Ett reformerat bilstöd
Betänkande 2016/17:SoU3
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 16 november 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Bidrag för att köpa bil ska förändras (SoU3)
Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.
Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.
Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2016-11-10
Trycklov: 2016-11-11
Betänkande 2016/17:SoU3
Alla beredningar i utskottet
Bidrag för att köpa bil ska förändras (SoU3)
Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.
Reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2017.
Socialutskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-11-16
Debatt om förslag 2016/17:SoU3
Webb-tv: Ett reformerat bilstöd
Dokument från debatten
- Onsdag den 16 november 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:29
- Protokoll 2016/17:29 Onsdagen den 16 novemberProtokoll 2016/17:29 Ett reformerat bilstöd
- Onsdag den 16 november 2016 (preliminär)Talarlista 2016/17:20161116
Protokoll från debatten
Anf. 25 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! Det vi i socialutskottet ska debattera nu handlar om något så viktigt som bilstödet. Man kan tycka att det här är en detalj i sammanhanget, men för människor med en funktionsnedsättning är detta helt avgörande för att man ska ha möjlighet att skaffa sig en bil som är anpassad utifrån den funktionsnedsättning man har.
Det här är ett stöd med ett regelverk som är föråldrat, vilket har fått en hel del ganska orimliga konsekvenser. Det var för övrigt en alliansregering som initierade en översyn av bilstödet.
Vi står bakom de förändringar som nu föreslås, innebärande att det är mer ekonomiskt gynnsamt att skaffa en bil som redan från början är anpassad än att skaffa en bil som sedan ska behöva genomgå stora och kostsamma förändringar. Vad gäller regelverket står vi alltså helt och hållet bakom det förslag som ligger på kammarens bord för beslut.
Det som gör oss mycket, mycket tveksamma är i stället den tendens som vi ser från Miljöpartiet och Socialdemokraterna och nu även från Vänsterpartiet, nämligen att man konsekvent använder regeringsmakten till att föreslå ekonomiska neddragningar och försämringar för en av de grupper som redan sedan tidigare har det absolut tuffast.
Här hade man kunnat lägga fram ett förslag med nya, moderna regler för hur bilstödet skulle se ut utan att kombinera det med nedskärningar. Men man ser en möjlighet att ta pengar från den här gruppen för att finansiera annat.
På något vis, herr talman, har det blivit något av ett mönster. Det handlar inte bara om assistansersättningen, där regeringen också har kommit med förslag på försämringar, utan nu använder man även bilstödet för detsamma. Detta är djupt beklagligt, och man sänder dessutom en oerhört olycklig signal till en av de kanske mest utsatta grupperna vi har i samhället, nämligen de som har rejäla funktionsnedsättningar.
Jag vill från Centerpartiets sida beklaga att regeringen ger signalen att det här är en grupp som man kan spara pengar på. Vi har över huvud taget inte den synen. Därför vill jag också, herr talman, yrka bifall till reservationen från Centerpartiet och Kristdemokraterna i utskottets betänkande, nämligen att regeringen borde återkomma med ett förslag som är kostnadsneutralt och som inte ställer besparingskrav på den här redan tidigare utsatta gruppen.
Anf. 26 Barbro Westerholm (L)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 2.
Bilstödet är en del av funktionshinderspolitiken som syftar till att människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva sitt liv som vi andra. Vår roll som politiker är att undanröja de hinder som ligger i vägen. Man ska bland annat kunna förflytta sig från hemmet till exempel till sin arbetsplats.
Det är där bilstödet kommer in. Det kom redan 1988 och har förändrats lite av och till under resans gång. Nu är det alltså aktuellt med en ny förändring, vilket innebär att man borde kunna sänka kostnaderna för anskaffning och anpassning av bil om anpassningen görs från början. Det är det som propositionen handlar om.
Men vi vet inte, precis som Anders W Jonsson sa, om det här blir bättre för människor i behov av bilstödet. Vi vill alltså att det här ska följas upp noga från början så att man kan göra förändringar. Det får inte bli sämre i det här avseendet heller för dem som är i behov av bil för att kunna ta sig till exempel till arbetet.
Vi tycker också att åldersgränsen bör förändras. Nu ligger den på 65 år, men man har ju rätt att arbeta till 67 år. Sådana här åldersgränser borde därför följa med förändringen i pensionsåldern; det verkar ologiskt annars.
Vi är inne på samma linje som Centerpartiet och Kristdemokraterna, nämligen att det här behöver följas noga. Vi vill ha en bredare utredning kring de insatser som behövs för att man, med funktionsnedsättning, ska kunna förflytta sig mellan bostaden och andra ställen dit man behöver komma. Det finns ju exempel: Vi har pendeltåg och bussar som inte har följt med i utvecklingen när det gäller att göra det möjligt för människor som är i behov av rullstol eller permobil att utnyttja dessa färdmedel.
Anf. 27 Emma Henriksson (KD)
Herr talman! Jag inleder också med att yrka bifall till reservation 3, som Kristdemokraterna har tillsammans med Centerpartiet och som vi redan har hört redogöras för en del.
Jag vill för Kristdemokraternas del också lyfta fram vikten av att vi värnar samhällets reformer för att stötta de mest utsatta. Jag kan förstå om man som socialdemokrat känner att det blir lite obekvämt när det i den ena debatten efter den andra lyfts fram att vi ser en risk att regeringen skär ned på de mest utsatta.
