<table>
<tr>
<td>

<a name="_Hlk54019970">Socialförsäkringsutskottets </a><a name="Utlatande"></a>betänkande


2020/21:<a name="Utskottebeteckning"></a>SfU5


 

</td>
</tr>
</table>

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter


Sammanfattning


Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och lagen om svenskt medborgarskap. 


Förenade kungariket lämnade EU den 1 februari 2020 och ett utträdesavtal trädde då i kraft. Enligt avtalet fortsätter EU:s regelverk att vara tillämpligt på Förenade kungariket t.o.m. den 31 december 2020, om inte beslut fattas om en förlängning. Därefter ska utträdesavtalets bestämmelser om bl.a. skydd för de berörda medborgarna börja tillämpas. De som främst berörs i Sverige är de brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens utgång bor och arbetar i Sverige med stöd av unionsrätten. Regeringen föreslår bestäm­melser som kompletterar utträdesavtalet i fråga om dessa personers rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige. Bland annat föreslår regeringen att personerna ska ansöka om en ny uppehållsstatus, som medför rättigheter som följer av avtalet. Vidare föreslås att Migrationsverket ska meddela beslut om uppehålls­status och utfärda dokument till de gränsarbetare som omfattas av rättigheter enligt avtalet. Regeringen föreslår även att den som har beviljats uppehållssta­tus ska omfattas av samma bestämmelser om avvisning och utvisning i utlän­ningslagen som EES-medborgare.


Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2020.


Behandlade förslag


Proposition 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter.


 


<a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning


<a href="#_Toc55550740">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>


<a href="#_Toc55550741">Redogörelse för ärendet</a>


<a href="#_Toc55550742">Utskottets överväganden</a>


<a href="#_Toc55550743">Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter</a>


Bilaga 1 <a href="#_Toc55550744">Förteckning över behandlade förslag</a>


<a href="#_Toc55550745">Propositionen</a>


Bilaga 2 <a href="#_Toc55550746">Regeringens lagförslag</a>




 


 


<a name="_Toc55550740"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut


 


 

<table>
<tr>
<td>

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

</td>
</tr>
</table>

Riksdagen antar regeringens förslag till


1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),


2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.


Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:178 punkterna 1 och 2.


 


Stockholm den 5 november 2020


På socialförsäkringsutskottets vägnar


Maria Malmer Stenergard


Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Katarina Brännström (M), Teresa Carvalho (S), Solveig Zander (C), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Julia Kronlid (SD), Emilia Töyrä (S), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Mats Berglund (MP), Arin Karapet (M), Jennie Åfeldt (SD), Christina Höj Larsen (V) och Fredrik Malm (L).


 


 


 


 


<a name="_Toc55550741"></a><a name="SlutUtskottsForslag"></a>Redogörelse för ärendet


I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter.


Utskottet redovisar i bilaga 1 regeringens förslag till riksdagsbeslut. Reger­ingens lagförslag redovisas i bilaga 2.


Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.


<a name="_Toc55550742">Utskottets överväganden</a>

<h2>
<a name="_Toc55550743">Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mel­lan Förenade kungariket och EU i fråga om medbor­garnas rättigheter</a>
</h2>


Utskottets förslag i korthet


Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen och i lagen om svenskt medborgarskap. Ändringarna innebär att när den övergångsperiod löper ut som är fastställd i utträdesavtalet mel­lan EU och Förenade kungariket, ska brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som uppehåller sig i Sverige ansöka om en ny uppehållsstatus. Vidare innebär ändringarna bl.a. att Migrations­verket dels ska meddela beslut om uppehållsstatus, dels ska utfärda dokument till de gränsarbetare som omfattas av rättigheter enligt utträdesavtalet. Regeringen föreslår även att den som har beviljats uppehållsstatus ska omfattas av samma bestämmelser om avvisning och utvisning i utlänningslagen som EES-medborgare.



Propositionen


Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet


I avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7), i fortsättningen kallat utträdesavtalet, finns bestämmelser om rätten för vissa brittiska medborgare, deras familjemedlemmar och andra per­soner att resa in, vistas och arbeta i Sverige. Dessa bestämmelser uppfyller i de flesta fall villkoren för direkt effekt, dvs. att en unionsrättslig bestämmelse kan åberopas direkt av enskilda inför nationella domstolar och myndigheter. Enligt regeringen saknas det behov av att generellt införa dessa bestämmelser i svensk rätt. Det finns däremot ett behov av kompletterande regler i vissa avseenden.


I artikel 13 i utträdesavtalet regleras villkoren för att de som ingår i person­kretsen ska få uppehålla sig i värdstaten. Bestämmelserna hänvisar till bl.a. artiklar i rörlighetsdirektivet som reglerar uppehållsrätt och permanent uppe­hållsrätt för unionsmedborgare och familjemedlemmar. 


