Sök

EU-samarbetet har en viktig roll i att värna vår gemensamma säkerhet. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Syftet med underlaget är att starta diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas på området.

Enligt EU-kommissionen är många av de hot vi står inför i dag gränsöverskridande och hanteras bäst genom ökat samarbete. Kommissionen presenterar i diskussionsunderlaget tre olika scenarier på vägen mot en säkerhets- och försvarsunion.

Riksdagen stöder ambitionen att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Det understryker dock samtidigt att detta område framförallt är medlemsstaternas kompetensområde. Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 72 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-11-02

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Understödsföreningar kommer att få fortsätta sin nuvarande verksamhet enligt den gamla lagen om understödsföreningar under en förlängd övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En understödsförening är en förening som driver en försäkringsverksamhet utan vinstdrivande syfte. Det kan till exempel vara tjänstepensionskassor och begravningskassor kopplade till en yrkesgrupp.

Den gamla lagen om understödsföreningar slutade att gälla när försäkringsrörelselagen infördes. De understödsföreningar som fanns fick ändå fortsätta bedriva sin verksamhet enligt den gamla lagen under en övergångsperiod till och med den 31 december 2017. Förlängningen av övergångsperioden gäller till och med juni 2019 under tiden som en ny reglering tas fram.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-30

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Om antalet asylsökande har varit eller förväntas bli stort, måste det vara möjligt att snabbt kunna ordna boenden för de asylsökande. Om det är nödvändigt ska regeringen i dessa fall kunna ta beslut om undantag från vissa krav och bestämmelser i plan- och bygglagen. Undantagen gäller till exempel kraven på att ta hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse, kraven på bygglov och kraven på marklov.

Undantagen ska stå i proportion till de intressen som kraven avser att skydda och främja.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2017-10-17

Datum

2017-10-30

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det anser regeringen i en skrivelse om fondens årliga redovisning som riksdagen har behandlat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem.

Under 2016 kom det in cirka 630 miljoner till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2015. Cirka 734 miljoner kronor fördelades under 2016, varav 71 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att pengarna fördelats på ett väl genomfört sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

För att förstärka det brottsbekämpande arbetet bland EU:s medlemsländer ska möjligheten att hämta in bevisning mellan länderna förbättras. Lagförslaget innebär bland annat att en svensk domstol eller åklagare ska kunna utfärda en europeisk utredningsorder. Den ska erkännas och verkställas i ett annat medlemsland om det finns bevisning i landet som behövs för att utreda brott i Sverige.

Den föreslagna lagen innebär att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning mot enskild överlåts till en annan stat. Därför behöver beslutet ha kvalificerad majoritet i riksdagen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Advokater som begår brottsliga handlingar utanför arbetet ska kunna uteslutas ur Sveriges advokatsamfund. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Advokatsamfundet enligt lagen inte utesluta en advokat som har begått ett brott om det har skett utanför arbetstid. Enda undantaget är i princip ekonomisk brottslighet. Det innebär att en advokat kan uteslutas på grund av bedrägeri men exempelvis inte för misshandel om brottet har skett på fritiden.

Lagändringen innebär att Advokatsamfundet får ökade möjligheter att utesluta advokater som är uppenbart olämpliga för sitt yrke. Syftet är säkerställa att de personer som jobbar som advokater är lämpliga att ha ett så viktigt arbete.

Lagändringen börja gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Skyddet för barn mot sexuella övergrepp ska förstärkas ytterligare. Sedan 2009 kan en person dömas för kontakt med barn i sexuellt syfte. För att det ska bli en fällande dom krävs att förövaren dels föreslår en träff med barnet, dels gör något mer för att träffen verkligen ska bli av.

Nu skärps alltså lagen. Redan när en person föreslår en träff med barn i sexuellt syfte kommer handlingen vara brottslig. Detta gäller om det går att bevisa att avsikten med mötet är att begå ett sexuellt övergrepp. Syftet med förändringen är att i större utsträckning kunna förhindra att en förövare och ett barn träffas. En uppföljning från Brottsförebyggande rådet har visat att lagen från 2009 inte fungerat som den var tänkt.

Maxstraffet höjs samtidigt från ett års fängelse till två års fängelse. Lagen ska gälla kontakter som syftar till sexualbrott vid såväl fysiska möten som möten över internet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Det ska även i fortsättningen vara möjligt för högskolor och universitet att ha register med personuppgifter när syftet är att forska om vad arv och miljö har för betydelse för människors hälsa. Därför vill regeringen förlänga den tillfälliga lag som gäller i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Just nu pågår en översyn av vilka förutsättningar som finns för registerbaserad forskning, men den kommer inte att hinna bli klar innan den tillfälliga lagen slutar att gälla. Riksdagen anser att den här typen av forskning är viktig för att kunna behandla och förebygga ohälsa. Därför bör lagens giltighetstid förlängas tills det finns en ny lagstiftning.

