakåt. Jag ser fram emot vad Naturvårdsverket kommer fram till när det gäller förordningen om jakttider.
Jag ska väl ta upp lite om terrängkörningen också. Jag har sett hur viktig jakten är för de personer som har den som sitt största fritidsintresse. Då tycker jag att de som har funktionsnedsättning också ska kunna använda de hjälpmedel som finns till hands, så att man gör jakten möjlig för dem. Dit hör terrängfordon. Givetvis ska de kunna använda sig av dessa, men med tydliga regler, såklart, som med allt annat som har med jakt att göra.
När det gäller fjälljakten konstaterar jag att jag delar regeringens ståndpunkt när man öppnar de första tre veckorna för svenska jägare. Jag skulle tro att med bra regler och kontroller för hur jakten bedrivs, också med jaktgäster kan det nog funka så att alla som jagar i fjällen kan fortsätta att göra detta utan att det blir konflikter.
Jag kan här inte låta bli att berätta om när jag fick chansen att som jaktgäst hos Stockholms skogsförvaltning - Domänskog, som det hette då - jaga rådjur här i krokarna. Jag tror att det var 1987 eller 1988. Då hade vi i Domän ett utbyte för att se skillnaderna mellan hur det var i norr och hur det var här nere i Stockholm.
Nåväl, det var pyrschjakt på rådjur, och jag blev körd ut till en skogsglänta vid en beteshage. Jag satt där och spanade mot kanten, där det skulle komma rådjur, enligt instruktionerna. Plötsligt kom det en flock hästar som passerade, och därefter några kor som betade där jag trodde det skulle dyka upp rådjur. Jag frågade då guiden som hämtade mig om det fanns någon mikroskopisk chans att det skulle finnas rådjur där. Han sa: Ja, det fanns väl några kvar, men kungen med sällskap hade jagat där en vecka innan, och de hade fått hyfsat med rådjur.
Här kan jag dra parallellen att det kanske inte vore helt fel att de som kämpar i gruvorna och ser till att allt funkar i inlandet och fjällvärlden också skulle kunna få vara först ut och jaga, som kungen i fallet med rådjursjakt i Stockholm.
Jakten är viktig på många sätt för samhället. Rekreationsvärdet är givet. Men den har också ett samhällsuppdrag när det gäller att hålla balans i betestryck, viltförvaltningen, antal rovdjur och mycket mer.
Jag tänkte inte nämna rovdjur, men jag säger bara så här: Jag förstår frustrationen hos de djurägare som drabbas av rovdjursattacker. Jag har själv haft betesdjur av rasen highland cattle. Korna födde kalvarna ute. För det mesta försökte man styra dem att föda på barmarkstider. Men det gick inte alltid. Jag kommer ihåg när en ko födde i början av maj. Kalven var kry och klarade sig fast det låg snö kvar på marken. Men så en morgon strövade en björn förbi och tog kalven. Björnen tyckte väl att kalvkött kunde smaka gott.
Känslan när man ser vad som har inträffat gör att man är balanserad i diskussionerna om rovdjur. Jag hatar inte rovdjur. Jag hatar inte ens björnen som tog den här kalven. Men jag tycker inte heller att man ska vara immun mot att ta in de här berättelserna.
Herr talman! Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
Jakt och viltvård
(Beslut fattades under § 15.)
Beslut
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU11)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om jakt och viltvård. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning, jakttider och terrängkörning vid jakt.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på samtliga motioner.