Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

Betänkande 2020/21:SfU5

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2020/21:SfU5

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och lagen om svenskt medborgarskap.

Förenade kungariket lämnade EU den 1 februari 2020 och ett utträdesavtal trädde då i kraft. Enligt avtalet fortsätter EU:s regelverk att vara tillämpligt på Förenade kungariket t.o.m. den 31 december 2020, om inte beslut fattas om en förlängning. Därefter ska utträdesavtalets bestämmelser om bl.a. skydd för de berörda medborgarna börja tillämpas. De som främst berörs i Sverige är de brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens utgång bor och arbetar i Sverige med stöd av unionsrätten. Regeringen föreslår bestämmelser som kompletterar utträdesavtalet i fråga om dessa personers rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige. Bland annat föreslår regeringen att personerna ska ansöka om en ny uppehållsstatus, som medför rättigheter som följer av avtalet. Vidare föreslås att Migrationsverket ska meddela beslut om uppehållsstatus och utfärda dokument till de gränsarbetare som omfattas av rättigheter enligt avtalet. Regeringen föreslår även att den som har beviljats uppehållsstatus ska omfattas av samma bestämmelser om avvisning och utvisning i utlänningslagen som EES-medborgare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2020.

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:178 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 5 november 2020

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maria Malmer Stenergard

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Katarina Brännström (M), Teresa Carvalho (S), Solveig Zander (C), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Julia Kronlid (SD), Emilia Töyrä (S), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Mats Berglund (MP), Arin Karapet (M), Jennie Åfeldt (SD), Christina Höj Larsen (V) och Fredrik Malm (L).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter.

Utskottet redovisar i bilaga 1 regeringens förslag till riksdagsbeslut. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen och i lagen om svenskt medborgarskap. Ändringarna innebär att när den övergångsperiod löper ut som är fastställd i utträdesavtalet mellan EU och Förenade kungariket, ska brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som uppehåller sig i Sverige ansöka om en ny uppehållsstatus. Vidare innebär ändringarna bl.a. att Migrationsverket dels ska meddela beslut om uppehållsstatus, dels ska utfärda dokument till de gränsarbetare som omfattas av rättigheter enligt utträdesavtalet. Regeringen föreslår även att den som har beviljats uppehållsstatus ska omfattas av samma bestämmelser om avvisning och utvisning i utlänningslagen som EES-medborgare.

Propositionen

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet

I avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7), i fortsättningen kallat utträdesavtalet, finns bestämmelser om rätten för vissa brittiska medborgare, deras familjemedlemmar och andra personer att resa in, vistas och arbeta i Sverige. Dessa bestämmelser uppfyller i de flesta fall villkoren för direkt effekt, dvs. att en unionsrättslig bestämmelse kan åberopas direkt av enskilda inför nationella domstolar och myndigheter. Enligt regeringen saknas det behov av att generellt införa dessa bestämmelser i svensk rätt. Det finns däremot ett behov av kompletterande regler i vissa avseenden.

I artikel 13 i utträdesavtalet regleras villkoren för att de som ingår i personkretsen ska få uppehålla sig i värdstaten. Bestämmelserna hänvisar till bl.a. artiklar i rörlighetsdirektivet som reglerar uppehållsrätt och permanent uppehållsrätt för unionsmedborgare och familjemedlemmar.

De svenska bestämmelserna om uppehållsrätt kan dock vara mer förmånliga än vad som följer av rörlighetsdirektivet. En sådan mer förmånlig svensk reglering finns det i fråga om vilka familjemedlemmar som omfattas av rätten till uppehållsrätt, där Sverige – utöver de familjemedlemmar som anges i artikel 2.2 i rörlighetsdirektivet – även tillerkänner uppehållsrätt till sambor, vissa försörjningsberoende familjemedlemmar och familjemedlemmar till studenter (3 a kap. 2–4 § utlänningslagen, förkortad UtlL). Enligt rörlighetsdirektivet omfattas inte dessa kategorier av familjemedlemmar direkt av rätten till uppehållsrätt. Däremot krävs att medlemsstaterna underlättar inresa och uppehåll för dem (artiklarna 3.2 och 7.4 i rörlighetsdirektivet). I fråga om de kategorier av familjemedlemmar som avses i artikel 3.2 i rörlighetsdirektivet hänvisar utträdesavtalet uttryckligen till nationell lagstiftning. Eftersom dessa familjemedlemmar i svensk rätt tillerkänns uppehållsrätt bör de, vid tillämpningen av utträdesavtalet, behandlas på samma sätt som de familjemedlemmar som anges i artikel 2.2 i rörlighetsdirektivet.

Förhållandet till de allmänna bestämmelserna i utlänningslagen

Regeringen anger att de bestämmelser som behövs för att komplettera utträdesavtalet huvudsakligen ska föras in i ett nytt kapitel i utlänningslagen. En hänvisning till de bestämmelser som införs i andra delar av utlänningslagen ska tas in i det nya kapitlet. Frånsett den särreglering som följer av utträdesavtalet och de kompletterande bestämmelserna ska de allmänna bestämmelserna i utlänningslagen gälla, om inte något annat föreskrivs. En paragraf som upplyser om att det finns bestämmelser även i utträdesavtalet om att vissa medborgare i Förenade kungariket och deras familjemedlemmar har rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige ska införas i 1 kap. 17 § UtlL.