De svenska bestämmelserna om uppehållsrätt kan dock vara mer förmån­liga än vad som följer av rörlighetsdirektivet. En sådan mer förmånlig svensk reglering finns det i fråga om vilka familjemedlemmar som omfattas av rätten till uppehållsrätt, där Sverige – utöver de familjemedlemmar som anges i arti­kel 2.2 i rörlighetsdirektivet – även tillerkänner uppehållsrätt till sambor, vissa försörjningsberoende familjemedlemmar och familjemedlemmar till studenter (3 a kap. 2–4 § utlänningslagen, förkortad UtlL). Enligt rörlighetsdirektivet omfattas inte dessa kategorier av familjemedlemmar direkt av rätten till uppe­hållsrätt. Däremot krävs att medlemsstaterna underlättar inresa och uppehåll för dem (artiklarna 3.2 och 7.4 i rörlighetsdirektivet). I fråga om de kategorier av familjemedlemmar som avses i artikel 3.2 i rörlighetsdirektivet hänvisar utträdesavtalet uttryckligen till nationell lagstiftning. Eftersom dessa familje­medlemmar i svensk rätt tillerkänns uppehållsrätt bör de, vid tillämpningen av utträdesavtalet, behandlas på samma sätt som de familjemedlemmar som anges i artikel 2.2 i rörlighetsdirektivet.


Förhållandet till de allmänna bestämmelserna i utlänningslagen


Regeringen anger att de bestämmelser som behövs för att komplettera utträ­desavtalet huvudsakligen ska föras in i ett nytt kapitel i utlänningslagen. En hänvisning till de bestämmelser som införs i andra delar av utlänningslagen ska tas in i det nya kapitlet. Frånsett den särreglering som följer av utträdesav­talet och de kompletterande bestämmelserna ska de allmänna bestämmelserna i utlänningslagen gälla, om inte något annat före­skrivs. En paragraf som upp­lyser om att det finns bestämmelser även i utträdesavtalet om att vissa med­borgare i Förenade kungariket och deras familjemedlemmar har rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige ska införas i 1 kap. 17 § UtlL.


En ny uppehållsstatus


Regeringen föreslår att de utlänningar som uppehåller sig i Sverige i enlighet med villkoren i utträdesavtalet ska ansöka om en ny uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet. Beslut om uppehållsstatus ska meddelas av Migrationsverket. En upplysningsbestämmelse ska införas i utlänningslagen om att det i utträdesavtalet finns bestämmelser om att vissa utlänningar har uppehållsrätt i Sverige. Det ska också förtydligas att bestämmelserna i 3 a kap. UtlL endast gäller för EES-medborgare och deras familjemedlemmar. Reger­ingen bedömer att en utlänning som har beviljats uppehållsstatus enligt artikel 18.1 har uppehållsrätt i Sverige, om villkoren för det är uppfyllda.


Ansökan och bevis om uppehållsstatus


I propositionen föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om den tids­frist som enligt artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet ska gälla för en ansökan om uppehållsstatus. Regeringen bedömer att det finns ett behov av kompletterande bestämmelser om ansökan om uppehållsstatus och utfär­dande av bevis om uppehållsstatus. Dessa kan meddelas på förordningsnivå och kräver inte några lagändringar. Det bör inte tas ut en avgift för utfärdande av ett bevis om uppehållsstatus enligt utträdesavtalet.


I artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet anges att tidsfristen för att lämna in ansökan ska vara minst sex månader från övergångsperiodens utgång för personer som uppehåller sig i värdstaten före övergångsperiodens utgång.


Arbetstagares och egenföretagares rättigheter


Regeringen föreslår att Migrationsverket efter ansökan ska utfärda ett bevis enligt artikel 26 i utträdesavtalet till en brittisk medborgare som i egenskap av gränsarbetare har rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet (som reglerar rättigheter och skyldigheter). Regeringen bedömer att det finns ett behov av kompletterande bestämmelser om ansökan om bevis för gräns­arbetare och utfärdande av sådana bevis. Dessa kan meddelas på förordnings­nivå och kräver inte några lagändringar. Möjligheten enligt utträdesavta­let att införa ett krav på att gränsarbetare ska ansöka om ett särskilt bevis bör inte utnyttjas.


