Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta. Regeringen tänker vidta åtgärder utifrån Riksrevisionens granskning. Bland annat kommer regeringen att föreslå ändrade regler så att fler skuldsatta genomgår skuldsanering, förtydliga vad budget- och skuldrådgivning innebär samt ge ett uppdrag till de ansvariga myndigheterna att ta fram rekommendationer när det gäller budget- och skuldrådgivning i kommunerna.

Riksdagen såg positivt på det arbete som regeringen har påbörjat och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

För att minska missbruket av svenska pass ska begränsningar i passlagen införas från och med april. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas och att ett pass återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa.

I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

I en skrivelse redogör regeringen för hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2014-30 juni 2015 samt för hur den internationella terrorismen har utvecklats.

Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar att regeringen avslog ett överklagande om avvisning. Vad gäller den internationella utvecklingen bedömer regeringen att terrorhotet främst kommer från våldsbejakande islamistiska aktörer. Även hotet mot Sverige och svenska intressen kommer främst från samma grupper.

Enligt skrivelsen har hittills närmare 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, som Islamiska staten. Av dessa har ungefär 120 återvänt och 40 avlidit.

Antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige har ökat sedan 2010. Sverige omnämns allt oftare som ett legitimt attentatsmål. Den 18 september 2015 höjdes hotnivån när det gäller terroristbrott till den högsta hittills, från tre till fyra på en femgradig skala.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa ja till civilutskottets initiativ till en mindre ändring i utsökningsbalken. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig styckeindelning rättas till.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2015. De handlade bland annat om kärnkraftens framtid och om olika typer av förnybar energi.

Riksdagen tycker inte det finns någon anledning att ställa sig bakom förslagen då flera av dem redan diskuteras i Energikommissionen. I Energikommissionen ingår alla riksdagspartier och dess syfte är att hitta en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

7

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-22

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-02-25

Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 106 minuter

Justering

2016-02-04

Datum

2016-02-17

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om studiestöd. Motionerna handlar bland annat om fribeloppet, villkoren för studiemedel, lån via Centrala studiestödsnämnden till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och examenspremie för vissa lärarkategorier.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom många områden och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-15

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till motioner om Arktisområdet och arbetet i det Arktiska rådet. Motionerna kommer framför allt från den allmänna motionstiden 2014 och 2015 och handlar bland annat om krav på ökade miljöinsatser i Arktis.

Riksdagen har också gått igenom regeringens kommentarer till Riksrevisionens rapport: "Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar". Riksrevisionen pekar bland annat på att Arktiska rådets organisation behöver förbättrats och att uppföljningen av rådets arbete inte alltid fungerar så bra. Riksdagen anser att regeringen redan arbetar med miljöfrågor i området och med att förbättra arbetet i det Arktiska rådet. Riksdagen sa därför nej till alla motioner och lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 42 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-15

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Regeringen avser att införa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning under andra delen av 2016. I det nya systemet ska Universitetskanslersämbetet fortsätta att utvärdera utbildningar, men också undersöka hur universitet och högskolor arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Det har regeringen beskrivit i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen anser att det nya systemet måste följas upp för att se till att det verkligen förbättrar utbildningarnas kvalitet. Därför riktas nu två tillkännagivanden till regeringen. Det innebär att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra sådana uppföljningar. Riksdagen föreslår dels att regeringen utvärderar systemet efter tre år, dels att Universitetskanslersämbetet lämnar en rapport varje år om hur systemet fungerar.

Riksdagen anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet riskerar att göra jämförelser mellan lärosäten svårare. Därför uppmanas regeringen, i ett tredje tillkännagivande, att se över hur jämförelser kan göras på ett bra sätt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-12

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2014. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.

Under 2014 gavs drygt 8000 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är något fler än året före.

Riksdagen håller med regeringen om att hemliga tvångsmedel använts på ett nödvändigt och bra sätt. Riksdagen lade därför skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-12

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Framöver ska fler tvistemål kunna avgöras med bara en domare. Det handlar om mindre omfattande mål där svårighetsgraden inte bedöms vara så stor att tre domare behövs.

I dag finns oftast tre domare på plats när en huvudförhandling ska upp i tingsrätten. Att avgöra tvistemål med bara en domare har varit möjligt om båda parter i målet sagt ja till det. Men i och med det här beslutet kan alltså domstolen själv besluta att bara en domare behövs.

Riksdagen tror att ändringen kommer innebära att domstolarnas resurser används på ett bättre sätt och att handläggningstiderna kortas. Därför sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla i juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-12

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Riksdagen beslutade om ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS. Syftet är att minska arbetsgivares missbruk av tillfälliga anställningar, som exempelvis när en person får flera tidsbegränsade anställningar efter varandra hos samma arbetsgivare under lång tid.

I dag omvandlas en allmän visstidsanställning till en tillsvidareanställning om en person varit visstidsanställd under längre tid än två år inom en femårsperiod. Beslutet innebär att en tidsbegränsad anställning ska kunna bli till en tillsvidareanställning också om tidsramen är längre än fem år. Det gäller om tidsbegränsade anställningar följt på varandra utan uppehåll eller med mindre än sex månaders mellanrum.

Den som har en tidsbegränsad anställning får också rätt till information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tillfällig anställning till tillsvidareanställning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2016.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-12

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Plan- och bygglagen ändras för att stämma överens med EU:s ändrade regler om hissar och säkerhetskomponenter till hissar.

Ändringarna i plan- och bygglagen innebär att den myndighet som ansvarar för tillsynen ska kunna ställa krav även på den som installerar hissar. Myndigheten ska få rätt att kontrollera hissens komponenter hos installatören, kunna kräva särskilda upplysningar och handlingar samt få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen där hissen finns. Myndigheten ska inte få tillträde till bostäder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 20 april 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-09

Datum

2016-02-10

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

En del posttjänster och frimärken kommer inom kort att vara befriade från moms. Det gäller bland annat frimärken som inte säljs i samlarsyfte. De nya reglerna grundar sig på en dom från EU-domstolen där Sverige förra året dömdes för fördragsbrott. Domstolen ansåg att den nuvarande svenska lagen bryter mot EU-rätten eftersom alla posttjänster och frimärken är skattepliktiga.

Riksdagen menar att förändringen kan påverka konkurrensen på postmarknaden negativt men att förändringen ändå måste genomföras eftersom Sverige är skyldiga att följa domen från EU. Riksdagen utgår ifrån att regeringen noga kommer följa hur förändringen påverkar konkurrenssituationen. Bland annat kan det göras genom den utredning om postlagstiftningen som redan tillsatts.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-04

Datum

2016-02-05

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-02-04

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

De svenska bestämmelserna om fritidsbåtar och vattenskotrar anpassas till EU:s regler. Det betyder att en lag införs som innehåller krav på fritidsbåtar, vattenskotrar och tillhörande utrustning och som ska förhindra problem med hälsa och säkerhet för personer eller miljö. Vidare görs en följdändring i drivmedelslagen. Vissa detaljer i genomförandet av EU-reglerna får bestämmas av regeringen eller de ansvariga myndigheterna.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-02-03

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen tycker att de är bra men vill se fler åtgärder. Riksdagen tillkännager därför följande till regeringen:

• Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som förespråkar våldsbejakande ideologi, eller som har begått grova brott utomlands.
• Kommuner behöver metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
• I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap för att rekrytera till extremistiska organisationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap.
• Skolhuvudmännens ansvar för att motverka radikalisering kan behöva förtydligas. Det gäller även för andra som arbetar med barn och unga.
• Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia skulle förslagsvis kunna genomföra detta.
• Organisationer och samfund som vill motverka radikalisering bör stärkas och stödjas.
• Den nationella samordnarens arbete behöver tas till vara och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2016-01-26

Datum

2016-02-03

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Sverige har stora ekonomiska tillgångar. Riksrevisionen påpekar i en rapport om statens finansiella tillgångar att det är viktigt att statens förmögenhet och skulder redovisas på ett tydligt och transparent sätt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin syn på rapporten. Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och konstaterar att regeringen redan arbetar med att förbättra redovisningen i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-02

Datum

2016-02-03

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om transparensen i årsredovisningen för staten 2014. Regeringen instämmer delvis i de bedömningar som Riksrevisionen har gjort och tänker förtydliga redovisningen inom ramen för de bestämmelser som finns i budgetlagen.

Riksdagens finansutskott välkomnade att regeringen tänker förtydliga redovisningen och transparensen i statens årsredovisning. Utskottet håller med regeringen om att det inte är lämpligt att följa Riksrevisionens rekommendationer om att utöka årsredovisningen med ytterligare redovisningar i vissa frågor. Utskottet anser också att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden som hör ihop med budgetmålen och ramverket för finanspolitiken, men vill inte föregripa arbetet i den parlamentariska kommitté som ska se över målet för den offentliga sektorns sparande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-02

Datum

2016-02-03

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25

EU har tidigare beslutat om regler för hur ett examensbevis som en person har fått i ett EU-land ska kunna erkännas av ett annat medlemsland. Syftet är att öka den fria rörligheten för personer och tjänster mellan medlemsländerna. Nu har EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer moderniserats. När vissa kvalifikationer krävs för att utöva ett yrke kallas det att yrket är reglerat. I en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer samlas nu de bestämmelser som är gemensamma för alla reglerade yrken. Bestämmelser som bara gäller ett visst yrke finns kvar i den lag som rör just det yrket. Dessa lagar ändras samtidigt. Reglerade yrken finns framför allt inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna omfattar både egenföretagare och anställda.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2016-01-26

Datum

2016-01-29

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25