En ny uppehållsstatus

Regeringen föreslår att de utlänningar som uppehåller sig i Sverige i enlighet med villkoren i utträdesavtalet ska ansöka om en ny uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet. Beslut om uppehållsstatus ska meddelas av Migrationsverket. En upplysningsbestämmelse ska införas i utlänningslagen om att det i utträdesavtalet finns bestämmelser om att vissa utlänningar har uppehållsrätt i Sverige. Det ska också förtydligas att bestämmelserna i 3 a kap. UtlL endast gäller för EES-medborgare och deras familjemedlemmar. Regeringen bedömer att en utlänning som har beviljats uppehållsstatus enligt artikel 18.1 har uppehållsrätt i Sverige, om villkoren för det är uppfyllda.

Ansökan och bevis om uppehållsstatus

I propositionen föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om den tidsfrist som enligt artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet ska gälla för en ansökan om uppehållsstatus. Regeringen bedömer att det finns ett behov av kompletterande bestämmelser om ansökan om uppehållsstatus och utfärdande av bevis om uppehållsstatus. Dessa kan meddelas på förordningsnivå och kräver inte några lagändringar. Det bör inte tas ut en avgift för utfärdande av ett bevis om uppehållsstatus enligt utträdesavtalet.

I artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet anges att tidsfristen för att lämna in ansökan ska vara minst sex månader från övergångsperiodens utgång för personer som uppehåller sig i värdstaten före övergångsperiodens utgång.

Arbetstagares och egenföretagares rättigheter

Regeringen föreslår att Migrationsverket efter ansökan ska utfärda ett bevis enligt artikel 26 i utträdesavtalet till en brittisk medborgare som i egenskap av gränsarbetare har rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet (som reglerar rättigheter och skyldigheter). Regeringen bedömer att det finns ett behov av kompletterande bestämmelser om ansökan om bevis för gränsarbetare och utfärdande av sådana bevis. Dessa kan meddelas på förordningsnivå och kräver inte några lagändringar. Möjligheten enligt utträdesavtalet att införa ett krav på att gränsarbetare ska ansöka om ett särskilt bevis bör inte utnyttjas.

Insamling av fotografier och fingeravtryck och behandling av personuppgifter

Regeringen föreslår vidare att en utlänning ska vara skyldig att låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck om utlänningen ansöker om uppehållstatus, ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare. De bestämmelser om undantag från skyldigheten att bli fotograferad och lämna fingeravtryck som gäller enligt 9 kap. 8 a § andra stycket UtlL (avser bl.a. utlänningar som är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck) ska gälla även i dessa ärenden. Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i beviset. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när beviset har lämnats ut eller ärendet har avgjorts utan att bevis har lämnats ut. Den som innehar ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare ska, vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL (kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna respektive kontroll under vistelsen i Sverige), vara skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i beviset. När en kontroll har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

Avvisning och utvisning

Regeringen föreslår att de bestämmelser om avvisning och utvisning som gäller för EES-medborgare och familjemedlemmar till EES-medborgare enligt 8 kap. och 8 a kap. UtlL ska gälla även för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet. Även de bestämmelser om verkställighet av ett beslut om avvisning och utvisning som gäller för EES-medborgare och familjemedlemmar till EES-medborgare enligt 12 kap. UtlL ska gälla för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet.

Skenförhållanden och oriktiga uppgifter

Regeringen föreslår att en familjemedlem till en brittisk medborgare inte ska ha uppehållsrätt enligt utträdesavtalet om det är fråga om ett skenförhållande, dvs. om ett äktenskap har ingåtts, ett samboförhållande har inletts eller en utlänning har adopterats uteslutande i syfte att ge familjemedlemmen uppehållsrätt. En utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få uppehållsstatus ska inte heller ha uppehållsrätt enligt utträdesavtalet. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år efter beslutet om uppehållsstatus gäller detta endast om det finns synnerliga skäl.

När uppehållsstatus får vägras och när den upphör att gälla

Regeringen föreslår att även om villkoren för att bevilja uppehållsstatus enligt utträdesavtalet är uppfyllda ska uppehållsstatus få vägras om det finns grund för avvisning eller utvisning enligt 8 kap. 11–14 § UtlL, dvs. om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Uppehållsstatus ska också få vägras för en familjemedlem till en brittisk medborgare om det är fråga om ett skenförhållande. Om en ansökan om uppehållsstatus avslås och utlänningen befinner sig i Sverige ska det samtidigt meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning, om inte särskilda skäl talar emot. Uppehållsstatus enligt utträdesavtalet ska upphöra att gälla för den som avvisas eller utvisas från Sverige.

Rätt till domstolsprövning och andra rättssäkerhetsgarantier

Migrationsverkets beslut enligt utträdesavtalet ska få överklagas till en migrationsdomstol.

Svenskt medborgarskap

För de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige enligt utträdesavtalet ska vid tillämpningen av lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap uppehållsrätt likställas med ett permanent uppehållstillstånd.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 december 2020 och bedömer att det saknas behov av övergångsbestämmelser.

Kostnader och andra konsekvenser

Regeringen bedömer att förslaget att de brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som uppehåller sig i Sverige i enlighet med villkoren i utträdesavtalet ska ansöka om en ny uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet medför ökade kostnader för Migrationsverket under 2021 och migrationsdomstolarna under 2021 och 2022. Detsamma gäller förslaget att Migrationsverket ska utfärda bevis för gränsarbetare enligt artikel 26 i utträdesavtalet.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).  

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag