Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten. Ändringarna innebär att statens utgifter ökar med 31 miljarder kronor i år. Pengarna går bland annat till:

• kommuner och regioner för att kompensera för deras merkostnader inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till följd av covid-19-pandemin.
• storskalig testning under hela år 2020 för att kontrollera symtom på covid-19.
• en höjning av Sveriges EU-avgift, som främst beror på att den pågående krisen har medfört betydande konsekvenser för EU:s budget, och till EU:s förköpsavtal med olika vaccinproducenter för att säkra medlemsstaternas tillgång till vaccin mot covid-19.

Riksdagen sa också ja till att anställda inom till exempel vården slipper skatta för gratis mat som de får från restauranger och allmänheten som stöd och uppmuntran när de jobbar. Denna lagändring gäller från den 1 januari 2021 men även retroaktivt från den 1 mars 2020.

Förslagen kommer från regeringens höständringsbudget för 2020 och en extra ändringsbudget för 2020. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. De ytterligare åtgärder som föreslås innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Riksdagen sa även ja till tre så kallade utskottsinitiativ från finansutskottet: regeringen får ingå avtal med leverantörer av covid-19-tester för år 2021, låna pengar för att köpa Fysikhuset som är en del av forskningsområdet Albanova i Stockholm och Folkhälsomyndigheten får låna maximalt 4,5 miljarder kronor till beredskapsinvesteringar. Utskottsinitiativ är förslag till riksdagsbeslut som ett utskott har tagit initiativ till. De kommer inte från någon proposition från regeringen eller motion från en riksdagsledamot.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-19

Datum

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25

Enligt regeringen bör hälso- och sjukvården ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska definitionen av primärvård moderniseras och anpassas till de strukturella förändringar som skett på hälso- och sjukvårdsområdet. Det ska också införas en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Dessutom ska signeringskravet ändras på så sätt att journalanteckningar inte måste signeras om det är obehövligt, förutom då det finns något synnerligt hinder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag där hälsofrämjande insatser, rehabilitering och uppsökande arbete ingår i primärvårdens grunduppdrag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-18

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Konsumentskyddet på inlåningsmarknaden ska stärkas. Inlåningsföretag, förutom vissa kooperativa företag, kommer att behöva ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse för att få fortsätta sin inlåningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En inlåningsverksamhet tar emot pengar från allmänheten som sedan ska betalas tillbaka. En sådan verksamhet kan drivas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag, och inlåningsföretag. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas inte insättningar i inlåningsföretag av insättningsgarantin.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-17

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Riksrevisionen har granskat holdingbolag vid Sveriges universitet och högskolor. De tycker att regeringen inte gett lärosätena tillräckliga förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning av bolagen. Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen ska göra det mer tydligt vilka verksamheter som kan ägas av holdingbolagen och hur deras rapporter ska utvecklas. De granskade lärosätena föreslås också utveckla sina bolags arbete, uppföljningar och styrning.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Regeringen håller i stort med om granskningens iakttagelser och analys, och tänker bland annat förbättra redovisningen till riksdagen om holdingbolagens verksamhet. Riksdagen välkomnar regeringens initiativ. Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Holdingbolagen är aktiebolag som verkar genom att äga, förvalta och sälja andelar i andra bolag. Lärosätenas holdingbolag ska bidra till att forskningsresultat och innovationer kommersialiseras så att de kommer till nytta i samhället. I dag finns 18 holdingbolag som förvaltas av olika lärosäten i Sverige.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 23 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-13

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2019. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av pengar ur Allmänna arvsfonden till ideella projekt som arbetar för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning

Riksdagen, liksom regeringen, anser att Arvsfondsdelegationen har fördelat pengarna på ett bra sätt och i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det är dock viktigt att följa upp och utvärdera de projekt som har fått ekonomiskt stöd. Fortfarande finns det utvecklingsbehov när det gäller att i hela landet öka antalet ansökningar med god kvalitet och att sprida de positiva resultaten nationellt.

Fondens kapital består av arv från personer som inte har några arvtagare och som inte testamenterat till någon annan. Under 2019 fördelades 749 miljoner kronor på 423 projekt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-13

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Riksdagen sa nej till 13 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020 om Förenta nationerna (FN) och FN-systemet. I samband med detta lyfte riksdagen att FN är ryggraden i det internationella systemet och underströk FN:s roll i hanteringen av internationella kriser och konflikter. Riksdagen ansåg vidare att ytterligare åtgärder behövs för att reformera säkerhetsrådet och att det är angeläget att kringskära vetorätten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Riksdagen anser att riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp och uppmanar i ett tillkännagivande riksdagsstyrelsen att ta initiativ till en sådan uppföljning.

Enligt riksdagen bör en parlamentariskt sammansatt kommitté genomföra uppföljningen och presentera sitt resultat senast under hösten 2021. Uppföljningen bör i första hand gälla åtgärder och beslut under 2020 och fokusera på tre perspektiv: riksdagen som beslutsorgan, riksdagsledamöternas förutsättningar att utöva riksdagsuppdraget och Riksdagsförvaltningens stöd och service.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet, KU. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Utländska personer ska i vissa fall vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid exempelvis inresa i Sverige. Dessutom ska polisen eller andra myndigheter kunna söka på foto eller fingeravtryck i SIS II, Schengenländernas informationssystem, för att identifiera en person. I dag får de uppgifterna bara användas för att bekräfta eller dementera en persons identitet efter en träff på exempelvis personens namn i systemet.

Ändringarna är en följd av att svensk lag anpassas till ändrade EU-regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 28 december 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

• Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
• Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
• Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2019. Dessutom redovisade regeringen sina bedömningar av fondernas långsiktiga resultat och kostnader.

