Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande
Protokoll från debatten
Anföranden: 3
Anf. 10 Roger Hedlund (SD)
Fru talman! Vi står här i dag och ska diskutera det förslag som regeringen har lagt fram om att införa ett speciellt bemyndigande för regeringen att kunna tillämpa vid situationer som den vi såg 2015, när ett stort antal asylsökande sökte sig till Sverige och det fanns ett stort behov av tillfälliga bostäder för dessa personer. I det förslag som läggs fram handlar det om att möjliggöra att tillfälliga anläggningsboenden kan inrättas i lokaler, bostadsrättsföreningar, hyresrätter och nya bostäder. Samtidigt kan man då kringgå en rad bestämmelser i plan- och bygglagen. Man kan kringgå allmänhetens intressen, överklagandemöjligheter, omgivningskraven och brandsäkerheten, och byggnaden kan tas i bruk innan byggnadsnämnden gett sitt slutgiltiga besked.
På det sättet både kringgår man allmänhetens intressen och kör även över det kommunala självbestämmandet. Min fundering är om det är regeringens inställning att flyktingpolitiken i alla lägen ska gå före allmänhetens och kommunernas intressen.
Det nämns att man i speciella undantagsfall ska kunna kringgå allmänhetens intressen. Men tittar man närmare på förslaget kan man se för vilka nivåer regeringen säger att det ska bli aktuellt. Man nämner till exempel över ungefär 40 000 asylsökande på ett år.
Går vi tillbaka historiskt ser vi att det är väldigt många år som vi har legat över den nivån eller i väldigt stor närhet till den. Det innebär att detta förslag i allra högsta grad kan bli ett permanent beviljande från regeringen att kringgå allmänhetens intressen.
Det skulle möjliggöra att nya byggnader läggs i anslutning till din egen bostad utan att du själv har kunnat påverka det. Det skulle samtidigt gälla under en väldigt lång tid. Man talar om att bemyndigandet ska gälla i tre år. Men ett bemyndigande kan alltid förlängas. Så kan det fortsätta under en väldigt lång tid.
Det är såklart allvarliga förslag från regeringen som man verkligen ska fundera länge över innan man går in och beviljar. Det är också det som Sverigedemokraterna känner en stor oro inför.
I samband med den extrema asylvågen under 2015 såg vi att samhället ställdes inför väldigt hårda beslut. Vi såg också att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap konstaterade att viktiga samhällsfunktioner inte klarade av de ansträngningarna. Likaså bedömde regeringen i sina egna skrivelser att situationen innebar ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.
Trots den erfarenhet man fått av flyktingvågen och asylvågen 2015 är man fortfarande beredd att vidta åtgärder i dag för att kunna möjliggöra en ny asylvåg till Sverige. Vi från Sverigedemokraternas sida känner oss väldigt förundrade över att man inte har lärt sig mer av det som vi har dragit lärdom av, framför allt efter 2015 års höga antal asylsökande till Sverige.
Samtidigt ser vi i dag att 65 ½ miljon personer som är både intern- och externflyktingar finns runt omkring i världen. Det är där vi från Sverigedemokraternas sida anser att regeringen ska lägga sitt fokus för att skapa bättre förutsättningar för de människor som lever på flykt så att de får bättre och drägligare förhållanden under den tid de är på flykt.
Det vill vi att regeringen ska göra i stället för att hjälpa ett fåtal personer i Sverige till en extremt hög kostnad med extrema konsekvenser. De förslag som ligger på bordet i dag innebär att man kringgår allmänhetens intressen och försvårar kommunernas möjlighet att kunna bedriva en samhällsservice på ett bra, korrekt och långsiktigt sätt.
Det finns i dag alternativ för att lösa problematiken. Vi anser från Sverigedemokraternas sida att gränskontroller i första hand ska vara ett alternativ ifall en ny asylvåg blir aktuell i Sverige för att på så vis kunna få en kontroll över situationen i Sverige.
Det går inte att ta fram sådana förslag som i dag ligger på regeringens bord där man gör undantag från allmänhetens möjlighet att kunna påverka sin omgivning samt skapar förutsättningar för en ny asylvåg till Sverige.
Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation.
Anf. 11 Leif Nysmed (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i civilutskottets betänkande CU3.
Vi socialdemokrater ställer oss bakom regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Ändringen innebär att det införs möjlighet för regeringen att införa undantag från vissa bestämmelser i plan och bygglagen vid en ökad tillströmning av asylsökande.
Om tillströmningen av asylsökande har varit eller väntas bli särskilt omfattande, och om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas, ska regeringen enligt bemyndigandet få meddela föreskrifter om undantag från vissa krav och andra bestämmelser i plan- och bygglagen.
Sådana undantag ska få avse
kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse
kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader
kraven på bygglov, rivningslov och marklov samt vissa bestämmelser om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder.
Undantagen ska vara proportionella i förhållande till de intressen som bestämmelserna avser att skydda och främja. Jag vill understryka att de ska vara proportionella. De ska vidare endast få avse åtgärder för ändring av byggnadsverk, nybyggnad av enkla byggnadsverk och åtgärder som pågår under högst tre år.
Under 2015 var antalet asylsökande som sökte sig till Sverige rekordhögt, och utmaningarna för det svenska asylsystemet var tidvis mycket stora. Planering och byggande är komplexa processer där syftet med regelverket bland annat är att främja goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö som ska finnas på plats under lång tid.
Det är också en anledning till att plan- och bygglagstiftningen ställer höga krav på det som byggs. Komplexiteten i processen och de höga kraven innebär dock att det kan ta lång tid från idé till färdig byggnad. Det är någonting vi ofta diskuterar i kammaren. Om ett stort antal asylsökande kommer till Sverige kan det därför vara svårt att hantera situationen och på kort tid anordna boenden inom ramen för de ordinarie reglerna i plan och bygglagen.
Erfarenheterna från hösten 2015 visar att samhället inte var tillräckligt rustat för att klara en sådan situation. Därför är det rimligt att regleringen anpassas så att samhället bättre kan möta de utmaningar som ställs om en liknande situation skulle uppstå i framtiden.
Som jag tidigare nämnt ska bemyndigandet enligt förslaget kunna användas när tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas. Med detta avses att antalet asylsökande avviker väsentligt från normala nivåer. Att som Sverigedemokraterna hänvisa till nivåer som har varit och säga att vi har överskridit nivåerna hela tiden är att raljera över förslaget, och då har man inte läst förslaget.
Vad som utgör normala nivåer kommer naturligtvis att variera över tid, men en viss ledning bör kunna tas från statistik som visar utvecklingen under de föregående decennierna. Enligt regeringen visar statistiken att antalet asylsökande i Sverige de senaste 25 åren legat på från ett par tusen per år i mitten av 1990-talet upp till som mest 40 000 under 2000-talet. Vid sidan av detta finns två tydliga toppar dels 1992 med när vi hade över 80 000 asylsökande, dels 2015 när vi hade över 160 000 asylsökande.
Först i en situation när boenden inte finns tillgängliga eller kan anordnas i tillräcklig utsträckning inom ramen för de ordinarie reglerna bör bemyndigandet vara tillämpligt. I kravet på proportionalitet ligger även att undantaget inte får gå längre än vad som är lämpligt i förhållande till syftet. Det innebär att de sammantagna fördelarna av undantaget måste överväga de nackdelar som kan uppstå i förhållande till de motstående intressen som de undantagna reglerna syftar till att skydda och främja.
Fru talman! Tyvärr finns det ett parti i utskottet som inte ställer sig bakom detta. Det är Sverigedemokraterna. I sin reservation är man orolig över att förslaget skulle skapa förutsättningar för en ny våg av asylsökande till Sverige.
Om man tror att en förändring i plan- och bygglagen är orsaken till att människor söker asyl i Sverige, då har man en skev bild av vad som är orsaken till att människor flyr sina hem. Snarare är det krig, naturkatastrofer och svält som gör att människor flyr till andra säkrare delar av världen.
För att förhindra att en situation liknande den 2015 ska uppstå igen i Sverige är det viktigare att arbeta för att hela EU ska ta sitt ansvar då en stor mängd flyktingar söker trygghet här än att motsätta sig en förändring i plan- och bygglagen.
Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi tar lärdom av hur det fungerade under 2015 och skapar bättre förutsättningar för landet att hantera en liknande situation. Det är att ta ansvar för Sverige!
(Applåder)
Anf. 12 Emma Hult (MP)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att det är extra roligt att se just dig, Ewa, här i kammaren i dag. Vi var tidigare utskottskollegor, och jag vill gratulera Ewa Thalén Finné till det uppdrag som hon har fått som förste vice talman i Sveriges riksdag. Det är extra roligt!
Jag är stolt över att vara svensk och stolt över att bo i ett land där så många människor med öppna armar och slit och jobb dygnet runt har tagit emot de människor som under de senaste åren har valt att sökt skydd i just Sverige.
Under 2015 visade Sverige att vi är ett medmänskligt land - ett land dit nya människor är välkomna. Sverige utsattes för prövningar, men det var inte brist på medmänsklighet och kärlek vi upplevde. Det var brist i systemen. Byråkratins högborg, Sverige, började skaka.
En tillfällig lag blev svensk lag. Det är en lag som, vilket namnet också tillkännager, är just tillfällig. Vissa partier vill att den ska bli permanent, men för Miljöpartiet är det klart: Den tillfälliga lagen är tillfällig. För mig står det klart att om den ska vara så tillfällig som det bara går måste jag se till att systemen stärks.
Dagens debatt handlar om att det i plan- och bygglagen införs ett normbemyndigande för regeringen. Om tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och om det är nödvändigt för att boende för asylsökande snabbt ska kunna anordnas ska regeringen enligt bemyndigandet få meddela föreskrifter om undantag från vissa krav och bestämmelser i plan- och bygglagen. Det ska endast få avse åtgärder för ändringar av befintliga byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och åtgärder som pågår under högst tre år.
För att stärka systemen och se till att kapaciteten höjs i det svenska mottagandet välkomnar jag denna proposition från regeringen och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Fru talman! Tak över huvudet är en mänsklig rättighet. Under 2015 var utmaningarna för det svenska asylsystemet stora, stundtals mycket stora. Ibland kunde vi inte leva upp till denna rättighet. Därför behövs denna lagstiftningsförändring.
För att öka kapaciteten i det svenska asylsystemet och för att se till att fler människor ska kunna komma hit och få tak över huvudet behöver Sverige också underlätta möjligheten att uppföra tillfälliga bostäder. Att ordna tillfälliga bostäder genom ändringar av befintliga byggnader eller nybyggnad av enkla byggnader som får användas under högst tre år är ingenting som kommer att ge en ny asylvåg till Sverige. Det är någonting som är nödvändigt för att hjälpa människor i nöd.
Fru talman! Dessutom kan det underlätta integrationen att man skapar bostäder där jobben finns. Historiskt har det visat sig att för att integrationen ska vara lyckad krävs det att det finns bostäder i närheten av arbetstillfällena. Av dem som kom till Sverige under början av 1990-talet och som erbjöds boende i orter som till exempel Gislaved, Gnosjö och Värnamo i mitt hemlän var det hela 90 procent som ett par år efter ankomsten till Sverige kunde få jobb tack vare att arbetstillfällena var så många. Siffran var ungefär 30 procent bland dem som tvingades att söka bostad i Malmö. I dag ser situationen annorlunda ut: Det är i de stora svenska städerna som jobben finns, och där är också bostadsbristen som störst. Därför är det nödvändigt att skapa bostäder även där.
Erfarenheterna från hösten 2015 visar att flera delar av samhället inte var tillräckligt rustade för att klara en sådan situation. Regeringen anser därför att det är rimligt att anpassa förhållandena så att samhället ska kunna bemöta de utmaningar det innebär när en liknande situation uppstår. Och det är inte en fråga om om utan om när. Det är inte vi som avgör och styr asylvågorna; det är situationen i vår omvärld.
Vi behöver lösa bostadssituationen för dem som flyr krig och förtryck. Sverige behöver ta sitt ansvar och bli hem för många fler. Vi, om några, har förutsättningarna.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)
Beslut
Undantag från plan- och bygglagen om antalet asylsökande ökar (CU3)
Om antalet asylsökande har varit eller förväntas bli stort, måste det vara möjligt att snabbt kunna ordna boenden för de asylsökande. Om det är nödvändigt ska regeringen i dessa fall kunna ta beslut om undantag från vissa krav och bestämmelser i plan- och bygglagen. Undantagen gäller till exempel kraven på att ta hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse, kraven på bygglov och kraven på marklov.
Undantagen ska stå i proportion till de intressen som kraven avser att skydda och främja.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.