Det här började för lite drygt ett år sedan när Magdalena Andersson i en situation där samhället utsätts för påfrestningar - vilket ett samhälle alltid kommer att göra - pekade ut två grupper där man såg att man kunde spara pengar. Det handlade om personer som är beroende av personlig assistans och andra stöd inom LSS, och det handlade om de sjukskrivna. Det var där regeringens finansminister ansåg att regeringen kunde göra besparingar.
Det här är ett ärende där vi alla egentligen är överens om att det behövs moderniseringar och förbättringar för att vi inte ska slösa med skattebetalarnas pengar. Pengarna ska inte räcka till för lite i förhållande till vad vi faktiskt förmår. Bilstödet har nytta av en reformering. Det var det arbetet som inleddes. Nu kommer produkten, men samtidigt riskerar det att bli neddragningar utan att få ut effekten av dem.
Jag hoppas att vi i debatten kan få höra vad Socialdemokraternas egentliga ambition är. Tyvärr är detta ytterligare en besparing på samhällets mest utsatta.
Anf. 28 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen från regeringen om ett reformerat bilstöd. Samtidigt yrkar jag avslag på samtliga motioner i ärendet.
Precis som föregående talare har sagt handlar dagens debatt om ett reformerat bilstöd. Bilstöd kan man få i Sverige om man är bosatt här under en tid av minst ett år. Om man däremot flyttar från landet har man inte denna rätt.
Det är fråga om ett statligt bilstöd som syftar till att göra det möjligt för personer med funktionshinder att ha ett aktivt och självständigt liv. Det är en betydelsefull förmån för att främja delaktigheten i samhället. Det är därför det är viktigt att stödet används på bästa sätt, att det kommer den enskilde till godo på bästa vis. Det är vad hela förslaget syftar till.
För att få stödet måste man ha ett varaktigt funktionshinder som gör att man har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Bilstödet kan också lämnas till förälder som har ett barn med den typen av besvär.
Bilstödet kan sökas om man behöver anpassa en personbil, motorcykel, moped eller andra fordon. Det handlar om att införskaffa ett fordon och om montering av utrustning som gör det möjligt att färdas i fordonet med funktionsnedsättningen.
Som stödet är utformat i dag utgörs det av fyra delar, grundbidrag, anskaffningsbidrag, anpassningsbidrag samt bidrag till körkortsutbildning.
Vad är syftet med regeringens förslag? Det är precis som några föregående talare har sagt. Syftet är ett ändamålsenligt och effektivt system. I dag gynnas eftermontering av attribut på fordon, men det är både billigare och effektivare och framför allt bättre för den enskilda brukaren att få fordonet anpassat i samband med inköpet.
Fru talman! Regeringen föreslår visserligen en halvering av grundbidraget, som i dag är 60 000, till 30 000. Däremot föreslår regeringen - och det är skillnaden mot allianspartierna - en inkomstgaranti. Om man har lägre inkomst får man ett större stöd. Det innebär också att de som har låga inkomster får ett bättre stöd, vilket är ett effektivt fördelningspolitiskt instrument.
Den allmänna debatt som Anders W Jonsson och Emma Henriksson för är direkt felaktig. Det handlar om att minska klyftorna som har bildats under åtta alliansår. Vi försöker nu att vidta åtgärder för att sluta klyftorna och därmed få ett mer jämställt och rättvist samhälle.
Fru talman! Vi föreslår också en ny kompletterande bidragsform som man kan ansöka om och som ska göra det ekonomiskt möjligt att anskaffa ett fordon. Den bidragsformen berör i dag ungefär 2 000 personer som ansöker om bilstöd. Den kommer att kosta ungefär 370-380 miljoner kronor för staten. Anpassningsbidraget motsvarar 76-78 procent. Det är en relativt liten summa pengar för staten.
Syftet med propositionen från regeringens sida är framför allt två saker. De som har låga inkomster säkras möjlighet att införskaffa fordon så att de kan ha ett aktivt och innehållsrikt liv. Vidare är det fråga om att använda skattepengarna på ett effektivt sätt genom att använda originalmontering. Det är billigare och många gånger effektivare för den som behöver fordonet.
Jag vill vara tydlig med att regeringen kommer att följa upp frågan noggrant och göra utvärderingar. Om reformen får felaktiga effekter kommer det givetvis att ske korrigeringar. Här handlar det inte i första hand om en besparing i statsbudgeten utan om ett effektivare och mer rättvist system.
Anf. 29 Anders W Jonsson (C)
Fru talman! Jag känner inte igen Socialdemokraterna. Det är det parti som alltid har sagt att man står på de svagas sida.
Nu lägger regeringen ett förslag på kammarens bord som innebär att för denna grupp människor, de som har svåra funktionsnedsättningar så att de måste ha en anpassad bil, sänks anslaget från 328 till 267 miljoner. Det är en oerhört kraftig neddragning.
Mikael Dahlqvist står i talarstolen och påstår att skillnaden mot allianspartierna är att vi inte skulle vara för att öka på den inkomstprövade delen. Det är en direkt felaktighet. Dahlqvist kan inte ens ha läst vår reservation och våra förslag.
Vi skriver exakt att vi står bakom regelförändringarna, men vi är oerhört kritiska mot att regeringen inte nöjer sig med att modernisera reglerna för bilstöd för människor med svåra funktionsnedsättningar utan dessutom klämmer till med en besparing. Det är ingen liten besparing i budgeten från 328 till 267 miljoner kronor.
Fru talman! Varför kunde man inte ha nöjt sig, Mikael Dahlqvist, precis som Kristdemokraterna, Centerpartiet med flera har föreslagit, med att göra förändringarna utan att skruva åt tumskruvarna på den redan utsatta gruppen? Det är alltså fråga om en besparing från 328 till 267 miljoner kronor. Det är för mig helt orimligt att förstå att det parti, Socialdemokraterna, som alltid har sagt sig stå på de svagas sida, sedan ett år tillbaka konsekvent lägger fram förslag som syftar till att klämma åt just den gruppen. Dessutom står Miljöpartiet, och till råga på allt Vänsterpartiet, bakom förslagen. Nu är Vänsterpartiet inte ens närvarande i debatten.
Fru talman! Jag kan nästan förstå varför man inte ens vill försvara det förslag som innebär en så pass tuff besparing på en grupp som faktiskt har det svårt.
Varför inte lägga fram förslaget utan att skruva åt tumskruvarna på den grupp som har det tufft? Det är min fråga till Mikael Dahlqvist.
Anf. 30 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Vi hör ofta i debatten att regeringen skär ned och försämrar för de mest utsatta. Jag beklagar, Anders W Jonsson, att oppositionen använder den retoriken. Det vore ärligt om vi hade en sjyst plattform som utgångspunkt i diskussionen.
Låt oss ta med LSS i debatten. Redan 2009 tittade ni på möjligheten att sänka kostnaderna, men ni hade inte politisk förmåga eller ledarskapet att genomföra detta.
Att vi har olika åsikter må vara hänt. Men som företrädare för regeringen är det viktigt för mig att vi är ärliga i debatten, och syftet med förslaget är dels att monteringar ska ske i samband med inköp, dels att det ska bli en jämnare inkomstprövning för dem som har låg inkomst.
Den siffra på besparingar som du nämner, Anders W Jonsson, har jag inte här, utan jag har siffror från Socialdepartementet på att det handlar om högst 20 miljoner på årsbasis.
Jo, jag har läst era motioner, och där står att det ska vara ett kostnadsneutralt förslag. Min motfråga blir: Hur har du tänkt att era förslag ska rymmas inom dagens ram?
Anf. 31 Anders W Jonsson (C)
Fru talman! Jag måste upprepa frågan.
När man läser i budgeten ser man att förslaget är en neddragning från 328 till 267 miljoner. Regeringen kunde ha nöjt sig med att lägga fram det förslag som alliansregeringen ursprungligen tog fram. Utredningen är en produkt från alliansregeringen. Regeringen kunde ha föreslagit moderniseringar av bilstödsreglerna utan att göra en neddragning från 328 till 267 miljoner.
Varför ska ni ständigt ge er på en av de grupper som har det absolut sämst i samhället och som redan från början har det tufft? Varför är det just dem som ni ska göra en sådan här kraftig besparing på?
Det är denna fråga jag ställer till Mikael Dahlqvist och inte får något svar på.
Det är uppenbart att Mikael Dahlqvist inte har förstått detta med ett kostnadsneutralt förslag. Enligt Kristdemokraternas och Centerpartiets reservation borde regeringen ha lagt fram ett förslag som inte innebär en besparing utan bara en modernisering av bilstödet. Då skulle budgeten ha sett ut så här: 328 miljoner för 2016 och 328 miljoner för 2017.
Men nu är det uppenbarligen inte så, utan det är en kraftig neddragning riktad direkt mot människor som har det väldigt tufft.
Min fråga blir åter: Varför gjorde ni inte som vi föreslog, det vill säga lade fram dessa regler men såg till att det var kostnadsneutralt, så att ni inte förenade det med en kraftig besparing? Det är i detta vår kritik ligger.
Fru talman! Låt mig upprepa att jag inte känner igen Socialdemokraterna. De har alltid sagt sig stå på de svagas sida, men sedan ett år tillbaka handlar det snarast om att ge sig på gruppen människor med svåra funktionsnedsättningar. Det här är åter ett bevis på det. Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet lägger fram förslag i kammaren som slår mot de människor som har det allra tuffast.
Varför inte i stället lägga fram ett förslag som är kostnadsneutralt, det vill säga införa moderna regler utan att samtidigt genomföra en besparing?
Anf. 32 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Jag hör att du upprepar ditt mantra om att vi snålar på dem som har det sämst, men jag ställer mig fortfarande frågande till din analys, Anders W Jonsson.
Om vi med detta förslag får den besparing på 19 miljoner som Socialdepartementet har räknat fram återstår att se. Det beror nämligen på om effekterna uppnås, framför allt vad gäller eftermontering kontra originalmontering av attribut på fordon. Möjligen blir det samma prisläge som i dag eller till och med dyrare.
Vi kommer att följa upp och utvärdera förslaget, och skulle det mot all förmodan få de konsekvenser som du befarar kommer vi givetvis att justera.
Till skillnad från Centerpartiet står vi på de svagas sida. Det är bara att se på budgeten generellt. Vi gör en annan omfördelning av resurser. Det är vi som har tillskjutit 10 miljarder extra till välfärden och kommunerna. Det är vi som gör förstärkningar i hälso- och sjukvården. Det är vi som ser till att klyftorna i samhället minskar. Enligt de beräkningar jag har sett ökade klyftorna i samhället mellan fattiga och rika under era åtta år.
Så låt oss ha en ärlig debatt om det vi diskuterar, för jag känner inte igen kritiken. Tro mig, jag är den förste att skriva under på att vi ska se till att de som behöver mest hjälp också ska få det.
Anf. 33 Barbro Westerholm (L)
Fru talman! Bilstödet gör det möjligt för människor att fortsätta i yrkeslivet upp i åren. När vi fick det nya pensionssystemet för snart 20 år sedan utökades rätten att vara kvar på arbetsplatsen från 65 till 67 år.
En rad lagparagrafer har dock inte hängt med utan ligger kvar på 65årsgränsen, och vi har tjatat och tjatat om att bilstöd borde vara möjligt att få upp till 67-årsdagen.
Hade det inte varit bättre att låta den tidigare summan på 328 miljoner ligga kvar och samtidigt höja åldersgränsen från 65 till 67 år?
Jag är inte säker på att pengarna skulle räcka, men det betyder mycket för människor att känna trygghet i att man inte i förtid stöts ut från arbetslivet. Det är ju så viktigt att känna att man är en del av samhället och att man är behövd. Det handlar inte om så många personer, men varje individ är viktig.
Kan ni tänka er att göra något åt åldersgränsen?
Anf. 34 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Jag tackar Barbro för frågan.
Syftet med moderniseringen och reformen är dels att fordonen ska anpassas direkt vid inköp, dels att de med låg inkomst ska få möjlighet att anskaffa ett fordon. Om det blir en besparing för statskassan, som en del hävdar, eller inte får vi utvärdera så småningom.
Dagens förslag är bilstöd upp till 65 år, men ett bilstöd upp till 67 år, som ni förespråkar, är väl ingen orimlig tanke. Utifrån den utvärdering och uppföljning som kommer att ske kontinuerligt efter det att förslaget trätt i kraft är det rimligt att man ser på olika parametrar, och en sådan parameter kan vara just åldersstrecket.
Samtidigt är det viktigt för den statsfinansiella ordningen och redan att man lägger fram förslag som har täckning inom budgetramen, och det får man ha i åtanke.
Framtiden får utvisa detta när man tittar närmare på hur den nya reformen fungerar.
Anf. 35 Barbro Westerholm (L)
Fru talman! Detta betyder väldigt mycket för de människor som berörs, men det är pengar som nästan inte påverkar statsbudgeten alls. Statsbudgeten ligger på mångmiljardbelopp, och här diskuterar vi 328 respektive 267 miljoner kronor.
I stället för att ge en signal till dessa människor att de är viktiga för samhället och att vi tänker leva upp till den mänskliga rättigheten att alla ska kunna leva sitt liv som de vill står vi här och diskuterar dessa belopp. Det är ett slag i ansiktet på dem det berör.
Den andra frågan jag tog upp rör den bredare utredningen. Nu är det fokus på just bilstödet, men det handlar om alla tillgänglighetsinsatser som behövs. I ett fall skulle en kvinna som sitter i permobil ta sig från Gotland till ett möte i Regeringskansliet. Hon kom med båten, men från båten till pendeltåget i Nynäshamn var det stopp hela vägen. Detta måste man göra något åt, och därför efterlyser vi en bredare utredning om tillgängligheten.
Hur ser Socialdemokraterna på det?
Anf. 36 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Självklart vill vi skapa så bra förutsättningar som möjligt för människor med särskilda behov, Barbro Westerholm.
Sedan blir det problematiskt i och med att vi har olika huvudmän. Du refererade till transport mellan olika län och regioner, vilket innefattar olika former av system - allt från kommunala till regionala och nationella system. Men det är klart att vi tillsammans med framför allt SKL, i det här fallet, måste se till att få enhetliga transporter som fungerar för den enskilde.
Vi har redan i dag system som jag tycker fungerar ganska väl generellt, såsom Riksfärdtjänsten och så vidare, och som i många fall har anpassade fordon. Men detta är en synpunkt som jag tycker att man bör ha med i någon form när man tittar på och utvärderar framtida funktionshinderspolitik. Just nu tittar vi på en ny funktionshindersstrategi, så låt oss se vad som kommer fram i de delarna.
Anf. 37 Emma Henriksson (KD)
Fru talman! Jag kan inte säga att blir enklare att förstå vad som är regeringens ambitioner efter att ha hört Mikael Dahlqvists anförande eller för den delen svaren i de tidigare replikskiftena.
Det är oroväckande att höra att Mikael Dahlqvist inte känner igen de siffror som Anders W Jonsson och jag själv har hänvisat till, för de kommer från regeringens egen budget. Om någon vill kolla upp det i efterhand finns de i den del som handlar om utgiftsområde 9 om hälso- och sjukvård, som socialutskottet har att hantera, på s. 116. Anslaget heter 4:3. Där står det tydligt att i budgetpropositionen för 2016 var anslaget 328 miljoner. För åren 2017, 2018 och 2019 är det 267 miljoner. Från 328 till 267 - det är en minskning som är ganska omfattande.
Sedan hänvisade Mikael Dahlqvist till att regeringen beräknar att förändringen kan innebära en besparing på 19 miljoner, med hänvisning till att vi bör hålla oss till sanningen. Ja, men då tycker jag att vi ska läsa vad som står i den proposition som regeringen har lagt fram. För den som vill kolla i propositionen är det på s. 124. Där står att resultatet av förändringen är -18,9--29,2. Det är alltså inte säkert att det blir 19 - det kan lika gärna bli 29.