Buffertfondernas förvaltning gav det högsta resultat som fonderna redovisat för ett enskilt år sedan starten 2001. Riksdagen konstaterade att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna är stora och utgår ifrån att regeringen analyserar orsakerna till detta.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till tre förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om att kraven på AP-fondernas investeringar i verksamheter med fossila bränslen bör skärpas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Nya sekretessregler ska gälla hos Statens tjänstepensionsverk och i domstol för uppgifter i ärenden om statliga tjänstepensionsförmåner som rör enskildas personliga förhållanden.

I förslaget finns också en ny bestämmelse om att sekretess inte ska gälla om en försäkringsgivare, till exempel ett försäkringsbolag, behöver uppgiften för att kunna utforma en pensionsförsäkring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-10

Datum

2020-11-11

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning.

Förslaget innebär att ersättningsperioden förlängs från 90 dagar till högst 184 dagar för

• viss sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
• viss smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp
• viss tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.

Regeringens förslag innebär att de anvisade medlen i statens budget för 2020 ökar med 160 miljoner kronor 2020.

Syftet med förlängningen är att behålla skyddet av dem som har störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Förlängningen av antalet ersättningsdagar innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2020-11-10

Datum

2020-11-10

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Skyddet för minoritetsägare i aktiebolag och minoritetsmedlemmar i ekonomiska föreningar, som bostadsrättsföreningar, ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska Bolagsverket kunna utse en särskild granskare i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening utan att frågan först prövas på en bolags- eller föreningsstämma. Det gäller då minst en tiondel av aktieägarna eller medlemmarna står bakom ansökan. Syftet är att bland annat att göra det svårare för styrelser att motarbeta minoritetens rätt till en oberoende granskning av verksamheten.

Andra ändringar handlar bland annat om att parterna ska få större möjlighet att komma överens om hur det ska gå till när inlösen av minoritetsaktier ska prövas vid ett så kallat skiljeförfarande, ett sätt att avgöra en tvist utanför domstol.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-09

Bordläggning

2020-11-11

Debatt

2020-11-12

Beslut

2020-11-12

Riksdagen uppmanar regeringen genom två tillkännagivanden att bättre skydda köpare av nya bostadsrätter. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som dels stärker köparnas skydd vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter, dels förbättrar informationen till köparna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare och bostadsutvecklare.

Riksrevisionen har i en rapport granskat konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter. De anser att skyddet är för dåligt jämfört med andra stora investeringar. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport, som i huvudsak håller med om rapportens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-09

Bordläggning

2020-11-11

Debatt

2020-11-12

Beslut

2020-11-12

Direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter skulle kunna vara ett verktyg för Migrationsverket när det gäller ärenden om uppehållstillstånd för arbete med mera. I dag lämnar myndigheterna på begäran ut nödvändiga uppgifter till Migrationsverket, men direktåtkomst skulle kunna ge mer effektiv handläggning och kontroll.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att låta göra en fullständig analys av hur direktåtkomst till aktuella myndigheters databaser förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan, om det är absolut nödvändigt, få behandla känsliga personuppgifter för att till exempel kontrollera befintliga it-system samt pröva och utveckla nya tekniska system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020.

Bakgrunden är att nya bindande EU-regler för resor till och från EU börjar gälla under 2022. Enligt reglerna ska Sverige kunna behandla känsliga personuppgifter i samband med gränskontroller för att fastställa identiteten på personer som inte är EU-medborgare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning för Sveriges återvändandeverksamhet. Återvändandeverksamheten har till syfte att se till att en person som inte får vistas i Sverige återvänder till sitt hemland eller annat land.

Förslaget om tillkännagivande kom med anledning av fem motioner i samband med att socialförsäkringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet. I rapporten lyfter Riksrevisionen ett antal exempel på bristande effektivitet och menar att bristerna delvis har att göra med hur ansvarsfördelningen är organiserad mellan de tre myndigheterna Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Med anledning av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, beslutade riksdagen om nya regler som ska gälla för vissa brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige.

När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 började ett utträdesavtal att gälla. EU-regler gäller fortsatt för Storbritannien under en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, om beslut inte tas om en förlängning. När övergångsperioden är slut gäller utträdesavtalets regler om bland annat skydd för brittiska medborgare som bor och arbetar i ett EU-land.

I Sverige gäller det främst brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens slut bor och arbetar här med stöd av EU-rätten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om regler som ska komplettera utträdesavtalet om de här personernas rätt att resa in i Sverige och att arbeta och bo här. De berörda brittiska medborgarna ska ansöka hos Migrationsverket om en ny uppehållsstatus. Den som får denna uppehållsstatus kommer att ha i princip samma rätt att bo och arbeta i Sverige som EES-medborgare.

Ändringarna ska börja gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Tystnadsplikt ska gälla för uppgifter som ett företag får på grund av ett uppdrag av en myndighet att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen innebär att uppgifter som en myndighet lämnar till exempelvis en upphandlad leverantör av IT-tjänster ska omfattas av tystnadsplikt. Därmed får uppgifterna samma sekretesskydd hos företaget som de har hos en myndighet som levererar motsvarande tjänst.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-03

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Gränsen för när ledamöter kan börja ta ut ålderspension ska höjas från 61 till 62 år. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att riksdagens pensionssystem anpassas till de regler som gäller inom det allmänna pensionssystemet sedan 1 januari 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2021. Den ledamot som fyller 61 år innan lagen börjar gälla omfattas av de äldre reglerna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-03

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11