Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

Fru talman! Forskning är ett av våra främsta verktyg för att öka vår kunskap och förståelse. Det betänkande som vi ska behandla nu handlar om den avancerade forskning som bedrivs vid synkrotronljusanläggningen i Grenoble. Det är forskning som ger oss möjlighet att studera strukturer hos material och molekyler.

Det är 21 länder som delar ansvaret för denna forskningsanläggning. 13 länder är medlemmar, och 8 länder är associerade medlemsstater.

Nu vill Ryssland bli medlem. Då krävs det att medlemsstaterna ger sitt godkännande. Det har de övriga gjort, och nu ska även Sverige fatta ett sådant beslut.

Den tidigare borgerliga regeringen beslutade i juni 2014 att protokollet om Ryska federationens anslutning till konventionen skulle undertecknas med förbehåll för ratifikation, vilket skedde den 23 juni 2014.

I dag behandlar vi detta betänkande för att riksdagen ska godkänna den tidigare regeringens beslut om att säga ja till Ryska federationens tillträde till konventionen. Riksdagen ska också godkänna att fördelningen av bidragen till driftskostnaderna för anläggningen mellan de fördragsslutande parterna ändras och att statens ägarandelar ändras i motsvarande mån. I realiteten innebär det något minskade kostnader för Sverige.

I propositionen anger regeringen några motiv för att föra fram den här frågan till riksdagen för godkännande.

Ryssland är en stor forskningsnation, som dessutom ökar sina forskningssatsningar.

Det är betydelsefullt för Sverige att utöka samarbetet med ryska forskare.

Genom anläggningen stärks samarbetet inom forskning som använder synkrotonljus.

Ryska federationens tillträde till konventionen är ekonomiskt gynnsamt med tanke på att några andra stater minskar sin användning av anläggningen. Det är viktigt att anläggningen har stabil ekonomi för att upprätthålla internationellt konkurrenskraftig verksamhet och forskning.

Utbildningsutskottet delar enhälligt regeringens bedömning och föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom propositionen.

Ryska federationens tillträde till konventionen innebär att förutsättningarna för värdefullt forskningssamarbete mellan ryska och svenska forskare förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkroton-ljusanläggning

Det ryska ekonomiska bidraget i form av ett engångsbelopp och bidrag till driftskostnader bidrar dessutom till att anläggningen hålls uppdaterad och internationellt konkurrenskraftig, vilket är till stor nytta för svensk forskning.

Jag noterar att de fyra borgerliga partierna står bakom utskottets utlåtande och således tillstyrker förslaget men att de avger ett särskilt yttrande.

I det särskilda yttrandet hänvisar de borgerliga partierna till säkerhetspolitiska aspekter och påpekar att eventuella risker för spridning av strategiska produkter måste beaktas. Samtidigt kan jag konstatera att de borgerliga partierna delar regeringens bedömning att det inte finns några sådana risker i nuläget.

De borgerliga partierna skriver också att de förutsätter att regeringen även fortsättningsvis tydligt tar ställning för de sanktioner som EU har infört mot Ryssland, följer frågan och har beredskap för att säkerhetsläget kan förändras ytterligare. På den punkten behöver inte de borgerliga partierna känna någon oro. Vi har samma inställning från regeringssidan.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Att ta del av forskning är verkligen spännande även om det handlar om något så obegripligt som hur synkrotronljus kan ta vetenskapen vidare till nya nivåer.

Skådespelaren Peter Sellers lär ha sagt att framtidsforskning är konsten att klia sig innan det börjar klia, och den insikten måste verkligen de forskare som började studera synkrotronljus ha haft. Det är en intensiv form av röntgen, som i dag kan hjälpa oss att i detalj studera allt vi kan ta på, från betong till trä.

Dessutom växer många nya användningsområden fram. Synkrotronstrålningen används i dag till exempel för att ta reda på mer om varför patienter med diabetes kan drabbas av problem med känselbortfall i fötterna.

Själva strålen upptäcktes första gången i rymden 1957, men vår svenske nobelpristagare Hannes Alfvén hade faktiskt flera år tidigare förutspått att strålen fanns.

Jag ska inte omvandla min talartid till någon form av fysiklektion, men jag tycker likafullt att det är intressant och viktigt att vi svenska politiker är förtrogna med begreppet synkrotronljus.

MAX IV är en anläggning i Lund som invigdes i fjol, och den bygger just på denna princip och använder samma teknik. Den är i dag världsledande. MAX IV-anläggningens stråle är den mest briljanta och intensiva synkrotronstrålen i världen och kommer förmodligen att så förbli under en övergångsperiod på 10-15 år.

Med tanke på att vi har ett MAX-labb i Sverige kanske vän av ordning frågar sig varför vi behöver fortsätta att stödja anläggningen i Grenoble - men det gör vi. Enligt Vetenskapsrådet står svenska forskare för hela 70 procent av den forskningstid som det nordiska medlemskapet Nordsync berättigar till, det vill säga den tid som nordiska länder använder i anläggningen. Så är det trots att vi även tidigare har haft väl ansedda anläggningar som använder tekniken med synkrotronljus.

Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotron-ljusanläggning

År 2014 berättade till exempel den som ansvarade för dåtidens MAX-labb att man hade mellan två och tre gånger så många sökande som man hade plats för i anläggningarna. Och då körde man ändå anläggningarna dygnet runt sex dagar i veckan, så behov finns.

Utöver behovet och en viss förbättring av det förväntade kostnadsläget för Sverige kan vi ändå inte bortse från att det är Ryska federationen som vill köpa in sig i synkrotronljusanläggningen i Grenoble. Men vi har fått försäkringar från Regeringskansliet och dess interna beredning, som säger att man har godkänt det hela och inte ser några hinder från vare sig den säkerhetspolitiska avdelningen eller avdelningen för strategiska produkter och spridning.

Fru talman! Vi i Alliansen, det vill säga Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, har därför beslutat att ställa oss bakom att Sverige ratificerar protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988.

Men vi vill hänvisa till vårt särskilda yttrande som finns infört i betänkandet. Thomas Strand har berört det, men jag vill ändå poängtera att vi bland annat anför att Alliansen förutsätter att regeringen även i fortsättningen tydligt tar ställning för de sanktioner som EU har infört mot Ryssland, att man följer frågan och har beredskap för att säkerhetsläget kan förändras ytterligare.

Mot den bakgrunden och med tanke på att det handlar om vetenskaplig forskning och rör en internationell forskningsanläggning står allianspartierna bakom att riksdagen godkänner det protokoll som gör det möjligt för Ryska federationen att bli delägare i synkrotronanläggningen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)