Om man skär ned ett anslag som har varit drygt 300 miljoner med 29 miljoner är det en neddragning på 9 eller 10 procent. Det är en ganska stor neddragning inom ett område som rör människor i stort behov av insatser. Vårt förslag har inte handlat om att ändra i grunden, utan det har handlat om att behålla nivån.
Anf. 38 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Emma Henriksson från Kristdemokraterna hävdar att jag inte har läst vår egen budget, men hon kom tack och lov in på siffrorna på slutet. Jag sa att det kan bli en besparing på 19 miljoner, men det stämmer att det också kan bli en besparing på 30. Jag vet inte vad det är för siffror jag har angett fel tidigare.
Du vet lika bra som jag, Emma Henriksson, att detta beror på förväntade effekter av att man begär in offerter från utförare av fordon. Man begär då in vad som kan nås i förväntad effekt med originalmonterade delar till skillnad från eftermonterade.
Till skillnad från dig, Emma Henriksson, företräder jag ett parti som gör en annan fördelning av resurser. I förslaget är det tydligt att man får större stöd om man har en låg inkomst och ett mindre stöd om man har en hög inkomst. Om detta mot all förmodan får effekter som vi inte önskar står det tydligt i propositionen och även i utskottets handlingar att vi kommer att utvärdera och göra en översyn. Om det behövs kommer vi sannolikt att göra justeringar.
Anf. 39 Emma Henriksson (KD)
Fru talman! Man kan hålla sig till sanningen genom att säga bara en liten del av den. Jag tycker att de som är åhörare och som har att ta ställning till vad vi bedriver för politik i den här kammaren har rätt att inte bara få höra den del av sanningen som talaren tycker mest talar till sin fördel. Om vi har ett underlag för att fatta beslut här i kammaren som säger att det ligger någonstans mellan 19 och 29 tycker jag att man bör redovisa detta, inte bara den lägre delen av skalan. Det tror jag att debattnivån skulle tjäna på.
Jag anklagar definitivt inte någon socialdemokrat för att inte ha läst sin egen budget, men därför blir det lite märkligt när man säger att man inte känner igen siffrorna när vi hänvisar till siffror som finns just i den budgeten.
Om man gör besparingar på ungefär 9 procent innebär det konsekvenser för människor. Det finns ingenting i regeringens budgetproposition som säger att efterfrågan minskar, utan tvärtom skriver man tydligt att efterfrågan på bilstöd ökar. Fler människor är i behov av detta stöd.
Det som ligger i vårt förslag är inte det som Socialdemokraterna antyder i debatten, nämligen att vi inte vill göra förändringar när det gäller hur regelverket används och hur det ska gynna dem som behöver det bäst. Det vi säger är att regeringen borde ha lagt fram ett förslag som är kostnadsneutralt. Vi gör förändringarna för att det ska bli ett mer effektivt användande av skattebetalarnas pengar, inte för att göra ytterligare besparingar - vilket regeringen vill - på de grupper som redan är mest utsatta i vårt samhälle.
Frågan är: Varför vill Socialdemokraterna inte redovisa att det kan handla om en besparing på ungefär 9 procent? Varför vill ni inte redovisa varför ni är beredda att göra den besparingen, Mikael Dahlqvist? Ni hade mycket väl kunnat lägga fram ett förslag som innebär att det inte blir en besparing.
Anf. 40 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Det blir en debatt som handlar otroligt mycket om siffror just nu från din sida, Emma Henriksson. Jag sa att vi ska vara ärliga i debatten, och det gäller på er kant också. Ni inte heller så ärliga utan genar lite grann.
I förslaget handlar den största besparingen, som vi tror och hoppas på, om originalmonterade kontra eftermonterade delar. Det rör sig om ca 50 miljoner.
Det är sant att vi halverar grundbidraget, men vi inför ett nytt tilläggsbidrag för anskaffning av fordon. Vi inför också en inkomstgaranti så att de som har låga inkomster får mer stöd. Om man har höga inkomster får man sannolikt mindre stöd, men då är man kanske inte i samma behov av stöd. Detta tycker jag är en god fördelningspolitisk effekt. Om det mot förmodan skulle bli sådana konsekvenser som Emma Henriksson antyder står det tydligt angivet i propositionen att vi kommer att utvärdera och följa upp förslaget till beslut.
Sedan får man se generellt på välfärdssektorn, och där anser jag att regeringen genomför kraftfulla förbättringar, till skillnad från hur det var under Alliansens åtta år, då skattesänkningar prioriterades.
Om vi går in på ett enskilt konto, som är väldigt viktigt för många människor som är i behov av det, är det klart att det kan bli förändringar. Men låt oss se vad det blir för effekter.
Anf. 41 Margareta B Kjellin (M)
Fru talman! I dag ska vi debattera och besluta om propositionen om ett reformerat bilstöd.
Politiken har en viktig roll i att minska utanförskapet för personer med funktionsnedsättning. Arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre för personer med funktionshinder jämfört med den övriga befolkningen. Samhällets insatser för att minska hindren och möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att arbeta är mycket angelägna. Då får det inte finnas hinder och begränsningar.
Alla människor har en inneboende förmåga, kraft och potential. Men ibland begränsas den av fysiska eller psykiska orsaker. I dessa fall måste samhället stötta, underlätta för och hjälpa människor för att de ska kunna leva sitt liv utifrån sina individuella förutsättningar. Personer med funktionsnedsättning ska precis som alla andra kunna vara delaktiga i livets olika delar.
Moderaternas utgångspunkt är att alla människors arbetsförmåga ska tas till vara, oavsett om det kanske bara rör sig om några timmar per dag. De allra flesta människor vill jobba och behöver jobba, både för att ha en gemenskap och för att trygga sin försörjning.
Socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Samtidigt ska den vara utformad så att människor som har arbetsförmåga ska få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete. Att människor ska kunna arbeta utifrån sin förmåga är väsentligt ur flera synvinklar. Dels ökar den egna självkänslan, dels ökar möjligheterna till egen försörjning.
För en del personer med olika funktionsnedsättningar är möjligheten att förflytta sig viktig. Friheten att kunna ta sin egen bil ses för många som en självklarhet. Men när bilen måste anpassas för höga kostnader begränsas den möjligheten starkt för många. Det är därför som det behövs ett bilstöd, och detta bilstöd har funnits sedan 1988.
Bilstödet har varit föremål för flera utredningar under åren och behöver ständigt anpassas, så att stödet ger bästa effekt för den som behöver bilen samtidigt som statens pengar används på bästa sätt.
Bilstödet består av olika delar, bland annat ett grundbidrag som är relaterat till den enskildes behov. Detta grundbidrag halveras enligt förslaget. I stället höjs inkomstnivån när det gäller anskaffningsbidraget. Samtidigt införs ett tilläggsbidrag som är ett nytt bidrag. Detta är beroende av vilken inkomst man har.
När man söker bidrag ska man vara beredd att göra en funktionskontroll, så att man väljer rätt bil utifrån sina behov. Försäkringskassan kan begära att den som köper en bil går med på detta. Om Försäkringskassan begär det ska man, för att minska kostnaderna, begära in anbud från minst två anbudsgivare.
Något som poängteras som viktigt är att den som köper bil ska välja en bil som är ombyggd från början, eftersom det är betydligt dyrare att bygga om en färdig bil.
Det finns några förändringar som behöver utvärderas över tid, och regeringen har sagt att man kommer att göra det. Jag kommer att noga följa detta.
Fru talman! Man måste följa upp detta så att tilläggsbidraget inte tar över vad som brukar eller borde ingå i försörjningsstödet. Bilstödet är statligt, och försörjningsstödet är ett kommunalt ansvar. Här gäller det att detta följs upp, så att hänsyn tas till denna del.
Man måste också studera hur bilstödet underlättar för den enskilde att ta sig till jobbet och hur den enskilde kan vara delaktig i samhällslivet.
En annan viktig fråga som måste följas noga är på vilket sätt detta reformerade bilstöd påverkar Försäkringskassan och hur långa väntetider som uppstår på grund av kraven på fler anbud och funktionskontroller. Det är ingen som här har talat om hur detta påverkar Försäkringskassan. Innebär det att den enskilde får vänta länge? Vi har tidigare haft problem under åren med långa väntetider för att människor ska få bilstöd. Ingen är betjänt av att det finns ett bra bilstöd om man aldrig får det.
Fru talman! Moderaterna förutsätter att det sker en uppföljning och granskning av propositionens effekter. Enligt förslaget ska det ske, och det kommer vi att följa mycket noga.
Anf. 42 Jan Lindholm (MP)
Fru talman, ärade åhörare och ledamöter! Socialutskottets betänkande 3 om ett reformerat bilstöd är, som alla säkert har förstått utifrån de anföranden som har hållits, i huvudsak ett mycket efterlängtat och mycket uppskattat förslag från regeringen.
Det mesta har sagts, och jag ska därför sortera lite i det som jag hade tänkt säga.
Även om detta bilstöd formellt sett infördes som ett lagreglerat bilstöd först 1988 har jag personligen bekanta som redan tidigt på 1970-talet - nästan 20 år före det lagreglerade bilstödet - erhöll ekonomiskt stöd från samhället just för ombyggnad och anpassning av bilar för att de skulle kunna sköta sina jobb. Det finns alltså en mycket längre erfarenhet av detta än från 1988.
Jag vet alltså verkligen vilket viktigt verktyg detta är och hur oerhört viktigt det är för många personer som har funktionsnedsättningar som gör att de inte kan använda en vanlig bil eller kollektivtrafiken för att klara av sina dagliga transportbehov. Särskilt för dem som tack vare detta kan leva ett i princip normalt liv och försörja sig på ett vanligt jobb innebär det en oerhört stor frihet. Därför är detta ett mycket viktigt bidrag.
Som någon sa här har bilstödet justerats lite grann då och då. Och de senaste bestämmelserna finns, som jag har förstått, i en förordning från omkring 2010. Det har alltså funnits behov av att se över detta. Som representanter för Alliansen har sagt startade detta under deras regeringstid. Men trots att de hade åtta år på sig blev det inte klart.
Det är först nu som förslaget kommer, även om det bygger på en utredning som de tillsatte. Det beror delvis på att det har framkommit en del kritik - jag tittar tillbaka på 2012, 2013 och 2014 - både mot utformningen och mot den praktiska hanteringen. Det var till och med så att Försäkringskassan en period under 2013 stoppade utbetalningarna, därför att man upptäckte att det fanns en hel del tvivelaktiga kostnader som delvis förmodligen berodde på att bilarna i dag har blivit helt annorlunda. Man har ibland betalat för anpassningar som inte har varit anpassningar utan som faktiskt är originalinstallationer i bilar. Och, som någon har sagt, originalinstallationer är mycket driftssäkrare och mycket billigare än eftermontering. Men allt går inte att lösa den vägen.