Lagen gäller till och med den 31 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om start för Europeiska försvarsfonden. Den föreslagna försvarsfonden ingår som en del i EU:s försvarshandlingsplan, som i sin tur är en del i EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet.

Kommissionen menar att en försvarsfond behövs eftersom den europeiska försvarsindustrin kännetecknas av otillräckliga investeringar i att utveckla och säkerställa framtida försvarskapacitet. Tanken är att fonden ska hjälpa medlemsländerna till ökat samarbete på området, något som ska utveckla och uppnå central, strategisk försvarskapacitet.

Riksdagen anser bland annat att Sverige bör vara drivande i att utveckla samarbetet på de områden där detta kan höja såväl enskilda medlemsländers försvarskapacitet som den EU-gemensamma kapaciteten men att medlemsländernas befogenhet på området bör värnas. Det bör finnas handlingsfrihet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja det nationella försvaret. Riksdagen anser också att Sverige bör verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

Sammantaget välkomnar riksdagen förslagen i meddelandet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Fastighetsmäklare kommer att få en påminnelse och behöva betala en påminnelseavgift om de inte betalar in årsavgiften till Fastighetsmäklarinspektionen i tid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

För att få arbeta som mäklare måste man vara registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen. I dag kan en mäklare bli av med sin registrering om hen inte betalar in avgiften i tid och det skickas inte ut någon påminnelse.

När mäklaren sedan vill fortsätta vara registrerad orsakar det mycket merarbete för myndigheten. Syftet med ändringen är att få fler mäklare att betala in avgiften i tid och att minska den administrativa arbetsbördan för Fastighetsmäklarinspektionen.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

2010 infördes en nedre gräns på 0,2 promille för den som framför ett fartyg eller har en annan uppgift som är viktig för sjösäkerheten ombord. Det rör sig om personer på fartyg som kan köras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen att utvärdera vad lagen har fått för konsekvenser. Vid uppföljningen bör man överväga om det finns behov av ändringar i lagen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Företag inom varu- och tjänstesektorn med färre än tio anställda ska omfattas av kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla frisörer och restauranger. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag finns det ett undantag i diskrimineringslagen för den här typen av företag. Det är företag som många möter i sin vardag och riksdagen anser därför att ändringen är viktig för att öka jämlikheten och delaktigheten i samhället. Ändringen innebär att personer med funktionsnedsättning får ett ökat skydd mot diskriminering.

Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2018.

Riksdagen menar också att det är viktigt att ändringen utvärderas för att se hur den fungerar. Både för företagen och för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera lagändringen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

36, 92 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som har fyllt 15 år. Underhållsstödet blir då 1723 kronor i månaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försäkringskassan betalar underhållsstöd för ett barn, om den förälder som inte bor med barnet betalar underhåll. Underhållsstödet betalas ut till den förälder som bor med barnet. I dag är underhållsstödet oberoende av barnets ålder. Barns behov ser dock olika ut och kostnaderna ökar normalt med stigande ålder. Därför ska nu alltså underhållsstödet höjas för barn som har fyllt 15 år. Den underhållsskyldiga föräldern ska betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.

Samtidigt höjs gränsen för vad en förälder får tjäna innan han eller hon måste betala till Försäkringskassan. Framöver kommer den betalningsskyldiga föräldern behöva betala när årsinkomsten är högre än 120 000 kronor. I dag är den gränsen 100 000 kronor.

Dessutom ska barnen själva få ha högre inkomster utan att underhållsstödet minskar. Gränsen höjs från dagens 48 000 kronor till 60 000 kronor per år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om lärdomar från flyktingsituationen hösten 2015.

Riksrevisionen har granskat om bland annat regeringen och Migrationsverket hade tillräcklig beredskap för att hantera situationen med många asylsökande och hur situationen hanterades. I stort sett anser Riksrevisionen att myndigheterna lyckades ta emot och ordna tak över huvudet för det stora antalet asylsökande. Men det fanns brister i samarbetet mellan myndigheterna. Det berodde bland annat på att det var oklart vilka regler som gällde. Dessutom hade myndigheterna inte tillräcklig beredskap för här typen av situationer.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till hur regeringen kan gå vidare och regeringen håller till stor del med om Riksrevisionens slutsatser.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

EU ska vara en stark röst för en fri och rättvis handel i världen. Det kan bland annat leda till ökat välstånd och främja en hållbar utveckling. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om globalisering. Syftet med underlaget är att starta upp diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas i framtiden.