Insamling av fotografier och fingeravtryck och behandling av personuppgifter


Regeringen föreslår vidare att en utlänning ska vara skyldig att låta Migra­tionsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingerav­tryck om utlänningen ansöker om uppehållstatus, ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare. De bestämmelser om undantag från skyldig­heten att bli fotograferad och lämna fingeravtryck som gäller enligt 9 kap. 8 a § andra stycket UtlL (avser bl.a. utlänningar som är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck) ska gälla även i dessa ärenden. Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsme­dium i beviset. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska ome­delbart förstöras när beviset har lämnats ut eller ärendet har avgjorts utan att bevis har lämnats ut. Den som innehar ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare ska, vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL (kon­troll av personer enligt kodexen om Schengengränserna respektive kontroll under vistelsen i Sverige), vara skyldig att låta en polisman, en särskilt förord­nad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i beviset. När en kontroll har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. 


Avvisning och utvisning


Regeringen föreslår att de bestämmelser om avvisning och utvisning som gäl­ler för EES-medborgare och familjemedlemmar till EES-medborgare enligt 8 kap. och 8 a kap. UtlL ska gälla även för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet. Även de bestämmelser om verkställighet av ett beslut om avvisning och utvisning som gäller för EES-medborgare och familjemedlem­mar till EES-medborgare enligt 12 kap. UtlL ska gälla för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet.


Skenförhållanden och oriktiga uppgifter


Regeringen föreslår att en familjemedlem till en brittisk medborgare inte ska ha uppehållsrätt enligt utträdesavtalet om det är fråga om ett skenförhållande, dvs. om ett äktenskap har ingåtts, ett samboförhållande har inletts eller en utlänning har adopterats uteslutande i syfte att ge familjemedlemmen uppe­hållsrätt. En utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller med­vetet har förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få uppehållssta­tus ska inte heller ha uppehållsrätt enligt utträdesavtalet. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år efter beslutet om uppehållsstatus gäller detta endast om det finns synnerliga skäl.


När uppehållsstatus får vägras och när den upphör att gälla


Regeringen föreslår att även om villkoren för att bevilja uppehållsstatus enligt utträdesavtalet är uppfyllda ska uppehållsstatus få vägras om det finns grund för avvisning eller utvisning enligt 8 kap. 11–14 § UtlL, dvs. om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Uppehållsstatus ska också få vägras för en familjemedlem till en brittisk medborgare om det är fråga om ett skenförhållande. Om en ansökan om uppehållsstatus avslås och utlänningen befinner sig i Sverige ska det samtidigt meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning, om inte särskilda skäl talar emot. Uppehållsstatus enligt utträdesav­talet ska upphöra att gälla för den som avvisas eller utvisas från Sverige.


Rätt till domstolsprövning och andra rättssäkerhetsgarantier


Migrationsverkets beslut enligt utträdesavtalet ska få överklagas till en migra­tionsdomstol.


Svenskt medborgarskap


För de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige enligt utträdes­avtalet ska vid tillämpningen av lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap uppehållsrätt likställas med ett permanent uppehållstillstånd.


Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser


Regeringen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 decem­ber 2020 och bedömer att det saknas behov av övergångs­bestämmelser.


Kostnader och andra konsekvenser


Regeringen bedömer att förslaget att de brittiska medborgare och deras famil­jemedlemmar som uppehåller sig i Sverige i enlighet med villkoren i utträdes­avtalet ska ansöka om en ny uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet medför ökade kostnader för Migrationsverket under 2021 och migrations­dom­stolarna under 2021 och 2022. Detsamma gäller förslaget att Migra­tionsverket ska utfärda bevis för gränsarbetare enligt artikel 26 i utträdesavtalet.


Utskottets ställningstagande


Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.


Bilaga 1


<a name="_Toc55550744">Förteckning över behandlade förslag</a>


<a name="_Toc55550745">Propositionen</a> 

<h4>
Proposition 2019/20:178 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter:
</h4>

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).   


2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.


 


 


 


Bilaga 2


<a name="_Toc55550746">Regeringens lagförslag</a>

Video

Debatt om förslag

Med anledning av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, beslutade riksdagen om nya regler som ska gälla för vissa brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige.
När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 började ett utträdesavtal att gälla. EU-regler gäller fortsatt för Storbritannien under en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, om beslut inte tas om en förlängning. När övergångsperioden är slut gäller utträdesavtalets regler om bland annat skydd för brittiska medborgare som bor och arbetar i ett EU-land.
I Sverige gäller det främst brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens slut bor och arbetar här med stöd av EU-rätten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om regler som ska komplettera utträdesavtalet om de här personernas rätt att resa in i Sverige och att arbeta och bo här. De berörda brittiska medborgarna ska ansöka hos Migrationsverket om en ny uppehållsstatus. Den som får denna uppehållsstatus kommer att ha i princip samma rätt att bo och arbeta i Sverige som EES-medborgare.
Ändringarna ska börja gälla den 1 december 2020.

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

Dela

Dokument

Beslut

Kompletterande regler om brittiska medborgares rättigheter i Sverige (SfU5)