Det har nämnts här att grundbidraget sänks med 30 000 kronor. Men samtidigt kan det nya tilläggsbidraget vara 40 000 kronor. Det är speciellt utformat just för att det ska kunna ges om man gör bedömningen att den grundbil som inköps är den lämpligaste varianten av bil. Jag kan därför inte se att konstruktionen i praktiken innebär någon begränsning när det gäller att välja bil, annat än att man ska välja just originalmonterad teknik i stället för att välja en bil som innebär ett ökat behov av särskild anpassning.
Det fanns också en utredning som visade att det är tveksamt om det finns någon konkurrens på denna marknad, eftersom det är så få aktörer som gör dessa mer avancerade eftermonteringar. Även där finns det alltså tveksamheter som måste följas upp för att man ska se om det går att sänka kostnaderna.
Eftersom företrädarna för allianssidan är med på själva förslaget men kritiserar ekonomin tycker jag att man ska komma ihåg att det inte är alla år som alla pengarna används. Ibland har det gått åt mer pengar; jag kommer ihåg att vi 2005 lade till en ganska stor summa pengar för att reglera detta. Det kanske inte går att budgetera exakt, men om man nu gör en förändring där syftet bland annat är att man ska få mer nytta för samma pengar vore det ju ansvarslöst att inte också titta på om det kanske är möjligt att faktiskt budgetera en mindre summa.
Hade vi inte sänkt beloppet tror jag att vi hade fått kritik från andra hållet, det vill säga för att vara slösaktiga med ekonomin och inte så att säga växla in den lägre kostnad detta rimligtvis ska ge när det gäller den kvalitet på bilarna som brukarna behöver.
Det har berättats om bilstödets olika delar. Jag ska säga något om det här med utvärdering - jag hoppar över allt det andra. Jag tycker att det är lite märkligt att ni tar upp detta, för det är någonting man faktiskt stryker under väldigt noga i regeringens förslag. Man ser det som en central fråga eftersom detta ju innebär en ny incitamentsmodell som ska ge lägre kostnader och mer nytta för pengarna. När man gör det är det självklart att man vill veta om det fungerar. Även om jag instämmer i er önskan där kan jag alltså inte se att det skulle behöva innebära att man ändrar någonting i det förslag som föreligger.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.
Anf. 43 Carina Herrstedt (SD)
Fru talman! Eftersom bilstödet inte har reformerats på många år välkomnar vi regeringens initiativ till att uppdatera reformen utifrån dagens förutsättningar. Vi menar att bilstödet utgör en viktig del i samhällets stöd till personer med funktionsnedsättning.
I många delar av landet är bilen faktiskt en förutsättning för att man ska kunna jobba, studera, delta i fritidsaktiviteter och träffa vänner och bekanta. Vi är ett parti som vill värna de funktionsnedsattas rättigheter och ge dem det stöd som krävs för att de ska kunna delta fullt ut i samhället. Vi vill också värna möjligheten för fler att arbeta. Funktionsnedsatta är en grupp som släpar efter vad gäller just förvärvsarbete, och mot den bakgrunden anser vi att det vore oklokt att försämra bilstödet eftersom möjligheten att åka bil kan vara en förutsättning för att över huvud taget kunna ha ett jobb.
Vi ställer oss därför mycket frågande till syftet med att halvera grundbidraget vad gäller bilstöd, och vi motsätter oss detta. Vi anser inte heller att det är tillräckligt utrett vilka effekter en halvering av bidraget skulle kunna få för brukarna, vilket också handikappförbunden har påpekat. Även Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Unga, RBU, anser att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget. Man framför att en halvering av grundbidraget uppenbart riskerar att få negativa konsekvenser för många bilstödsberättigade.
Vi menar att man måste lyssna på så pass tunga remissinstanser, för de jobbar verkligen nära de bilstödsberättigade. En sänkning av grundbidragen skapar alltså en ekonomisk otrygghet för brukarna, och vi anser att det inte är acceptabelt.
Det nuvarande systemet för bilstöd förefaller inte ha utformats så att det i tillräckligt hög grad ger incitament för den bidragsberättigade att välja bil på ett sätt som bidrar till ett effektivt utnyttjande av statens medel. Vi är därför positiva till den nya bidragsformen tilläggsbidrag, om den kan åstadkomma de förändrade incitament man från regeringens sida beskriver i propositionen.
Att i samma proposition passa på att göra försämringar och neddragningar kan vi dock inte ställa oss bakom. Vi ser detta som ytterligare ett angrepp på personer med funktionsnedsättning från regeringens sida, i likhet med de pågående neddragningarna när det gäller till exempel personlig assistans.
I betänkandet finns också ett förslag om att kräva att brukarna ska inkomma med kostnadsförslag från minst två olika fordonsanpassningsföretag. Det är ytterligare ett förslag vi inte kan ställa oss bakom. I grunden är det såklart positivt med en sund konkurrens på olika marknader, men vi delar den tveksamhet som vissa remissinstanser framför. De ifrågasätter om det ens finns tillräckligt många aktörer för just bilanpassning för att det ska vara möjligt att uppnå målet om en sundare konkurrens. En remissinstans ifrågasätter varför ansvaret för att förbättra konkurrensen ska ligga på de funktionsnedsatta, och jag kan faktiskt bara instämma i den frågan.