Riksdagen håller med om att vissa utmaningar som berör alla medlemsländer borde hanteras på EU-nivå. Det kan till exempel vara klimatförändringar och ekonomisk tillväxt. Samtidigt påpekar riksdagen att samarbetet inom EU måste utvecklas och förbättras på ett sätt som respekterar subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen vill också betona att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram är viktiga. Det är program som finns för att stärka tillväxt och skapa jobb, de finansieras genom EU:s gemensamma budget. När Storbritannien går ur EU kommer intäkterna att minska och i och med det anser utskottet att även EU-budgeten måste minskas.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 99 minuter

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

I dag är det Patent- och marknadsdomstolen som är första instans att fatta beslut i frågor om företagskoncentrationer. Nu ska det i stället vara Konkurrensverket som tar besluten. På så vis kan domstolarna fokusera på enbart dömande uppgifter. Konkurrensverkets beslut ska kunna överklagas till domstolen. Regeringen vill också upphäva lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Syftet är att Sveriges konkurrensregler ska likställas med EU:s.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Regeringen får rätt att besluta om regler om de beredskapsavgifter som elföretag ska betala. Avgifterna används för att förebygga, motstå och hantera den typ av störningar i elförsörjningen som kan innebära att det blir svåra påfrestningar på samhället.

Förändringen innebär att elberedskapslagen ändras. Den reglerar vilka skyldigheter ett elföretag har för att se till att samhället har tillgång till el. I dag är det specificerat i lagen vilka avgifter som ska betalas, framöver kommer det alltså att vara regeringen som bestämmer reglerna. Regeringen kan också välja att lämna över rätten till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Det ska förtydligas i lagen hur man ska beräkna avgifter för hantering av kärnavfall. Avgifterna betalas av dem som äger eller driver kärnteknisk verksamhet som orsakar eller har orsakat kärnavfall. Staten kräver också att de som orsakar kärnavfall också ställer säkerheter till förfogande för staten om avgifterna i framtiden inte räcker till. Det förtydligas nu i lagen hur storleken på dessa säkerheter ska beräknas.

Kärnavfallsavgiften betalas in till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. Medlen i fonden ska bland annat användas för att täcka kostnader för slutförvaring av restprodukter och kostnader för en säker avveckling av kärntekniska anläggningar. Grundprincipen är att staten aldrig ska betala för varken avveckling eller slutförvar.

Det ska också förtydligas att de pengar som finns i Kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt. Medlen kan till exempel placeras i aktier. Att Kärnavfallsfonden får möjlighet att investera i aktier för med sig att det vid fallande aktiekurser kan resultera i att avgifterna till fonden blir högre än den skulle ha blivit med tidigare förvaltning.

Framöver ska de fondmedel som inte använts så som det var tänkt, enligt lag eller enligt ett specifikt beslut, kunna återkrävas till Kärnavfallsfonden. Den som inte använt utbetalade fondmedel på ett korrekt sätt ska också kunna bli skyldig att betala kompensation för förlorad avkastning på medlen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna i stort börjar gälla den 1 december 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2016. Det handlar om fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, kontroll och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2016 gav ett resultat på nästan 118 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 92 miljarder kronor. Dessutom förde buffertfonderna över drygt 26 miljarder kronor under året för att täcka underskottet i pensionssystemet.

Riksdagen ser positivt på att de senaste årens trend med stigande förvaltningskostnader i fonderna har brutits under 2016. Riksdagen konstaterar dock att skillnaden i kostnader mellan buffertfonderna fortfarande är stor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Justering

2017-10-19

Datum

2017-10-20

Bordläggning

2017-10-25

Debatt

2017-10-26

Beslut

2017-10-26

Det ska bli lättare att distribuera biogas i naturgasnät. De som äger naturgasledningar ska bland annat bli tvungna att offentliggöra de villkor som gäller för gasens kvalitet, lukt och tryck.

I dagsläget behöver de som äger en naturgasledning endast informera om avgift och övriga villkor när någon begär att få göra en ny anslutning. Det finns inte heller något krav på att ägarna ska offentliggöra den typen av information.

Genom lagändringen blir det tydligare vad som gäller, vilket förväntas öka möjligheterna för att biogasen kommer att användas mer än i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-17

Datum

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25