En annan synpunkt gäller möjligheten att få bilstöd även efter 65 års ålder. Vi anser att man självklart bör kunna få det så länge man förvärvsarbetar, även om man är över 65. Om samhället och regeringen menar allvar med att uppmuntra människor att fortsätta jobba måste människor också ha möjlighet att ta sig till jobbet.
Fru talman! Samtliga våra yrkanden handlar om att vi vill förbättra för personer med funktionsnedsättning. Vi menar att detta bara är ytterligare en del i ambitionen att dra ned på stödet. Bilstödet kan säkert utformas smartare än dagens stöd, och just därför har vi inget emot de föreslagna förändringarna - utöver dem jag har redogjort för. Vi vill dock markera och sätta ned foten. Det räcker med den nedmontering vi nu har vad gäller formerna för stöd till personer med funktionsnedsättning.
Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.
Anf. 44 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Carina Herrstedt, som företräder Sverigedemokraterna, har i sitt anförande påstått ett antal saker som jag önskar ställa ett par frågor om.
Den första frågan jag önskar svar på, Carina Herrstedt, handlar om att ni påstår att vi genomför kraftiga försämringar inom LSS - framför allt i assistansdelen. Jag tycker att det är viktigt att få höra hur du ser på det, för i er budgetmotion har ni som enda parti i denna kammare föreslagit neddragningar inom assistansen. Hur rimmar det med din retorik? Det är min första fråga.
Den andra frågan rör det ärende vi debatterar, nämligen en reformering av bilstödet. I er budgetmotion kan jag utläsa att ni inte har något ytterligare stöd i pengar och resurser till reformen. Hur har du då tänkt att ni ska förbättra bilstödets utformning, Carina Herrstedt?
Anf. 45 Carina Herrstedt (SD)
Fru talman! Jag tackar för frågorna.
Vad gäller Sverigedemokraternas budget och neddragningar inom LSS är det så här: Utifrån vår helhetsbudget ser det såklart ut som att vi har gjort neddragningar på detta område, men det är generella neddragningar som man har gjort i och med att Sverigedemokraterna inte helt oväntat vill dra ned på invandringen. Det är det som får effekter på de olika områdena, och det är ingenting vi själva har räknat ut. Det är alltså därför, och jag håller med om att det ser jättekonstigt ut i vår budget. Jag har själv reflekterat över det. Det är dock som sagt en effekt av annan politik.
När det sedan gäller just bilstödet handlar det om att vi vill att man ska se över möjligheten att få stöd även efter att man har fyllt 65. Det är det ju fler som tycker, och vad jag har förstått här kommer det att följas noga. Jag hoppas att det kommer en förändring vad gäller just det.
Jag får återkomma i nästa replik.
Anf. 46 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Då har vi det lustiga matematiska fenomenet att man gör en statsbudget utifrån hypoteser.
I er budgetmotion, Carina Herrstedt, är det tydligt att ni gör neddragningar inom assistansen. Kom inte med något snack om att integration och invandring har stora samhällsekonomiska kostnader! Det finns nämligen beräkningar som visar att det är tvärtom. Jag tycker att vi i stället ska hålla oss till er budgetmotion, konto för konto. Där har ni faktiskt en försämring när det gäller LSS, och jag upprepar min fråga: Hur kan ni påstå att vi vill genomföra försämringar inom denna reform när ni själva har budgetsänkningar?
När det gäller bilstödet har ni inget annat förslag i budgeten än vad regeringen har. Om ni nu vill utöka stödet till 67 år, Carina Herrstedt, vore det ändå intressant att höra hur ni ska finansiera det.
Anf. 47 Carina Herrstedt (SD)
Fru talman! Det är intressant att få höra att invandringen på intet sätt får några samhällsekonomiska konsekvenser. Det är jätteintressant, eftersom det är precis så riksdagens utredningstjänst har räknat när vi har sagt hur vi vill minska invandringen och frågat vilka konsekvenser det får på olika områden. Detta är en neddragning som vi har fått därifrån. Vi satsar dessutom mer på så sätt.
Det är, som sagt, intressant att höra att invandringen inte skulle få några samhällsekonomiska konsekvenser. Om vi går lite ifrån ämnet och talar om LSS och personlig assistans har kostnaderna för detta av någon anledning ökat. För mig är det ganska uppenbart: Om vi inte har samma befolkningsökning kommer dessa kostnader heller inte att fortsätta att stiga i samma omfattning.
För mig är detta inte något konstigt. Det är precis vad RUT har kommit fram till - det är ingen summa som jag själv har räknat fram. Detta är ett område som vi vill fortsätta att satsa på, men tyvärr är det så det ser ut när man gör en budget på det sätt som vi har gjort.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 18.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2016/17:29 Onsdagen den 16 novemberProtokoll 2016/17:29
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ett reformerat bilstöd
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:4 och avslår motion
2016/17:3499 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 1.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 1 0 6 M 77 0 0 7 SD 0 39 0 9 MP 21 0 0 4 C 21 0 0 1 V 18 0 0 3 L 16 0 0 3 KD 14 0 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 273 40 0 36 Ytterligare ändringar i lagstiftningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:3499 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,
2016/17:3500 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkandena 1-5 och
2016/17:3501 av Anders W Jonsson och Emma Henriksson (C, KD).- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (C, KD)
- Reservation 4 (L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 107 0 0 6 M 77 0 0 7 SD 0 39 0 9 MP 21 0 0 4 C 0 0 21 1 V 18 0 0 3 L 0 0 16 3 KD 0 0 14 2 - 0 0 0 1 Totalt 223 39 51 36